Academic literature on the topic 'Tidig intensiv lästräning'

Under vårterminen 2010 startar en liten mindre skola i södra Sverige ett projekt  med att introducera en ny metod för att öka  elevernas färdigheter inom läs -och skrivinlärning. Programmet skolan ska börja arbeta med fr om höstterminen 2010 är TIL-programmet, Tidig Intensiv Lästräning ( Dahlin, 2006). Tanken med specifikt detta program, är att kunna erbjuda alla elever en möjlighet för en bra språkutveckling. Programmet vänder sig i första hand till elever i årskurs 1 och 2 som inte kommit igång med sin läsning. Alla elever får under tolv veckor arbeta intensivt med lästräning. Eftersom jag under mina vfu-perioder har sett att läs- och skrivsvårigheter är ett dilemma för vissa elever, valde jag att undersöka varför pedagogerna på den här skolan valde TIL som arbetsmetod / sätt.

Arbetet börjar med en kort redogörelse över hur skolan i dag arbetar med läs-och skrivinlärnig. Sedan följer en teoretisk anknytning utifrån det Sociokulturella perspektivet. Efter det har jag valt att presentera tidigare forskning om läs- och skrivinlärning utifrån litteraturstudier. Jag har även valt att presentera några väl kända lästraditioner och läsinlärningsmetoder. Därefter kommer metoddel och intervjuresultat. Underlag för intervjuer finns med som bilaga längst bak.

Syftet med arbetet har varit att förstå  vilka förväntningar och kunskaper pedagogerna på den undersökta skolan har inför introduktionen av TIL-programmet för läs och skrivinlärning, för de elever som behöver, samt vad det är som gör att de anser TIL- programmet bättre än något annat.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år. Resultatet påvisade att där läraren följde TIL- programmet framkom ett tydligare positivt resultat. Slutsatsen är att man följer metoden olika mycket i skolorna och ju mer programmet följdes, desto tydligare och snabbare positiva resultat.

 

Problemområde:Alla elever får idag inte det stöd och de förutsättningar de behöver för att utveckla sin läsning och skrivning på bästa sätt. Upptäckt av läs- och skrivsvårigheter samt tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling men även för deras självbild och motivation. Få studier har undersökt hur och om läsinterventioner påverkar elevers självbild och motivation.Syfte och frågeställningar:Syftet med vår studie är att undersöka hur läsinterventioner kan påverka elevers läsförmåga samt hur elever upplever läsinterventionens påverkan på självbild, motivation och syn på sig själva som läsare. Våra frågeställningar är: Hur utvecklas elevens avkodning av en läsintervention? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på läsförmåga och inställning till läsning? Hur upplever eleven läsinterventionens påverkan på självbild och motivation?Teoretisk ram och metod:Vår studie grundar sig i sociokulturella och socialpsykologiska teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Dessa har det gemensamt att de betonar det sociala samspelets påverkan på elevers mentala utveckling och kunskapsutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi genom intervjuer tagit del av 10 elevers upplevelser av läsinterventioner. Eleverna går i år 2 och 3. Som komplement till elevintervjuerna har vi intervjuat elevernas klasslärare samt tagit del av elevernas resultat på lästest som testar avkodningsförmågan.Resultat och analys:Resultaten av vår studie visar att många av eleverna upplever att deras läsförmåga har förbättrats av läsinterventionen, samtidigt som lästesten inte visar några större förbättringar. Det går däremot inte att dra någon generell slutsats av läsinterventionens effekter, eftersom intervjuerna uppvisar stora variationer gällande elevernas upplevda självbild, motivation och inställning till läsning. Elevintervjuerna visar dock att pedagogers bemötande och förväntningar på elever har stor betydelse för elevers självbild, motivation och inställning till läsning.Kunskapsbidrag och specialpedagogiska implikationer:Denna undersökning kompletterar tidigare forskning genom att beskriva elevers och deras klasslärares upplevelser av läsinterventioners inverkan på elevers självbild, motivation och inställning till läsning. Ett nära samarbete mellan specialpedagoger och skolans övriga pedagoger är viktigt för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få rätt stöd tidigt. I detta arbete har specialpedagogen en viktig roll som kvalificerat stöd och som expert på elevers läs- och skrivutveckling.Nyckelord:Läsintervention, motivation, självbild, tidig intensiv lästräning.
The purpose of our study was to investigate how reading interventions can affect students’ reading ability, and how students and their teachers, experience the students’ self-concept, motivation and their attitude towards reading. We have used a qualitative method. We interviewed children before and after they participated in a reading intervention. We also interviewed the students’ teachers after the intervention. The results of our study show that the majority of the students feel that their reading ability improved after the intervention. Furthermore, our results show different effects on the students’ reading ability, self-concept, motivation and attitude towards reading. Our results also show the importance of early interventions to prevent students from developing a negative self-concept. The response and expectations of the teachers’ are important for the students’ self-concept, motivation and attitude towards reading. Key words: reading intervention, motivation, self-concept.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar? Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallärare. I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser. Möjligheten att på en daglig basis arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas. Även individualisering, kvantitet och kontinuitet lyftes fram av respondenterna som avgörande faktorer för att metoden skulle ge önskat resultat. Vidare ansåg speciallärarna att TIL-undervisningen var resurskrävande. Bristen på tid var en faktor som gjorde att TIL-undervisningen i vissa fall ställdes mot den övriga specialundervisningen. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar och ger speciallärarna andra förutsättningar att arbeta på ett annat sätt än i den traditionella läsundervisningen.

Vårt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstå om elever ”snubblar” i läsinlärningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjälpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten säger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjälpinsatser för den initiala läsinlärningen. Vi har låtit oss inspireras av konsensusprojektet genom att undersöka vad som är gemensamt. Vi belyser vad forskningen lyfter fram och vad forskarna är överens om gällande åtgärder som fungerar. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar. Vi belyser en förortskommun till Stockholms val av att försöka realisera effektiva och hållbara åtgärder.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur intensiv lästräning under en sexveckorsperiod kan påverka ordavkodningsförmågan samt ta del av elevernas upplevelser av det arbetet. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning utvecklas elevernas ordavkodningsförmåga under sexveckors intensiv lästräning? Hur upplever eleverna det intensiva tidsbegränsade insatserna? Vilka tendenser kan vi se beroende på om eleverna genomför intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp? I vilken utsträckning utvecklas de elever som också låg under TIL:s gränsvärde, men som inte genomförde intensiv lästräning? Mycket av tankarna inom intensiv lästräning återfinns inom den sociokulturella teorin där inlärning sker i samspel med någon annan, samt inom elevens proximala utvecklingszon. Vår studie har både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats, eftersom vi har genomfört halvstrukturerade elevintervjuer samt tagit del av testresultat. Resultatet visar efter genomgången intensiv lästräning att samtliga elever ökat sin ordavkodningsförmåga samt stärkt sin självkänsla som läsare. De elever som inte genomförde intensiv lästräning hade också ökat sin ordavkodningsförmåga, men inte i samma utsträckning. Vi såg inga tydliga tendenser beroende på om eleverna genomförde intensiv lästräning individuellt eller i liten grupp. Vår slutsats är att det är viktigt med tidig upptäckt för att kunna förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, innan eleven utvecklar en negativ självbild som läsare.