Dissertations / Theses: 'Tiden efter'

1

Andersson, Robin, and Isabelle Neuman. "Tiden efter hjärtinfarkt - personers upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38251.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en utbredd sjukdom som drabbar ett stort antal människor varjeår. Ett stort lidande infinner sig ofta hos personer som drabbas och skrämmer många i denakuta fasen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser ivardagen efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Totalt 15 artiklar från databasernaCINAHL och PubMed inkluderades i litteraturöversikten varav 12 artiklar av kvalitativdesign och tre av kvantitativ design. Resultat: Tre kategorier skapades efter analys avartiklarna med kvalitativ design; känslomässig påverkan, fysiska aspekter och behov av stöd. Dekvantitativa artiklarna analyserades och skapade tillsammans kategorierna; begränsningar ivardagen och i vården och PTSD efter hjärtinfarkt. Diskussion: Personers upplevelser ivardagen efter hjärtinfarkt kantades av mycket som kunde kopplas till Erikssons teori omlidande. Lidandet berodde i grunden på den fysiska och känslomässiga påverkan somuppstått efter hjärtinfarkten, men även på att sjukvårdens arbete inte fullföljdes på ettkorrekt sätt. Därför borde vården vara personcentrerad och ges enligt den enskildaindividens specifika behov. Slutsats: Personer som drabbades av hjärtinfarkt hade ett ökatbehov av stöd från vårdpersonalen men också av andra personer i samma situation. Attgenom ökad förståelse för dessa upplevda känslor bör vården se till vilket stöd som finns inuläget och att detta förbättras.

Examinationsdatum 2019-11-25

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Olofson, Carina, and Johan Åberg. "Mäns upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29280.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Resultat: Upplevelser hittades kopplade till följande kategorier: Längtan till det ’normala’, upplevelser kring en ny livssituation och upplevelser kring bemötande i sjukvården. Det upplevdes viktigt av männen att få återgå till sitt vanliga liv som innan hjärtinfarkten. Det blandat med en oro över hur framtiden skulle bli. Känslor som rädsla, att ha blivit sviken av sin kropp och depression var några emotionella upplevelser som framkom. Stödet från andra ansågs som viktigt men ibland ansågs anhöriga som enormt påfrestande. Sjukvården hade en stor del av männens beskrivna upplevelser. Ofta handlade det om brister som enligt dem skulle kunna bli bättre. Slutsats: Mäns upplevelser gällande information från sjukvården visade på brister. Deras upplevelser kring stöd från anhöriga visade på att förbättrat familjärt stöd kan ges från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om krisreaktioner då det är ett troligt resultat av hjärtinfarkten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Berglind, Sara, and Ellinor Klingborg. "Personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation : - Litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14542.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Under 2015 avled 15 miljoner personer till följd av sjukdomarna. En av behandlingarna vid förträngning av hjärtats kranskärl är en kranskärlsoperation. Operationen är nödvändig för att hjärtat ska få den syretillförsel som behövs, dock kan operationen innebära en risk för olika fysiska och psykiska komplikationer. En kranskärlsoperation kan påverka personers hälsa, livskvalité och livsstil. Kunskap om personers upplevelser efter en kranskärlsoperation kan bidra till att sjuksköterskan kan ge bättre stöd och information samt få en ökad förståelse för vad operationen kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån en beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom att personer upplevde både hälsa och ohälsa tiden efter en kranskärlsoperation. Personerna upplevde att en förändring i vardagen var nödvändig tiden efter operationen och betydelsen av stöd. Slutsats: Stöd och information har en betydelse för personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation. Fysisk aktivitet framkom också som en bidragande faktor till att hälsa upplevdes. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser tiden efter en kranskärlsoperation kan en god information, utbildning och stöd skapa en trygghet och en god hälsa. Vidare forskning rekommenderas för att studera hur personers tankar och känslor före operationen påverkar upplevelsen efter, samt eventuella skillnader i kön och ålder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ohlsson, Johan, Sam Mofrad, and Fredrik Quirin. "Affärssystem - En studie om tiden efter införandet." Thesis, Halmstad University, School of Information Science, Computer and Electrical Engineering (IDE), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-883.

Full text

Abstract:

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Fernhag, Emma, and Rebecka Kvisth. "Kvinnors upplevelser av tiden efter en hysterektomi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26071.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Hysterektomi är ett operativt ingrepp där kvinnans livmoder avlägsnas helt eller delvis. Ingreppet är en av de vanligaste större gynekologiska operationer som genomförs. Hysterektomi tillämpas för att förebygga lidande, lindra symtom och för att bota sjukdom. Den kan även tillämpas akut vid svåra förlossningskomplikationer. Livmodern är oftast förknippat med kvinnlighet, och därför kan kvinnan uppleva behandlingen som stressfull.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av tiden efter en hysterektomi.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som är baserad på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.Resultat: En planerad hysterektomi kan bidra med en ökad livskvalitet i kvinnans liv. Detta grundar sig i bland annat hur stora besvär de led av innan operationen. En akut hysterektomi kan däremot upplevas traumatisk och ge en negativ syn på operationen. En hysterektomi kan leda till en förändrad kroppsbild, då kroppen genomgår stora förändringar under en kort tid. Kvinnan kan också uppleva en emotionell påverkan då en känsla av förlust kan tillkomma. Upplevelserna kan variera beroende på vart kvinnan är i sitt liv. En kvinna som är i fertil ålder och med en önskan om barn kan påverkas mer negativt än en kvinna som känner sig klar med det livsstadiet. Kvinnan har vid en hysterektomi ett stort behov av stöd och har uttryckt behov av information.Slutsats: Beroende på vart kvinnan är i sitt liv så varierar hennes omvårdnadsbehov och hennes upplevelser av hysterektomi. Information och stöd är av stor vikt för att kvinnan ska kunna återhämta sig snabbt efter operationen. Sjuksköterskan uppgift är att tillgodose kvinnans behov för att ge en så bra upplevelse som möjligt av hysterektomin.
Background: Hysterectomy is an operative procedure where parts or the entire uterus removes. The procedure is one of the most common bigger gynecological operations being performed. Hysterectomy is being done to prevent suffering, to relieve symptoms and to cure sickness. It can also performed when severe childbirth-complications happens. A uterus is often associated with femininity, and because of that women can find the procedure stressful.Aim: The aim with this literature review is to shed light to the women’s experience of the time after a hysterectomy.Method: A qualitative literature review, which is based on 10 scientific articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO.Results: A planned hysterectomy can contribute with increased quality of life in the woman’s life. This is based on how severe their symptoms where before the operation. An emergency hysterectomy can however be experienced as traumatic and give a negative view on the procedure. A hysterectomy can give a changed body image, because the body goes through big changes in a short matter of time. The women can also have an emotional impact, because they can experience a feeling of loss. The experiences can be different depending on where the women are in their lives. A woman who’s fertile and has a wish to carry a child can experience the hysterectomy more negative, more than a woman who is done with that stage of life. Women who undergoes a hysterectomy have a need for support and express the need for information.Conclusion: Depending on where the woman is in her life, her needs and experiences vary. Information and support is important for the woman so she can recover fast after the operation. The nurse job is to satisfy the woman’s need to able to give a positive experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Amini, Abed, and Ida Larsson. "Tiden efter hjärtinfarkt : Depression, ångest och upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31741.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser.

Godkännande datum: 2017-03-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Vejedal, Alexandra. "Tiden efter Orienteringsgymnasiet : en studie om varför före detta elever väljer att sluta satsa på orientering efter tiden på Eksjö Gymnasium." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-83.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö. Frågeställningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att före detta elever från Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa på orientering efter studenten?

Metod

Studien består av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som använts är en kartläggande enkätstudie som var till hjälp för att göra ett urval. Denna enkätstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gått på orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre tränarna som arbetar som tränare på gymnasiet.

Resultat

72 % har slutat satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande. Av dem som slutat satsa är 55 % tjejer och 45 % killar, och av dem som fortfarande satsar är fördelningen mellan könen lika. De främsta anledningarna till att de slutade var att skola/andra intressen tog mera tid och prioriterades före orienteringen och att det var för stor omställning från att gå på OL-gymnasium till livet efter. Andra anledningar var: ”jag blev aldrig så bra som jag ville”, skador/sjukdomar hade satt stopp, lathet, motivationsbrist och att orienteringen var för tidskrävande.

Slutsats

Det var ett väldigt högt antal av de före detta eleverna som slutat satsa efter gymnasiet, 72 %. Detta beror inte bara på en orsak utan det är många som samverkar. Det är av stor betydelse att man har en plan för vad man ska göra efter studenten redan innan man slutat gymnasiet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Persson, Maja, and Eva-Lena Källman. "Övergången från yrkesliv till pensionärsliv : En intervjustudie om tiden före, själva övergången & tiden efter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101086.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pensionärer upplever övergången från yrkesliv till pensionering i allmänhet, och tiden efter pensioneringen i synnerhet. Därigenom var en förhoppning att kunna bidra med kunskap om vad som är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 67 till 72 år, vilka varit pensionärer mellan ett och åtta år. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Tre teman identifierades: medvetenhet, frihet och åldrandet. Resultatet visade att det inte var självklart när och hur pensioneringen skulle ske. En medvetenhet hade växt fram, där flera betonade betydelsen av planering inför pensioneringen. Tiden efter pensioneringen präglades av en stor frihet. Samtidigt beskrev pensionärerna en begränsad frihet genom covid-19-pandemin och genom avsaknaden av yrkeslivets struktur. I intervjuerna framkom att de intervjuade inte såg sig som pensionärer eftersom de kände sig pigga, friska och “inte gamla”. Resultatet tyder på att pensioneringen är en heterogen process med såväl positiva upplevelser som upplevelser av saknad. Resultatet visade också att tillgången till resurser enligt det resursdynamiska perspektivet är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. För att ha en positiv upplevelse och trivas med pensionärslivet var det viktigt att ha flera områden i livet som var betydelsefulla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Izgi, Viktoria, and Sofia Karsinger. "Svåra val : Gymnasieungdomars tankar om tiden före, under och efter gymnasiet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65643.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med studien är att få större kännedom och söka svar på vad som främst motiverar och driver grundskoleelever till att välja gymnasieskola och utbildning. Vi disktuterar även svar på hur elever upplever skolgången i gymnasiet med fokus på både skola och program och hur elevers framtidsplaner ser ut vad gäller vidare studer, arbete, boende, ekonomi och familj. Vår studie är genomförd på ett kvalitativt arbetssätt och bygger på fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, där två grupper med totalt åtta medverkande utgör vardera fokusgrupp som följer reflexiv intervjuform. Det som framkommer i studien är att skolors marknadsföring i form av gymnasiemässor och studievägledning i grundskolan inte påverkar eleverna nämnvärt i sina gymnasieval. Eleverna själva väljer helst gymnasieskola utefter familj och vänners referenser där föräldrarnas åsikter i både skol- och programval visar sig betyda mest och i vissa fall även är avgörande. Den geografiska närheten till skolan är också av stor betydelse då eleverna vill ha den komforten. Skoltiden upplevs som positiv med en förståelse av att vara ung vuxen, vilket innebär att ta ansvar göra medventa val och vara självständig. Studien visar att eleverna vill studera vidare på högskolenivå och att det är först efter avslutad utbildnign med bra jobb, ordnad ekonomi, bostad och familj som målet är nått; att vara vuxen på riktigt. Vår slutsats är att elever tar stort intryck av föräldrars åsikter när de ska välja till gymnasiet och marknadsföring eller studievägledning inte verkar spela någon avgörande roll. Under tiden i gymnasiet upplever ungdomarna att de växer och tar mer och mer ansvar eftersom de betraktas som unga vuxna. I framtiden är studier viktiga, och de ska klaras av relativt fort, så att familjebildningen inte dröjer för länge. Att ha en ordnad ekonomi och att finnas nära hemorten är vikta faktorer för ungdomarna. Ungdomarna ställs ständigt inför svåra val som vuxna i skolan bör vara medvetna om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

By, Emmeli, and Christina Hultqvist. "Hemma bäst? : -En litteraturstudie om äldres upplevelser av tiden efter sjukhusvistelsen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-2973.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Andelen äldre i Sverige ökar samtidigt som den sjuke äldre kan ha flera svåra sjukdomar som kräver sjukhusvård. Antal vårdplatser inom den slutna vården och på äldreboende har minskat. Flera vårdgivare ska samverka för att vården ska möta den äldres behov på bästa sätt. Syfte: Att undersöka äldres upplevelse av utskrivningen och tiden efter utskrivning från sluten vård till ordinarie boende eller annan vårdinrättning, när ett förändrat hjälp behov föreligger. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på sju omvårdnadsvetenskapliga artiklar. Resultat: En majoritet av fynden i studien visar på att det är mycket viktigt för den äldre att så snart som möjligt efter utskrivningen från sjukhuset kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt. Resultaten visade att äldre vill vara mer delaktiga i vårdprocessen och ta mer plats i vårdplaneringen men det visade samtidigt på att en del äldre ofta lämnade över ansvaret för planering till anhöriga och personal. Fyra huvudteman framkom: Viljan att återgå till ett normalt liv, inställningen till funktionsnedsättningen, upplevelsen av vårdkedjan och positiv och negativ påverkan på vårdrelationen. Slutsats: Genom att involvera den äldre i planeringen, och att tydligt informera alla parter i vårdkedjan om den äldres specifika behov kan den fortsatta återhämtningen fortgå smidigare efter sjukhusvistelsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Hrbinic, Adam. "The Breakthrough-method and the time after / Genombrottsmetodiken och tiden efter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25145.

Full text

Abstract:

I den här studien utvärderar jag effekter av ett förbättringsprogram i form av nya kunskaper varefter jag studerar hur och under vilka villkor dessa kunskaper används och sprids. Studieobjektet är ett servicehus som ger service till äldre med och utan demenssjukdom. Denna verksamhet har vid två tillfällen deltagit i förbättringsprogram anordnade av Region Skåne. I bägge programmen har man, som förbättringsverktyg använt sig utav Genombrottsmetodiken och båda dessa program ligger i fokus för studien. I denna kvalitativa studie har jag använt mig utav intervjuer som metod för datainsamling medan den teoretiska basen har utgjorts av teorin om innovationsspridning. Resultat visar att en stor del av kunskapen man fått genom dessa förbättringsprogram består av praktisk kunskap, men också teoretisk kunskap. I början av bägge förbättringsprogrammen har arbetet med metodiken varit som svårast. Trots detta har man fortsatt att implementera metodiken i arbetet och i nuläget anser man att användningen av metodiken har blivit standardiserad inom demensavdelningarna. Någon spridning av metodiken till serviceavdelningarna har inte skett, förutom av ett förbättringsverktyg känt som PDSA-verktyget. Anledningarna till att metodiken inte spridits till serviceavdelningarna är många, t.ex. att arbetslagsledarna inte ser förbättringsarbete som en del av sitt uppdrag, hög arbetsbelastning, vissa medarbetarnas negativa attityd gentemot förbättringsarbetet och att avdelningarna haft olika lång tid på sig att införa metodiken. En annan faktor som kan ha påverkat spridningen av metodiken är teamdeltagarnas uppfattning att syftet med förbättringsprogrammen inte varit att sprida metodiken till ser-viceavdelningarna.
In this study, I evaluate the effects of an improvement program in the form of new knowledge whereupon I study how and during which conditions this knowledge is used and disseminated. The object of this study is one service home that supplies and gives accommodation and service to elderly people with and without dementia disease. This service home has at two occasions participated in an improvement program organized of region Skåne. In both these programs an improvement tool called The Breakthrough method has been used and both these programs lie in focus of this study. In this qualitative study, I have used interviews as a method for collection of data while the theoretical basis has been composed of a theory about diffusion of innovations. The results shows that a big part of the knowledge that came out of these improvement programs consists of practical knowledge, but also of theoretical knowledge. At the start of both these improvement programs the work with The Breakthrough methodology has been the most difficult. Despite this, the implementation of the methodology in the work has continued and is now considered standardized within the dementia wards. No dissemination of the methodology to the service wards has happened, apart from off one the improvement tools well-known as the PDSA-tool. The reasons to why the methodology not has been disseminated to the service wards are many, for instance that the team-foremen does not see the work on improvement as a part of their commission, a high work related stress, that certain employees' have got a negative attitude vis-à-vis the work on improvement and that the wards have had various time to introduce the methodology. Another factor that can have influenced the dissemination of The Breakthrough methodology is a view among team-participants´ that the aim of the improvement programs not has been to disseminate the methodology to the service wards.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Eriksson, Ellinor, and Malin Ors. "Kvinnors upplevelser, samtstödet från sjukvården,tiden efter en hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Medicinsk vetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3993.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser, samt stödet från sjukvården, tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med granskning av kvalitativa vetenskapliga artiklar. All artikelsökning gjordes via sökmotorn ELIN@dalarna. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan åren 2000-2009 samt skrivna på engelska. De granskades därefter med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultatet visade i flertalet av studierna att kvinnorna upplevde rädsla, ångest samt stor trötthet efter sin hjärtinfarkt. Andra faktorer som framkom var kvinnornas behov av ändrad livsstil samt mer kvalitetstid med nära och kära. Det framkom även i flera av studierna att kvinnorna som gick till stödgrupper, med andra personer som genomgått en hjärtinfarkt, tyckte att detta var ett stort stöd i deras väg tillbaka efter sjukdomen. Stödet från anhöriga med både praktisk hjälp och psykosocialt stöd var även det en viktig faktor i kvinnornas liv tiden efter hjärtinfarkten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Sandström, Carl, and Erik Wadhagen. "Vasoaktiva läkemedel efter hjärtkirurgi : Vasoaktiva läkemedel och tiden till mobilisering vid tidig extubering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201195.

Full text

Abstract:

Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till mobilisering. Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (≤90 min) och 80 extuberades sent (>90 min – 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel. Det fanns ingen skillnad i tiden till mobilisering men det fanns en negativ korrelation med tiden till extubation. Slutsats: Ingen skillnad förelåg i given dos vasoaktiva läkemedel mellan de två extubationsgrupperna. Det fanns heller ingen korrelation mellan tiden till extubering och given dos vasoaktiva läkemedel. Skiftbytet mellan natt- och dagpersonal styrde när patienterna tidigast kunde bli mobiliserade. Det är svårt att generalisera resultatet utan fortsatta studier relaterat till det låga antalet patienter i gruppen som extuberades tidigt.
Aim: To compare the need of vasoactive agents and the time to mobilization in patients extubated within or after 90 minutes after heart surgery and if time to extubation correlate with the amount of vasoactive drugs and with time to mobilization. Method: A retrospective, comparative review of patient records of patients undergoing heart surgery between November 2012 and March 2013 at a university hospital in mid Sweden. Results: Ninety-two patients were included of which 12 patients were extubated early (≤90 min), and 80 patients were extubated late (>90 min – 8 hours) after arriving to the ICU. There were no differences between the groups in dosage of vasoactive agents except for Trandate. Time to extubation did not correlate with the dosage of vasoactive agents. No differences were found between the groups regarding mobilization. Time to extubation correlated negatively with time to mobilization. Conclusion: No differences were found in the dosage of vasoactive agents between the extubation groups. Time to extubation did not correlate with the dosage of vasoactive drugs given. A fixed time (the shift change) determined when the patients, at the earliest, could be mobilized and no differences were found between the groups regarding mobilization. It is difficult to generalize the results to a larger population due to the low number of patients included in the early extubation group.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sjölund, Anna, and Anna Falk. "Kvinnors upplevelser och hantering av sin livssituation tiden efter hjärtinfarkt - en litterturstudie : Litteraturstudie." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-135.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Habtom, Fruta. "Eritreanska kvinnliga ex-soldaters reaktioner på krisgsupplevelser och tiden efter kriget i nya landet." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7274.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att få kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjudeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultat som erhölls påminner om APAs (1994) kriterier för posttraumatiskt stressyndrom. Resultatet visade att det inte skiljde sig åt vad gäller bemötandet av kvinnliga ex-soldater, beroende på vilken kultur de kommer i kontakt med. Dessutom visade resultatet att det inte fanns någon specifik kulturell skillnad på hur man ser på kvinnliga ex-soldater vare sig i Sverige eller i England, men att exillandets kultur påverkade ex-soldaters upplevelse av identitet. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigserfarenheter. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnliga ex-soldater.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Jonsson, Caroline, Liv Falk, and Emma Johansson. "Substansmissbrukares erfarenhet av vändpunkter : Om tiden före, under och efter ett långvarigt aktivt missbruk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183137.

Full text

Abstract:

Vi undersökte i denna uppsats substansmissbrukares erfarenhet av vändpunkter. Bakgrunden till detta är att vi ville se om specifika vändpunkter kunde användas i preventionsbyggande syfte för att förhindra att individer hamnar i ett missbruk. Detta gjorde vi genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vårt urval bestod av fem individer som alla hade haft ett substansmissbruk men som lyckats upprätthålla en drogfrihet under olika långa perioder fram till idag. Intervjuerna genomfördes digitalt via Teams på grund av den pågående pandemin. Vi delar upp empirin från intervjuerna utifrån fyra ämnesområden. Dessa är Vägen in i missbruk, Det aktiva missbruket, Vändpunkter och vägen ut ur missbruket samt Upprätthållandet av drogfriheten. I resultatet framkom det att vändpunkter är betydelsefullt, men att det är individuellt hur stor påverkan som vändpunkterna har på individerna. Det finns alltså ingen specifik vändpunkt som gör att en individ upprätthåller sin drogfrihet eller som kan förebygga början på ett missbruk. Vändpunkterna startar dock ett förändringsarbete hos individen och med hjälp av resurser i samhället kan en rehabilitering påbörjas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Eriksson, Frida, and Jessica Kalmér. "Ett lagat hjärta : Ett spektrum av patientupplevelser tiden efter en Coronary artery bypass graft." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-32976.

Full text

Abstract:

Coronary artery bypass graft (CABG) är en väl etablerad behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Operationen är utmanande och påfrestande för patienten och upplevelserna efter genomgången operation är varierade. Att som sjuksköterska ha kännedom om patienters upplevelser tiden efter operationen är av betydelse för att möjliggöra god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syftet var att belysa patienters upplevelser tiden efter en CABG. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; den relationella upplevelsen, den kroppsliga upplevelsen, den mentala skörheten och en ny syn på livet. Det framkom att patienterna upplevde stödet från omgivningen som det viktigaste för god återhämtning. Information från vårdpersonalen ansågs till viss del bristfällig av patienterna. Flera upplevde smärta efter operationen och hade delvis symtom kvar, men dessa avtog med tiden. Centralt efter operationen var även oro, men med tiden kom förbättrad livskvalitet och motivation. Det framkom att en CABG var en stor påfrestning för patienten och upplevelserna var både positiva och negativa. Kunskapsluckor avseende patientupplevelser efter operationen finns och ytterligare forskning bör fokusera på området för att ge sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor ökad kunskap i mötet med denna patientgrupp.
Coronary artery bypass graft (CABG) is a well-established treatment for patients with coronary artery disease. The surgery is challenging and stressful for the patient and experiences varied after surgery. It’s important for the nurse to be aware of patients’ experiences after surgery to enable good care and recovery for the patient. The aim was to illuminate patients’ experiences during the time after a CABG. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature review. Four themes emerged; the relational experience, the bodily experience, the mental fragility and a new view on life. The result showed that patients' experienced the support from the surroundings as the most important for good recovery. Information given by caregivers were in some cases considered inadequate by the patients. Patients experienced pain after surgery and had partial symptoms left, which subsided with time. Concern was a central experience after surgery, but over time came improved quality of life and motivation. A CABG is a major strain for the patients and the experiences were both positive and negative. There are gaps in knowledge regarding patient experiences after the surgery and further research should focus on that area to give nursing students and nurses knowledge in the meeting with these patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Bergendahl, Linda, and Helena Persson. "Jag tänker inte ge upp utan strid : Kvinnors upplevelser och erfarenheter tiden efter ett cancerbesked." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-479.

Full text

Abstract:

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt. Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Cwyl, Angelika, and Frida Edvardsson. "När livet plötsligt förändras : Upplevelsen av tiden på sjukhuset i direkt anslutning efter en stroke." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33267.

Full text

Abstract:

Stroke är den näst vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och död i världen. Vid en stroke kan livet förändras plötsligt och medför ofta en stor omställning för individen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av att ha drabbats av en stroke, upplevelse av tiden på sjukhus i direkt anslutning till stroke. Litteraturstudien genererade elva vetenskapliga artiklar och vars resultat resulterade i fyra teman: Den oförutsägbara kroppen, Förlusten av identitet, I vårdarens händer och Viljan och hoppet om livet. Patienters upplevelser visar att god omvårdnad är anpassad utefter varje individ. Att drabbas av en stroke upplevdes som att mista sin självständighet, genom förlust av förmågor som medförde att patienter blev beroende av andra. Att bli beroende upplevdes som en svår situation och det skapade en känsla av att förlora sin kropp och identitet, då förmågor som tagits för givet var förlorade. Upplevelserna och behoven var individuella och bör utgå från varje enskild person. Genom att ta reda på hur patienter upplever att drabbas av en stroke kan det bidra till en ökad förståelse för enskilde individen och dess behov, vilket resulterar i en bättre omvårdnadskvalitet.
Stroke is worldwide the second common cause to disabilities and death. At a stroke life can sudden change and is often a great conversion for the individual. The purpose with this literature review was to investigate patients experiences of suffering a stroke, in directly connection to hospitalization. The literature review generated in eleven scientific articles that resulted in four themes: The unpredictable body, Loss of identity, In the hands of the caregiver and The will and hope of life. Patients´ experiences show that they consider the care as good when the care is custom along each individual. Suffering a stroke was experienced as a loss of independency, thru loss of abilities that resulted in that patients became dependent of others. To become dependent of others was experienced as difficult and it created a feeling of losing its body and identity, when abilities that were taken for granted was lost. The experiences and the needs from individuals should arise from each person. By investigating how patients experience the suffering of a stroke it could contribute to an increased understanding for the individual and its needs, which results in a better quality of nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Björkman, Josefin, and Elin Sandberg. "Föräldrars copingstrategier för att hantera tiden efter att deras barn fått en cancerdiagnos : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23103.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Nästan dagligen drabbas ett barn i Sverige av cancer. Barncancer kan vara en långvarig process som involverar hela familjen. Föräldrarna är barnets trygghet och är vanligtvis delaktiga i barnets vård. Cancerdiagnosen orsakar påfrestande känslor hos föräldrarna, då kan föräldrarna på olika sätt hantera och anpassa sig till den förändrade livssituationen. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till ett cancersjukt barn hanterar/hanterade livssituationen under sjukdomstiden. Samt att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som erhölls genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Genomgående i resultatet sågs copingstrategier vara effektiva. I resultatet framkom copingstrategier som (1) stöd vilket föräldrarna inhämtade från religion, andra i liknande livssituation och omgivningen. (2) Upplevelse av kontroll, som föräldrarna åstadkom genom information, rutiner och planering. (3) Förändrat tankesätt och känslor, genom att bibehålla hoppet, tänka positivt, vara optimistisk, ha ett undvikande beteende och utföra distraherande aktiviteter. Majoriteten av deltagarna i inkluderade artiklar var kvinnor. Åldern varierade mellan 20-60 år. Två av artiklarna var genomförda i Sverige och resterande i andra länder. Slutsats: Copingstrategier sågs vara ett effektivt sätt för föräldrarna att klara av den svåra tid som de infann sig i. Tre övergripande copingstrategier uppmärksammades vara behjälpliga för föräldrarna, stöd, förändrat tankesätt och känslor samt upplevelse av kontroll. Genom att hälso- och sjukvårdpersonal får förståelse för hanteringen hos föräldrarna och bidrar eller stärker copingstrategier kan de arbeta mot att främja hälsa och välbefinnande bland föräldrarna.
Background: Almost on a daily basis a child gets affected by cancer in Sweden. Childhood cancer can be a long process involving the whole family. The parents are the child’s safety and are usually involved in the care of the child. The cancer diagnosis causes demanding emotions among the parents, and that is when they can institute different ways to manage and adapt to change of living. Aim: The aim of the present study was to describe how parents to children diagnosed with cancer handle the life situation during the period of illness. Also to describe the included articles study sample. Method: A descriptive literature study based on twelve scientific articles with a qualitative approach, obtained through searches of the databases Cinahl and Pubmed. Main results: Throughout the result, coping strategies were seen to be effective. The result showed coping strategies as (1) support which parents obtain from religion, others in similar situation and people in the surrounding. (2) Experience of control, which parents achieved through information, routine and planning. (3) Changing the emotions and way of thinking, by maintaining hope, positive thinking, being optimistic, having an avoidance behavior and performing distracting activities. A majority of the participants in the included articles were women. Ranged in age from 20 to 60 years. Two of the articles were from Sweden and the remaining from other countries. Conclusion: Coping strategies were seen to be effective ways for the parents to cope with the difficult time they appeared in. Three general observed coping strategies were accommodating for the parents; support, changed emotions and way of thinking and experiences of control. By gaining an understanding of the management method of the parents and contribute and strengthen coping strategies, the health professionals can work to promote health and well-being among the parents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ottosson, Henrietta, and Ebba Sjösten. "Tiden läker inte alla sår : En litteraturstudie om patienters upplevelser av livet efter ett livshotande trauma." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91370.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Trauma är ett globalt folkhälsoproblem. Av de 55 miljoner människor som avled år 2013, dog 4,8 miljoner av trauma. Världens sjukvårdsresurser vid trauma är inte jämnt fördelade, likaså överlevnadschanserna efter att ha varit med om ett trauma. Vad som är vitt känt i Sverige finns inga nationella riktlinjer rörande uppföljande eftervård för traumapatienter. Tidigare kvantitativa studier inom området visade att 20% av deltagande traumapatienter hade posttraumatiska stressymptom ett halvår efter utskrivning och hälften av dem led av psykiska besvär och en lågt skattad livskvalitet. Som sjuksköterska kan man möta dessa patienter överallt i vården. Kunskap om deras upplevelser är därför viktigt för att bättre kunna möta deras behov. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelser av livet efter ett livshotande trauma. Metod: En litteraturstudie, vars resultat baseras på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultat: Den slutliga sammanställningen av artiklarna resulterade i tre teman; Livet utan den gamla identiteten, Behovet av stöd och Vägen till den nya vardagen. Slutsats: Resultatet påvisade att patienterna upplevde att de i samband med traumat tappade en del av sin identitet och att detta stundtals var emotionellt svårt. I de svåra emotionella stunderna och övergången till sin nya identitet värdesatte de stödet de fick från nära och kära. Patienterna menade dock att mer professionellt uppföljande stöd från vården hade varit värdefullt och att de efter traumat kände sig utlämnade till det nya livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Rezayi, Shahin. "Kvinnors upplevelser tiden efter att de fått diagnosen bröstcancer fram till operation : En litteraturstudie av patografier." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12001.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Andersson, Sandra, and Sofia Nyhlén. "Läker tiden alla sår? : En litteraturstudie om livskvalitet efter brännskador mätt med The Burn Specific Health Scale- Brief." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-38714.

Full text

Abstract:

Introduktionen: I Sverige brännskadas ca 20 000 människor om året. Livskvalitet anses vara olika för olika individer. För att bedöma livskvalitet efter en brännskada används The Burn Specific Health Scale- Brief (BSHS- B) som är ett brännspecifikt bedömningsinstrument. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en brännskada när livskvalitet bedömts med hjälp av The Burn Specific Health Scale- Brief. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av en modifierad niostegsmodell efter Polit & Beck (2012). Artiklarna granskades noggrant enskilt och tillsammans av författarna. Tio artiklar skulle forma resultatet. Resultat: Artiklarna analyserades utifrån domänerna Simple Abilities, Hand function, Work, Heat Sensitivity, Treatment Regimens, Body Image, Affect, Interpersonal Relationship och Sexuality som tillsammans bygger upp BSHS-B. Resultatets teman i denna litteraturstudie är uppbyggt med samma domäner. Mellan 2-7 år efter brännskadan skattades livskvaliteten som högre, det var få individer som hade svårigheter med handfunktionen och män hade något lättare att återgå till arbetet. Även värmekänsligheten skattades med stora svårigheter. Hälften av studierna visade att deltagarna hade en negativ kroppsuppfattning och att relationen till familjen inte var påverkad i så stor utsträckning. Sexualiteten hos män var mindre påverkad av brännskadan än hos kvinnor. Slutsats: Förmågan att arbeta och tiden efter brännskadan påverkar livskvaliteten. Kvinnor upplevde att sexualiteten, värmekänsligheten och arbetet påverkades mer negativt av brännskadan än vad män gjorde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Rim, Zerom. "Vägen till framtiden : En kvalitativ studie om ensamkommande unga vuxnas upplevelser av tiden efter flytten från PUT-boendet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29254.

Full text

Abstract:

Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Roth, Peter, and David Peng. "Finansiella rapporters informationsinnehåll om framtida vinst. : En studie från tiden före och efter införandet av IFRS bland svenska börsbolag." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155887.

Full text

Abstract:

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet. Resultaten för Dupontanalysen indikerar att bytet från god svensk redovisningsstandard till IFRS har försämrat informationsinnehållet i om framtida vinst. De övriga signalerna gav däremot ett svagt stöd för IFRS. Det går inte att från denna undersökning dra några definitiva slutsatser om vilken standard som är att föredra för vinstprognostisering.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Jönsson, Anette, and Jessica Boderos. "Patientens upplevelse av den tidiga postoperativa tiden i hemmet efter operation av övre gastrointestinal tumör – en tolkande fenomenologisk studie." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-74522.

Full text

Abstract:

Patienter som genomgått kirurgi på grund av övre gastrointestinal (GI) cancer drabbas oftast av olika postoperativa besvär som starkt påverkar patientens livssituation. Syftet: Att undersöka hur patienter som opererats för en misstänkt eller diagnostiserad övre GI-cancer upplever den tidiga postoperativa tiden i hemmet innan första återbesöket. Metod: Kvalitativ metod med tolkande fenomenologisk ansats. Tio patienter intervjuades och den transkriberade texten analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Resultat: Fem överordnade teman framträdde: mat och ätande, kroppsfunktioner, återhämtning, stöd och oro inför framtiden. Informanterna upplevde att de hade en helt ny livssituation att anpassa sig till. Maten och ätandet var ett stort problem som de hade svårt att hantera, likaså var tröttheten dominerande. De flesta upplevde ett gott stöd från sina anhöriga men de saknade stöd från professionen. Informanterna uttalade önskemål om kontinuerlig kontakt med sjukvården som initieras av densamma. Konklusion: Patienter som opererats på grund av övre GI-cancer befinner sig i en mycket sårbar tid i livet och behovet av stöd är av största betydelse. Riktad information till både patient och anhöriga preoperativt, samt kontinuerlig och strukturerad uppföljning av kontaktsjuksköterska och dietist postoperativt behövs för att kunna förbättra livskvaliteten, öka välbefinnandet och samtidigt höja kvaliteten på vården för dessa patienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Bergström, Erika, and Katarina Löfroth. "Tidig extubering efter hjärtkirurgi : Intensivvårdssjuksköterskans kunskap om tidig extubering och deras syn på faktorer som påverkar tiden till extubering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226425.

Full text

Abstract:

Early extubation of cardiac surgery patients has become increasingly important. The assessment of the patient before an early extubation is crucial and the intensive care nurses (ICU nurses) in this estimation is there for very important. The aim of this study was to examine critical care nurses' knowledge of early extubation, and what view ICU nurse has about factors that affect the time to extubation of cardiac surgery patients. A quantitative approach with descriptive and comparative design was used. Selection was all ICU nurses at a thoracic intensive care unit who were clinically active in patient care. The study showed that ICU nurses had good knowledge of why an early extubation was essential. However, the knowledge about the unit’s extubation criteria was low. ICU nurses felt that the criteria for the cardiac surgery patients on the unit was adequate. The time target of 90 minutes was reasonable. No relationship existed between professional experience and knowledge of the extubation criteria or between knowledge of the criteria and need of support from colleagues in early extubation of the cardiac surgery patients. The ICU nurses considered themselves familiar with the unit’s extubation criteria but the knowledge of them was low and the majority was working according to their own criteria. The units criteria was not sufficiently visible in the unit and could contributed to the low level of knowledge and contribute to that the majority of the ICU nurses was working according to their own criteria.
Tidig extubering av hjärtkirurgipatienter har blivit allt mer viktigt, en åtgärd där intensivvårdssjuksköterskan har en viktig roll i dennes bedömning av patienten. Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans kunskap om tidig extubering samt vilken syn intensivvårdssjuksköterskan har på faktorer som påverkar tiden till extubering av hjärtkirurgipatienter. Studien har en kvantitativ ansats med deskriptiv och jämförande design. Metoden som användes var en enkätundersökning. Urvalet var alla intensivvårdssjuksköterskor på en thoraxintensivvårdsavdelning som var kliniskt verksamma i patientvården. Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor hade bra kunskap om varför en tidig extubering eftersträvas. Däremot var kunskapen låg om avdelningens extuberingskriterier. Intensivvårds-sjuksköterskorna ansåg att kriterierna för hjärtkirurgipatienterna på avdelningen var tillräck-liga och att tidsmålet på 90 minuter var rimligt. Studien visade att inget samband fanns mellan yrkeserfarenhet och kunskap om extuberingskriterierna eller mellan kunskap om kriterierna och behov av stöd av kollegor vid tidig extubering av hjärtkirurgipatienter. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg sig känna till avdelningens extuberingskriterier men kunskapen om avdelningens extuberingskriterier var låg och majoriteten arbetar enligt sina egna kriterier. Avdelningens extuberingskriterier var inte tillräckligt synliga på avdelningen vilket kan bidra till den låga kunskapen och bidra till att majoriteten arbetade efter egna kriterier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Anvret, Ann-Charlotte. "Upplevelse att lära sig läsa som tonåring : Tre personers livsberättelser av tiden innan, under och efter träning med Wittingmetoden." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39870.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka några personers upplevelse att lära sig läsa i högstadieeller gymnasieåldern med Wittingmetoden och ta reda på vad som var framträdande i deras erfarenheter. I studien ingick även att undersöka hur informanternas upplevelser förhåller sig till forskning. Det sociokulturella perspektivet låg till grund för den teoretiska utgångspunkten. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer i livsberättelseform där tre personer fick en konkretiserad ritad livsväg i pappersform innan intervjun för att i förväg skriva ner sina tankar och minnen innan intervjun. Gemensamma temaområden söktes i data vilket resulterade i fyra områden: lärarupplevelse, motivation, självkänsla och upplevelsen av sin läs- och skrivförmåga. I analysen delades områdena in i tre avsnitt: före, under och efter träning med Wittingmetoden. Informanternas livsberättelser visade på att kontakten med läraren, hur denne agerade samt valde interventioner var viktigt för informanterna. Berättelserna visade att lärarkontakten hade stor inverkan på deras lärande. Den påverkade även deras motivation. Vidare var en egen målbild om att läsning var en viktig del för att klara sig i samhället inom olika områden centralt för motivationen samt att andra trodde på deras förmåga att lära. Resultaten visade att upplevelsen av att kunna, samt bevis på utveckling i sin läsförmåga var viktig för självkänslan och gav dem mod att våga mer. En omgivning som visade att de trodde på informanternas kapacitet var också positivt för självkänslan. Genom de områden som trätt fram ur livsberättelserna har betydelsen av interaktion med andra visats vara central för dessa tre informanter. Upplevelserna i livberättelserna kunde knytas till den sociokulturella teorin om lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Noleryd, Annika, and Ida Pettersson. "Betydelsen av patientens egen berättelse i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och tiden efter : En Appreciative Inquiry inspirerad intervjustudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41209.

Full text

Abstract:

såväl vårdens lagstiftning som i utveckling av vården får patienten allt mer central ställning och roll. Ur ett patientperspektiv pekar dock uppföljningar av lagstiftning som reglerar samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård på bristande kunskapsläge på nationell nivå. Syftet med denna studie var att genom patientens egen berättelse söka insikter om upplevelser av utskrivningsprocessen från somatisk sluten hälso- och sjukvård och tiden efter, där behov funnits av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning. Syftet var också att söka förståelse för huruvida Appreciative Inquiry kan bidra till insikter till ständiga förbättringar ur ett patientperspektiv. Med kvalitativ design och narrativ ansats genomfördes nio värdeskapande intervjuer med vuxna personer som vårdats på sjukhus 1 januari 2018. Dessa personer hade även behov av vård och/eller omsorg efter utskrivning. Intervjuguiden innehöll två huvudfrågor; “Berätta din berättelse om när du senast låg inne på sjukhus och tiden efter när du kom hem” och “Kan du berätta om en situation eller händelse som sticker ut som fungerade riktigt bra?”. Släktskapsdiagram grupperade och sorterade intervjuernas innehåll varvid fem indikatorer identifierades som viktiga i utskrivningsprocessen; Bemötande, att bli Lyssnad på, vara Informerad, uppleva att det Klaffar och upplevelse av Delaktighet. Ålder, allvarlighetsgrad på sjukdom eller behovsnivå av kommunal vård och omsorg efter utskrivning verkar inte vara faktorer som påverkar vad som är viktigt i samband med utskrivning från sluten vård. Befintlig lagstiftad process harmoniserar delvis med patientens uttryckta behov av vad som är viktigt. Patientens egen berättelse ingår i personcentrerat förhållningssätt där Appreciative Inquirys grundfilosofi såväl som värdeskapande verktyg kan bidra till processutveckling.
In both healthcare legislation and in the development of healthcare, the role of the patient is obtaining an increasingly central position. However, from a patient perspective, there appears to be a lack of knowledge at the national level about what is important during the discharge process from the hospital. The study aimed to gain insights through the patient's own story about experiences of the discharge process from closed somatic health care, including the time following discharge when additional care was needed. The purpose was also to develop understanding about in what ways the Appreciative Inquiry method can contribute to insights about the patients perspective that could serve continuous improvements. With qualitative design, and a narrative approach based on appreciative inquiry, nine interviews were conducted with adults who had been hospitalized after January 1th 2018. These individuals were also in need for care after discharge. The interview guide contained two main questions; “Tell me your story of when you were last hospitalized and the time after when you came home” and “ Can you tell me about a certain situation or event which stands out, that worked really well?”. The content from the interviews was sorted and categorized using a relationship diagram that identified five indicators as important to the discharge process; Empathetic response, being listened to, being informed, experiencing flow and experience of participation. Age, severity of illness or level of need for municipal care after discharge does not appear to be factors of importance in context of the discharge process from hospitalized care. Existing legislative process are partially in harmony with the needs expressed by patients about what is important. The patient’s own story is part of the person-centered approach where Appreciative Inquiry’s philosophy, as well as its value-creating tools, can contribute to process development.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Anna, Westrin. "Höger-och vänsterkvinnor inom kommunalpolitiken : En jämförande studie kring kvinnors politiska inflytande i Gävle den närmaste tiden efter rösträttsreformen, samt på 2000-talet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19283.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen har antalet kvinnliga ledamöter inom stads- och kommunfullmäktige jämförts mellan perioderna 1920-1929 och 2004-2014 i Gävle kommun. Under perioden 1920-1929 presenteras de fåtaliga kvinnliga ledamöternas namn och vilket parti de tillhör. För den senare perioden presenteras de betydligt fler ledamöterna med siffror rörande antal och partitillhörighet. Fokus ligger på att jämföra hur mycket andelen kvinnliga ledamöter har ökat mellan de båda perioderna och utifrån detta understryka vad detta kan betyda för kvinnornas inflytande inom kommunalpolitiken. Från början var det inte ens säkert att det skulle finnas några kvinnliga ledamöter i stadsfullmäktige i Gävle stad under tjugotalet och framåt. Man kan dock konstatera att det har funnits kvinnor som har kämpat för sin rätt ända sedan den kvinnliga rösträtten trädde i kraft och att det när tillfälle bjöds tog sitt politiska ansvar. Ett av mina syften var att jag ville studera hur den politiska utvecklingen har sett ut under de senaste 90 åren. Ett studium av politiska församlingars sammansättning syntes då vara ett viktigt bidrag till kunskapen om kvinnors inflytande. Resultatet visar på ett ökat inflytande, men också på att samhällsstrukturerna inte trots kvinnors kamp blivit sådan att man kan tala om en fullt utvecklad jämställdhet. I den här studien har jag kunnat påvisa en utveckling av den politiska arenan för kvinnliga ledamöter inom kommunalpolitiken i Gävle. Men trots att antalet kvinnor inom kommunpolitiken ökat har man inte nått fram till ett läge där hälften av ledamöterna är kvinnor, Min undersökning tycks alltså bekräfta Hirdmans teori, som varit min utgångspunkt i arbetet och som beskriver genusordningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lenell, Jenny, and Katarina Ström. "Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?" Thesis, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4586.

Full text

Abstract:

Titel: Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?

Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi

Författare: Jenny Lenell och Katarina Ström

Handledare: Tomas Källqvist / Stig Sörling

Datum: 2009 – januari

Syfte: Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier.

Metod: I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har även samlat in redan befintlig teori och ställt denna mot vår insamlade empiri.

Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att de största förändringarna företagen upplever till följd av IFRS och den nya goodwillredovisningen är det årliga nedskrivningstestet och de ökade upplysningskraven. Företagens syn på de nya reglerna har inte förändrats så mycket i jämförelse med studier gjorda vid tiden kring införandet. Företagen är fortfarande negativt inställda till de nya reglerna och behöver ha mer tid på sig att anpassa sig till dem för att kunna acceptera dem fullt ut. Dock har vi sett att de är mer positiva nu än för några år sedan. Ett av syftena med IAS-förordningen var att skapa en enhetlig och jämförbar redovisning vilket verkar ha lyckats då företagen upplever att detta blivit bättre.

Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att man om något år gör en liknande undersökning för att då se om företagens uppfattning och syn på standarderna och tillämpningen av dessa har förändrats. Vi tror att företagens syn kan ha utvecklats då standarderna och arbetssättet är mer inarbetade om några år.

Uppsatsens bidrag: Vi anser att uppsatsen har bidragit till att tydliggöra företagens syn på standarderna och visar på om denna syn har förändrats något sedan införandet. Uppsatsen visar på att den största förändringen för företag gällande den nya goodwillredovisningen är kraven på nedskrivningstest och de ökade upplysningskraven.

Nyckelord: IFRS 3, goodwill, kvalitativa kriterierna, rättvisande bild och tidigare studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Aitova, Diana, and Jennifer Tuulasvirta. "Svenska researrangörers marknad och konkurrensstrategier innan pandemin samt deras planer för tiden efter pandemin : - En kvalitativ studie över pandemins påverkan på turistbranschen och researrangörernas strategiska arbete." Thesis, Södertörns högskola, Turismvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-46335.

Full text

Abstract:

Problem: In this study, tour operators' perceptions of market changes linked to the pandemic have been investigated. Based on their perceptions, the most effective competition strategies have been described both before and after the pandemic. Aim: The study's intention was to gain an understanding of how Swedish tour operators experience changes in the tourism industry linked to Covid-19 and what competition strategies the companies use before and plan to use after the pandemic. Method: The study uses a qualitative research strategy with an inductive approach and grounded theory as a method. The collected data material has been analyzed mainly by in-depth interviews which were then transcribed and coded from Glaser’s point of view, containing open, selective, and theoretical phase. This resulted in two core categories that expressed the study's main problems: competition strategies and the tourism industry and competition in Sweden. Conclusion: The study results have shown that the most effective competition strategies according to Swedish tour operators are customer orientation, vertical integration, and digitalization. Regarding perceptions of market changes, respondents believe that there have been no major changes in the tour operator market, but the pandemic has affected the tourism industry and competition in general, where market demand and competition between other industries have changed. In addition, the competition strategies used by companies before the pandemic were effective and provide competitive advantages, which results in that these strategies will be largely unchanged after the pandemic.
Problemställning: I denna studie har researrangörernas uppfattningar om marknadsförändringar kopplade till pandemin undersökts. Baserat på deras uppfattningar har de mest effektiva konkurrensstrategierna beskrivits både före och efter pandemin. Syfte: Studiens avsikt var att få förståelse över hur svenska researrangörer upplever förändringar i turistbranschen kopplade till Covid-19 samt vilka konkurrensstrategier företagen använder sig av innan och planerar att använda efter pandemin. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsstrategi med induktiv ansats samt grundad teori som metod. Det insamlade datamaterial har analyserats främst med hjälp av djupintervjuer som sedan transkriberades och kodades utifrån Glasers syn, innehållande den öppna, selektiva och teoretiska fasen. Detta resulterade i två kärnkategorier som uttryckte studiens huvudproblematiken: konkurrensstrategier och turistbranschen och konkurrensen i Sverige. Slutsats: Studien resultat har visat att de mest effektiva konkurrensstrategierna enligt svenska researrangörer är kundorientering, vertikal integration och digitalisering. När det gäller uppfattningar om marknadsförändringar anser respondenterna att det inte har skett några större förändringar på researrangörsmarknaden, men pandemin har påverkat turistindustrin och konkurrensen i allmänhet, där marknadens efterfrågan och konkurrens mellan andra industrier har förändrats. Dessutom ansågs de konkurrensstrategier som företag använde före pandemin vara effektiva och ge konkurrensfördelar, vilket resulterar i att dessa strategier kommer i stort sett att vara oförändrade efter pandemin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Hagberg, Mikael. "De individuella och komplexa gränserna [The individual and complex borders] : En kvalitativ studie kring flyktingars föreställningar av gränser i relation till tiden innan, under och efter omlokaliseringsprocessen." Thesis, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130743.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Hancke, Sven. "Uppföljning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola : En undersökning av elevernas upplevelse av sin skoltid samt en kartläggning av sysselsättningen efter tiden på IV." Thesis, Växjö University, School of Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7807.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.

Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.

Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Rönnqvist, Joakim, and Robin Göthberg. "Förändringens tider i fastighetsbranschen : En studie på utvecklingen före och efter finanskrisen 2008." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19651.

Full text

Abstract:

Background and problem: The financial crisis 2008-2009 came out from an over-optimism among those who took the real estate loans in the U.S., and especially so-called subprime loans. After the 2008 financial crisis, it has become a global uncertainty in the financial market with low growth, and even financial crises in the euro countries have appeared. The real estate industry is a capital-intensive industry where companies have a high leverage to implement their investment. This means they have a larger proportion of debt relative to equity than companies in other industries. As investments require a lot of capital, real estate companies become dependent on having a working relationship with both the banks and the capital market. The dense, connective link between the companies and markets means that real estate companies is strongly affected by economic downturns and financial crises. According to the financial crisis in 2008 and the Swedish real estate companies’ situation, we thought this was interesting to investigate further. Purpose: The purpose of this paper is to compare Swedish listed real estate companies before and after the financial crisis of 2008. Theory: The theoretical framework includes theories of capital structure and financial ratios. The “Capital Structure section” comprised partly of a conceptual explanation of capital structure, and the most common theory models that deal with ditto. The financial ratios we are focusing on are particularly relevant to real estate companies in Sweden. Method: The paper is written with a hypothetical-deductive method containing a quantitative and a qualitative part in form of calculations of financial ratios (secondary data) and interviews (primary data). We will do a research containing 14 of Sweden's largest real estate companies that are included in sector 8600 Real Estate on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ OMX Nordic). We will even do four interviews with Nordea, Swedbank, Fabege and Hufvudstaden to get a larger width of the paper. Our method section also describes the collection of data, processing of data, reliability and validity. The quantitative part deals with the years 2005-2007 and 2009-2012. Results and conclusions: We concluded that the return on equity has decreased, and the total result of the Swedish property companies on the Stockholm Stock Exchange has increased since the financial crisis of 2008. Otherwise, there has not been a significant change in the other financial ratios. The interviews led to an understanding of why there has been no major change in income statements, but also what has really changed in banks and property companies after the financial crisis of 2008.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Erwing, Hannes, and Oscar Karlsson. "Fritidshemmet - Tiden Efter : En kvalitativ intervjustudie om fritidslärares tankar kring deras inverkan på elevernas bestående kunskaper." Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53407.

Full text

Abstract:

Denna studie har som syfte att studera på vilka sätt fritidslärare utvecklar sina elevers kunskaper som påverkar deras vidare liv. Dessa kunskaper innefattar bland annat ansvar, förståelse kring socialt samspel, demokratiskt förhållningssätt, och förmåga att själva skapa en meningsfull fritid. Vi har genom kvalitativ forskning genomfört intervjuer med fritidslärare på fyra fritidshem i en svensk kommun. Dessa fritidshem är geografiskt spridda inom kommunen för att försöka ge en nyanserad bild av lärarnas åsikter. Forskningen är baserad på en bakgrund av vilka kvaliteter som kan tänkas behövas i framtidens samhälle och pedagogik som främjar ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet visar på fritidslärarnas förståelse kring vad de anser vara viktiga kunskaper att deras elever anskaffar sig under fritidshemmets utbildning. Dessa involverar sociala kunskaper och förmågor, ett demokratiskt förhållningssätt, ansvar, och att de själva i sinom tid ska kunna ta ansvar för sin egen meningsfulla fritid. I diskussionen tittar vi närmare på vilka faktorer som gör att fritidslärarna i de olika fritidshemmen ger skilda svar, samt vilka förhållningssätt som binder dem samman. Vi diskuterar även framtida forskningsområden, där vi framför allt är intresserade av vilken inverkan som fritidshemmets utbildning har haft på sina tidigare elever, och hur vi med denna kunskap skulle kunna förbättra fritidshemmets utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Tiden efter'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles