Academic literature on the topic 'Tillämpbarhet'

I denna artikel behandlas problemet med att analysera välfärdsfrågor med fokus speciellt på personer med funktionshinder. Utgångspunkten tas i medborgarskapsbegreppet – dess teori och innehåll. En modell med fem olika dimensioner av begreppet presenteras och ett resonemang förs om tillämpbarheten av dessa dimensioner. Som ett komplement till det sociala medborgarskapsbegreppet ger dimensionerna ett analysredskap med möjlighet att mer specificerat beskriva och analysera välfärdsläget på olika nivåer och i olika kontext nationellt såväl som internationellt.

I detta examensarbete undersöks förutsättningarna för intarsiateknikens tillämpbarhet inom tapetserarens arbetsfält. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fått en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras användning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jämfört olika tekniker, material och tillvägagångssätt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klädsel har jag kommit fram till följande: Inget av de olika lädermaterial och limmer jag testat fungerar bättre eller sämre än något annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra på såväl välvda som plana ytor, på hårda såväl som mjuka underlag – under de förutsättningar jag närmare redogör för i arbetet. Mina experiment, så långt, har också visat att båda de tillvägagångssätt jag valt, utskärning av mönstret för hand respektive laserskärning, är förenade med problem som gör tekniken svår att i dagsläget förena med kravet på arbetsekonomi och precision. Stansning är förmodligen det mest intressanta tekniken, men den tekniken ingick inte i studien.
This thesis examines the conditions for the intarsia technology’s applicability in the upholsterer’s field. I have by studying the different crafts and techniques in Intarsia gained a greater understanding of these and able to reflect on their use for upholstery tasks. After trying and comparing different techniques, materials and approaches and traded my experiments in a chair outfit I have come to the following: When comparing and evaluating the results it is evident that among the varying leather materials and adhesives I´ve tried there is no one more preferable, nor unpreferable, than the other. All materials included in my study works well on both arched and flat surfaces, on hard as well as on soft surfaces - under the circumstances for which I give a detailed account in my work. My experiments so far have also shown that both the approach I have chosen, cutting out the pattern by hand and laser cutting, are associated with problems that make the technology difficult in the current situation incompatible with the requirement of labor economics and precision. Punching is probably the most interesting technology, but the technology was not included in the study.

Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag.

Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare.

There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company.

The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.

The EU strives for improving the use of resources in industry and society, a part of this is to turn the economy from a liner, consumption economy, to a circular, reusable economy. In order for this to be achieved industry needs adjust their production to facilitate remanufacturing of used products as well as producing new products. A part of the challenge industry is facing is the increase in complexity and volume in regard for information and material flows, one way of handling this in manufacturing companies is to use ERP- systems to keep track of information and material flows. The purpose of the thesis is to investigate the possibility to implement ERP- systems in remanufacturing industries since the amount of uncertainties and sources of variations shadows those in new product manufacturing. In order to reach a conclusion in regards to the purpose of this thesis three research questions where formed: What production steps are need to complete the remanufacturing process? What are the pros and cons of using ERP- systems within remanufacturing? What are the critical implementation factors that remanufacturing industries need to consider when implementing ERP- systems? In order to answer the research questions a literature study was performed to gain insight in the academic knowledge on the subject. In addition to the literature study a case study was conducted as well at a refurbishing company within the train industry. From the literature and case study it was concluded that the remanufacturing process consist of five phases, receiving the product from the market, dismantling it, repair and restore the components, reassemble the product, return the product to the customer/market. Since ERP- systems are continually being developed and their ability to handle uncertainties and variations improve, they could be used at companies facing increased variations and uncertainties than those found in companies only conducting new product production. The pros of utilizing ERP- systems are: financial gains through reduction of administrative, production and inventory costs, the customer related gains come from improved communication, the positive effects on the internal processes are achieved from increased productivity and efficiency. The final area where positive effects can be found is the knowledge and growth are, where ERP- systems follow up on best practises and makes the information easier to access. The drawbacks of using ERP- systems are that it is costly to purchase and implement them, and the company might need to adjust its methods and processes in order to fit the functions included in the ERP- system. As well as there is a need to educate and train the staff to handle the system in a correct fashion.  In order to succeed in implementing a ERP- system, there is a great need for a vision of what the system is supposed to achieve as well as a clear support from the leadership. The implementation needs an assign leader that makes sure that the right functions and systems are being introduced and the amount of special adjustments are kept to a minimum to reduce the risk of making the implementation slower and costlier. In conclusion, remanufacturing companies could draw great advantage from implementing a ERP- system, if not only for the standardisation of methods and tasks, but also from the more user friendly information system.
Ibland annat EU driver man ett arbete med att bli bättre på att ta tillvara på de resurser och tillgångar som vi har, en del av detta arbete är att företag ska kunna ta emot använda produkter och återvinna materialen och komponenterna för att producera nya produkter, man vill ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi. Denna omställning är en utmaning för nytillverkande företag då dessa har optimerat sin verksamhet för att producera produkter och saknar därför system för att ta emot använda produkter och demonteras dessa. En del i utmaningen är den ökade komplexitet som uppstår vid introduktionen av fler flöden och behovet av ytterligare processer. För att hantera information och materialflöden använder sig företag av integrerade affärssystem, ERP-system, där information centraliseras i företaget och görs tillgängligt för alla funktioner. Följande arbete har fokuserat på att utröna huruvida företag som är aktiva inom reparations- och livstidsförlängande verksamhet kan dra nyttan av att använda ERP-system då dessa typer av verksamheter har stora variationer i processtid, tillgång och kvalitet på returnerade produkter samt att efterfrågan varierar kraftigt. För att uppfylla syftet med arbetet har tre forskningsfrågor upprättats: Hur ser tillverkningsprocesser ut inom reparations- och livstidsförlängande verksamheter? Vilka är fördelar och nackdelar med användning av integrerade affärssystem till reparations- och livstidförlängande verksamheter? Vilka faktorer är viktigt att tänka vid implementeringen och användandet av integrerade affärssystem till reparations- och livstidförlängande verksamheter? För att besvara forskningsfrågorna har en litteraturstudie genomförts för att bestämma den akademiska kunskapen inom området, samt en fallstudie hos ett företag verksamt inom reparation och livstidsförlängande av tåg i syfte att samla in empirisk data. Från litteraturstudien och fallstudien har det konstaterats att tillverkningsprocessen hos reparations- och livstidsförlängande verksamheter består av fem moment; mottagande, demontering, upparbetning, återmontering och återlämning/försäljning. Då ERP-system blir allt mer avancerade har deras förmåga att hantera osäkerheter och förändringar ökat, detta har gjort att verksamheter med korta planeringshorisonter samt många osäkerhetskällor kan tillämpa ERP-system till sin verksamhet. Fördelar med att göra detta återfinns inom fyra kategorier: finansiella (så som reducerade kostnader för administration), produktion och lager, kundrelaterade fördelar (som förbättrad kommunikation och tidshållning), intern verksamhetsfördelar genom ökad produktivitet och effektivitet, kunskap och tillväxtfördelar så som användarvänligare system och ökad effektivitet samt att ERP- system följer upp ”best practis” mönster. Nackdelar med ERP-system är att dessa är kostsamma att införskaffa och implementera, samt att verksamheten kan behöva standardisera sina metoder för att vara kompatibla med systemets funktioner. Även kunskapen inom företaget behöver öka för att hantera systemen. För att lyckas med implementeringen av ERP-system krävs en tydlig vision om vad systemet ska uppnå och stötting i form av ledarskapsfördelning och implementeringsteam som driver på arbetet, samt att mängden specialanpassning hålls till ett minimum då detta riskerar att dra ut på processen vilket driver upp kostnaderna. Slutsatsen är att reparations- och livstidsförlängande verksamheter kan dra stora fördelar av att implementera ERP-system, bland annat genom standardisering av arbetssätt men också tack vare användarvänligare informationssystem. Dock behövs en tydlig vision för att användandet ska lyckas.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen. Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks. De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är: Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning. Uppföljningar är på grund av detta inte möjliga och leder till att ett potentiellt utvecklingsarbete för att driva leverantörsförbättringar avstannar. Åtgärder är här att få till en strukturerad mätning samt se till att Peab inser vikten av att mäta sina leveranser. För att göra mätningsförfarandet effektivare bör ett streckkodssystem implementeras. Kontinuerliga förbättringar: Området har valts på grund av dagens avsaknad av ett återrapporteringssystem samt att arbetarnas åsikter ej kommer fram. För att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna nås måste Peab få till en struktur för hur rapporteringen av fel ska gå till. Dagens lokala och begränsade inlärning måste bytas ut mot en koncernvis inlärning där projektledare delar med sig av sina erfarenheter till andra projekt. Materialplanering: Materialplaneringen utförs idag bristfälligt på en rad olika punkter. Mängdningsprocessen där mängden material till lägenheterna beräknas utförs idag manuellt, vilket medför en risk för fel. Detta styrks av punktmätningar där mängden överflödigt material är stort. Vidare finns det en rad brister över hur material ställs in för att mellanlagras i lägenheterna. Hänsyn tas ej till avstånd från vägg samt till kommande innerväggar vilket leder till onödiga materialförflyttningar. Lösningar till dessa problem är få till datorhjälp för mängdningsförfarandet genom användning av BIM-modellering samt skapa en struktur över hur material får och inte får ställas i lägenheterna. Vidare råder det dålig struktur på verktyg, material och maskiner, vilket exempelvis kan lösas med en användning av 5S. Ritning- och konstruktion: Problem är här främst kopplade till konstruktörer och arkitekter och tar bland annat upp fel som kan härledas till dem. En rad kollisionsfel gås igenom och varför dessa har uppstått samtidigt som ett försök görs att kvantifiera resursåtgången för att åtgärda felen. Uteslutande får Peab stå för kostnaderna på grund av dagens uppfattning kring hur kontrakten är utformade samt att det idag inte är praktiskt möjligt att detaljgranska ritningarna. Ett sätt att minska kollisioner samt verifierings- och kontrollarbetet är att implementera BIM. Genomgående i samtliga fokusområden, är att BIM erbjuder förbättringsmöjligheter. För mängdningen kan BIM ge automatiska underlag vid mängdningförfarandet utifrån ritningsunderlagen samt lösa problemen med hur bystningsplaneringen görs för att minska framtida onödiga förflyttningar. Ritningskollisioner kan undvikas, samtidigt som möjligheten finns i att BIM-modellen kan utgöra en bas för felloggning och därmed kontinuerliga förbättringar genom att få felinformation samlad på ett strukturerat sätt samt knutet till var felen uppstod. Sett till godsmottagningen kan en BIM-modell ge strukturerade beställningsunderlag och leveransplaner kan genom detta tas fram i ett tidigt skede. Genom en koppling till tidsplanen kan leveransplanen hållas uppdaterad oberoende av om ändringar i tidsplanen sker. Att ha en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede ger även att denna lättare kan kommuniceras, exempelvis till underentrepenörerna. Samordningen av resurser, såsom användning av lullen bör därmed kunna ske bättre. Enligt Peab själva är BIM redan nu redo för användning i skarpt läge, och bör således också användas. Det är dock viktigt att de tar hänsyn till mer än bara kollisionkontroll och mängdningsavtagning vid BIM-användande. En nackdel med dagens BIM-strategi är att implementeringen av metoden idag först och främst vilar på arbetschefen eller projektledarens vilja, vilket leder till suboptimering endast för vissa projekt. För att driva en gemensam utveckligen över hela Peab-koncernen bör ansvaret för att BIM tillämpas ligga centralt. Beträffande arbetet med SCOR har ett uppslag av möjliga mätningar tagits fram. SCOR är ett bra initiativ för att få till den struktur som idag saknas inom byggbranschen. Ett problem är dock att en stor del av det som sker på ett bygge är situation sberoende, varför jämförelser mellan olika projekt i flera fall är svåra att göra. Svårigheten med att tillämpa SCOR inom byggindustrin är att modellen ofta mäter absoluta mått såsom tiden det tar att färdigställa en viss produkt eller process. Relativa mått bör således prioriteras, då dessa lättare kan jämföras över olika byggprojekt med olika förutsättningar. För studiens fokusområden har ett antal mätetal tagits upp för diskussion. Vidare diskuteras även mätetal som bör läggas till för att passa byggindustrin och Peab. Perfect order fullfillment bör användas vid leveransmätningar för att få till en strukturerad mätning och därmed användas till att driva leverantörsförbättringar, vilket idag är svårt utan några mätningar. Ett mätetal som har lyfts fram för att driva ett förbättringsarbete är Yield som innebär att fel mäts i förhållande till processinput. Exempel på hur detta kan mätas är att mäta ej planerad tid i förhållande till planerad tid, vilket även kan fungera som en morot för att planera bättre. Ett lätt använt absolut mått som även bör användas för att driva förbättringar är mätning av antalet besiktningsanmärkningar. Detta kan även sättas i relation till total projektbudget eller total nedlagd tid för att öka jämförbarheten med andra projekt. Planeringen av mängdningen bedöms som intressant att mäta, beträffande kostnad och/eller tid. För att inte detta ska gynna en snabb mängdning måste mätetalet även ställas i relation till mängden överblivet material. Lättast är att mäta med hänsyn till inköpskostnad, men kostnaden kan även räknas upp med hänsyn till andra kostnader såsom hanteringskostnader, avfallskostnader med mera. Diskussioner förs även kring Issue Sourced/In-Process Product Cycle Time och Cost to issue Sourced/In-Process Product för att mäta de förflyttningar, med fokus på onödiga förflyttningar, som sker på bygget. Mätningar  av dessa typer är svåra att genomföra kontinuerligt och till ett lågt resursanspråk, och är därför inget som bör prioriteras, även om de vore intressanta att mäta. Dagens förfarande med att granska ritningar via en uppsjö av papper leder till att onödig tid läggs ned på att verifiera och kontrollera ritningar. Detta leder till att mätetalen Finalize Production Engineering Cycle Time samt Cost to Finalize Production Engineering vore intressanta att mäta. Dessa kan mätas absolut som de är utformade idag då verifieringen och kontrollera ritningsunderlag inte lika starkt beror av exempelvis varierande omvärldsförförhållanden såsom själva byggprocesserna. Dessa mått bör dock även ställas i förhållande mot exempelvis antal framtida uppkomna bygg, konstruktions och ritningsfel för att öka jämförbarheten mellan olika projekt och för att driva ett förbättringsarbete.

Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien. Däremot beskriver jag relativt utförligt hur det varit att arbeta praktiskt med FA/SIMM. Min upplevelse av arbetet har analyserats utifrån särskilda utvärderingskriterier som tagits fram under arbetets gång.

Resultatet av utvärderingen visar att tillämpbarheten totalt sett har stora brister för att FA/SIMM år 2003 ska kunna betraktas som praktisk att använda. Det gäller främst överskådligheten av metoden totalt. Det är inte genomskinligt vad FA/SIMM består av för delar och framför allt finns det inte någon lättillgänglig sammanställd beskrivning av alla ingående moment. Det saknas beskrivning av arbetssätt och analysstöd för vissa moment. Det finns inte heller några direkta praktiska hjälpmedel. Jag saknar också ett djupare beskrivande analysstöd som överensstämmer med metodförfattarnas perspektiv. Däremot finns det en flexibilitet att vid en verksamhetsdiagnos kunna välja vilka moment man vill använda beroende på syftet med diagnosen.

Trots ovanstående negativa kritik gick det att få fram en, i mitt tycke, relativt utförlig bild av verksamheten med en omfattande och bra översikt av bl a dess komplexitet.

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.

 

Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.

 

Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.

 

Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.

 

Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.

 

Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige.

The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.

 

The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.

 

The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.

 

The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.

I denna b-uppsats testas Lennart Schöns byggcykelteori genom att löneinkomster för arbetare inom byggnadsindustrin jämförs med träindustriarbetares och järn- stål- och kopparverksarbetares löneinkomster. Antagandet för uppsatsen är att om byggcykelteorin stämmer så kommer den reala löneutvecklingen följa ett cykliskt mönster som sträcker sig över en 20-årsperiod. Det kommer vidare att gå att urskilja ett samband mellan löneinkomster för byggnadsarbetare och träindustriarbetare respektive järn- stål- och kopparverksarbetare. Jämförelsen görs över åren 1913-1948 och all inkomstdata som används är hämtad från Historiska Lönedatabasen HILD, och åren har valts ut eftersom det för dessa år finns uppgifter om årsinkomst för samtliga kategorier. Jämförelsen görs både i fasta och rörliga priser.   I undersökningen kommer jag fram till att löneutvecklingen för de olika yrkesgrupperna verkar följas åt relativt väl. Däremot går det inte att urskilja något cykliskt mönster av den typ som Lennart Schön själv beskriver. Däremot finns ett visst cykliskt mönster som inte följer det förutbestämda tidsintervallet. Dessa resultat ger inget direkt stöd till Schöns byggcykelteori, men uppsatsens undersökning är samtidigt för liten för att den skall kunna ligga till grund för att teorin förkastas helt. Slutsatsen i uppsatsen blir därför att det krävs vidare forskning på olika aspekter av ekonomin för att kunna avgöra huruvida byggcykelteorin bör förkastas eller ej.

This master’s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ‘Year 2010 against Poverty’. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.

It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty. Central terms, perspectives and theories in this thesis are ‘absolute’ and ‘relative’ poverty, inequality of social structures, human rights and wellbeing, the capability for overcoming poverty, the multidimensional nature of poverty, and the need for a future woman-friendly and cosmopolitan citizenship. The two policy documents contain different perspectives; such as rights, gender equality, integration and accessibility perspectives, together with the underlying empowerment perspective. In addition, the multidimensional nature of poverty is strongly emphasised. Policy documents have a limitation to their political and economic frames, and in order to avoid this, researchers should have a more active involvement in policy formulation, basically as in the case of official inquiries. Goal-oriented cooperation between policy, research and poor people themselves is crucial to achieving the reduction of poverty in Europe.

Denna rapport beskriver resonemanget kring framtagandet av en modul som tillåter användaren att, på ett lättanvänt sätt, skripta beteenden hos en redan existerande grafikmotor. Arbetsprocessen beskrivs steg för steg med definition av vad ett skript är, vad som ska kunna gå att skripta och vilka övergripande krav som ställs, design av tekniska lösningar, design av syntax, testning och till sist resultat. Resultatet varierade på de olika punkterna. Den underliggande tekniska lösningen blev lyckad då den uppfyllde kraven på modularisering, robusthet, flexibilitet och prestanda. Ur en tillämpbarhetssynpunkt blev resultatet även här tillfredsställande eftersom det visade sig vara fullt möjligt att skripta kloner på de tre försöksspelen (SkiiFree, BreakOut och Space Invaders) på ett sätt som kändes bra och rättfram. Dock blev resultatet inte lika lättanvänt som jag hade hoppats på. Jag upplevde att användandet av naturlig syntax i mitt fall försvårar för användaren istället för att underlätta förståelsen. Detta eftersom människor till stor del lär sig av att känna igen mönster och upprepningar och dessa elimineras till stor del när naturlig syntax används eftersom varje kommando i skriptkoden varierar så mycket utseendemässigt sinsemellan. Även rent generellt upplevde jag att skriptningsmetoden att svart på vitt skriva kod inte gjorde sig bäst för mitt syfte. Denna metod gör sig bättre då användarens möjligheter är mindre begränsade och denne arbetar på en lägre programkodsnivå. I syftet att på ett enkelt sätt kunna ändra beteendet i en existerande värld, snarare än att från grunden bygga upp en helt egen dito, vore det bättre att istället använda ett mer grafiskt användarinterface, helst helt integrerat i grafikmotorn. Examensarbetet gav mig en klar bild över de krav som ställs på en skriptmotorn och hur man kan gå till väga för att uppfylla dessa krav. Jag fick även, tack vare erfarenheterna med examensarbetet, insikter i fördelarna och nackdelarna med naturlig syntax för programkod.

This report describes the design and implementation of a module that provides the user a way to, in an easy-to-use manner, script the behaviours for an already existing graphics-engine. The work process is described step by step with definition of what a script is, what should be scriptable and what the general demands are, design of technical solutions, design of the codesyntax, testing and results. The result varies for the different aspects. The underlying technical solutions became successful since they fulfilled the demands for modularisation, robustness, flexibility and performance. The result also became satisfying from a relevance point-of-view because it is shown to be fully possible to script clones of the three test-games (SkiiFree, BreakOut and Space Invaders) in a way that felt good and forthright. However, the syntax was not as easy to use as I had hoped for. I found that the use of natural syntax might make it harder for the user to learn how to script rather than the opposite. This is, I think, because people to a large extent learn by recognizing patterns and these were less uniform with the use of a flexible natural syntax that can be varied freely. Also, I felt that the general method to write textual script-code in that sense was not the best for my purpose. For the purpose to modify the behaviours of an existing world, rather than building new ones from bottom up, it could be better to provide a more graphical user interface, preferable fully integrated into the graphics-engine. This work has given me insights into the requirements on a script engine and how these requirements can be met.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.      Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering. Det faktiska handlandet exemplifieras i förarbeten av handlingar som utgörs av en lärares genomförande av en lektion eller då en polisman dirigerar trafik.      Separationen mellan begreppen är i normalfallet lätt att inringa, då skiljelinjen ofta utgörs av den tidpunkt, vari ett juridiskt bindande dokument eller dylikt upprättas. Denna tydliga separation medför att skiljelinjen sällan möter några större juridiska hinder.      Dock bör skiljelinjen tillmätas större rättslig betydelse inom vissa funktioner inom den offentliga verksamheten, däribland kriminalvården. Begreppens motsatsförhållande och betydelse blir särskilt viktig i samband med åtgärder inom kriminalvården som är att betrakta som faktiskt handlande och som de facto innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna som stadgas i RF samt Europakonventionen. Det är därför viktigt att all myndighetsutövning som faller inom ramen för kriminalvårdens faktiska handlande sker i överensstämmelse med objektivitets-, proportionalitets-, och ändamålsprincipen. Risken är annars att de grundläggande rättsäkerhetsgarantierna, som utgörs av krav på en förutsebar och likformig rättstillämpning inte får samma genomslagskraft som vid ett typiskt ärende.      Någon allmängiltig skiljelinje mellan begreppen går knappast att dra upp. Därför är det viktigt att kriminalvården tydligt definierar huruvida olika frågor är att betrakta som typiska ärenden eller om företeelsen faller inom ramen för myndighetens faktiska handlande. Förslagsvis bör stor vikt läggas på hur frågor som utgör en juridisk gråzon ska hanteras, exempelvis kontroller av bostadsrum. En återkommande diskussion och utveckling av rättspraxis på området är därför nödvändig.