Dissertations / Theses on the topic 'Tillämpbarhet'

I detta examensarbete undersöks förutsättningarna för intarsiateknikens tillämpbarhet inom tapetserarens arbetsfält. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fått en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras användning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jämfört olika tekniker, material och tillvägagångssätt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klädsel har jag kommit fram till följande: Inget av de olika lädermaterial och limmer jag testat fungerar bättre eller sämre än något annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra på såväl välvda som plana ytor, på hårda såväl som mjuka underlag – under de förutsättningar jag närmare redogör för i arbetet. Mina experiment, så långt, har också visat att båda de tillvägagångssätt jag valt, utskärning av mönstret för hand respektive laserskärning, är förenade med problem som gör tekniken svår att i dagsläget förena med kravet på arbetsekonomi och precision. Stansning är förmodligen det mest intressanta tekniken, men den tekniken ingick inte i studien.
This thesis examines the conditions for the intarsia technology’s applicability in the upholsterer’s field. I have by studying the different crafts and techniques in Intarsia gained a greater understanding of these and able to reflect on their use for upholstery tasks. After trying and comparing different techniques, materials and approaches and traded my experiments in a chair outfit I have come to the following: When comparing and evaluating the results it is evident that among the varying leather materials and adhesives I´ve tried there is no one more preferable, nor unpreferable, than the other. All materials included in my study works well on both arched and flat surfaces, on hard as well as on soft surfaces - under the circumstances for which I give a detailed account in my work. My experiments so far have also shown that both the approach I have chosen, cutting out the pattern by hand and laser cutting, are associated with problems that make the technology difficult in the current situation incompatible with the requirement of labor economics and precision. Punching is probably the most interesting technology, but the technology was not included in the study.

Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag.

Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare.

There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company.

The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.

The EU strives for improving the use of resources in industry and society, a part of this is to turn the economy from a liner, consumption economy, to a circular, reusable economy. In order for this to be achieved industry needs adjust their production to facilitate remanufacturing of used products as well as producing new products. A part of the challenge industry is facing is the increase in complexity and volume in regard for information and material flows, one way of handling this in manufacturing companies is to use ERP- systems to keep track of information and material flows. The purpose of the thesis is to investigate the possibility to implement ERP- systems in remanufacturing industries since the amount of uncertainties and sources of variations shadows those in new product manufacturing. In order to reach a conclusion in regards to the purpose of this thesis three research questions where formed: What production steps are need to complete the remanufacturing process? What are the pros and cons of using ERP- systems within remanufacturing? What are the critical implementation factors that remanufacturing industries need to consider when implementing ERP- systems? In order to answer the research questions a literature study was performed to gain insight in the academic knowledge on the subject. In addition to the literature study a case study was conducted as well at a refurbishing company within the train industry. From the literature and case study it was concluded that the remanufacturing process consist of five phases, receiving the product from the market, dismantling it, repair and restore the components, reassemble the product, return the product to the customer/market. Since ERP- systems are continually being developed and their ability to handle uncertainties and variations improve, they could be used at companies facing increased variations and uncertainties than those found in companies only conducting new product production. The pros of utilizing ERP- systems are: financial gains through reduction of administrative, production and inventory costs, the customer related gains come from improved communication, the positive effects on the internal processes are achieved from increased productivity and efficiency. The final area where positive effects can be found is the knowledge and growth are, where ERP- systems follow up on best practises and makes the information easier to access. The drawbacks of using ERP- systems are that it is costly to purchase and implement them, and the company might need to adjust its methods and processes in order to fit the functions included in the ERP- system. As well as there is a need to educate and train the staff to handle the system in a correct fashion.  In order to succeed in implementing a ERP- system, there is a great need for a vision of what the system is supposed to achieve as well as a clear support from the leadership. The implementation needs an assign leader that makes sure that the right functions and systems are being introduced and the amount of special adjustments are kept to a minimum to reduce the risk of making the implementation slower and costlier. In conclusion, remanufacturing companies could draw great advantage from implementing a ERP- system, if not only for the standardisation of methods and tasks, but also from the more user friendly information system.
Ibland annat EU driver man ett arbete med att bli bättre på att ta tillvara på de resurser och tillgångar som vi har, en del av detta arbete är att företag ska kunna ta emot använda produkter och återvinna materialen och komponenterna för att producera nya produkter, man vill ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi. Denna omställning är en utmaning för nytillverkande företag då dessa har optimerat sin verksamhet för att producera produkter och saknar därför system för att ta emot använda produkter och demonteras dessa. En del i utmaningen är den ökade komplexitet som uppstår vid introduktionen av fler flöden och behovet av ytterligare processer. För att hantera information och materialflöden använder sig företag av integrerade affärssystem, ERP-system, där information centraliseras i företaget och görs tillgängligt för alla funktioner. Följande arbete har fokuserat på att utröna huruvida företag som är aktiva inom reparations- och livstidsförlängande verksamhet kan dra nyttan av att använda ERP-system då dessa typer av verksamheter har stora variationer i processtid, tillgång och kvalitet på returnerade produkter samt att efterfrågan varierar kraftigt. För att uppfylla syftet med arbetet har tre forskningsfrågor upprättats: Hur ser tillverkningsprocesser ut inom reparations- och livstidsförlängande verksamheter? Vilka är fördelar och nackdelar med användning av integrerade affärssystem till reparations- och livstidförlängande verksamheter? Vilka faktorer är viktigt att tänka vid implementeringen och användandet av integrerade affärssystem till reparations- och livstidförlängande verksamheter? För att besvara forskningsfrågorna har en litteraturstudie genomförts för att bestämma den akademiska kunskapen inom området, samt en fallstudie hos ett företag verksamt inom reparation och livstidsförlängande av tåg i syfte att samla in empirisk data. Från litteraturstudien och fallstudien har det konstaterats att tillverkningsprocessen hos reparations- och livstidsförlängande verksamheter består av fem moment; mottagande, demontering, upparbetning, återmontering och återlämning/försäljning. Då ERP-system blir allt mer avancerade har deras förmåga att hantera osäkerheter och förändringar ökat, detta har gjort att verksamheter med korta planeringshorisonter samt många osäkerhetskällor kan tillämpa ERP-system till sin verksamhet. Fördelar med att göra detta återfinns inom fyra kategorier: finansiella (så som reducerade kostnader för administration), produktion och lager, kundrelaterade fördelar (som förbättrad kommunikation och tidshållning), intern verksamhetsfördelar genom ökad produktivitet och effektivitet, kunskap och tillväxtfördelar så som användarvänligare system och ökad effektivitet samt att ERP- system följer upp ”best practis” mönster. Nackdelar med ERP-system är att dessa är kostsamma att införskaffa och implementera, samt att verksamheten kan behöva standardisera sina metoder för att vara kompatibla med systemets funktioner. Även kunskapen inom företaget behöver öka för att hantera systemen. För att lyckas med implementeringen av ERP-system krävs en tydlig vision om vad systemet ska uppnå och stötting i form av ledarskapsfördelning och implementeringsteam som driver på arbetet, samt att mängden specialanpassning hålls till ett minimum då detta riskerar att dra ut på processen vilket driver upp kostnaderna. Slutsatsen är att reparations- och livstidsförlängande verksamheter kan dra stora fördelar av att implementera ERP-system, bland annat genom standardisering av arbetssätt men också tack vare användarvänligare informationssystem. Dock behövs en tydlig vision för att användandet ska lyckas.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen. Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks. De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är: Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning. Uppföljningar är på grund av detta inte möjliga och leder till att ett potentiellt utvecklingsarbete för att driva leverantörsförbättringar avstannar. Åtgärder är här att få till en strukturerad mätning samt se till att Peab inser vikten av att mäta sina leveranser. För att göra mätningsförfarandet effektivare bör ett streckkodssystem implementeras. Kontinuerliga förbättringar: Området har valts på grund av dagens avsaknad av ett återrapporteringssystem samt att arbetarnas åsikter ej kommer fram. För att ett kontinuerligt förbättringsarbete ska kunna nås måste Peab få till en struktur för hur rapporteringen av fel ska gå till. Dagens lokala och begränsade inlärning måste bytas ut mot en koncernvis inlärning där projektledare delar med sig av sina erfarenheter till andra projekt. Materialplanering: Materialplaneringen utförs idag bristfälligt på en rad olika punkter. Mängdningsprocessen där mängden material till lägenheterna beräknas utförs idag manuellt, vilket medför en risk för fel. Detta styrks av punktmätningar där mängden överflödigt material är stort. Vidare finns det en rad brister över hur material ställs in för att mellanlagras i lägenheterna. Hänsyn tas ej till avstånd från vägg samt till kommande innerväggar vilket leder till onödiga materialförflyttningar. Lösningar till dessa problem är få till datorhjälp för mängdningsförfarandet genom användning av BIM-modellering samt skapa en struktur över hur material får och inte får ställas i lägenheterna. Vidare råder det dålig struktur på verktyg, material och maskiner, vilket exempelvis kan lösas med en användning av 5S. Ritning- och konstruktion: Problem är här främst kopplade till konstruktörer och arkitekter och tar bland annat upp fel som kan härledas till dem. En rad kollisionsfel gås igenom och varför dessa har uppstått samtidigt som ett försök görs att kvantifiera resursåtgången för att åtgärda felen. Uteslutande får Peab stå för kostnaderna på grund av dagens uppfattning kring hur kontrakten är utformade samt att det idag inte är praktiskt möjligt att detaljgranska ritningarna. Ett sätt att minska kollisioner samt verifierings- och kontrollarbetet är att implementera BIM. Genomgående i samtliga fokusområden, är att BIM erbjuder förbättringsmöjligheter. För mängdningen kan BIM ge automatiska underlag vid mängdningförfarandet utifrån ritningsunderlagen samt lösa problemen med hur bystningsplaneringen görs för att minska framtida onödiga förflyttningar. Ritningskollisioner kan undvikas, samtidigt som möjligheten finns i att BIM-modellen kan utgöra en bas för felloggning och därmed kontinuerliga förbättringar genom att få felinformation samlad på ett strukturerat sätt samt knutet till var felen uppstod. Sett till godsmottagningen kan en BIM-modell ge strukturerade beställningsunderlag och leveransplaner kan genom detta tas fram i ett tidigt skede. Genom en koppling till tidsplanen kan leveransplanen hållas uppdaterad oberoende av om ändringar i tidsplanen sker. Att ha en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede ger även att denna lättare kan kommuniceras, exempelvis till underentrepenörerna. Samordningen av resurser, såsom användning av lullen bör därmed kunna ske bättre. Enligt Peab själva är BIM redan nu redo för användning i skarpt läge, och bör således också användas. Det är dock viktigt att de tar hänsyn till mer än bara kollisionkontroll och mängdningsavtagning vid BIM-användande. En nackdel med dagens BIM-strategi är att implementeringen av metoden idag först och främst vilar på arbetschefen eller projektledarens vilja, vilket leder till suboptimering endast för vissa projekt. För att driva en gemensam utveckligen över hela Peab-koncernen bör ansvaret för att BIM tillämpas ligga centralt. Beträffande arbetet med SCOR har ett uppslag av möjliga mätningar tagits fram. SCOR är ett bra initiativ för att få till den struktur som idag saknas inom byggbranschen. Ett problem är dock att en stor del av det som sker på ett bygge är situation sberoende, varför jämförelser mellan olika projekt i flera fall är svåra att göra. Svårigheten med att tillämpa SCOR inom byggindustrin är att modellen ofta mäter absoluta mått såsom tiden det tar att färdigställa en viss produkt eller process. Relativa mått bör således prioriteras, då dessa lättare kan jämföras över olika byggprojekt med olika förutsättningar. För studiens fokusområden har ett antal mätetal tagits upp för diskussion. Vidare diskuteras även mätetal som bör läggas till för att passa byggindustrin och Peab. Perfect order fullfillment bör användas vid leveransmätningar för att få till en strukturerad mätning och därmed användas till att driva leverantörsförbättringar, vilket idag är svårt utan några mätningar. Ett mätetal som har lyfts fram för att driva ett förbättringsarbete är Yield som innebär att fel mäts i förhållande till processinput. Exempel på hur detta kan mätas är att mäta ej planerad tid i förhållande till planerad tid, vilket även kan fungera som en morot för att planera bättre. Ett lätt använt absolut mått som även bör användas för att driva förbättringar är mätning av antalet besiktningsanmärkningar. Detta kan även sättas i relation till total projektbudget eller total nedlagd tid för att öka jämförbarheten med andra projekt. Planeringen av mängdningen bedöms som intressant att mäta, beträffande kostnad och/eller tid. För att inte detta ska gynna en snabb mängdning måste mätetalet även ställas i relation till mängden överblivet material. Lättast är att mäta med hänsyn till inköpskostnad, men kostnaden kan även räknas upp med hänsyn till andra kostnader såsom hanteringskostnader, avfallskostnader med mera. Diskussioner förs även kring Issue Sourced/In-Process Product Cycle Time och Cost to issue Sourced/In-Process Product för att mäta de förflyttningar, med fokus på onödiga förflyttningar, som sker på bygget. Mätningar  av dessa typer är svåra att genomföra kontinuerligt och till ett lågt resursanspråk, och är därför inget som bör prioriteras, även om de vore intressanta att mäta. Dagens förfarande med att granska ritningar via en uppsjö av papper leder till att onödig tid läggs ned på att verifiera och kontrollera ritningar. Detta leder till att mätetalen Finalize Production Engineering Cycle Time samt Cost to Finalize Production Engineering vore intressanta att mäta. Dessa kan mätas absolut som de är utformade idag då verifieringen och kontrollera ritningsunderlag inte lika starkt beror av exempelvis varierande omvärldsförförhållanden såsom själva byggprocesserna. Dessa mått bör dock även ställas i förhållande mot exempelvis antal framtida uppkomna bygg, konstruktions och ritningsfel för att öka jämförbarheten mellan olika projekt och för att driva ett förbättringsarbete.

Syftet med min undersökning är att utvärdera tillämpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlätta breda och välförankrade beslutsunderlag för förändringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvärdering har jag använt en fallstudie av grundutbildningen för informatikämnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet från fallstudien. Däremot beskriver jag relativt utförligt hur det varit att arbeta praktiskt med FA/SIMM. Min upplevelse av arbetet har analyserats utifrån särskilda utvärderingskriterier som tagits fram under arbetets gång.

Resultatet av utvärderingen visar att tillämpbarheten totalt sett har stora brister för att FA/SIMM år 2003 ska kunna betraktas som praktisk att använda. Det gäller främst överskådligheten av metoden totalt. Det är inte genomskinligt vad FA/SIMM består av för delar och framför allt finns det inte någon lättillgänglig sammanställd beskrivning av alla ingående moment. Det saknas beskrivning av arbetssätt och analysstöd för vissa moment. Det finns inte heller några direkta praktiska hjälpmedel. Jag saknar också ett djupare beskrivande analysstöd som överensstämmer med metodförfattarnas perspektiv. Däremot finns det en flexibilitet att vid en verksamhetsdiagnos kunna välja vilka moment man vill använda beroende på syftet med diagnosen.

Trots ovanstående negativa kritik gick det att få fram en, i mitt tycke, relativt utförlig bild av verksamheten med en omfattande och bra översikt av bl a dess komplexitet.

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.

 

Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.

 

Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.

 

Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.

 

Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.

 

Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige.

The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.

 

The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.

 

The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.

 

The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.

I denna b-uppsats testas Lennart Schöns byggcykelteori genom att löneinkomster för arbetare inom byggnadsindustrin jämförs med träindustriarbetares och järn- stål- och kopparverksarbetares löneinkomster. Antagandet för uppsatsen är att om byggcykelteorin stämmer så kommer den reala löneutvecklingen följa ett cykliskt mönster som sträcker sig över en 20-årsperiod. Det kommer vidare att gå att urskilja ett samband mellan löneinkomster för byggnadsarbetare och träindustriarbetare respektive järn- stål- och kopparverksarbetare. Jämförelsen görs över åren 1913-1948 och all inkomstdata som används är hämtad från Historiska Lönedatabasen HILD, och åren har valts ut eftersom det för dessa år finns uppgifter om årsinkomst för samtliga kategorier. Jämförelsen görs både i fasta och rörliga priser.   I undersökningen kommer jag fram till att löneutvecklingen för de olika yrkesgrupperna verkar följas åt relativt väl. Däremot går det inte att urskilja något cykliskt mönster av den typ som Lennart Schön själv beskriver. Däremot finns ett visst cykliskt mönster som inte följer det förutbestämda tidsintervallet. Dessa resultat ger inget direkt stöd till Schöns byggcykelteori, men uppsatsens undersökning är samtidigt för liten för att den skall kunna ligga till grund för att teorin förkastas helt. Slutsatsen i uppsatsen blir därför att det krävs vidare forskning på olika aspekter av ekonomin för att kunna avgöra huruvida byggcykelteorin bör förkastas eller ej.

This master’s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ‘Year 2010 against Poverty’. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.

It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty. Central terms, perspectives and theories in this thesis are ‘absolute’ and ‘relative’ poverty, inequality of social structures, human rights and wellbeing, the capability for overcoming poverty, the multidimensional nature of poverty, and the need for a future woman-friendly and cosmopolitan citizenship. The two policy documents contain different perspectives; such as rights, gender equality, integration and accessibility perspectives, together with the underlying empowerment perspective. In addition, the multidimensional nature of poverty is strongly emphasised. Policy documents have a limitation to their political and economic frames, and in order to avoid this, researchers should have a more active involvement in policy formulation, basically as in the case of official inquiries. Goal-oriented cooperation between policy, research and poor people themselves is crucial to achieving the reduction of poverty in Europe.

Denna rapport beskriver resonemanget kring framtagandet av en modul som tillåter användaren att, på ett lättanvänt sätt, skripta beteenden hos en redan existerande grafikmotor. Arbetsprocessen beskrivs steg för steg med definition av vad ett skript är, vad som ska kunna gå att skripta och vilka övergripande krav som ställs, design av tekniska lösningar, design av syntax, testning och till sist resultat. Resultatet varierade på de olika punkterna. Den underliggande tekniska lösningen blev lyckad då den uppfyllde kraven på modularisering, robusthet, flexibilitet och prestanda. Ur en tillämpbarhetssynpunkt blev resultatet även här tillfredsställande eftersom det visade sig vara fullt möjligt att skripta kloner på de tre försöksspelen (SkiiFree, BreakOut och Space Invaders) på ett sätt som kändes bra och rättfram. Dock blev resultatet inte lika lättanvänt som jag hade hoppats på. Jag upplevde att användandet av naturlig syntax i mitt fall försvårar för användaren istället för att underlätta förståelsen. Detta eftersom människor till stor del lär sig av att känna igen mönster och upprepningar och dessa elimineras till stor del när naturlig syntax används eftersom varje kommando i skriptkoden varierar så mycket utseendemässigt sinsemellan. Även rent generellt upplevde jag att skriptningsmetoden att svart på vitt skriva kod inte gjorde sig bäst för mitt syfte. Denna metod gör sig bättre då användarens möjligheter är mindre begränsade och denne arbetar på en lägre programkodsnivå. I syftet att på ett enkelt sätt kunna ändra beteendet i en existerande värld, snarare än att från grunden bygga upp en helt egen dito, vore det bättre att istället använda ett mer grafiskt användarinterface, helst helt integrerat i grafikmotorn. Examensarbetet gav mig en klar bild över de krav som ställs på en skriptmotorn och hur man kan gå till väga för att uppfylla dessa krav. Jag fick även, tack vare erfarenheterna med examensarbetet, insikter i fördelarna och nackdelarna med naturlig syntax för programkod.

This report describes the design and implementation of a module that provides the user a way to, in an easy-to-use manner, script the behaviours for an already existing graphics-engine. The work process is described step by step with definition of what a script is, what should be scriptable and what the general demands are, design of technical solutions, design of the codesyntax, testing and results. The result varies for the different aspects. The underlying technical solutions became successful since they fulfilled the demands for modularisation, robustness, flexibility and performance. The result also became satisfying from a relevance point-of-view because it is shown to be fully possible to script clones of the three test-games (SkiiFree, BreakOut and Space Invaders) in a way that felt good and forthright. However, the syntax was not as easy to use as I had hoped for. I found that the use of natural syntax might make it harder for the user to learn how to script rather than the opposite. This is, I think, because people to a large extent learn by recognizing patterns and these were less uniform with the use of a flexible natural syntax that can be varied freely. Also, I felt that the general method to write textual script-code in that sense was not the best for my purpose. For the purpose to modify the behaviours of an existing world, rather than building new ones from bottom up, it could be better to provide a more graphical user interface, preferable fully integrated into the graphics-engine. This work has given me insights into the requirements on a script engine and how these requirements can be met.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.      Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering. Det faktiska handlandet exemplifieras i förarbeten av handlingar som utgörs av en lärares genomförande av en lektion eller då en polisman dirigerar trafik.      Separationen mellan begreppen är i normalfallet lätt att inringa, då skiljelinjen ofta utgörs av den tidpunkt, vari ett juridiskt bindande dokument eller dylikt upprättas. Denna tydliga separation medför att skiljelinjen sällan möter några större juridiska hinder.      Dock bör skiljelinjen tillmätas större rättslig betydelse inom vissa funktioner inom den offentliga verksamheten, däribland kriminalvården. Begreppens motsatsförhållande och betydelse blir särskilt viktig i samband med åtgärder inom kriminalvården som är att betrakta som faktiskt handlande och som de facto innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna som stadgas i RF samt Europakonventionen. Det är därför viktigt att all myndighetsutövning som faller inom ramen för kriminalvårdens faktiska handlande sker i överensstämmelse med objektivitets-, proportionalitets-, och ändamålsprincipen. Risken är annars att de grundläggande rättsäkerhetsgarantierna, som utgörs av krav på en förutsebar och likformig rättstillämpning inte får samma genomslagskraft som vid ett typiskt ärende.      Någon allmängiltig skiljelinje mellan begreppen går knappast att dra upp. Därför är det viktigt att kriminalvården tydligt definierar huruvida olika frågor är att betrakta som typiska ärenden eller om företeelsen faller inom ramen för myndighetens faktiska handlande. Förslagsvis bör stor vikt läggas på hur frågor som utgör en juridisk gråzon ska hanteras, exempelvis kontroller av bostadsrum. En återkommande diskussion och utveckling av rättspraxis på området är därför nödvändig.

En metod för att angripa skatteflykt är genom tillämpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen på förutsägbarhet ur ett rättssäkerhetsperspektiv med särskild hänsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom där svensk intern rätt tillämpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru på ett skatteupplägg med ett utländskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnå skattemässiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vägledning som öppnar för internrättsliga angreppssätt mot skatteflykt. Däremot finns det en gräns för hur generellt utformade sådana motverkansregler får vara för motivera ett sådant åsidosättande om skatteavtalets fördelningsregler. Risken med att åsidosätta en skatteavtalsbestämmelse är att det kan resultera i att staten ifråga gör sig skyldig till avtalsbrott, s.k. tax treaty override. Rättspraxis har gett upphov till kritik ur ett rättssäkerhetsperspektiv avseende tillämpligheten av skatteavtal i relation till svensk intern lagstiftning. Högsta förvaltningsdomstolen har öppnat upp för att reglerna om obegränsad skattskyldighet i 3 kapitlet inkomstskattelagen tillämpas och inte skattflyktsklausulen vid skatteupplägg med utländska holdingbolag som ägs av svenska ägare, förutsatt att den skattskyldige ifråga är bosatt i Sverige utifrån kriterierna om obegränsad skattskyldighet i 3 kap. 8 § IL. Det är dock viktigt att värna om Sveriges relationer med andra stater och därför inte bryta mot ingångna skatteavtal genom att tillämpa svensk intern rätt i strid mot gällande skatteavtals bestämmelser. När det däremot gäller EU-rätten har det i rättspraxis uttryckts att tillämpning av en intern regel kan motiveras om syftet är att motverka skatteflykt.

As man moved out on the internet, so did the companies. One of the most successful business models in the digital era is the digital platform. A digital platform acts as an intermediary on multi-sided markets and enjoys, amongst others, lucrative network effects. One of the main factors behind the great success of digital platforms is the usage of big data combined with algorithms that are enhanced by machine learning. However, as big data is becoming more and more indispensable for any modern company, questions have been raised about whether digital platforms should be able to withhold the massive amount of big data exclusively, or whether they could be forced to share it. This paper investigates these questions through the lens of EU-competition law, especially under Article 102 TFEU and the doctrine of essential facilities.  To address the problem of digital platforms and big data, the business models of digital platforms, the economic forces behind them, and their usage of data are assessed to conclude whether an intervention by the Union could be motivated. It is concluded that the markets where digital platforms act are prone to tip and that the characteristics of big data in combination with sophisticated algorithms create a positive feedback loop, creating barriers to entry. Thus, there are severe risks of external market failures, making an intervention feasible. The paper secondly assesses the essential facility doctrine and evaluates the four elements that needs to be fulfilled for big data to be covered by the doctrine. Even though the business model of digital platforms challenges the traditional instruments of EU-competition law, the author argues that three out of four elements of the essential facilities doctrine are fulfilled. However, as data to its character is non-rivalrous and non-exclusive the data held by the incumbent cannot be considered indispensable, making the essential facilities doctrine inapplicable. Finally, alternative instruments under EU-competition law are assessed to find a solution to the problems attributable to a refusal to supply big data. The paper concludes that there are no optimal solutions, but the best of the potential instruments is to find a new form of abuse under article 102 TFEU or to add a modified version of the essential facilities doctrine to the newly proposed legislation DMA.

Stockholm is growing with almost two fully loaded SL-buses a day. One of the consequences that derive from this is the increase of public transport travelers who put the regionally governed public transport up to the test in terms of its capacity. The Transport administration in Stockholm County initiated 2015 a project with the purpose of simplifying the calculation of bus stop capacities. A hypothesis (set up by the Transport administration) based on that a model for calculation of bus stop capacities could be calibrated for Stockholm conditions is being researched in this bachelor’s essay. The study is implemented by self-collected traffic data from bus stops located in the Stockholm city center. Furthermore, the data was processed in order to gather the parameters relevant to the examined model. Parallel to the ongoing research a review of literature was carried out in order to broaden the basic knowledge of the subject. The studied bus stops were chosen based on what the length of the average dwell time was considered to be. The average dwell time is the parameter specified as the most critical to the model. The collected data was analyzed and parameter values were produced. Finally the results of the processed data were analyzed. The chapter of discussions contains thoughts about several of the included parameters and a broader questioning of the actual user potential of the model compared to different capacity-calculating methods. Conclusions regarding the application of the model for estimation of capacity on existing bus stops in Stockholm city center could not be drawn. The reason for this is that saturated conditions were not achieved during the performed field surveys. Further studies are necessary in order to be able to validate, and if necessary calibrate, the model. These studies should be carried out by measurements at traffic configurations with more variety in terms of capacity determining factors in road and bus stop designs, than those conducted in this study

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken. Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013. Analysen av resultaten görs med utgångspunkt i ländernas olika ekonomiska egenskaper samt tidsperioden som studien omfattar. Studien begränsas till jämförelser av de två Taylor-modellernas tillämpbarhet vid styrräntesättningar för länderna Brasilien, Kanada, Polen, Sverige och Sydafrika. De två modellerna modifieras också med en styrränteutjämningsfunktion.   Våra resultat tyder på att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bättre i förhållande till den tidslaggade modellen när det gäller att förklara den faktiska styrräntesättningen idag för alla länder i studien utom Polen. Den tidslaggade presterar dock bättre än den ursprungliga för de utvecklade ekonomierna Sverige och Kanada under 1990-talet. Båda modellerna gör kraftiga över- och underskattningar som till stor del avhjälps med den utjämningsfunktion som vi tillämpar. Koefficienterna hålls konstanta över hela tidsperioden, vilket inte är rimligt då en viss dynamik bör inkluderas så att regeln justeras efter varje period då för mycket vikt läggs vid BNP-variabeln som såldes är en bidragande faktor till regelns över- och underskattningar. Regeln presterar bättre för ekonomier med stabila förhållanden mellan tillväxttakt och inflationstakt än för länder som lider av mer volatila förhållanden mellan dessa två variabler, likt tillväxtländerna i vår studie. Dessutom ger Taylor-regeln skattningar som ligger närmre den faktiska styrräntesättningen under de tidigare delarna av perioden för att sedan till större del börja avvika från den faktiskt satta styrräntan.   Slutsatserna som kan dras utifrån våra resultat är att den ursprungliga Taylor-regeln presterar bäst i att beskriva ett lands styrräntesättning sett till kvantitativa mått medan en tidslaggad modell tar större hänsyn faktiska förhållanden. Över lag presterar modellerna bättre för de utvecklade ekonomierna än för tillväxtekonomierna och huruvida storleken på ekonomin har någon inverkan är svårt att avgöra. Resultaten tyder också på att Taylor-regeln med tidslagg ligger närmre den faktiska styrräntesättningen för de utvecklade ekonomierna under 1990-talet än under perioden 2000-2013 medan den ursprungliga presterar bättre idag.
John. B Taylor, professor of Economics at Stanford University, presented a monetary policy rule in 1993 which intended to help central banks with their interst rate decisions. In its design the Taylor-rule was very simple and based on only two variables: the GDP-gap and the deviation of actual inflation from the inflation target. The Taylor rule had a great impact on the academic research and also contributed to changes within monetary policy around the world. Many empirical studies have been published on the Taylor rule and there are divided contentions about its applicability in different kind of economies and its relevance today. New theories have also been published regardning the time aspect of the impact on inflation due to a change in the interest rate. The intentions of this study is to make a comparsion between the original Taylor rule and a Taylor rule including a time lag regarding how well they describe the actual interest rates set by the central banks in five countries during the period 2000-2013. The results will be analyzed under consideration of the different economies attributes. The study compares the two kinds of Taylor rules and the applicability in describing the historical interest rate in Brazil, Canada, Poland, Sweden and South Africa. The two rules have also been modified with an interest rate smoothing-function.   Our results conclude that the original Taylor rule describes the historical interest rate better than the rule including a time lag for the time period 2000-2013 for all countries apart from Poland. For the developed economies Canada and Sweden the time lagged model show less deviations for the 1990’s. However both rules tend to over and underestimate the valutation of the interest rate. The smoothing function does to some extent correct this problem. The coefficients of the variables are held constant during the study which in reality should not be the case. They should instead be adjusted between every period to make allowances for the different relationship of the two variables. Mostly too much weight is put on the GDP-variable which should be a contributing cause of the overestimations. The rules do however have the tendency to describe the historical interst rate of the developed economies superior to the developing economies. The performance is greater at the beginning of the period with less deviation from the actual outcome than later on. The conclusion of our study is that the original Taylor rule generally performs superior to the one including time lag with conciderations to the deviations from the actual interest rates. However, the Taylor rule including the time-lag does allow for actual circumstances which the original Taylor rule does not take into consideration. Mainly the rules do perform better for developed economies compared to developing economies. Regarding the impact of the size of the economy on the applicability of the rules it was difficult to conclude anything specific. The Taylor rule with the time-lag is more applicable for the developed economies during the earlier time period, the 1990’s, than the later time period, the 2000’s where the original Taylor rule shows less deviations.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet.
Counterinsurgency (COIN) on the tactical level is difficult because these conflicts are alwaysunique and there is no theory that generally leads to victory.The purpose of this study is to analyze if there is a resemblence between Kilcullens 28articles and the succesful COIN of the brittish security forces in the Malayan emergency.The method that has been used is the qualitativ analysis of documens. The main documentthat has been analyzed is ATOM, the brittish tactical doctrine during the emergency. Articlesthat have been written during the emergency, 1948-1960, by officers and soldiers, have beenused to to elucidate if the brits actually followed their tactical doctrine or not.The author concludes that Kilcullens 28 articles might not be useful as general guidelines foraction at the tactical level. The author highlights, however, that more studies on otherconflicts are needed to establish the claim.

Inkorporering av extern data i datalager är problematiskt och problematiken bekräftas av aktuella undersökningar inom området. Detta har medfört att det utvecklats olika former av stöd för att bemöta och analysera problemen som organisationer ställs inför.

För organisationer är det i högsta grad viktigt att dess beslutsfattare är välinformerade och klarar av att selektera information från stora mängder data. Det är i dessa sammanhang som en datalagerlösning är en viktig hörnsten för att stödja analys och presentation av data som ursprungligen är lagrad i olika datakällor (både interna och externa). Genom att inkorporera extern data i datalagret uppnår datalagret en betydligt högre potential och således kan även organisationer och framförallt dess beslutsfattare utvinna stora fördelar.

Strand (2005) har tagit fram riktlinjer för att stödja inkorporeringsprocessen av extern data i datalager. Dock saknas en utvärdering av riktlinjerna. En utvärdering bidrar till att riktlinjernas trovärdighet stärks och att riktlinjerna på ett tidigt stadie förs in i en förvaltningsprocess.

Democracy exists in a number of different forms. The common core is the ruling of the people. There are different opinions on how to achieve that goal and how the implementation should work. Different theories advocate different paths and approaches. Do the theories stop at an unattainable utopia or are they applicable in reality? By analyzing the idea of two separate democratic theories, I would like the essay to test the actual applicability of the theories in an assessment of reasonableness. To have a significant difference in democratic ideas, the choice fell on deliberative democracy and polyarchy. The analysis is chosen to be performed in relation to the role of education for a democratic process. Partly the right to education but also what theories think about the requirement for education.  In order to test the applicability of the theories in an assessment of reasonableness in relation to education, these have therefore been applied to Sudan. The country is in a significant transition phase, hopefully heading towards a democracy. A new election is planned for 2022. The country is characterized by internal conflicts, major societal differences and a difficult economic situation. Only 60% of the children in the country receive a chance to start primary school and dropouts before primary school is completed are many. Deliberative democracy demands a lot from its citizens, while polyarchy does not have as high demands. Although deliberative democracy can be considered a more desirable form of democracy, the thesis' conclusion is that polyarchy is to a greater extent more applicable. In a country with great societal challenges, polyarchy, with lower demands on citizens, can be considered a more suitable and applicable alternative, even though it is not more reasonable for that matter. Polyarchy can perhaps function as the bridge towards a hopefully democratic Sudan in the future.  Keywords: Democracy, applicability, education, deliberative democracy, polyarchy, Sudan.

I arbetet analyseras Tysklands blixtkrig under andra världskriget för att ta fram fyra jämförelsedimensioner som kan sägas är det som karaktäriserar blixtkrig. Dessa jämförelsedimensioner används sedan i fallstudier för att lyfta fram förfarande för blixtkrig. Jag gör två fallstudier i mitt arbete på Israels och USA:s krigföring i Sexdagarskriget 1967 och Irakkriget 2003.I andra världskriget uppnådde tyskarna stora framgångar i början av kriget tack vare att de använde sig av blixtkrig. Efter andra världskriget kan man fundera kring om blixtkrig fortfarande är genomförbart och vilka förutsättningar som krävs för detta. Syftet med mitt arbete är därför att granska de viktigaste förutsättningarna för blixtkrig efter andra världskriget.Metoden jag har använt mig av i mitt arbete är kvalitativ textanalys, med utgångspunkt i tidigare forskning kring blixtkriget. I analysdelen gör jag en jämförandeanalys på mina två fallstudier.
This work analyzed the German blitzkrieg in World War II to produce fourcomparison dimensions that can be said is the essence of blitzkrieg. Thesecomparative dimensions are then used in case studies to highlight the process ofblitzkrieg. I make two case studies in my work in Israel and the U.S. war in the SixDay War of 1967 and the Iraq war 2003.In World War II the Germans achieved great success in the beginning of the warbecause they used the blitzkrieg. After World War II, one can wonder whetherblitzkrieg is still feasible and the necessary conditions for this. The purpose of mystudy is to examine the key components of blitzkrieg after World War II.The method I am using in my work is qualitative text analysis, based on previousresearch on lightning war. In the analysis section, I make a comparative analysis ofmy two case studies.

Den här rapporten undersöker egenskaper hos en algoritm som är baserad på Learning Backtracking Search Optimization Algorithm (LBSA) som introducerades av Chen et. al. (2017). Undersökningen genomfördes genom att tillämpa algoritmen på Sudokuproblemet och jämföra lösningsgraden och diversiteten i den sista populationen med en algoritm som är baserad på Hybrid Genetic Algorithm (HGA) som introducerades av Deng och Li (2011). Resultaten visar att implementationen av den LBSA-baserade algoritmen har en lägre lösningsgrad än den HGA-baserade algoritmen för alla genomförda experiment, men att algoritmen håller en högre diversitet i den sista populationen för tre av de fem gjorda experimenten. Slutsatsen är att den LBSA-baserade algoritmen inte är lämplig för att lösa Sudokuproblemet på grund av en låg lösningsgrad och att implementationen har en hög komplexitet.
This report examines the properties of an algorithm based on the Learning Backtracking Optimization Algorithm (LBSA) introduced by Chen et. al. (2017). The examination was performed by applying the algorithm on the Sudoku problem and then comparing the solution rate and the diversity in the final population with an algorithm based on the Hybrid Genetic Algorithm introduced by Deng and Li (2011). The results show the implementation of the LBSA based algorithm have a lower solution rate than the HGA based algorithm for all executed experiments. But the LBSA based algorithm manage to keep a higher diversity in the final population in three of the five performed experiments. The conclusion is that the LBSA based algorithm is not suitable for solving the Sudoku problem since the algorithm has a lower solution rate and the implementation have a high complexity.

Freoner är ett stort problem för människors hälsa och andra levande organismer på grund av freons nedbrytande effekt på ozonlagret. Forskare upptäckte problemen med freon och varningar från forskningssamhället uppmärksammades av huvudproducenter av freoner samt av allmänheten då påverkan på ozonlagret ökar risken för bland annat hudcancer. Montrealprotokollet blev starten på de internationella konventioner som senare implementerades. Dock finns det ett flertal växthusgaser idag som också är ozonnedbrytande som inte ingår under någon konvention. Den globala uppvärmningen är en effekt av ökad mängd växthusgaser i atmosfären och detta kräver ett internationellt samarbete för att kunna lösas. I Montrealprotokollet ingår ODS (Ozonnedbrytande substanser) där freon innefattas. Syftet för denna studie var att belysa vad som gjorde freonförbudet lyckat, och om det är möjligt att tillämpa dessa nyckelaspekter på en av dagens växthusgaser som liknar freon. NO2 valdes för att begränsa urvalet.  Denna litteraturstudie använde sig av databaser för att finna relevanta källor genom nyckelord, därefter valdes källor utefter relevansen till frågeställningen samt att de skulle vara opartiska. Resultatet av denna studie pekar på svårigheterna med att implementera det arbetssätt som ledde till freonförbudet, på gasen NO2, som hade liknande egenskaper som freon. Detta på grund av att dagens växthusgaser är svåra att reglera utsläppet på. Växthusgaser finns globalt och det finns inte en tydlig utsläppskälla som går att reglera samt hitta ett substitut för. Korrelationen till den mänskliga hälsan och miljön, är också en nyckelaspekt till varför förbudet mot freoner var lyckat.
Freons became a large problem for society when scientists proved the ozone depletion effect, which proved to have a negative effect on human health and other living organisms. The ozone layer which was known for its protective qualities against UV-radiation lead to a new field of study, ODS (ozone depleting substances). The warnings from the scientist society and the public were eminent. The research pointed out, among other things, the increasing risk of skin cancer. This forced fast new research and several international conventions to save the ozone layer. But there are several greenhouse gases, which also have the degrading effect on the ozone layer, that are in use today. This require an international cooperation for the environment to be able to solve. The aim of this report was to illustrate why the freon ban was a success and why it would be hard to implement these key concepts on a similar present greenhouse gas. In this literature study, several databases were used to find relevant sources for the main questions and unbiased for the topic. The key aspects in this study is presented in the result section. The result pointed at the difficulties with implementing the same way of work as at the freon ban to the greenhouse gas ban. Different aspects play an important role in this, but one of the greater difficulties for implementing this is to pinpoint it to a specific source for gas emissions and finding a sustainable solution for it. The correlation between human health and environmental issues was a key factor in the freon ban.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och skapa förståelse för hur tjänsteföretag tillämpar några av Leans principer som egentligen har sitt ursprung i tillverkningssektorn, främst med avseende på principerna eliminering av slöseri samt ständiga förbättringar. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt perspektiv, där en kvalitativ ansats och abduktion är grundläggande för studien. För att skapa djupare förståelse används flerfallstudie där två tjänsteorganisationer studeras med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutligen genomförs en analys utifrån teoretiskt framarbetade teman och kategorier. Teori: Inledningsvis redogörs för vad Lean production innebär, för att därefter mer detaljerat gå in på Lean productions huvudsakliga principer som är eliminering av slöseri och ständiga förbättringar. Därtill även kundvärde och de åtta slöserierna som hör till principen eliminering av slöseri. Resultat & Slutsats: Studiens resultat tyder på att de grundläggande principerna från Lean production är tillämpbara inom tjänstesektorn, men att de måste anpassas till det egna tjänsteföretaget för att kundnöjdhet och effektivitet skall uppnås. Förslag till fortsatt forskning: Det finns möjlighet till att vidare utveckla studien och undersöka skillnader och likheter mellan fler företag samt undersöka om det går att utforma en övergripande modell för Lean productions principer inom tjänstesektorn. Uppsatsens bidrag: Denna studie har genomförts med syftet att bidra till kunskapsområdet för Lean inom tjänstesektorn på grund av den brist på forskning som råder inom området. Studien bidrar även till att undersöka tillämpbarheten av Lean productions principer inom tjänsteföretag som kan vara till nytta för andra tjänsteföretag.
Aim: The purpose of this study is to describe and to create an understanding of how the service companies applies some of the Lean principles which has its´ origin in the manufacturing sector, focusing on the principles elimination of waste and continuous improvement. Method: The study adopts a hermeneutic perspective, where a qualitative approach and abduction is fundamental to the study. Case studies are used to create deeper understanding, where the two service organizations is being studied using semi-structured interviews. Finally, an analysis is based on theoretically worked themes and categories. Theory: To begin with, Lean production is explained and then also Lean productions main principles in more detail; elimination of waste and continuous improvement. Moreover, customer value and the eight wastes are described, belonging to the principle of waste. Result & Conclusions: The study's results suggest that the fundamental principles of Lean production are applicable in the service sector, but they must first be adapted to the own service organization before customer satisfaction and efficiency can be achieved. Suggestions for future research: There is the opportunity to further develop the study and examine the similarities and differences between more companies and examine whether it is possible to develop a comprehensive model for Lean productions principles in the service sector. Contributions of the thesis: This study was conducted with the aim of contributing knowledge in the field of Lean in services due to the lack of research that prevails in the area. The study also helps to examine the applicability of Lean Production principles service organizations that may be useful to other service providers.

I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig praxis. Begreppet ligger någonstans mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument och patenträttens fackman. Vid verkshöjdsbedömningen tillämpas inte någon fiktiv bedömningsperson men dubbelskapandekriteriet används ibland som hjälpnorm. I uppsatsen jämförs de båda skydden för att se om den kunnige användaren skulle kunna tillämpas i verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst. Verkshöjdsfrågan aktualiseras oftast vid intrångssituationer. Praxis inom området för brukskonst har varierat över tid och bedömningen präglas av viss osäkerhet. Flera olika ord och begrepp används och i vissa fall tillämpas exempelvis dubbelskapandekriteriet uttryckligen, medan det i andra fall inte verkar beaktas överhuvudtaget. I praxis inhämtas ofta yttranden från olika sakkunniga, bl.a. Svensk Forms Opinionsnämnd. Det EU-rättsliga originalitetskriteriet innebär att den enda skyddsförutsättningen för upphovsrätt är att ett alster ska utgöra upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Även om EU-domstolen uttalat att kriteriet ska gälla generellt inom upphovsrätten har, i doktrin, framhållits att det är osäkert om kriteriet ska gälla inom området för brukskonst. Det finns flera likheter mellan skydden, men även en del skillnader. En viktig likhet är att skyddsobjekten många gånger är desamma och upphovsmannen/skaparen kan, i vissa fall, erhålla såväl mönsterskydd som upphovsrättsligt skydd för sin prestation. En viktig skillnad är att mönsterrättens nyhetskrav är objektivt, medan nyhetskravet i upphovsrätten är subjektivt. På grund av att nyhetskravet inom upphovsrätten endast är subjektivt är det inte möjligt att helt låta verkshöjdsbedömningen bero på den kunnige användarens jämförelse mellan helhetsintryck. En sådan jämförelse görs i vissa fall som en del av bedömningen, t.ex. i NJA 2009 s. 159 (Mini Maglite). En möjlighet skulle kunna vara att tillämpa den kunnige användaren tillsammans med dubbelskapandekriteriet, liksom vid fastställandet av skyddsomfångets storlek och vid själva intrångsfrågan. Definitionen av den kunnige användaren skulle i stort kunna motsvara den mönsterrättsliga definitionen. Ur förutsebarhetssynpunkt skulle det innebära en fördel att delvis använda den kunnige användaren vid verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst, eftersom bedömningen då skulle påminna mer om den mönsterrättsliga särprägelbedömningen. I vissa avseenden skulle dock en bedömning baserad på en genomsnittskonsuments uppfattning vara mer fördelaktig. Det föreslagna tillvägagångssättet, med avseende på den kunnige användaren, lämnar även utrymme för flexibilitet i rättstillämpningen. En tillämpning av det EU-rättsliga originalitetskriteriet, inom området för brukskonst, skulle inte medföra några större förändringar i det föreslagna tillvägagångssättet avseende tillämpningen av den kunnige användaren. Vid utformningen av det upphovsrättsliga skyddet för brukskonst finns flera olika intressen att ta hänsyn till, däribland upphovsmannaintresset och konkurrenternas intresse. Skyddet måste utformas så att det blir en rimlig balans mellan de olika intressena. Ur ett upphovsmannaperspektiv är förmodligen ett högre ställt verkshöjdskrav mest fördelaktigt, eftersom det medför ett bredare skyddsomfång och troligen även ett starkare incitament att skapa prestationer av mer kvalificerad natur. Emellertid måste det finnas en balans mellan de olika intressena och jag tror att användningen av den kunnige användaren i verkshöjdsbedömningen bättre skulle tillgodose en sådan balans, åtminstone jämfört med det stränga krav som kommit till uttryck i förarbetena. Upphovsmannen har även intresse av att rättstillämpningen präglas av såväl förutsebarhet som flexibilitet, och användningen av den kunnige användaren på det sätt som föreslagits skulle troligen gynna dessa intressen.