Academic literature on the topic 'Tidigare betyg'

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

The school is under constant change and school reform on the conveyor belt. In 2009 the Swedish government introduced new directives for the elementaryschool, including multi-national sample, written testimonials from grade one and grade with several grades rose from grade six. The purpose of this study is to examine currently active primary teacher perceptions of the pupils' learning and development might be affected by those earlier and clearer knowledge assessments, and how teachers perceive this reform on the basis of the Swedish school's motto "a school for all". The study was carried out with a phenomenological approach where the method has been depth interviews with five active primary teachers from grades one to six in a school. The results show that teachers perceive that the earlier and clearer assessments will affect students differently according to student performance and knowledge. Stronger students according to teachers can be affected positively while the weaker students may be affected more negatively. For a school for all in accordance with the new reforms should exist, calls for teachers to access to resources that do not currently exist. Furthermore, future research could evaluate the consequences of how students' learning and development are affected by these reforms.

För att få reda på om svenska lärare upplever att det finns ett behov av betyg i de tidiga skolåren (F- år 5) undersöker vi bland annat i detta arbete hur en amerikansk privat skola arbetar med (ovanstående)just betyg och bedömning. Där samlar vi på oss fakta och material som vi sedan tar med hem, sammanställer och delar med oss till den andra urvalsgruppen, våra svenska lärare. Rent kortfattat består därför detta arbete av två undersökningar båda med kvalitativa intervjuer/samtal som tillsammans sedan ger oss ett eller flera svar på våra frågeställningar.Vi ger en kortfattad betygs och bedämningshistorik samt vilka politiska ambitioner som eventuellt väntar vid maktskifte 2006, därefter går vi även in på våra svenska styrdokument. De teoretiker som refereras till i arbetet är Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij och Jerome Bruner. Bourdieu behandlar habitusbegreppet och gemensamt för de andra två är att de på olika sätt stättar individen, i vårt fall eleven.Vårt sammantagna intryck av det vi undersökt är att svenska lärare inte efterfrågar betyg i de tidigare skolåren då de uttryckte rädslor för att lusten och glädjen skulle försvinna. Samtidigt anser de att betygen kommer försent idag. Vidare anser de att de redan arbetar med bedämningsdokument av olika slag men att den framåtsyftande individuella utvecklingsplanen numera ska fungera som en röd tråd för elevers skolgång. Därmed ska den uppfylla deras krav på bedömning. Däremot önskar svenska lärare att kraven på uppförande och ansträngning skulle införas och sättas på pränt.Lärarna på Our Lady of Perpetual Help upplever sitt betyg- och bedämningssystem som så rättvist det kan bli. Dock ville majoriteten av dem lägga till en kolumn för personliga kommentarer då de anser att det saknas på Report Cards. Tidsåtgången bakom dessa Report Cards varierade från lärare till lärare. Elevernas reaktioner på betyg var av olika karaktär men deras vana av att bli kontinuerligt bedömda framkom tydligt.
To be able to find out if Swedish teachers believs that there is a need of grades in the early schoolyears (F-5) are we in this essay first going to find out how teachers at an American private school deals with both grades and judgement of the students work in school. At this school we will collect facts and material that we later will share with the other choice of selection, the Swedish teachers. This essay contains therefore two investigations both with qualitative interviews and conversations that later will give us one or more answers of our questions of issues. We will give a short historic about grades and judgement in school and also some political ambitions that may come 2006 if it will be a change in our Government, thereafter we will look into the Swedish guidelines.The teoreticians that we will refer to in this essay is Pierre Bourdieu, Lev Vygotskij and Jerome Bruner. Bourdieu is dealing with the concept of habitus and the other two have in common that they in different ways support the individual, in our essay the student. Our overall impression of our survey is that the Swedish teachers not demands grades in the early schoolyears, because of their fears of the loss of joy and happiness. But at the same time they thinks that the grades are given too late. They do belive that they already are working with documents of judgement of different kinds but that the IUP shall work as an red thread through the students schooling. On the other hand do the Swedish teachers wish that the demands of behaviour and effort would be introduced and documented.The teachers on Our Lady of Perpetual do believe that their grade and judgement system is as fair as it can be. But the majority of them would like to have a checkbox for personal comments, which today is missing on their Report Cards. The amount of time behind the Report Cards is fluctuating from teacher to teacher. The grade reactions of the students where of different characters but it was clear that they had a habit of continuous being judged.

Studien syftar till att skapa kunskap om hur verksamma lärare ser på införandet av frivilliga betyg från årskurs 4. Genom att intervjua sex stycken mellanstadielärare har studien undersökt forskningsfrågorna: vad tycker verksamma mellanstadielärare om betyg från årskurs 4, vad har verksamma lärare för inställning till beslutet om att införa möjligheten till frivilliga betyg från årskurs 4 och vilken påverkan antar lärare på mellanstadiet att införandet av frivilliga betyg från årskurs 4 kommer ha på deras arbete. För att analysera resultatet har studien använt tematisk innehållsanalys som metod för att upptäcka mönster i synen på bedömning och betygsättning i lärarnas berättelser. Genom resultatet framkom att lärarna som intervjuats främst är negativt inställda till beslutets införande. De ser frivilligheten i beslutet som problematisk då det kan påverka likvärdigheten inom svensk skola negativt. Om det införs på deras skola ser de dock inte att det kommer påverka deras arbetsbörda nämnvärt utan istället skifta fokus från lärande till resultat. Däremot synliggjordes en osäkerhet kring vilka kunskapskrav som ska ligga till grund för betygsättningen i årskurs 4 då de kunskapskrav som finns i dagsläget baseras på kunskap eleverna ska ha i slutet på årskurs 6. Analysen visade även att det främst är det summativa syftet med bedömning som framkom i lärarnas berättelser. Till viss del kunde ett formativt arbete utläsas med de annars summativa betygen. Lärarna betonade att tidigare betyg då kan användas som ett sätt att motivera eleverna genom den ökade tydligheten betyg medför. Slutligen var det i väldigt låg grad lärarna såg införandet av tidiga betyg som ett sätt att upptäcka inlärningssvårigheter, vilket var ett av huvudargumenten bakom beslutet.

Från hösten 2012 sätts betyg från årskurs sex i alla ämnen. Lärarna i grundskolans tidigare år kan tänkas sakna erfarenhet och utbildning för att sätta betyg. På grund av detta kan lärarna behöva ett bedömningsstöd för att få rätt förutsättningar i betygsättningen av elever. För att ta reda på hur bedömningsstödet ser ut i svenska matematiklärarhandledningar för grundskolans tidigare år har tio stycken lärarhandledningar undersökts. Fokus i bedömningsstödet har varit på betygssättning samt de två huvudgrenarna inom bedömning, formativ och summativ bedömning. Undersökningen bestod av en analys i två steg som använde sig av undersökningsmetoden innehållsanalys. Det första steget mätte förekomsten av fyra utvalda ord. Det andra steget var en systematisk sammanställning av de tio utvalda lärarhandledningarna. Därefter utfördes en friare tolkning av den systematiska sammanställningen. Undersökningen visade att lärarhandledningar i matematik delger läraren om vad formativ och summativ bedömning är och hur lärarna kan arbeta med dessa bedömningsmetoder i klassrummet. Bedömningsstödet i de tio lärarhandledningarna är inte uttryckligen utskrivet men finns tack vara de många matriserna, proven och elevexemplen med tillhörande instruktioner och förklaringar. Bedömningsstöd, betyg, formativ bedömning, lärarhandledningar, summativ bedömning.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.   Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan. Resultaten visade även att lärarna i ämnet idrott och hälsa upplevde svårigheter vid tolkning av kunskapskraven på grund av otillräckligt med stödmaterial och fortbildning samt att det var både för- och nackdelar med införande av betyg i årskurs 6.

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig.

We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.

Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var:

• Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår?

• Vilka motiv finns till de olika inställningarna?

• Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger?

Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.

Studien syftar till att undersöka vilka ramfaktorteoretiska utmaningar och möjligheter som lärare ser med införande av betyg i årskurs fyra. Regeringen kom hösten 2020 med ett förslag om att införa betyg från årskurs fyra. Även om att det finns relativt lite forskning som visar att det skulle gynna lärare och elever ansåg regeringen att detta skulle bidra till ökad kunskapsutveckling. Tidigare forskning visar att betygsättning är ett omfattande arbete för lärare och den forskning som finns gällande tidiga betyg har även visat på negativa effekter hos elever. Tidigare forskning har även visat att ramfaktorer dagligen påverkar lärare i deras arbete. Saknaden av forskning som undersökt lärares uppfattning av betyg i årskurs fyra var en bidragande faktor till att denna studie genomfördes. Det har utförts en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer med åtta mellanstadielärare genomfördes för att få svar på forskningsfrågorna. Studien har utifrån det ramfaktorteoretiska perspektivet analyserats och organiserats. Detta gjordes med hjälp utav en tematisk analys. Studiens resultat visade på att lärarna såg både utmaningar och möjligheter med ramfaktorerna, konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och personramar.

Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 4 – 6. Empirin har med inspiration av grundad teori kodats, tematiserats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för arbetet visar att lärare gav både positiva och negativa synvinklar av hur det är (resonerade med både positiva och negativa vinklingar på) att arbeta med betygsättning i årskurs 6. Det som främst kom fram var svårigheter att tolka kunskapskraven, eftersom det råder en bristfällig samsyn mellan kollegor hur arbetet ska fungera med de elever som inte blir godkända. En annan svårighet som framkom var tidsbristen till att få ett bra underlag till bedömning. Lärarna arbetar helst med andra former av bedömningar som redovisningar och reflektion i grupper än klassiska prov. De hade fått olika typer av stöd, vissa mer än andra, men det som efterfrågades mest var att få tid till att diskutera med sina kollegor och få till en samsyn på kursplaner och kunskapskrav. I deras resonemang kring huruvida deras profession påverkas av att betyg blir tidigarelagda, svarar de flesta med att kompetensen och det professionella språket tydligare kommer fram.