Dissertations / Theses on the topic 'Tidsstudier'

Syftet med detta examensarbete var att bestämma enhetstider som används för prissättning och produktionsplanering av ytterväggar vid LB-Hus AB. Syftet var också att utforma en standard för kommande tidmätningar vid förtaget.

Som hjälpmedel vid tidmätningarna har programvaran Umt-Plus använts. För att underlätta vid kommande mätningar vid företaget har enklare instruktioner för de vanligaste funktionerna i programmet tagits fram och arbetsgången noggrant dokumenterats.

Under genomförandet av tidmätningarna har produktionsprocessen granskats och de problem som har uppmärksammats är bl a. oklarheter i ritningsunderlagen som snabbt orsakar störningar i produktionen och att de beredningsmissar som förekommer ofta resulterar i onödigt dubbelarbete.

De uppmätta enhetstiderna stämmer väl överens med de tider som i dagsläget används av företaget. Dock har bara en linje undersökts och vidare undersökningar bör göras vid de andra linjerna för att med säkerhet kunna bekräfta de tider som används. Vid studien har verkningsgraden vid linjen uppmätts till 74 % och det är lägre än vad LB-Hus AB använder sig av vid sin kalkylering. Skillnaden mellan verklig verkningsgrad och den antagna kan vara en orsak till att det i nuläget behövs en hel del övertid för att hinna med den produktion som läggs ut i fabriken.

Företaget i denna studie bedriver en lagerverksamhet åt ett detaljhandelsföretag och är i dagsläget i enexpansionsfas då detaljhandelsföretaget öppnar upp nya butiker. Företaget planerar för ett nytt lager iframtiden men fram tills att ett nytt lager står klart ställer det tillfälligt högre krav på de nuvarandefem lager företaget förfogar över. Eftersom driftchefen upplever att containerlossningarna tar för långtid att utföra genomfördes denna studie i syfte ge underlag för företaget att kunna korta nerlossningstiderna för containrarna. Målet för studien var att utreda förbättringsmöjligheter pålossningsprocesserna samt kostnadsskillnaden mellan olika containerlossningar.Företagets godsmottagning har kartlagts genom en fallstudie som baserades på intervjuer ochobservationer. Kartläggningen visar bland annat att godsmottagningen har åtta portar för inkommandegods och att fem av dem är utrustade med transportband. Det framgick också att företaget användertvå olika lossningsprocesser. Den ena används i portar med transportband och den andra i portar utantransportband (öppna portar). Tidsstudier genomfördes på båda lossningsprocesserna på åtta olikacontainrar, för att bland annat studera hur lossningstiderna för olika containrar skiljer sig åt.Tidsstudierna genomfördes också för att studera hur utförandetiden för de olika aktiviteterna ilossningsprocessen påverkas av containrarnas innehåll.Efter tidsstudierna har kostnaderna för containerlossningarna beräknats. Resultaten visar attkostnaderna varierade mellan de olika containrarna och att det kostade företaget mellan 1 258 kr och5 453 kr. Kostnaderna för containerlossningarna delades även upp och studerades på lägre nivåer, detvill säga kostnad per färdigställd europapall samt kostnad per låda som lossades. Analysen avresultaten visar att containerlossningarna vid öppna portar generellt är billigare för företaget dålossningsprocessen kräver mindre ompackning och färre godsmottagare, trots att de innehöll fler ochtyngre lådor.I kombination med analysen av tidsstudierna, intervjuerna, observationerna och kartläggningen har sjuproblemområden för lossningsprocesserna identifierats. Dessa är hur lådorna är packade icontainrarna, fyllnadsgraden i containrarna, informationen om antal lådor på europapall, platsbrist,olika arbetsstrategier, placering av plastmaskiner samt de planerade lossningstiderna. Effekterna avdessa problemområden är bland annat att godsmottagarna behöver spendera onödig tid på att leta,sortera och packa om lådor samt att de vid olika tillfällen blir stillastående.För att åtgärda problemområdena rekommenderades företaget till att genomföra olika förändringar.Främsta rekommendationen var att företaget skulle fokusera på att förbättra samarbetet medleverantörerna för att kunna få mer information och påverka hur lådorna packas i containrarna.Anledningen till rekommendationen var att många av de problemområden som identifierades kanundvikas genom det förbättrade samarbetet med leverantörerna. Vidare rekommenderades företagettill att implementera ett standardiserat arbetssätt samt undersöka möjligheten till att flyttaplastmaskinerna för att minska onödiga aktiviteter samt minska körsträckorna. Företagetrekommenderades även till att se över containerlistorna så att informationen alltid stämmer överensmed företagets system samt att skapa ett artikelregister så att godsmottagarna vet antalet lådor och hurde ska packas på europapallarna.
The company in this study stocks products for a retail company and is currently in an expansion phaseas the retail company opens new stores. The company plans for a new warehouse in the future, butuntil a new warehouse is built and the current five warehouses the company is operating must copewith the increased demand. The operation manager thinks that the container unloading takes too long,therefore, the purpose of this study was to provide the company with basis to shorten the unloadingtimes. In this study, we aimed to investigate the potential for improvement in the unloading processesand the cost difference between different container unloading’s.The company's goods reception has been mapped through a case study, which was based oninterviews and observations. The mapping shows that the goods reception has eight ports, and five ofthem are equipped with conveyor belts. The company also uses two different unloading processes.One unloading process in ports with conveyor belts and the other in ports without conveyor belts(open ports). Time studies were conducted on both unloading processes on eight different containers,to include, among other things, how the unloading times for different containers differ. The timestudies were also conducted to study how various activities in the unloading process was affected bythe contents of the containers.After the time studies, the costs for unloading the containers have been calculated. The results showthat the costs vary between the different containers. The cost was 1 258 SEK at the lowest and 5 453SEK at the highest. The study also included the cost per completed Euro-pallet and the cost per boxthat was unloaded. Analysis of results shows that containers unloaded at open ports are generallycheaper for companies as the unloading process requires less repackaging and fewer workers, eventhough the containers contained more and heavier boxes.With analyses of the time studies, interviews, observations, and mapping, seven problem areas for theunloading processes were identified, which are how the boxes are packed in the containers, the degreeof filling in the containers, information about the number of boxes on Euro-pallets, lack of space at thegoods receiving area, different work strategies, placement of plastic machines, and planned unloadingtimes. The effects of these problem areas are that the workers must spend unnecessary time searching,sorting, and repackaging the boxes and that workers are stationary on various occasions.To address the problem areas, we recommended the company to implement various changes. The firstrecommendation was that the company should focus on improving the collaboration with the suppliersto be able to get more information and influence how the suppliers pack the boxes in the containers. Itis also the main recommendation for the company because many of the identified problem areas thecompany can avoid by improved collaboration with the suppliers. Also, the company wasrecommended to implement a standardized working method and investigate the possibilities formoving plastic machines to reduce unnecessary activities and driving distance. The company was alsorecommended to check the container lists so that the information always matches with the companysystem and to create an article register so that the workers know the number of boxes and how to packthem in the Euro-pallets.

Hur kan två automatiserade monteringslinor effektiviseras för att öka antalet färdigmonterade produkter i timmen? Denna fråga ställdes inledandevis vid utformningen av detta examensarbete, som är gjort i samarbete med företaget Thule Sweden AB (Thule). Bakgrunden till detta examensarbete är att Thule anser att två av deras monteringslinor inte når sin fulla kapacitet. Utifrån bakgrunden kom syftet att öka antalet färdigmonterade produkter per timme för respektive monteringslina. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar; Hur kan monteringstakten öka genom kortare upptäcktstider vid larm? Vilka rutiner kan implementeras för att skapa förutsättningar till ökad monteringstakt? Finns det möjlighet till ytterligare ökad monteringstakt? För de båda linorna finns ett mål uppsatt om hur många paketerade kartonger (fyra produkter per kartong) som ska göras i timmen, 90 respektive 100 stycken. För att besvarar frågeställningarna och på så vis uppfylla arbetets syfte har datainsamling i form av tidsstudier, observationer och samtal genomförts. Datainsamlingen har sedan analyserats för att skapa en bild av nuläget. Nulägesbeskrivningen ligger sedan till grund för förbättringsarbetet. Gällande lina X ansågs den största förbättringspotentialen finnas i linans larmsystem. I dagsläget tar det drygt 20 sekunder för operatörerna att upptäcka larmen. Upptäcktstiden påverkar antalet färdiga kartonger i timmen genom att utrustningen står stilla på grund av att operatörerna är omedvetna om larmen. Upptäcktstiden går troligtvis att sänka genom investeringar i larmsystemet. Under förutsättning att upptäcktstiden sänks till noll sekunder ökar monteringstakten med nästan tio kartonger per timme. Med en upptäcktstid på noll sekunder samt andra förbättringar kan monteringstakten öka med totalt 14,3 kartonger per timme. Lina Y:s larmsystem är annorlunda i jämförelse med det som finns på lina X. Upptäcktstiden vid lina Y är endast en sjättedel av upptäcktstiden för lina X, därför ansågs det viktigare att lägga större vikt vid att förbättra andra problemområden. För att förbättra en manuell monteringsstation gjordes en SAM-analys på en ny monteringsmetod. SAM-analysen visade att monteringstiden kan minskas från 8,45 sekunder till 7,37 sekunder. Det finns också en automatiserad station med 8,35 sekunders operationstid. Lyckas Thule reducera denna tid till en operationstid under 7,37 och att den nya monteringsmetoden implementeras kommer de få ut 15,6 fler kartonger per timme. Genomförs också övriga förbättringsförslag kommer monteringstakten öka med ytterligare 7,8 kartonger per timme.          Slutsatsen för detta examensarbete är att det går att öka antalet färdigpaketerade kartonger med 14,3 respektive 23,4 kartonger i timmen. Detta förutsatt att Thule implementerar de förslag som tagits fram.

The company is currently in a stage of improvement and has therefore taken the help of students at School of Engineering, Jonkoping University. The current production is batch, production layout is fixed. A bottleneck is created after the first station which leads to large efficiency loss.  

The meaning of this report was to provide a layout suggestion with balanced workstations to a new production line. The conditions were that the production line would be one-way, driven by customers order and meet a demand of 40 products per week.  

In order to achieve a result, different methods and tools have been used, these have been time studies, video recording, case studies and interviews with assemblers and supervisor. Theoretical background has been helpful for the choice of methods and work implementation.  

The result of this work was a series of solutions based on the company’s strategy and the methods that has been used. Solution A uses three stations with the idea to create a suction through the flow and smooth line balancing. Solution B also had three stations with the basic concept to be able to adjust the number of stations. The number of stations can be selected when the demand change between two, three or six stations. The last Solution C meaning was to create a production line where the operations of the same character had their own place. This solution has five stations, creating a large efficiency loss.  

The conclusion is that Layout proposal B is best for the company. This is because it is the most flexible proposal when it is possible to adapt to a demand from 20- 100 products /week. Proposal for methods development and opportunities for improvement in production can be found in the conclusion and discussion. 

Scania verkar på en global marknad med tillverkning på flera orter och en förutsättning för att kunna garantera kvalité på de produkter som levereras, oavsett vart de produceras, är ett konsekvent tillämpat standardiserat arbetssätt vid tillverkning och montering. Monteringsbeskrivningar - eller elementblad som de benämns på Scania är en viktig del i att kommunicera detta "standardiserade arbetssätt" över hela företaget och alla desstillverkningsenheter. Det s.k. standardiserade arbetssättet är relativt väl utvecklat mellan de verkstäder som monterar samma typ av huvudkomponenter, men i ett vidare perspektiv så förekommer det mellan olika enheter såväl skillnader i presentation av data i elementblad som arbetsmetoder för att ta fram dem. Det finns därför ett uttalat behov av att standardisera såväl framtagning som presentation av data i elementblad. Syftet med detta examensarbete har varit att utveckla och testa en effektiv arbetsprocess för att tidsätta och ta fram lättförståeliga elementblad med stöd av digitala underlag. Därmed har en koppling mellan processerna för digital provmontering och framtagning av elementblad skapats. Ett förslag till arbetsmodell för framtagning av elementblad för chassimonteringen presenteras. I denna används de digitala underlagen både vid tidssättning med hjälp av standardtidssystem och för framtagning av bilder för beskrivning av monteringsoperationerna. Arbetsmodellen är anpassad till de applikationer som Scania använder idag. Resultatet av den enkät där arbetsprocessens effektivitet utvärderats visar att den har potential att leverera elementblad av högre kvalité än dagens process.
Scania operates in a global market and has manufacturing at multiple sites worldwide. Independently of where they are made, a consistently applied standardized work is a fundamental necessity to ensure the quality of their products. Assembly instructions – or element sheets as they are called at Scania, play an important role in communicating this standardized work across the entire company. The so called standardized work is relatively well established amongst production units which assembles the same type of key component, but in a wider perspective there are differences in presentation of the data in element sheets as well as the work methods used to create them. This evokes the need to standardize the creation process as well as how the data of the element sheets are presented. The purpose of this study has been to develop and test an efficient work process where digital models are used for creating element sheets with a high level of comprehensibility, and in addition for conducing predetermined motion time study (PMTS) of the activities included in them. Thus, a link between digital test assembly (DTA) and the process for creating element sheets has been established. A proposal for a work process for the creation of element sheets for the chassis assembly is presented. In this, the use of digital models while conducting PMTS as well as when extracting illustrations for describing assembly operations are fundamental. The work process is adapted to fit Scania’s existing software portfolio. The result of the survey where the work process efficiency was evaluated showed that it has the potential to deliver element sheets with a higher quality than the process of today.

Det råder bostadsbrist i Växjö men det byggs trots detta väldigt få nya hyreslägenheter. Ett sätt att möjliggöra byggandet av fler hyresrätter är att finna besparande lösningar under produktionsskedet som på så sätt kan få ner byggkostnaderna och öka intresset hos bostadsbolagen att bygga nytt. Denna rapport fokuserar på de kostnader som rör materialhanteringen på produktionsplatser med hög upprepandegrad. Syftet är att belysa var onödiga kostnader uppstår och försöka finna lösningar på hur dessa kan undvikas. Nyckelord: Materialhantering, materiallogistik, hög upprepandegrad, hanteringskostnader, intervju, tidstudie, förändringsförslag.

För att Nordic Paper Seffle AB i framtiden ska kunna utöka sin produktion eller byta ut nuvarande komponenter behöver de grunda sina beslut i fakta. På produktionsavdelningen finns idag varken dokumenterad cykeltid eller aktiviteter noterade för deras tre förpackningsmaskiner. Genom detta examensarbete kommer en tidsstudie genomföras i syfte att dokumentera maskinernas aktiviteter och identifiera flaskhalsar i flödena. Metoden som arbetet bygger på, har en grund inom Lean med verktyg och begrepp som beskrivs inom filosofin. Arbetet kommer inte involvera någon tidsstudie för operatörerna på något sätt vilket betyder att endast förpackningsmaskinerna kommer studeras. Kringarbete kommer nämnas för att ge en klarare bild på förloppet. De noterade aktiviteterna redovisas i löpande tabeller tillsammans med deras cykeltider. Efter vardera förpackningsmaskinen följer analys för hela grupper eller enskilda aktiviteter som flaskhalsar. Analysen för resultatet kommer ses ur ett effektivitetsperspektiv och liknas med bland annat de punkter som Lean presenterar för slöserier. Här kommer flaskhalsarna beskrivas samt varför de anses vara flaskhalsar för förpackningsmaskinerna. I samband redogörs även en trolig anledning och lösning för problemet. Resultatet beräknas hjälpa företaget att växa samt lägga en grund för framtida studier inom relaterade områden som kommer beskrivas ytterligare i arbetets slutsats.
If Nordic Paper Seffle AB is going to expand or exchange parts in their production in the future, they have to base their decisions in facts. Today, the production department doesn’t have any cycle times, or activities documented for their three packaging machines. By doing this thesis a time study will be performed with the purpose of documenting the machines activities and to identify bottle necks in the value stream. The thesis has its’ roots in Lean, with tools and concepts profound to the philosophy. The work won’t involve any time studies of the operators in any way. This means that it’s only the packaging machines which will be studied. Circular work will be mentioned to give a clearer picture of the process. The listed activities will be reported in tables together with their cycle times. An analysis will follow each packaging machine for whole groups or single activities, presented as bottle necks. The results will be analyzed and viewed from an efficiency perspective and will be compared to, among other things, the points Lean presents for waste. Here, the bottle necks will be described alongside why they are considered bottle necks for the packaging machines. In connection to this a probable reason and solution is presented. The result is expected to help the company grow and lay a foundation for future studies in related areas that will be further described in the conclusion.

Detta projekt är ett resultat av genomförda studier på AB Bruzaholms Bruk under våren 2011. Företaget upplevde, likt många andra företag, tuffare konkurrens och ville därför ha hjälp med att se över sin produktion och lagerhållning. Syftet med projektet bestämdes därför till att generera förslag på hur företaget kan minska sina ordersärkostnader och lagerföringskostnader för sex av företagets produkter.    För att uppnå projektets syfte beräknades ordersärkostnader och lagerföringskostnader för de sex produkterna. Detta utfördes genom att ordersärkostnadsaktiviteter för produkterna identifierades, tidsbestämdes och beräknades. Vid framtagning av lagerföringskostnader beräknades lagernivåer, genomloppstid och lagerränta efter studier av företagets datasystem. Efter genomförda ordersär- och lagerföringskostnadsberäkningar konstruerades tre olika scenarier. Intentionen med scenarierna var att visa hur företaget, utifrån historiska försäljnings- och produktionsdata, hade kunnat göra sin produktion mer kostnadseffektiv. Scenario 1 visade att det ur kostnadssynpunkt hade varit bättre att undvika uppdelad produktionsorder. Detta då ordersärkostnaderna minskade mer än vad lagerföringskostnaderna ökade för de produkter där uppdelad produktionsorder förekom. Scenario 2 var en fortsättning på scenario 1, d.v.s. samma antal produktionsorder användes, och utgick från en av författarna konstruerad modell med avsikt att minska överproduktion och lagernivåer. Modellen baserades på ett tydligt samband mellan kundorder, befintligt färdigvarulager samt produktionsorder på företaget. Resultatet visade på lägre och jämnare lagernivåer för de flesta produkterna gentemot scenario 1. I scenario 3 användes partiformningsmetoden ekonomisk orderkvantitet för att finna det ekonomiskt mest optimala antalet produktionsorder. Metoden styrkte i vissa fall övriga scenarier men var i övrigt svår att använda som partiformningsmetod eftersom de undersökta produkternas efterfrågan var oregelbunden. I projektet presenteras även möjliga förbättringsåtgärder, åtgärder som kan leda till minskade kostnader i samband med produktion och lagerhållning. Den förbättringsåtgärd som enligt författarna borde prioriteras var återrapportering i hela produktions- och lagerflödet. Återrapportering underlättar genomförandet av övriga förbättringsåtgärder som presenteras.

Risken för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar är hög bland sjukvårdspersonal bland annat då kraven på kvalitet, effektivitet och arbetstempo har ökat. I diskussionen kring sjuksköterskors arbetssituation är saknas det aktuell kunskap om hur sjuksköterskor inom den neonatala intensivvården fördelar sin tid under arbetsdagen och vilka arbetsmoment som sjuksköterskorna utför i sitt dagliga arbete. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmoment en sjuksköterska på neonatalintensiven utför under ett arbetspass samt kartlägga hur tidsåtgången fördelade sig mellan dessa arbetsmoment. En strukturerad tidsstudie genomfördes därför på en neonatal intensivvårdsavdelning i Sverige. Resultatet visade hur sjuksköterskorna fördelar sin tid mellan 69 olika arbetsmoment i 23 kategorier inom åtta kompetensområden samt hur omvårdnadsarbetet fördelade sig tidsmässigt mellan den direkt patientnära kontakten och övriga patientrelaterade uppgifter. 54 procent av den totalt arbetade tiden ägnades åt indirekt omvårdnad som förberedande arbete, hantering av material och samverkan i vårdkedjan medan 35 procent ägnas åt patientnära omvårdnad. Sjuksköterskearbetet är uppdelat mellan många olika arbetsmoment och arbetsområden, det är hög tid att se över sjuksköterskerollen och de uppgifter hon tilldelas som leder iväg från patientsängen.
The risk for acquire stress related diseases is high in medical staff since the demand on quality, efficiency and work pace has increased. There is not much recent knowledge about how nurses in neonatal intensive care spend their time and which work tasks the nurses perform in their everyday work. The aim of this study was to examine which work tasks a nurse in neonatal intensive care perform during their workday and present a survey to how the time divides between these different tasks. A structured time study was performed at a neonatal intensive care unit in Sweden. The result show how the nurses divide their time between 69 different work tasks divided in to 23 categories in eight areas of competence and how the nursing work divide in terms of time between direct patient care and other patient related tasks. Nurses spend 54 percent of the total worked time to indirect care like preparations for nursing tasks, material and cooperation with external caregivers while 35 percent where spent at direct bedside care. The nurses time is divided between many different tasks and areas of expertise, it is necessary to evaluate the nursing profession and the tasks that leads them away from the patients bed.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet.
Program: Textilekonomutbildningen

Vid prissättning av ett hus ingår produktionskostnaden och den utgör en stor andel av det totala priset. I produktionskostnaden ingår material, avskrivning samt löner. Kostnaden för löner är den mest svårbedömda eftersom husens storlek och arkitektur aldrig är lika. Ansvarige för offert och avtal använder sig idag av olika tillverkningsfaktorer vid beräkning och framtagning av offerter. Dessa är baserade på många års erfarenhet, där enheten antingen är timme/m2 eller timme/st beroende på vilken faktor som avses. Idag har man full kontroll över det totala täckningsbidraget, men det finns en viss osäkerhet vad gäller fördelningen mellan husen eftersom det ständigt cirkulerar flera hus i produktionen. I föreliggande examensarbete har ett flertal tidsstudier utförts för att granska tillverkningsfaktorerna och relationen mellan dem. Fabrikens produktionsflöde styrs av tillverkningen av ytterväggar varefter arbetet avgränsades till att främst mäta stationerna som monterar dessa. Resultatet av tidsstudien pekar på att yttervägg gjord i linan och gavelvägg gjord i vändbänken har en för hög faktor i det nuvarande systemet. Vidare mättes fönster som monterades löst i ett färdigt block och fönster som reglades i fönsterbänk. Båda dessa faktorer resulterade i en för låg faktor jämfört med nuvarande. Andra faktorer som mättes var yttervägg vändbänk, gavelspets och locpanel. I samband med tidsstudien, som utfördes under totalt 4 veckors tid, granskades även produktionsprocessen vilket resulterade i några förslag på åtgärder som förbättrar effektivitet, kvalitet och säkerhet i fabriken. Att fördela arbetet på ett bättre sätt i linan vid produktion av panelhus är ett av förslagen som skulle höja effektiviteten.

Price-setting of a house includes production-cost and the production-cost is a substanial part of the total price. In production-cost are material, write-offs and salaries included. The last mentioned factor is the one that is most difficult to determine since the house-sizes and architectures never are the same. The person responsible for tender and making deals are today using factors of manufacturing which are based upon many years of experience and where the measurement is either h/m2 or h/pc depending on which factor one uses. The total covering-costs is good totally, but one does not know whether the proportions between different house-types is accurate since it constantly circulates multiple different houses in production. In this examination-work has multiple time-studies been made to research the factors of manufacturing and the proportion of them. The production-flow of the factory is controlled of the manufacturing of outer-walls and therefore the studies narrowed down to measure the stations that are assembling these. The results of the time-study showed tendencies that outer-walls made in the line and gables made at the turning-table have a factor that is high in the present system. Windows that was installed loose in a partition and windows that were studded in windowsill were also measured. Both these factors resulted in a low factor comparing to the presence.During the time-study, that lasted four weeks of time, was even the production-process researched and resulted in suggestions for changes that could increase efficiency, quality and security in the factory. One of the suggestions that could result in more efficiency was dividing the workload more efficiently in production of prefabricated houses.

I industriföretag används managementverktyg för att utveckla och effektivisera verksamheten så att ledtider och slöseri reduceras i samtliga processer. Parker PMDE Trollhättan tillverkar hydraulikmaskiner. Sedan 90-talet har Parker bedrivit verksamhetsutveckling enligt management principer i Lean Production. Ett nästa steg i Parkers ständiga förbättringsarbete var att undersöka möjligheter att utveckla en materialsatsningsavdelning så att en person kan förse monteringen med material tillräckligt snabbt utan att extra resurser behöver tillsättas. I dagsläget råder det obalans gentemot takttider i monteringen och det tar längre tid för satsningen att plocka ihop fyra satser än vad det tar för monteringen att förbruka dessa satser.Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag där en person får förutsättningar att plocka ihop material till montering av fyra hydraulikmaskiner på mindre än 16 minuter. Delmålen var att göra en kartläggning av tider och arbetsmoment vid satsningen. Avgränsningarna i projektet var att inte undersöka processer utanför satsningen. Examensarbetet utformades efter DMAIC-metodiken, som är en projektmodell för faktabaserad problemlösning och tydlig struktur. Metoderna som användes vid insamling av data var observationer och analys av videoinspelat material som utfördes i programvaran AviX Method. Videoinspelningarna kategoriserades som olika aktiviteter i satsningsprocessen där gång, plock, scannertid, förmontering och övrig tid var de största kategorierna. Arbetsmoment identifierades som var tidskrävande och ej tillförde värde i processen. Mätningarna låg till grund för generering av lösningsförslagen.Baserat på ovanstående resultat och med hjälp av brainstorming genererades lösningsförslag tillsammans med produktionstekniker och materialhanterare. De lösningsförslag som uppfyllde målet med projektet att plocka en 4-sats under 16 minuter var pick by voice, pick by light, ringscanner och flytt av kilpress. Pick by voice anses vara lösningen som företaget bör införa eftersom den reducerar plocktid, scannertid och är ett flexibelt system. Ytterligare två lösningsförslag togs fram som inte uppfyllde målet men uppfattas som värda för företaget att utreda vidare utifrån Lean Production och ergonomiska skäl. De lösningsförslagen som inte uppfyllde målen bestod av en förändring av plockrundan och införande av en magnetlyft.
In industries, the management tools of Lean Production are used to develop and streamline operations in a way to reduce waste and lead times in all processes. Parker PMDE in Trollhättan manufactures hydraulic machines. Since the 90´s, Parker has pursued business development under the management principles of Lean Production. One of the next steps in Parkers continuous improvement was to explore opportunities to develop a kitting department so that a worker could provide the assembly with the material quickly without surplus resources. In the current situation, there is an imbalance from the kitting station towards the tact times in the assembly station because it takes longer at the kitting station to pick materials for four hydraulic machines, than it takes for the assembly station to consume these kits of materials.The aim of the thesis was to develop suggestions for improvement where a worker could perform the kitting process in less than 16 minutes. The interim objectives were to do a survey of the times and activities within the kitting process. The boundaries of the project was not to examine processes outside the kitting station. The project was designed according to DMAIC methodology, which is a project model for fact-based problem solving and clear structure. The methods used in the data collection were observation and analysis of video footage applying the software called AviX Method. Video recordings were categorized as different activities in the kitting process such as transport, picking, scanner time, pre-assembly and uncategorized time. Activities that were time consuming and did not add value to the process were identified. These data measures were the basis for the solution proposals.Based on these results and using brainstorming, solution proposals were generated together with the engineers and material handlers. The solution proposals that met the objective of the project of picking a 4-set of materials in 16 minutes were: Pick by voice, Pick-by-light, Ring Scanner and Relocation of one pre-assembly operation. Pick by voice is considered to be the most appropriate solution for the company since it reduces picking times, scanning times and is a flexible system. Two more proposed solutions were developed that did not meet the objective of the project, but are considered worth investigating further based on Lean Production and ergonomic reasons. These proposed solutions consisted of changing the picking route and the installation of a magnetic lift.

Företaget Modexa AB tillverkar köksluckor måttanpassade efter kundens stomme. Detta för att kunna renovera köket kostnadseffektivt då inte stommen byts ut. Dessa luckor tillverkas genom att först fräsas ut i MDF efter måtten och sen lackeras i en lackeringslinje. Lackeringslinjen är 60 meter lång och körs av 5 operatörer. Lackeringslinjen har idag stora problem med nyttjandegraden och en stor mängd fel på luckor efter lackering. Syftet med arbetet är att analysera lackeringslinjen för att identifiera problem och flaskhalsar samt varför felen uppkommer. Från analysen togs sedan förslag på förbättringsåtgärder fram som får stöd i studien. Analysen genom en tidsstudie gjordes på sex stycken skift för att därefter beräkna verkningsgraden av arbetslinjen och för att se vilka åtgärder som kan göras för att öka verkningsgraden. Tidsstudien visar om hur produktionen på den linjen och alla arbetsuppgifter som operatörerna måste göra för att linjen ska gå men som egentligen inte står med i deras arbetsuppgifter. Ur det bevisas det att linjen inte är så effektiv som den borde vara och att förbättringar behöver göras. Under studien hos Modexa togs anteckningar för vad operatörerna gjorde var femte minut, för att studien skulle ge ett bra medelvärde av vilka arbetsuppgifter som operatörerna gör och andra olika test som hur lång tid det tar för en lucka med en defekt att gå igenom processen eller tiden det tar att lasta på och av luckor. Dessa test utfördes för att kunna göra beräkningar på hur mycket kostnader som kunde sparas in på att göra olika ändringar i lagstrukturen, arbetsmomenten eller investeringar i nya maskiner. Studien visade att nyttjandegraden på produktionslinjen är 48 procent och antal luckor som får någon typ av fel är 32 procent.
Modexa AB manufactures doors to kitchen cabinets by measurements from the customer's kitchen. By manufacturing just the doors the kitchen can be renovated with the cabinet left and therefore reduce cost. The doors are manufactured in MDF and are first machined out to the measurements and then painted in the painting line. The painting line is 60 meters long and is operated by 5 operators. Today the painting line has problems with efficacy and faults in the doors after painting. This study focuses on finding the uralitization rate, finding bottlenecks and why problems occur. From this analysis of the production line suggestions of improvement was made with the support from the study. The analysis through a time study was done in six shifts to then calculate the efficiency of the work line and to see what measures can be taken to increase the efficiency. The time study shows the production on the line and all tasks that the operators must do, so the line will produce but which are not really included in their tasks. This proves that the line is not as efficient as it should be and that improvements need to be made. During the study at Modexa, notes were taken for what the operators did every five minutes, so that the study would give a good average of what tasks the operators do and other different tests such as how long it takes for a gap with a defect to go through the process or time it takes loading and unloading of hatches. These tests were performed to be able to make calculations on how much costs could be saved on making various changes in the team structure, work steps and whether to buy new machines. The study showed that the utilization rate on the production line is 48 percent and the number of gaps that get some type of error is 32%.

Syftet med studien är att undersöka hur en process i en tillverkningsindustri kan effektiviseras och få en ökad förståelse kring produktionsutveckling. Studien ska utvärdera utnyttjandegraden för en process hos en svensk träshustillverkare och undersöka processen för att kunna ge förslag på förbättringsåtgärder. Examensarbetet utfördes på Svensk Husproduktion AB som ligger i Bromölla och tillverkar prefabricerade småhus i trä. Tidsstudier har utförts dels på en operatör vid en arbetsstation, dels på maskinen som operatören arbetar vid. Syftet med tidsstudien är att få fram utnyttjandegraden på maskinen, samt att räkna ut operationstider för olika produktvarianter. När nuläget analyserades kunde forskaren konstatera att vid ökad produktion är den undersökta processen en flaskhals. Baserat på mätningar, observationer och intervjuer analyserades data och genom olika förbättringsförslag kan utnyttjandegraden vid processen öka till önskad nivå och flaskhalsen elimineras. Förbättringsförslagen utgår från att eliminera slöseri och öka andelen värdeskapande tid. Förslagen presenterades i två olika scenarier beroende på om företaget väljer att investera i robotautomation eller att förändra arbetsmetod och bemanning vid arbetsstationen.

Bakgrund Bakgrundskapitlet innehåller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som är ramfaktorsteorin. Därefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lärares tjänst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lärares arbete. En del av kapitlet lyfter frågor gällande stress. Kapitlet redo-gör också för tidigare forskning inom ämnet. Detta genom en rapport om lärares arbetstid samt en internationell studie om läraryrket.Syfte Vårt syfte med denna undersökning är att synliggöra lärares verkliga arbetstid satt i relation till den tid de får betalt för. Vår förhoppning är att få reda på vad i lärares tjänst som tar vilken tid.Metod Vår undersökning är en kvalitativ studie. Studien berör den beskrivande/deskriptiva delen. Vi kartlägger en företeelse genom statistisk undersökning med hjälp av en tidsundersökning och en kompletterande enkät. Tidsundersökningen genomförs via loggbok.Resultat I resultatkapitlet visas det resultat från loggböcker och enkäter som är intressant för studiens syfte. Resultatet redovisar vilka arbetsuppgifter som tar mest tid respektive minst. En inblick ges i lärares, deltagarna i studiens, helgarbete. I resultatet framkommer att lärarna i studien arbetar mer tid än den betalda arbetstiden. Mycket tid läggs på administrativa arbetsuppgifter som är en uppgift som lärare önskar delegera till annan personalkategori.
Program: Lärarutbildningen

Prokon is a production consultant firm that operates in the manufacturing industry and strive to increase their client’s profits primarily through primarily work sampling. The consultant firm has a wide customer basis, which requires Prokon to work according to a generalizable model, applicable to all of their clients. Prokon work continuously with improving its firm and with that in mind they are interested in increasing their customer satisfaction. The purpose of the report is to analyze the customer needs, by looking at it from a production and manufacturing perspective, of what Prokon actually delivers. By doing so a stable foundation will emerge to improve internal quality work at Prokon. The report uses the company NIBE as its case study object. Interviews, study visits and general observations has been used to analyze the customer needs. The interviews are based on the GAP Model, which is used to find potential misinterpretations between Prokon and the case study object NIBE. Observations was performed on the work sampling techniques/methods, in order to find knowledge about the possibilities of integrating any implementation to the methods. One of the potential implementations which is brought up in this report is the PPA method, which is analyzed in order to see if it can be integrated into Prokon’s work sampling technique. A couple of items are brought up in the analysis of the rapport, who concerns flaws between Prokon and NIBE as partners, but also internal flaws at Prokon. The analysis can then be linked with previously documented theories to strengthen the items/theses which occurred in the analysis. Four suggestions of improvement arises from the analysis, who are meant to increase Prokon’s customer satisfaction and their internal working methods. Two of which concerns Prokon’s work sampling techniques, another one Prokon’s follow-up and the last one is about Prokon’s ability to customize their offer.

Företag X ska, på uppdrag av kund A, lagra produkter. Företaget upplever i dagsläget att en del interna transporter kan vara onödiga och att viss materialhantering, vid in- och utleverans, bör kunna utföras annorlunda för att uppnå ett bättre resultat. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur processerna för samtliga produktgrupper ser ut, inklusive hanteringstid för lastare, och jämföra det avtalade tillvägagångssättet med hur det faktiskt går till i nuläget, för att till sist kunna identifiera förändringsförslag vilka kan förbättra processerna. En fallstudie har genomförts där processen för in- och utleverans av kund A:s produkter har kartlagts baserat på observationer och intervjuer. Dessutom har en tidsstudie genomförts av produktgruppen lastare.

Introduktion: Inom hälso- och sjukvården är en hög patientsäkerhet viktig. Patientsäkerheten innefattar läkemedelshantering och studier har visat att brister inom läkemedelshantering kan få katastrofala följder. Sjuksköterskan hanterar läkemedel under stor del av sin arbetstid. För att öka patientsäkerheten inom läkemedelshanteringen är det viktigt att sjuksköterskan får arbeta i lugnt tempo i en miljö där risken för störningsmoment har minimerats.   Syfte: Att kartlägga delar av läkemedelshanteringen på avdelning 70D2 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med avseende på patientsäkerhet och tidsåtgång. Material och metoder: Patientsäkerhetsaspekten undersöktes genom att frekvensen fel vid läkemedelsdelning till 67 patienter studerades samt att dosrecepten för 23 ApoDos-patienter jämfördes med ordinationslistorna vid inskrivning. Tidsåtgången för sjuksköterskornas läkemedelshantering mättes med hjälp av stoppur i en observationsstudie. Antalet störningsmoment samt deras art registrerades med hjälp av pinnstatistik.  Resultat: Under observationen av läkemedelsdelningen upptäcktes fel hos 40 % av patienterna där fel administreringstid dominerade (96 %). Diskrepanser mellan ordinationslista och dosrecept upptäcktes hos 96 % av de studerade ApoDos-patienterna. Totalt upptäcktes 88 diskrepanser vilket motsvarade 39 % av alla preparat och 3,83 diskrepanser per patient. Av 161 studerade arbetstimmar hanterade sjuksköterskorna läkemedel i totalt 40 timmar (25 %). Av dessa utgjordes cirka 15 timmar (38 %) av störningsmoment. Totalt stördes sjuksköterskorna 417 gånger och ”kollega frågar något” var vanligast (24 %). Konklusion: Sjuksköterskor lägger mycket tid på läkemedelshantering och de störs väldigt ofta under denna tid. Detta innebär en risk för patientsäkerheten. Ordinationslistor vid inskrivning har en hög frekvens av diskrepanser vilket även det riskerar patientsäkerheten.

Till följd av en långvarig nedåtgående trend för den europeiska stålindustrin har stålbolagens behov av en effektiv logistik, med därtill kopplade kostnadsbesparingar, ökat. För att kunna förbättra sin interna logistik krävs att företag kan planera sin produktion väl samtidigt som resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, med minimalt slöseri. I syfte att identifiera en koppling mellan produktegenskaper och bearbetningstid och därmed skapa ett underlag för bättre produktionsplanering och framtida processförändringar, genomförs en värdeflödeskartläggning för slipavdelningen hos Stål AB i Norrköping. Initialt undersöks den teoretiska bakgrunden till problemet genom en litteraturstudie och relevanta datainsamlingsmetoder identifieras. Utifrån data som samlas in genom observationer och intervjuer förbereds en tidsstudie, där cykeltider för produkter i slipavdelningen mäts under två veckor. Insamlade data från tidsstudien, intervjuer och observationer sammanställs sedan i tre värdeflödeskartor. Värdeflödeskartorna analyseras med avseende på tidsåtgång per aktivitet och icke-värdeadderande aktiviteter identifieras. Resultatet pekar på att noggrannheten i slipningen påverkar såväl sliptider som hanteringstider. Hanteringstiderna är även starkt beroende av huruvida produkter kan hanteras för hand eller ej. Således föreslås en produktgruppsindelning baserad på dessa faktorer. De uppmätta cykeltiderna jämförs sedan med den tidsättningsmetod som används i dagsläget, med slutsatsen att den nuvarande metoden tenderar att addera för mycket tid till tunga produkter. Vidare diskuteras en rad förbättringsförslag där identifierade slöserier reduceras eller elimineras. Här inkluderas mindre förändringar, såsom justeringar i hur produkter placeras på pallar eller avlägsnandet av transporter från operatörernas arbetsuppgifter, såväl som större projekt involverandes modifikationer av processens layout. På kort sikt finns ett flertal alternativ för att förbättra flödet, där vissa redan påbörjats. På lång sikt rekommenderas en sammankoppling av slipavdelningen med anslutande processer, tillsammans med introduktionen av ett enstycksflöde. Därmed elimineras slöserier i form av förflyttningar och onödig lagerhållning.

BT Products avdelning för slangtillverkning har i dagsläget problem med att klara av dagens produktionstakt. Målet med detta arbete är att identifiera och komma till rätta med dagens problem samt förbereda avdelningen inför en taktökning från dagens 50 000 till 60 000 truckar per år.

I arbetets första skede gjordes en beskrivning av nuläget. Detta genom att observera och aktivt delta i arbete på avdelningen, intervjua personal, samla in data och göra en tidsstudie. Med resultatet av tidsstudien och datainsamlingen gjordes en beräkning av hur mycket tid som behövs för att hinna med dagens produktionstakt. Beräkningen visade att drygt hälften av den tillgängliga tiden borde räcka för att klara denna och att maskinernas kapacitet gott och väl räcker till. De problem som identifierats som orsak till att produktionen ändå inte hinns med är främst dålig layout, ineffektiva arbetssätt, onödiga arbetsmoment samt planeringsproblem kopplat till eftersläpning i produktionen.

För att åtgärda dessa problem och förbereda slangavdelningen för en 60 000 takt har en rad förbättringsförslag arbetats fram. Ett förslag på en ny layout har gjorts för att uppnå ett bättre flöde i produktionen med mindre transporter och färre onödiga förflyttningar. Ett införande av standardiserat arbete bör göras för att säkerställa att alltid det mest effektiva arbetssättet används. Fler maskiner behöver inte införskaffas för att klara av produktionen, om de inte köps in i syfte att användas som säkerhetskapacitet, men en del hjälputrustning bör införskaffas för att underlätta och förbättra arbetet på avdelningen. Exempel på detta är en bättre slangvinda, streckkodläsare och monteringsutrustning.

The department for hydraulic hose manufacturing at BT Products has problems keeping up with today’s productionpase. The goal for this project is to identify and fix today’s problems and prepare the hosemanufacturing department for an increasment in productionpase from today’s 50 000 to 60 000 forklifts per year.

To begin with an analysis of the situation today was made, this by observing and participating in the daily work at the department, interviewing the personal, collecting data and performing a timestudy. The results of the timestudy combined with the collected data were used to calculate the time needed to cope with today’s productionpase. The calculation showed that a little more than half the available time should be enough to do this and that the capacity of the machines is by far more than needed. The problems identified causing the department falling behind is mainly bad layout, ineffective operation routines, unnecessary operations and planning problems due to delays in the production.

In order to fix these problems and prepare the hosemanufacturing department for the increased productionpase a series of suggestions for improvement has been developed. A suggestion for a new layout has been made in order to reach a better productionflow with less transports and unnecessary movements. An implementation of standardized operations should be made in order to be sure that the best operations routine always is used. Investments in new machines are not necessary to cope with the future productionpase unless they are bought in purpose to serve as safetycapacity. However investments in some smaller equipment are necessary to ease and improve the daily work at the department. Examples of equipment needed are a better hosereel, barcode reader and assemble equipment.

Den här kandidatuppsatsen har genomförts ute på Volvo Car’s provbana Hällered Proving Grounds, uppsatsen har som utgångspunkt att studera ett teams aktiviteter och identifiera flaskhalsar. Av resultaten ska författarna komma med återkoppling på förbättringsarbeten för teamet. Metoden för studien har varit en direktanalys där teamets aktiviteter har observerats när de utförts på plats. Eftersom teamet inte arbetar med en traditionell typ av produktflöde har en kombination av tidsstudie och värdeflödesanalys arbetats fram med hjälp av ansvariga inom teamet. Den totalt observerade tiden bestod av ca 20 arbetsdagar. Av den totala observerade tiden bestod ca 25% av värdeskapande aktiviteter. Ca 28% av icke värdeskapande men nödvändiga aktiviteter orsakat av HPG-teamet. Ca 22% icke värdeskapande aktiviteter orsakat av HPG-teamet. Samt ca 24% icke värdeskapande aktiviteter orsakat av provbeställare. Tiden för nödvändiga men icke värdeskapande aktiviteter orsakat av provbeställaren var nästintill oväsentlig. Den mest utstickande flaskhalsen som anträffades gemensamt mellan HPG-teamet och provbeställaren var problemen med den tekniska utrustningen. Slutsatsen av examensarbetet är att det finns många förbättringsområden att jobba med. De området som ger möjlighet till tydligast förbättring är det förbyggande underhållsarbetet som krävs för att den tekniska utrustningen inte ska agera som en flaskhals i flödet.
This bachelor’s thesis has been carried out on Volvo Car's test track Hällered Proving Grounds. The thesis is based on studying a team's activities and identifying bottlenecks. From the results, the authors will provide feedback on improvement work for the team. The method of the study has been a direct analysis where the team's activities have been observed when carried out on site. As the team does not work with a traditional type of product flow, a combination of time study and value flow analysis has been developed with the help of the team leaders. The total observed time consisted of about 20 working days. Of the total observed time, approximately 25% consisted of value-added activities. About 28% of non-value-added but necessary activities caused by the HPG team. About 22% non-value-added activities caused by the HPG team. As well as about 24% non-value-added activities caused by sample commissioners. The time required for necessary but non-value-added activities by the sample client was almost immaterial. The most protruding bottleneck that was found in common between the HPG team and the test taker was the problems with the technical equipment. The conclusion of the thesis is that there are many areas for improvement to work with. The areas that provide the opportunity for clearest improvement are the preventive maintenance work required for the technical equipment not to act as a bottleneck in the flow.

Fotosyntesen kallas den process som omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Fotosyntesen sker i tylakoidmembranet och drivs av två stora proteinkomplex, fotosystem II (PSII) och fotosystem I (PSI) då de tillförs energi i form av fotoner. PSI-N är ett mindre protein på ca 10 kDa som ingår i PSI. På något sätt, som ännu inte är klarlagt, samverkar PSI-N med PSI-F och plastocyanin när det dockar till PSI. Det är därför av viktigt att rena fram större mängder av PSI-N för att få djupare kunskaper om proteinet samt dess struktur och funktioner. Tidigare undersökningar har utförts i ämnet och ett fusionsprotein innehållande PSI-N har uttryckts i Escherichia coli (E.coli). Problem har dock uppstått efter lysis av cellerna då det har visat sig att fusionsproteinet har degraderats. Vårt examensarbete strävar efter att rena fram intakt fusionsprotein med hjälp av, framför allt, mekanisk lysis och proteasinhibitorer.

The process where light is converted into chemical energy is called photosyntesis. The reaction takes place in the thylakoid membrane and is driven by two major protein complexes, photosystem II (PSII) and photosystem I (PSI) when energy in form of photons are received. PSI-N, a subunit in PSI, is a smaller protein with a mass of approximately 10 kDa. In some way, which is not yet clarified, PSI-N collaborates with PSI-F and plastocyanin when plastocyanin is docking to PSI. It is therefore important to purify larger amounts of the protein to acquire deeper knowledge of its structure and function. In earlier research the PSI-N protein has been expressed in Escherichia coli (E.coli). The problem has been degradation of the fusion protein after lysis. Our goal with this project is to obtain the purified protein intact using mechanic lysis and protease inhibitors.

Brodit AB is a company located in Karlsborg, which manufactures holders for technical communication devices for mounting in vehicles. The manual manufacturing, where bending and assembly takes place, lacks a method for standardisation, a base for time scheduling, a base for manpower planning and a method for continuous improvements. The aim of this bachelor thesis was to develop a base for standardised work, time scheduling and manpower planning as well as a method for continuous improvements. To reach these aims a number of sub targets needed to be reached, which were to sustain an analysis of the current situation through observations and time studies, develop standard data for work tasks, divide the tasks into value adding work, non-value adding work and necessary non-value adding work, develop a suggestion to an improved work standard and develop a method for continuous improvements. To reinforce choices of methods and conclusions, a number of engineering areas have been studied. Based on the theoretical frame of references, a number of methods for the empirical study were formed.  The study was conducted of observations according to genchi genbutsu, grouping of work tasks, time motion studies performed with a time watch and SAM analysis, calculation of standard data times, evaluation of value adding-, non-value adding- and necessary non-value adding work, SMED analysis and spaghetti diagrams. The result of the empirical study was a base for time scheduling with calculated standard times for each work task, where every work task was evaluated as value adding, non-value adding or necessary non-value adding. Based on this, a base for manpower planning can be compiled. The compilation of standard data times as well as the SAM analysis resulted in cycle times far shorter than the cycle times measured in current production. Also, the setup times appeared to be long and irregular with several unnecessary work tasks performed. The result of the spaghetti diagrams also shows unnecessary movements. The conclusion of this is that non-value adding work tasks occurs in the process, that the work is performed in different ways which causes waste in the process and that the work performance rating is below 100 %. With a standardised way of work as well as eliminated non-value adding work tasks, the production could be increased with 60 %; alternatively, the manpower could be decreased with two workers. With the compiled improvement suggestions implemented, the cycle time at the bending working stations could be decreased with at least 50 % and the total setup time could be decreased with at least 57 %. A method for continuous improvements has been developed, based on a PDCA cycle. With improved conditions on each working station and a standardised way to work, possible improvements can be achieved in reduced setup times, reduced cycle times as well as the implementation of a culture of continuous improvements.
Brodit AB i Karlsborg är ett företag som tillverkar hållare för teknisk kommunikationsutrustning för montage i framförallt fordon. Den manuella tillverkningen av apparatdelen där bockning och montering sker saknade standardiserat arbetssätt, tidsunderlag, bemanningsunderlag och metod för förbättringsarbete. Syftet med examensarbetet var att ta fram ett underlag för standardiserat arbetssätt, ta fram ett tids- och bemanningsunderlag samt ta fram en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att uppnå dessa syften skulle ett antal delmål uppnås, vilka var att erhålla en nulägesanalys genom observationer och tidsstudier, erhålla standardtider för arbetsmoment, dela upp arbetsmoment i värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, utarbeta ett förslag till en förbättrad standard samt utarbeta en metod för fortsatt förbättringsarbete. För att underbygga metodval och slutsatser har ett antal produktionstekniska områden studerats. Utifrån den teoretiska referensramen utformades ett antal metoder för den empiriska studien. Studien har bestått av observationer enligt genchi genbutsu, gruppering av arbetsmoment, tidsstudier i form av klockstudier och SAM-analys, beräkning av standardtider, uppdelning av värdeskapande-, icke värdeskapande- och nödvändigt icke värdeskapande arbete, SMED-analys och spaghettidiagram. Resultatet av den empiriska studien blev ett tidsunderlag med beräknade standardtider för respektive arbetsmoment, där varje arbetsmoment bedömdes vara värdeskapande, icke värdeskapande eller nödvändigt icke värdeskapande. Utifrån detta kan ett bemanningsunderlag sammanställas. Sammanslagna standardtider och SAM-analysen resulterade i en cykeltid som var betydligt kortare än den som uppmättes i aktuell produktion. Även omställningstiderna var långa och framförallt oregelbundna med flertalet onödiga arbetsmoment. Resultatet av spaghettidiagrammen visar också på onödiga förflyttningar. Slutsatsen av detta är att det förekommer icke värdeskapande arbetsmoment i processen, att arbetet utförs på olika sätt vilket medför slöserier i processen samt att arbetet vid inte utförs i 100 % arbetstakt. Med ett standardiserat arbetssätt och eliminerade icke värdeskapande arbetsmoment skulle produktionen vid monteringsstationerna kunna ökas med 60 %, alternativt reducera bemanningen med två årsanställda. Om de framtagna förbättringsförslagen införs kommer cykeltiden vid bockningsstationerna att kunna minskas med över 50 % och den totala omställningstiden kommer att kunna minskas med minst 57 %. En metod för fortsatt förbättringsarbete har tagits fram som bygger på en PDCA-cykel. Med förbättrade förutsättningar i produktionen och ett standardiserat arbetssätt reduceras omställningstider och cykeltider och en kultur för ständiga förbättringar möjliggörs.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod. Huvudresultat: Sjuksköterskan lade en betydande del av arbetstiden på direkt patientkontakt, därefter en stor del på administrativa arbetsuppgifter. Ytterst liten del av tiden lades på arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Arbetstidsfördelningen följde ett liknande mönster för A- och C-tur. Under C-tur avsatte sjuksköterskan betydligt mindre tid till rond och mer tid till rapportering och läkemedelshantering jämfört med A-tur. Sjuksköterskan avbröts var 12:e minut under A-tur och var 9:e minut under C-tur. Sjuksköterskan avbröts på rasten vid 5 av 18 observationer. Vid 15 av 18 observationer tog sjuksköterskan rasten hon/han hade rätt till. Sjuksköterskan arbetade utöver schemalagd arbetstid vid 10 av 18 observationer och slutade tidigare vid 5 av 18 observationer. Slutsats: En betydande del av sjuksköterskans arbetstid på hjärtavdelningen utgjordes av direkt patientkontakt och en ytterst liten del utgjordes av arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal. Det finns dock rutiner som kan ses över. Tiden för rond under C-tur var nästan obefintlig och det höga antalet avbrott som sjuksköterskan utsattes för borde beaktas då det påverkar sjuksköterskans arbetssituation.
Aim: To describe the work situation and the distribution of working hours for the nurse at a cardiac department. Method: A structured observational study of descriptive design with a quantitative approach. 14 nurses were observed during 18 sessions. An activity schedule with categories was set up to collect data and then analyzed by a quantitative method. Main result: The nurse spent a considerable amount of time in direct contact with the patients. The second most time consuming activity was administration. The time spent on ”non-nursing duties” was insignificant. The distribution of working hours followed a similar pattern during the morning shift and the evening shift. More time was spent on reporting and handling medicines but significantly less doing rounds during the evening shift compared with the morning shift. The nurse was interrupted every 12 minutes during the morning shift and every 9 minutes during the evening shift. When having break disturbances occurred in 5 of 18 observations. In 15 of the 18 observations, the nurse was able to take her/his planned breaks. 10 of 18 observations meant work after scheduled time and in 5 of 18 observations the nurse was able to finish before scheduled time. Conclusion: The nurse in the cardiac department spends a considerable amount of time in direct contact with the patients, but almost none in ”non-nursing duties”. Though, there are routines, which should be improved. Routines to consider are the rounds during the evening shift, when almost insignificant time was spent, and the high number of interruptions affecting the nurse´s work situation.

Detta examensarbete handlar om att följa upp skuthantering i Aitik och dess ekonomiska påverkan, Aitik är en dagbrottsgruva som ligger i Gällivares kommun. Skut är ett bergblock som är större än 1 m3 och är ett återkommande problem då de orsakar störningar i produktionsflödet. Totalt genomfördes tre fältstudier som inriktades på lastning, skutknackning och kross. Ett utav målen var att undersöka om det är lönsamt att låta Aitiks entreprenör knacka skut, detta genom att jämföra kostnaden som entreprenören fakturerar mot att hantera skuten som gråberg vilket medför en deponiförlust av kopparvärdet. Hantering av skut kan ske på två olika sätt, hantering vid upplag och hantering vid salva. Dessa två metoder jämförs för att se vilken som är mest lönsam. Ett annat mål var att undersökahur stor inverkan skut har i krossen då de orsakar stopp, och därefter jämföra dessa stopporsaker mot krossoperatörens inrapporterade stopporsak, vilket denne gör i Aitiks Sogetisystem. Studien åskådliggör att det inte är lönsamt att låta entreprenören hantera skut vid kopparhalten 0,06 %. För kopparhalter kring 0,1 % bör vidare undersökningar genomföras om det är lönsamt eller ej. Vid 0,2 % och över är det lönsamt med skuthantering från entreprenören. Skuthantering vid upplag är den mest lönsamma metoden så länge dieselpriset understiger 10 kr per liter. Skut har en stor negativ inverkan på produktionseffektiviteten i krossen. Totalt orsakades 86 minuter stopp i krossen på grund av skut under två skift. Detta motsvarar ca 400 000 kr i produktionsförlust, vid produktionseffektiviteten 4041 ton per timme vilket var den verkliga effektiviteten hos krossen under det ena skiftet. Olikheter påträffades vid jämförelse mellan dokumenterade stopporsaker och operatörernas stopporsaker i Sogeti. Vid uppföljande studier bör hänsyn tas till kostnader för truckslitage i beräkningar av skuthantering, då detta kan påverka resultatet. Fler fältstudier bör utföras för att få ett mer tillförlitlig resultat.
This thesis is about following up the handing of boulders and its economic impact. Aitik is an open-pit mine located near Gällivare in Norrbotten. According to Aitik, a boulder is a rough stone that is larger than 1 m3, and they are a recurrent problem because boulders cause a disturbance in the production flow. A total of three field studies were done which focused on loading, boulder breaking and crushing. The goal was to investigate if it was going to be profitable to let Aitik´s entrepreneur handle boulders using a hydraulic breaker, thus comparing the invoice from Aitik´s entrepreneur compared to handling the boulders as waste rock, which entails a landfill loss of the copper value. The handling of boulders can occur in two different ways, handling at stockpile or handling at burst. These two methods are compared with each other to see which one is the most profitable. Beyond this it was also examined on how much of an impact boulders have in the crushing section when they cause a stop, and thereafter compare these stops against the reported stoppage from the operators which is done in Aitiks Sogetisystem. The study illustrates that it is not profitable to let Aitik´s entrepreneur handle boulders at the copper content 0,06 %. Copper concentrations around 0,1 % should be further analyzed whether it is profitable or not. At 0,2 % and above it is profitable to let Aitik´s entrepreneur handle the boulders. Handling boulders at stockpile is the most profitable method as long as the fuel cost is below 10 SEK per liters. Boulders have a large negative impact on the production efficiency in the crushing section. In two shifts there were a total of 86 minutes stop in the crusher caused by boulders, this corresponds to about 400 000 SEK in production loss at a production efficiency of 4041 tons per hour, which was the actual efficiency during one of the shifts. Differences occurred among the documented stop causes and the stop causes made by the operators in Sogeti. For further studies, a regard should be made occurring costs of truck wear due to boulder handling as this may affect the results. Also perform more field studies in order to get a more reliable result.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these. The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted. A thematic analysis was then conducted to analyse the generated data, which is connected and supported by the theoretical framework. The theoretical framework consists of theories regarding opportunities and assessing effectiveness and theories on what creates the quality and value of service organizations to assess the efficiency. The results show that all the investigated departments have a relatively high efficiency potential and the utilization of the resources of the department is acceptable. It is found that some efficiency is possible from both an inner and outer effectiveness perspective. The physicians were found to spend least time with patients, while nurses and assistant nurses spend more time with patients, who are linked with their potential for knowledge of what is perceived value for the patient. All wards are working with patient involvement in a way that seeks to increase patient knowledge about their own care, and the personnel’s knowledge of the patient's requests, which contributes to an external efficiency. It is finally found that the patient involvement approach does not directly lead to a high external efficiency. Much of the patient involvement that takes place has the goal of creating value for the patient, which it can do. Though, researchers argue that it is rather the interaction with the patient that provides knowledge of what exactly creates value, suggesting that the time spent with the patient is important.
Studien grundar sig i en förändrad syn på hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Det finns en omtalad administrationsproblematik inom svensk hälso- och sjukvård vilket tycks vara ett hinder för att kunna utnyttja resurserna till fullo. Den senaste satsningen inom hälso- och sjukvård är patientinvolvering, där patienterna blir samproducenter av sin egen vård, vilken syftar både förbättra och effektivisera sjukvården. Ett fåtal vårdavdelningar i Sverige har implementerat detta nya arbetssätt varpå studien ämnar diskutera hur effektiviteten ser ut på några av dessa Studien är avgränsad till tre vårdavdelningar, varav två slutenvårdsavdelningar och en öppenvårdsavdelning, inom medicinkliniken i Jönköpings Läns Landsting, vilka implementerat arbetssättet med patientinvolvering i deras dagliga arbete. Metoden för studien är av kvalitativ karaktär där både en tidsstudie över personalens arbetstidfördelning genomförts samt kompletterande intervjuer med ansvariga sjuksköterskor på vårdavdelningarna. En tematisk analys genomfördes sedan för att analysera genererade data vilket kopplas och hämtar stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen består av teorier gällande möjligheter till och bedömning av effektivitet samt teorier om vad som skapar kvalitet och värde inom tjänsteorganisationer för att kunna bedöma den yttre effektiviteten. Resultatet visar att samtliga undersökta avdelningar har en relativt hög effektivitetspotential och att utnyttjandet av resurserna på avdelningarna är godtagbart. Det konstateras att viss effektivisering är möjlig både utifrån ett inre- och yttre effektivitetsperspektiv. Läkarna visar sig spendera minst tid med patienterna medan sjuksköterskor och undersköterskor spenderar mer tid med patienterna vilket kopplas samman med deras möjligheter till kunskap om vad som upplevs vara värde för patienten. Samtliga avdelningar arbetar med patientinvolvering på ett sätt som syftar ökar patientens kunskap om sin egen vård, samt personalens kunskap om patientens önskemål, vilket bidrar till en yttre effektivitet. Till sist konstateras att patientinvolvering som arbetssätt inte direkt leder till en hög yttre effektivitet. Mycket av den patientinvolvering som sker har målet att skapa värde för patienten, vilket det kan göra. Forskarna menar dock att det snarare är interaktionen med patienten som ger kunskap om vad som skapar värde, vilket tyder på att tiden som spenderas med patienten är viktig.

PostNord Logistics TPL AB (PostNord) är en av de största aktörerna inom tredjepartslogistik i Norden. Vid däcklagret i Norrköping står PostNord för logistikaktiviteter i samband med inleveranser, lagring, förädling och utleveranser åt flera återförsäljare. Personalkostnader är den överlägset största kostnadsposten och därför fokuserar ledningen på produktivitet, exempelvis genom effektivisering och högre precision vid bemanningsplanering. Studiens syfte var därför att utveckla en kostnadsmodell baserat på tidsdriven ABC-kalkylering för den operativa verksamheten i däcklagret, som kan tillämpas för att stödja PostNords arbete med att driva produktivitet. Time-Driven Activity-Based Costing (TDABC) är en metodik för att uppskatta åtgången av resurser som personal och maskiner för olika transaktioner, produkter eller kunder. Genom att modellera aktiviteter i tidsekvationer som bygger på tidsuppskattningar är det möjligt att visa vad som påverkar tidsåtgång. Tidsekvationer för de tre aktiviteterna montering, lossning och inlagring utvecklades. Tillvägagångsättet bestod av avstämningar och bearbetning av data, regressionsanalyser, tidsstudier, intervjuer, observationer samt färdigställande och verifiering av kostnadsmodeller i Excel. De färdiga kostnadsmodellerna uppvisade både rimlighet och lovande precision dag-för-dag. Därefter utvecklades fyra användargränssnitt; what-if analyser för montering, lossning och inlagring samt bemanningsplanering för montering. Via användbarhetstester inspirerade av tänka-högt-metoden visades att verktygen var användbara och att de förväntas kunna stödja arbetet med att driva produktivitet i form av effektivisering och bemanningsplanering. I litteraturen finns ett uttalat behov av vidare studier av metodiken TDABC, inklusive designprocessen för TDABC och specifikt framtagning av tidsuppskattningar för tidsekvationerna. Den här studien bidrar till metodiken på följande fyra sätt. 1) En övergripande metod (process) för tidsdriven ABC-kalkylering som framtida studier kan använda. 2) Lärdomar kring specifika aspekter av den övergripande metoden som intervjuer, avstämningar och bearbetning av data samt användning av regressionsanalyser och tidsstudier. 3) Exempel på egenskaper hos den färdiga kostnadsmodellen och implikationer av dem. 4) Anvisningar gällande viktiga val (ställningstaganden) för modelleringen av tidsekvationer och implikationer av dem.
PostNord Logistics TPL AB (PostNord) is one of the largest third-party logistics providers in the Nordics. At the tire warehouse in Norrköping, PostNord performs logistics activities within inbound, storage, production and outbound for several retailers/distributors. Labor is by far the largest cost and hence the management focuses on productivity, for example by efficiency and improving precision in workforce management. The purpose of this study was therefore to develop a cost model based on Time-Driven Activity-Based Costing (TDABC) for the warehouse operations, which can be applied to support PostNord’s efforts to drive productivity. TDABC is a methodology to estimate the consumption of resources such as personnel and equipment caused by different transactions, products or customers. By modelling activities in time equations which are based on time estimates it is possible to show what impacts time consumption (man-hours required). Time equations for the three activities assembly, receiving and putaway were developed. The approach included verifying and processing data, regression analyses, time studies, interviews, observations and finalization and validation of the cost models in Excel. The finalized models proved to be reasonable and to offer promising precision day-to-day. Next, four user interfaces were developed; what-if analyses for assembly, receiving and putaway as well as staff scheduling for assembly. Via usability tests inspired by the think-aloud method it was shown that the applications were usable and expected to support the efforts to drive productivity by efficiency and precision in staffing. In the literature, there is an articulated need for further studies of the TDABC methodology, including the design process for TDABC and specifically the development of time estimates for the time equations. This study contributes to the methodology in the following four ways. 1) An overall method (process) for TDABC which future studies may utilize. 2) Learnings about specific aspects of the overall method regarding interviews, verifying and processing data, as well as the use of regression analysis and time study. 3) Examples of characteristics of the finalized cost models and implications of them. 4) Guidance regarding important choices for the modelling of time equations and implications of them.

The purpose of the thesis was to investigate how an enterprise pre-calculate correspond withthe measured post-calculate. This is important for the company as the product should not besold for a too low or at a too high price. The result of the study was focused on finding if thereare any driving factors and if there is any correlation between these factors which could havean affect on the process time. By finding these factors could lead to a better forecastedcalculation.The results of the study shows that the company has a good idea how long time it takes toproduce each product. However, the time study shows that the process time depends on witchoperator that manages the process. This can have an affect on the company’s product cost in anegative way and there will be variation in time for each process. Although there areprocesses which are overestimated or underestimated, this means that the predicted andmeasured results are consistent with some products. It is possible to reduce the variation inprocess time through standardization of process time as well as work methods for eachprocess.In the result chapter it is show two charts of the correlation between the width and rolling,which made the linear regression line. This regression line can be used to improve thecompany’s calculation.
Rapportens syfte var att undersöka hur ett företags förkalkyler överensstämmer med denuppmätta efterkalkylen. Det är av vikt för företag då produkterna inte ska säljas till för lågaeller för höga priser. Det ledde till att studien riktades in på att hitta om det fanns någradrivande faktorer, samt om det fanns något samband mellan faktorerna som skulle kunnapåverka processtiden vid varje operation. Genom att använda de tidsdrivande faktorerna kandet leda till ökad säkerhet vid upprättning av förkalkyler.Resultatet av studien visar att företaget som studien berör har en bra uppfattning av hur långtid varje produkt tar att producera. Dock visade tidsstudien att företagets processer skiljer sigtidsmässigt beroende på vilken operatör som använder maskinen. Det påverkar företagetssjälvkostnad på ett negativt sätt, då det blir variation i tidsåtgången för processer. Det finnsdock processer som både är överskattade och underskattade vilket leder till att resultatetöverensstämmer för några produkter vid jämförelse av för- och efterkalkylen. För att minskavariationer tidsmässigt i processerna, kan standardisering av processhastigheter ocharbetsmoment var ett sätt att minska skillnader i för- och efterkalkyler.I resultatet visas även två diagram över hur sambandet mellan tid och valsning respektivebredd vilket gav en linjär regressionslinje. Regressionslinjen kan sedan användas för attförbättra företagets förkalkyler.

Syftet med studien är att undersöka plockningsprocessen hos DSV Solutions i Norrköping och ta fram rekommendationer hur om hur plockningsprocessen kan tidseffektiveras. För att undersöka plockningsprocessen används observationer, tidsstudie, intervju och en workshop. Eftersom det finns effektiviseringspotential i plockningsprocessen är det viktigt att identifiera vilka aktiviteter som är värdeskapande och icke-värdeskapande. Om de icke-värdeskapande aktiviteterna kan minskas och lämna större plats åt de aktiviteter som skapar ett värde kan plockningsprocessen bli effektivare. Resultaten från tidsstudien indikerar på att en stor del av den tid som läggs på att plocka en order går åt till att utföra de icke-värdeskapande aktiviteterna "Transport" och "Övrig plockning". Transporten står för nästan 30 % och den övriga plockningen för cirka 15 % av den totala tiden för en order. Dessa aktiviteter bör tidsreduceras eftersom de inte tillför något värde till tjänsten som DSV erbjuder. De förbättringsförslag som läggs fram i denna studie är att DSV bör förändra plockslingan. Plockslingan bör bli mer sammanhängande och tunga produkter borde placeras tidigt plockslingan.

Fokus i detta arbete ligger i att konstruera om vissa delar av produkten för lättare och snabbare montering. Huvudproblemen som upptäcks i detta arbete handlar om skymd sikten vid monteringen samt bristande utrymme för installation av komponenter. Arbetet börjar med att formulera undersökningsproblemet och sedan presenteras olika vetenskapliga metoder, relevanta teorier samt genomförandet av arbetet. Nulägesbeskrivning, nulägesanalys samt förbättringsförslag till problemen utförs i genomförandet. På grund av att ingen egen tillverkning sker på företaget har författarna valt att utföra beräkningar istället för att verifiera att lösningarna till problem håller. Resultatet i detta arbete blir att antalet delar och skruvar har minskats samt att sikten och tillgängligheten vid insättning av komponenter har förbättrats, vilket kommer att minska monteringstiden till en viss del.

I en konfigurerbar produktion med hög produktvariation förändras förutsättningarna och karaktären i produktionen när olika varor ska tillverkas. Hög produktvariation medför dock vissa utmaningar. Skiftande flaskhalsar är ett exempel på vanligt förekommande problem. När det dessutom handlar om en kapitalintensiv produktion med dyra maskiner är det viktigt att störningar och stopp minimeras för att ej förlora intäkter. Den här rapportens syfte är att kartlägga produktionen, identifiera dess flaskhalsar och baserat på den informationen lägga fram förbättringsförslag. Rapporten bygger på en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av insamlad data från företagets interna databas samt egna tidsstudier. Det används för att grunda förslag och beslut på fakta. I den kvalitativa delen genomförs intervjuer, samtal samt observationer. Den kvalitativa delen används för att få en överblick över produktionens problemområden samt tidigare implementerade åtgärder som slutligen landar i idéer till förbättringar. Resultaten visade på att två olika flaskhalsar i produktionen förekommer, såglinjen och paketläggaren. Dessa skiftar beroende på vad som tillverkas och gör att buffertar i produktionen påverkas. Paketläggaren beräknas vara den största flaskhalsen baserat på att den kräver längst total produktionstid över aktuell tidsperiod. Ett antal förbättringsförslag har tagits fram där exempelvis sekvensering av ordrar och standardiserat arbetsflöde tas upp. Delar av arbetet kan användas för en grund i vidare forskning, då mycket av datasamlingen är utförd och sammanställd, samt att beräkningsprogram har utformats som kan användas för att teoretiskt validera förbättringsförslag.
In a configurable production with high product variability the conditions and character of the production change when different products are manufactured. However, high product variation presents some challenges. Shifting bottlenecks are for example one common problem. In addition, when it comes to capital intensive production with expensive machines it is important that disruptions and stops are minimized to not lose revenue. The purpose of this report is to map the production, identify its bottlenecks and based on this information suggest improvements. The report is based on a mixture of quantitative and qualitative methods. The quantitative part consist of data from the company and time studies. This part is used to base suggestion and decisions on facts. The qualitative part consist of interviews, conversations and observations. The qualitative part is used to get an overview of production problems as well as previously implemented changes and based on this provide ideas for improvement. The results showed that two different bottlenecks in the production exist, the saw line and the stacking line. These shifts depending on what is manufactured and affects buffers in the production. The stacking-line is estimated to be the largest bottleneck based on the fact that it requires the longest total production time over a specific period. A number of improvement suggestions have been proposed, for example, sequencing of orders and standardized workflow.

Höga byggkostnader och betydande bostadsbrist i Sverige visar att ett effektivare bostadsbyggande krävs. En reducering av slöseri i byggprocessen bidrar till en effektivisering av både tid och kostnad. För att öka förståelsen för vikten av effektivisering synliggör den här studien slöseri i produktionsflödet för en platsgjuten betongvägg i ett bostadsprojekt. Studien visar även var i produktionsflödet det finns förbättringsmöjligheter. Slöseriet synliggjordes genom en tidsstudie som visade på stor potential till förbättring i bostadsprojektets resursflöde, materialflöde och informationsflöde. Mycket tyder på att dessa brister i produktionsflödet beror på allt för kort byggtid, vilket leder till att en fullgod planering inte alltid utförs.
High construction costs and considerable housing shortages in Sweden show that a more efficient housing construction is required. A reduction of waste in the construction process contributes to the efficiency of both time and cost. In order to increase the understanding of the importance of efficiency, this study reveals waste in the production flow of a cast in-situ concrete wall in a housing project. The study also shows where in the production flow there are improvement opportunities. The waste was made visible through a time study which showed great potential for improvement in the housing project resource flow, material flow and information flow. There are many indications that these shortcomings in the production flow are due to a too short construction time, which means that a good planning is not always carried out.

Då tillverkningsindustrin går mot en högre grad av kundanpassning och implementering av Lean, samtidigt som föråldrade traditionella kalkyleringsmetoder fortfarande används i moderna industriföretag, är det intressant att utreda relationerna mellan produktionsflöden av kundanpassad karaktär, Lean samt olika kalkyleringsmetoder. Syftet är att öka kostnadsprecisionen i förkalkylen för ett produktionsflöde av kundanpassad och Lean karaktär och beskriva en generaliserbar arbetsprocess för detta. Syftet är även att ta fram generella rekommendationer för val av kalkyleringsmetod genom att utifrån denna produktions karaktär genomföra en jämförande analys av kalkyleringsmetoder (traditionella kalkylmetoder, ABC och kalkylering enligt Lean). Genom en litteraturstudie samt en fallstudie av ett produktionsflöde med många varianter och inslag av Lean har båda syftena uppfyllts. Fallstudien har utförts genom intervjuer och observationer. Problem och positiva faktorer som enligt litteratur karaktäriserar produktion av kundanpassade produkter har även återfunnits på fallföretaget. Det sambandet har kunnat användas för att stödja analysen av relationerna. Relationerna mellan kalkyleringsmetoder, Lean samt produktionsflöden av kundanpassad karaktär har analyserats genom att jämföra litteratur och resultat från fallstudien. Det framkom att Value Stream Costing (VSC) är den mest lämpliga kalkyleringsmetoden för produktionsflöden med kundanpassade produkter som uppnått en hög mognadsgrad av Lean. Förkalkyleringen på fallföretaget är beroende av tillförlitliga operationstider, vilket tagits fram på fallföretaget samtidigt som en generell arbetsprocess utarbetats. Operationstiderna togs i detta fall fram genom videoupptagning av produktionsmomenten samt efterföljande analys i mjukvaran AviX. Genom att följa den generella arbetsprocessen som utarbetats erhålls både ett bra underlag till förkalkylering samt ständiga förbättringar i produktionsflödet. Eftersom forskning visar att Lean bör implementeras i hela organisationen om full fördel med Lean ska uppnås, kan VSC vara en utmärkt kalkyleringsmetod för att komma ifrån föråldrade, traditionella kalkyleringsmetoder samtidigt som denna kalkyleringsmetod förenklar kalkylering i produktion av kundanpassad karaktär.
Since the manufacturing industry is heading for a higher level of customization and implementation of Lean, at the same time as outmoded traditional costing methods is still used in modern industrial organizations, it is interesting to explore the relations between production flows of customized character, Lean and different costing methods. The purpose of this thesis is to increase the cost precision in the preliminary calculation for a product flow of customer adapted and Lean character, and to describe a generalizable work process for this. The purpose is also to develop general recommendations regarding the choice of costing methods by, on a basis of the character of this production, a comparative analysis of costing methods (traditional costing methods, ABC and Lean accounting/VSC). Through a literature study and a case study of a production flow with a high level of variety and influence from Lean, both of the purposes has been fulfilled. The case study has been accomplished through interviews and observations. Problems and positive elements that according to literature characterize the production of customized products have also been found in the case company. That connection has been used to support the analysis of the relations. The relations between costing methods, Lean and production flows of customized character has been analyzed through a comparison between findings in literature and results from the case study. It has been found that Value Stream Costing (VSC) is the most appropriate costing method for production flows of customized products that has reached a high maturity level of Lean. The preliminary costing is dependent on reliable operation times which have been produced on the case study company, while a general work process has been developed. The operation times were in this case identified through video recordings of the production moments and a following analysis in the software AviX. By following the general work process that has been developed, useful material for preliminary costing and continuous improvements in the production flow will be obtained. Since research is showing that Lean should be implemented in the whole organization if full advantages of Lean shall be obtained, VSC is found to be an ideal costing method to replace outmoded, traditional costing methods at the same time as this costing method simplifies costing in production flows of customized character.

AB Furhoffs Rostfria is a company with its base in Skövde. They are specialists in the manufacturing of stainless-steel parts, such as plumbing products, floor wells and sinks. In addition to manufacturing their own products, the company also has a subcontract to manufacture other companies’ products. The department where this bachelor thesis will be conducted has a subcontract to manufacturing radar cones and treats only the production of the most frequent manufactured radar cones. The department consists of seven manufacturing steps and three additional steps for one of the details. The purpose of the bachelor thesis is to create a simulation model that shows how potential improvement proposals would meet the expected increase of the order intake of the radar cones by streamlining the current production flow. In order to achieve this, a simulation model has been created in which the improvement proposals have been implemented. The improvement proposals that have been tested are based on the data that has been collected through production engineering methods. The frame of references describes the theory that constitutes the foundation for the chosen methods. In addition, areas within discrete event simulation, lean production and improvement work have been studied from other works in the literature review. These areas can in some way relate to the work and conclusions of this project. The empirical study was conducted by using observations according to genchi genbutsu, conversations and interviews with operators, spaghetti diagrams of the operators and the product flow as well as time studies according to the continuous method. These methods have formed the basis for both the creation of the simulation model, where the current situation is reflected, and for the development of the future state simulation model. The future state simulation model shows the implementation of the improvement proposals that increases efficiency and production volume throughout the system. The empirical study resulted in a visual overview of the production flow, standard times, the identification of waste as well as improvement proposals. When all the improvement proposals were implemented, the hourly production was increased by 26.6% and the lead time was reduced by 21.1%. With these improvements, the company can increase their production and profit significantly.
AB Furhoffs Rostfria är ett bolag som är baserade i Skövde. De är specialister inom tillverkning av produkter i rostfritt stål, såsom rörprodukter, golvbrunnar och diskbänkar. Förutom tillverkning av egna produkter har företaget en legotillverkning för att tillverka andra företags produkter. Avdelningen där detta examensarbete har genomförts är en legoproduktion av radarkonor och examensarbetet har endast behandlat produktionen av de mest producerad radarkonorna. Processen består av sju tillverkningssteg och tre ytterligare steg för en av detaljerna. Syftet med examensarbetet är att skapa en simuleringsmodell som visar hur potentiella förbättringsförslag kan möta den förväntade orderökningen av radarkonorna genom att effektivisera det nuvarande produktionsflödet. För att uppnå detta har en simuleringsmodell skapats där förbättringsförslagen har implementerats. De förbättringsförslag som har utarbetats bygger på data som har samlats in genom produktionstekniska metoder. Den teoretiska referensramen beskriver den teori som utgör grunden för de valda metoderna. Dessutom har områden inom diskret händelsesimulering, lean produktion och förbättringsarbete studerats från andra arbeten i litteraturstudien. Dessa områden kan på något sätt relatera till arbetet och slutsatserna i detta projekt. Den empiriska studien genomfördes genom att använda observationer enligt genchi genbutsu, konversationer och intervjuer med operatörer, spagettidiagram av operatörerna och produktflödet samt tidsstudier enligt den kontinuerliga metoden. Dessa metoder har utgjort grunden för både skapandet av simuleringsmodellen, där den nuvarande situationen återspeglas, och utvecklingen av den framtida simuleringsmodellen. Den framtida simuleringsmodellen visar implementeringen av förbättringsförslagen som ökar effektiviteten och produktionsvolymen i hela systemet. Den empiriska studien resulterade i en visuell översikt över produktionsflödet, standardtider, identifiering av slöseri samt förbättringsförslag. När samtliga förbättringsförslag implementerades i simuleringsmodellen ökade genomströmningen av produkter per timma med 26,6% och ledtiden reducerades med 21,1%. Med dessa förbättringar kan företaget öka sin produktion och vinst avsevärt.