Relevant bibliographies by topics / Tillhörighet

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Tillhörighet'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 2 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Tillhörighet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Tillhörighet"

1

Rosengren, Åsa Maria, Eivor Söderström, Arla Cederberg, Bettina Brantberg-Ahlfors, and Ingmar Sigfrids. "Socionomstuderandes förståelse av begreppet delaktighet." Sosiaalipedagoginen aikakauskirja 20 (December 21, 2019): 37–59. http://dx.doi.org/10.30675/sa.70239.

Full text
Abstract:
Relationen mellan individ och samhälle är mycket central inom socialpedagogiken. I denna relation blir begreppet delaktighet relevant. Begreppet ges en bred och varierande innebörd i litteraturen, och därav väcktes intresset att studera hur socionomstuderanden förstått begreppet i sina examensarbeten. Artikeln grundar sig på en kvalitativ dokumentstudie av 36 examensarbeten. Stommen för innehållsanalysen utgjordes dels av dimensionerna deltagande, aktörskap och tillhörighet i begreppet delaktighet (Nivala och Ryynänen 2013), dels av de fyra socialpedagogiska kunskapsfälten (Madsen 2006). Resultaten visar att aspekterna som berör deltagande och tillhörighet i begreppet delaktighet främst är relaterade till ett klientperspektiv dvs. vad dessa betyder ur klientens synvinkel. Aspekterna som tangerar aktörskap begränsas till ett professionsperspektiv dvs. hur professionella i olika verksamhetsmiljöer kan stöda och stärka klientens aktörskap. Bland de examensamensarbeten som granskades finns det en stark anknytningtill delaktighet på den individuella, relationella och institutionella nivån, medan kopplingen till delaktighet på den samhälleliga nivån är svag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Borcak, Fedja Wierød. "Stå på tomma torg: Hinder för tillhörighet i bosnisk migrationslitteratur." K&K - Kultur og Klasse 46, no. 125 (2018): 95–112. http://dx.doi.org/10.7146/kok.v46i125.105545.

Full text
Abstract:
The immigration of Bosnians to the Scandinavian countries in connection to the war in the 1990s is largely seen as a success. Aspects such as high employment and education levels has been foregrounded as indicating integration and personal accomplishment, especially among the younger population. However, the literature produced by Bosnian immigrant authors tells a different story, which focuses rather on personal hardships and obstacles in the affective and social “positionality” of the immigrant in the Scandinavian topography. Regarding texts by authors such as Alen Mešković, Bekim Sejranović, and Adnan Mahmutović, the article surveys recurrent themes associated with the immigrant’s inability to create belonging in the host country, such as the encounter with immigrant authorities or the continuous non-contact with Scandinavians. While the texts are not typical examples of literary “welfare criticism”, the article tries to suggest some ways in which these texts produce critique of mechanisms in the Scandinavian welfare state model.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lundgren, Minna. "Avlägsen tillhörighet: - Om skapande och upprätthållande av platstillhörighet bland georgiska internflyktingar från Abkhazien." Nordisk Østforum, no. 03 (October 15, 2014): 215–37. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1773-2014-03-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Brusila, Johannes. "”Vi dör ut. Ack, så tragiskt. Ack, så roligt.”." Etnomusikologian vuosikirja 32 (December 1, 2020): 76–96. http://dx.doi.org/10.23985/evk.91774.

Full text
Abstract:
I artikeln studeras hur humor och musik kan användas för att förstärka, ifrågasätta och förnya minoritetsidentitet. Utgående från forskning kring humorns filosofi och sociala funktioner analyseras hur svenskspråkiga artister i Finland förhandlar finlandssvensk tillhörighet i humoristiska internetvideor. Den digitala utvecklingen har gjort videoskapandet enkelt och populärt. Musikvideornas mångtydighet erbjuder också ett konstnärligt ramverk genom vilken individer kan utveckla sin agens och förhandla sina multipla identiteter i förhållande till en etablerad minoritetsetnicitet. Humorn kan spela en betydande roll i musikaliskt uttryck och minoritetstillhörighet tack vare dess ofta dubbelbottnade karaktär. Den är viktig i och med att den hjälper att förnya rigida samhälleliga strukturer, vilket är en grundförutsättning för sociala sammansättningars överlevnad. Betydelsen av musikens och tillhörighetens humoristiska aspekter inskränker sig därmed inte enbart till att skratta åt sociala fenomen som till exempel majoritets- eller minoritetsetnicitet, utan de kan ses som centrala element i bevarandet och förnyandet av hela etniciteten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jerman, Helena. "Mobilitet och kulturella resurser: socialt minne och tillhörighet bland skingrade familjer i det finsk-ryska gränslandskapet." Nordisk Østforum 25, no. 02 (2011): 139–53. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-1773-2011-02-03.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kjønstad, Asbjørn. "Mattias Malmstedt: Tillhörighet och sociala förmåner från 1600-talets Laws of Settlement till förordning nr 1408/71." Tidsskrift for Rettsvitenskap 117, no. 01-02 (2004): 212–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3096-2004-01-02-10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lahdenperä, Hanna. "Tillhörighet, längtan - och litteratur." AVAIN - Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 1 (June 1, 2016). http://dx.doi.org/10.30665/av.66036.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jeppsson Grassman, Eva. "Tid, tillhörighet och anpassning Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv." Socialvetenskaplig tidskrift 8, no. 4 (2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2001.8.4.2770.

Full text
Abstract:
Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Tillhörighet"

1

Henriksson, Emelie, and Johan Mikaelyan. "Ett spektrum av tillhörighet : Hur upplever coworkingmedlemmar tillhörighet?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36484.

Full text
Abstract:
Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sundbom, Emilie. "Utlandssvenskar : En diskursanalys av nationell tillhörighet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14836.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Johansson, Hanna. "Arbetsengagemang, organisatorisk tillhörighet, arbetsinvolvering och personlighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21592.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Danielsson, Emelie, and Sandra Sjöblom. "Långtidsinhyrda tjänstemän : Upplevd motivation och tillhörighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383531.

Full text
Abstract:
Avregleringen av statens arbetsförmedlingsmonopol 1993 möjliggjorde bemanningsbranschens framväxt. Idag fortsätter branschen att växa och sysselsätter allt fler av Sveriges arbetsföra befolkning. Samtidigt blir det vanligare att företag hyr in bemanningskonsulter för långa uppdrag, vilket möjliggör för företag att ha en flexibel och kompetent arbetsstyrka som hjälper dem att klara verksamhetens krav. För bemanningskonsulterna kan detta innebära ett omväxlande arbete men också en försämrad anställningstrygghet eftersom deras uppdrag kan avslutas med kort varsel. Denna uppsats syftar till att utveckla kunskap om långtidsinhyrda tjänstemäns upplevelser gällande sin anställningsform. Syftet preciseras till följande två frågeställningar: “Hur upplever långtidsinhyrda bemanningskonsulter sin anställningsform?” samt “Vad uppleverbemanningskonsulterna motiverar dem att göra ett bra arbete?”. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med långtidsinhyrda bemanningskonsulter inom tjänstemannasektorn. Vid analys av det empiriska materialet användes tre olika teoretiska utgångspunkter: Wengers teori om praktikgemenskap, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Herzbergs tvåfaktorteori om motivation. Studiens resultat visade bland annat på bemanningskonsulternas dubbla organisationstillhörighet i form av anställningen hos bemanningsföretaget med arbetsplacering hos kundföretaget. Resultatet visade dock på att bemanningskonsulterna kände större tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget då de upplevde att kontakten med bemanningsföretaget var bristande. Eftersom de var långtidsinhyrda kände de sig förhållandevis säkra på förlängningar men hade ändå en strävan mot en fast anställning. Anställningstrygghet, utvecklingsmöjligheter och arbetsförhållanden var viktigt för att konsulterna skulle trivas även om dessa faktorer inte bidrog till deras motivation. Istället var det gemenskap med kollegor och att få bekräftelse för sin prestation som bemanningskonsulterna upplevde motiverade dem att göra ett bra arbete. I diskussionen förs slutligen ett resonemang om att bransch såväl som samhällsstruktur påverkar hur individer värderar olika faktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mejia, Ludwing, and Emelie Oreskovic. "En känsla av tillhörighet : En kvalitativ studie om barn till invandrares uppfattning om tillhörighet, integration och omgivningens påverkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84546.

Full text
Abstract:
Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet. Intervjupersonerna har alla gemensamt att de föddes och växte upp i Sverige samt att de har minst en förälder med utländskt bakgrund. Intervjupersonerna blev tillfrågade en rad olika frågor som granskades efteråt med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter. Slutsatserna blev att andra generationens invandrare skapar tillhörighet tillsammans med familjen. De ser sig själva som integrerade svenska individer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson, Oskar, and Pernilla Wadenfors. "Tribal tillhörighet : Ett framtida perspektiv på marknadssegmentering?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17326.

Full text
Abstract:
För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna. Vidare medverkade 6 personer i mer djupgående semistrukturerade intervjuer där kvalitativ information rörande skapande och förändring av varumärkesattityder kunnat inhämtas. Studien behandlar varumärkesattityder gentemot fallföretaget 8848 Altitude som är ett producerande företag med fokus på utrustning och konfektion för alpinsport. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett antal teorier om segmentering, attityder och tribes.Studiens resultat visar på att det finns skillnader i varumärkesattityder över de olika regionerna i Sverige. Resultatet visar även att det inte enbart är geografisk och demografisk tillhörighet som avgör vilken attityd en konsument har gentemot ett varumärke. Däremot, helt oberoende av geografisk tillhörighet, är det möjligt att utröna data över en grupp respondenter som har likvärdig konsumtion, värderingar och användande av produkter vilket kan benämnas vid en tribe. Studiens slutsats menar att tribal tillhörighet är en aspekt som kan vara ett fördelaktigt tillägg i psykografisk segmentering. Genom att studera en eventuell tribe kan ett företag se vilka värden som länkar samman produkten med konsumenten och således precisera sin marknadsföring.<br>Program: Civilekonomprogrammet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sialle, Melanie, and Eveline Andersson. "Är upplevd tillhörighet en faktor i individens självkänsla?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12242.

Full text
Abstract:
När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter. Svenskar skattade högre tillhörighet än immigranter. Kvinnor skattade högre tillhörighet än män, detta kan bero på att män har svårare att anpassa sig än kvinnor enligt Güngör och Bornstein (2009). Det fanns ingen skillnad på självkänsla hos immigranter och svenskar, dock hade männen från båda grupperna högre självkänsla än kvinnorna. Studien visade att individens känsla av tillhörighet till det svenska samhället var relaterat till individens självkänsla. Dock kan man inte utifrån denna studie fastställa om det var individens upplevda tillhörighet till det svenska samhället som påverkade individens självkänsla, eller om det var individens självkänsla som påverkade individens upplevda tillhörighet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ahlgren, Johan, and Erika Hed. "Vi eller dom? : En fallstudie om anställdas tillhörighet." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24616.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ahlander, Emma, Magnus Olsson, and Matilda Davidsson. "Storytellings effekter : på individens upplevda tillhörighet- och samhörighetskänsla." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23993.

Full text
Abstract:
Using the communication tool storytelling, in group processes is very popular. Storytelling can be used to motivate group members to collaborate and pursue common goals. Humans have many different needs, but one of the biggest and most important, besides food and water, is the need to belong. The need to belong can be met by being involved in different group constellations. A well-tested model in group psychology is the FIRO model, which suggests that all groups go through different stages in their work towards pursuing their common goal. How well the group manages to create the unity that the individuals in the group strive for depends on how well the group works in the respective stages. The purpose of this essay is to investigate whether individuals feel that they have a stronger sense of belonging and faster achieve an affinity sense of belonging to their assigned group, if storytelling is used as a communication tool. A quantitative research method has been implemented by collecting databased on an experimental study. Ninety questionnaires were collected and analyzed, where the participants were divided into two different experimental groups. Based on a scenario they were then asked to answer the questionnaire where half of the surveys contained a scenario with storytelling, and the other half contained a scenario without storytelling. From the essays result, it was found that storytelling contributes to individuals feeling a stronger sense of belonging to their assigned group. Storytelling does however not contribute to individuals faster achieving an affinity sense of belonging to their fellow group members. The essays results aim to be applied to different types of working groups. By a working group, we refer to different types of groups within different subjects such as professional groups, study groups and training groups etcetera. In this essay, these groups will be referred to as assigned groups. This is done to minimize the risk that the reader will confine themselves to focusing solely on working groups within organizations. The following essay is written in Swedish.<br>Användning av kommunikationsverktyget storytelling inom grupprocesser är idag mycketpopulärt. Storytelling kan användas för att motivera deltagare i arbetsgrupper att samarbeta och sträva mot gemensamma mål. Människor har många olika behov men ett av de största och viktigaste, förutom mat och vatten, är att känna tillhörighet till andra människor. Behovet av tillhörighet kan uppnås genom att en individ är delaktig i olika gruppkonstellationer. En välbeprövad modell inom gruppsykologi är FIRO-modellen som antyder att grupper går igenom olika faser. Hur väl gruppen lyckas skapa den samhörighet som individerna i gruppen strävar efter beror på hur väl gruppen samarbetar i de respektive faserna. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever att de får en starkare tillhörighetskänsla och snabbare uppnår en samhörighetskänsla till sin tilldelade grupp med hjälp av storytelling. En kvantitativ forskningsmetod har genomförts genom insamling av data utifrån en experimentstudie. 90 besvarade enkäter har tagits in och analyserats, där studiens deltagare delades in i två olika experimentgrupper. Utifrån ett scenario fick de sedan svara på enkäten där hälften av enkäterna innehöll ett scenario med storytelling och den andra hälften innehöll ett scenario utan storytelling. Av studiens resultat visade det sig att storytelling bidrar till att individer känner en starkare tillhörighet till sin tilldelade grupp, men att storytelling inte bidrar till att individerna i gruppen snabbare uppnår en samhörighetskänsla. Studiens resultat ämnar appliceras på olika typer av arbetsgrupper. Med en arbetsgrupp menar vi olika typer av grupper inom olika ämnen såsom yrkesgrupper, studiegrupper och träningsgrupper med mera. I studien kommer dessa grupper att benämnas som tilldelade grupper för att minimera risken att läsaren avgränsar sig till att enbart fokusera på en organisations arbetsgrupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Swahn, Matilda. "Var hör jag hemma? : Tillhörighet och organisationskultur efter personalövertagande." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59514.

Full text
Abstract:
Organisationskultur är de djupa strukturerna hos en organisation som är rotade i medlemmarnas delade värderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss känsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa värderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmästare på tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförändring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende på arbetsplats, de som tidigare varit anställda inom landstinget upplevde större förändring än de som redan arbetade på privata företag. Ingen av de intervjuade sade sig känna tillhörighet med outsourcingföretaget vilket kan begränsa möjligheterna för upplevd kulturförändring.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Tillhörighet"

1

Malmstedt, Mattias. Tillhörighet och sociala förmåner från 1600-talets laws of settlement till förordning nr 1408/71: En komparativ studie över tillhörighetsnormer och sociala förmåner i England, USA och EU. Jurisforlaget i Lund, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

von, Linné Carl. Carl Linnæi Västgöta-resa: På riksens höglovlige ständers befallning förrättad år 1746 med anmärkningar uti ekonomien, naturkunnogheten, antikviteter, invånarnes seder och levnadssätt, med tillhörige figurer. Wahlström & Widstrand, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Melen, Berend von. Berend von Melens Smädeskrift mot Gustaf Vasa af år 1528: I ljustryck utgijven efter det enda hittills påträffade exemplaret tillhörigt Universitetsiblioteket i Jena : med irterskrift. Bröderna Lagerström, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alsmark, Gunnar, Tina Kallehave, and Bolette Moldenhawer, eds. Migration och tillhörighet: Inklusions- och exklusionsprocesser i Skandinavien. Makadam, 2007. http://dx.doi.org/10.37852/3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Niklasson, Lars. Globala utmaningar, perspektiv och lösningar: En introduktion till internationell politik och ekonomi. 2nd ed. Linköping University Electronic Press, 2021. http://dx.doi.org/10.3384/book.diva-169899.

Full text
Abstract:
Globala utmaningar, perspektiv och lösningar – en introduktion till internationell politik och ekonomi beskriver hur den internationella politiken och ekonomin allt mer flätas samman. Samtidigt som politikerna försöker lösa de stora framtidsfrågorna förändras ekonomin, och därmed politikens förutsättningar. Det globala politiska systemet är svagt och fragmenterat jämfört med nationella politiska system. Vi behöver förstå hur politiken fungerar och vilka problem den försöker lösa. Ambitionen i den här boken är att förklara situationen utifrån de fyra stora utmaningar som dominerar debatten: -Miljöförstöringar och klimathot har blivit vår tids stora fråga med internationella överenskommelser om åtgärder. -Fattigdomen i världen har halverats på 25 år men fortfarande är nästan en miljard människor extremt fattiga. -Den ekonomiska integrationen har gett materiella fördelar men även hot mot jobb och livsvillkor. -Krig och konflikter där bland annat etnicitet och religiös tillhörighet hamnat i centrum. Bokens breda samhällsvetenskapliga perspektiv visar hur utmaningarna hänger ihop och varför de politiska åtgärderna är kontroversiella. Traditionella teorier från ämnet Internationell politik kompletteras med institutionella teorier och med teorier från Internationell politisk ekonomi samt med normativa teorier från politisk filosofi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Tillhörighet' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography