Dissertations / Theses: 'Tillhörighet'

1

Henriksson, Emelie, and Johan Mikaelyan. "Ett spektrum av tillhörighet : Hur upplever coworkingmedlemmar tillhörighet?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36484.

Full text

Abstract:

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Sundbom, Emilie. "Utlandssvenskar : En diskursanalys av nationell tillhörighet." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14836.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Hanna. "Arbetsengagemang, organisatorisk tillhörighet, arbetsinvolvering och personlighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21592.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. Därutöver visade resultatet från undersökningen på att arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering påverkas av olika faktorer och på olika vis, vilket tyder på att det är tre särskiljda begrepp som är separerade från varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Danielsson, Emelie, and Sandra Sjöblom. "Långtidsinhyrda tjänstemän : Upplevd motivation och tillhörighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-383531.

Full text

Abstract:

Avregleringen av statens arbetsförmedlingsmonopol 1993 möjliggjorde bemanningsbranschens framväxt. Idag fortsätter branschen att växa och sysselsätter allt fler av Sveriges arbetsföra befolkning. Samtidigt blir det vanligare att företag hyr in bemanningskonsulter för långa uppdrag, vilket möjliggör för företag att ha en flexibel och kompetent arbetsstyrka som hjälper dem att klara verksamhetens krav. För bemanningskonsulterna kan detta innebära ett omväxlande arbete men också en försämrad anställningstrygghet eftersom deras uppdrag kan avslutas med kort varsel. Denna uppsats syftar till att utveckla kunskap om långtidsinhyrda tjänstemäns upplevelser gällande sin anställningsform. Syftet preciseras till följande två frågeställningar: “Hur upplever långtidsinhyrda bemanningskonsulter sin anställningsform?” samt “Vad uppleverbemanningskonsulterna motiverar dem att göra ett bra arbete?”. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med långtidsinhyrda bemanningskonsulter inom tjänstemannasektorn. Vid analys av det empiriska materialet användes tre olika teoretiska utgångspunkter: Wengers teori om praktikgemenskap, Lave och Wengers teori om situerat lärande samt Herzbergs tvåfaktorteori om motivation. Studiens resultat visade bland annat på bemanningskonsulternas dubbla organisationstillhörighet i form av anställningen hos bemanningsföretaget med arbetsplacering hos kundföretaget. Resultatet visade dock på att bemanningskonsulterna kände större tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget då de upplevde att kontakten med bemanningsföretaget var bristande. Eftersom de var långtidsinhyrda kände de sig förhållandevis säkra på förlängningar men hade ändå en strävan mot en fast anställning. Anställningstrygghet, utvecklingsmöjligheter och arbetsförhållanden var viktigt för att konsulterna skulle trivas även om dessa faktorer inte bidrog till deras motivation. Istället var det gemenskap med kollegor och att få bekräftelse för sin prestation som bemanningskonsulterna upplevde motiverade dem att göra ett bra arbete. I diskussionen förs slutligen ett resonemang om att bransch såväl som samhällsstruktur påverkar hur individer värderar olika faktorer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Mejia, Ludwing, and Emelie Oreskovic. "En känsla av tillhörighet : En kvalitativ studie om barn till invandrares uppfattning om tillhörighet, integration och omgivningens påverkan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84546.

Full text

Abstract:

Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i fråga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att få svar på våra frågeställningar och tre personer från Malmö samt två personer från Skellefteå och en person från Piteå har ställt upp på denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus på identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien är att belysa hur intervjupersonerna ser på sin identitet. Intervjupersonerna har alla gemensamt att de föddes och växte upp i Sverige samt att de har minst en förälder med utländskt bakgrund. Intervjupersonerna blev tillfrågade en rad olika frågor som granskades efteråt med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter. Slutsatserna blev att andra generationens invandrare skapar tillhörighet tillsammans med familjen. De ser sig själva som integrerade svenska individer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Oskar, and Pernilla Wadenfors. "Tribal tillhörighet : Ett framtida perspektiv på marknadssegmentering?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17326.

Full text

Abstract:

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna. Vidare medverkade 6 personer i mer djupgående semistrukturerade intervjuer där kvalitativ information rörande skapande och förändring av varumärkesattityder kunnat inhämtas. Studien behandlar varumärkesattityder gentemot fallföretaget 8848 Altitude som är ett producerande företag med fokus på utrustning och konfektion för alpinsport. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett antal teorier om segmentering, attityder och tribes.Studiens resultat visar på att det finns skillnader i varumärkesattityder över de olika regionerna i Sverige. Resultatet visar även att det inte enbart är geografisk och demografisk tillhörighet som avgör vilken attityd en konsument har gentemot ett varumärke. Däremot, helt oberoende av geografisk tillhörighet, är det möjligt att utröna data över en grupp respondenter som har likvärdig konsumtion, värderingar och användande av produkter vilket kan benämnas vid en tribe. Studiens slutsats menar att tribal tillhörighet är en aspekt som kan vara ett fördelaktigt tillägg i psykografisk segmentering. Genom att studera en eventuell tribe kan ett företag se vilka värden som länkar samman produkten med konsumenten och således precisera sin marknadsföring. Program: Civilekonomprogrammet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Sialle, Melanie, and Eveline Andersson. "Är upplevd tillhörighet en faktor i individens självkänsla?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12242.

Full text

Abstract:

När en individ känner tillhörighet till en grupp ökar det individens psykiska välbefinnande, bland annat individens självkänsla. Syftet med denna studie var att se om tillhörighet till det svenska samhället ökade individens självkänsla. Därför undersöktes sambandet mellan tillhörighet till det svenska samhället och självkänsla. Deltagarna var 134 vuxenstuderande, varav 57 svenskar och 77 immigranter. Det fanns ett positivt samband mellan tillhörighet och självkänsla, dock var det ingen skillnad mellan svenskar och immigranter. Svenskar skattade högre tillhörighet än immigranter. Kvinnor skattade högre tillhörighet än män, detta kan bero på att män har svårare att anpassa sig än kvinnor enligt Güngör och Bornstein (2009). Det fanns ingen skillnad på självkänsla hos immigranter och svenskar, dock hade männen från båda grupperna högre självkänsla än kvinnorna. Studien visade att individens känsla av tillhörighet till det svenska samhället var relaterat till individens självkänsla. Dock kan man inte utifrån denna studie fastställa om det var individens upplevda tillhörighet till det svenska samhället som påverkade individens självkänsla, eller om det var individens självkänsla som påverkade individens upplevda tillhörighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ahlgren, Johan, and Erika Hed. "Vi eller dom? : En fallstudie om anställdas tillhörighet." Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24616.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Ahlander, Emma, Magnus Olsson, and Matilda Davidsson. "Storytellings effekter : på individens upplevda tillhörighet- och samhörighetskänsla." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23993.

Full text

Abstract:

Using the communication tool storytelling, in group processes is very popular. Storytelling can be used to motivate group members to collaborate and pursue common goals. Humans have many different needs, but one of the biggest and most important, besides food and water, is the need to belong. The need to belong can be met by being involved in different group constellations. A well-tested model in group psychology is the FIRO model, which suggests that all groups go through different stages in their work towards pursuing their common goal. How well the group manages to create the unity that the individuals in the group strive for depends on how well the group works in the respective stages. The purpose of this essay is to investigate whether individuals feel that they have a stronger sense of belonging and faster achieve an affinity sense of belonging to their assigned group, if storytelling is used as a communication tool. A quantitative research method has been implemented by collecting databased on an experimental study. Ninety questionnaires were collected and analyzed, where the participants were divided into two different experimental groups. Based on a scenario they were then asked to answer the questionnaire where half of the surveys contained a scenario with storytelling, and the other half contained a scenario without storytelling. From the essays result, it was found that storytelling contributes to individuals feeling a stronger sense of belonging to their assigned group. Storytelling does however not contribute to individuals faster achieving an affinity sense of belonging to their fellow group members. The essays results aim to be applied to different types of working groups. By a working group, we refer to different types of groups within different subjects such as professional groups, study groups and training groups etcetera. In this essay, these groups will be referred to as assigned groups. This is done to minimize the risk that the reader will confine themselves to focusing solely on working groups within organizations. The following essay is written in Swedish. Användning av kommunikationsverktyget storytelling inom grupprocesser är idag mycketpopulärt. Storytelling kan användas för att motivera deltagare i arbetsgrupper att samarbeta och sträva mot gemensamma mål. Människor har många olika behov men ett av de största och viktigaste, förutom mat och vatten, är att känna tillhörighet till andra människor. Behovet av tillhörighet kan uppnås genom att en individ är delaktig i olika gruppkonstellationer. En välbeprövad modell inom gruppsykologi är FIRO-modellen som antyder att grupper går igenom olika faser. Hur väl gruppen lyckas skapa den samhörighet som individerna i gruppen strävar efter beror på hur väl gruppen samarbetar i de respektive faserna. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever att de får en starkare tillhörighetskänsla och snabbare uppnår en samhörighetskänsla till sin tilldelade grupp med hjälp av storytelling. En kvantitativ forskningsmetod har genomförts genom insamling av data utifrån en experimentstudie. 90 besvarade enkäter har tagits in och analyserats, där studiens deltagare delades in i två olika experimentgrupper. Utifrån ett scenario fick de sedan svara på enkäten där hälften av enkäterna innehöll ett scenario med storytelling och den andra hälften innehöll ett scenario utan storytelling. Av studiens resultat visade det sig att storytelling bidrar till att individer känner en starkare tillhörighet till sin tilldelade grupp, men att storytelling inte bidrar till att individerna i gruppen snabbare uppnår en samhörighetskänsla. Studiens resultat ämnar appliceras på olika typer av arbetsgrupper. Med en arbetsgrupp menar vi olika typer av grupper inom olika ämnen såsom yrkesgrupper, studiegrupper och träningsgrupper med mera. I studien kommer dessa grupper att benämnas som tilldelade grupper för att minimera risken att läsaren avgränsar sig till att enbart fokusera på en organisations arbetsgrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Swahn, Matilda. "Var hör jag hemma? : Tillhörighet och organisationskultur efter personalövertagande." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59514.

Full text

Abstract:

Organisationskultur är de djupa strukturerna hos en organisation som är rotade i medlemmarnas delade värderingar, övertygelser och antaganden och som manifesteras i beteenden och artefakter. En viss känsla av tillhörighet behövs för att medlemmarna ska dela dessa värderingar och vara en del av organisationskulturen. Syftet med studien var att undersöka hur skillnaden i organisationskultur upplevs efter ett personalövertagande av ett outsourcingföretag. Fem vaktmästare på tre arbetsplatser som varit med om personal-övertagande intervjuades och en induktiv tematisk analys genomfördes. Respondenterna upplevde kulturförändring efter personalövertagandet men i varierande grad beroende på arbetsplats, de som tidigare varit anställda inom landstinget upplevde större förändring än de som redan arbetade på privata företag. Ingen av de intervjuade sade sig känna tillhörighet med outsourcingföretaget vilket kan begränsa möjligheterna för upplevd kulturförändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Serova, Anisa. "Frivillig revision – ett rationellt beslut eller signalering om tillhörighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26203.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer än idag, är det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt väljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjänster har blivit mer efterfrågestyrda. Därför flyttar fokusen kring revisionens nytta från intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrån ekonomiskt perspektiv, där utgångspunkten är att de olika aktörerna på marknaden är rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrån avväganden mellan nytta och kostnad. Eftersom beslutet att bekosta eller inte revisionstjänster för de mindre företagen är numera frivilligt, är det rimligt att ta del av det forskningsområde som behandlar organisationsbeteende och beslutsfattande, det vill säga det sociologiska. Litteraturen kring företagarnas perspektivpå revision som är förankrad i det sociologiska fältet är betydligt mer begränsad. Detta väcker följaktligen frågan om dels vilka faktorer egentligen är betydelsefulla för företagarna i deras beslut att anlita en revisor eller inte, delsvilka angreppssätt bäst kan användas för att förstå och förklara dessa faktorer. Syfte: Syftet med detta arbete är att förstå de olika faktorer som påverkar småföretagarnas beslut i frågan om revision, samt att skapa en bild av hur de olika angreppssätten, det ekonomiska och det sociologiska, kan ge förklaringsgrundertill företagarnas beteende. Metod: Det har skapats en modell över de olika faktorer som kan ha inverkan på företagarnas beslut i frågan om revision.Modellen presenterar de olika faktorerna indelade i yttre och inre utifrån de två angreppssätten, ekonomiska och sociologiska.De empiriska data som har samlats genom fem personliga intervjuer har sedan analyserats med hjälp av denna modell. Resultat: Arbetets resultat tyder på att det sociologiska angreppssättet ger större förklaringsgrad till frågan om de bevekelsegrunder som ligger bakom företagarnas beslut att frivilligt bli reviderade. Förklaringen kan ligga i att det sociologiska angreppssättet i frågan om vilka yttre faktorer ha betydelse rymmer större krets intressenter än det ekonomiska som fokuserar enbart på de intressenter som företaget i frågan har nytto-kostnadsförhållande med. En annan möjlig förklaring kan ligga i själva företagens särdrag. De företag som omfattas av frivilligheten ärde allra minsta och därför har annorlunda intressentkrets, relation till dessa intressenter. Dessutom företagarnas kärnkompetens ligger utanför ekonomifrågor, vilket gör det svårare för dematt identifiera de nyttor som revisionen kan tillföra i deras konkreta fall. Därför i frågan om revision motiveras de snarare av de sociologiska aspekterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Sarna, Zofia, and Jeanette Brodin. "Gemenskap och värderingar. : Religiös tillhörighet i ett sekulärt samhälle." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26563.

Full text

Abstract:

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället. I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont). Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Buzuku, Kosovare, and Sibel Kara. "Det spelar roll - Hur etnisk tillhörighet påverkar arbetslivet förkommunikatörer." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36568.

Full text

Abstract:

Kommunikationsbranschen anses medföra marknads- eller organisatoriska fördelar till andra organisationer, genom att forma och framföra budskap till målgrupper (Evetts, 2006:521-522).Trots branschens rykte gör orättvisor sig tydliga för personer med en annan etniskt bakgrund än svensk i form av orättvisor i sysselsättningsmöjligheter, anställningsvillkor och lönesättningar (De Los Reyes, 2008:03). Syftet med undersökningen är att utforska vilka upplevelser samt erfarenheter personer med en annan etnisk bakgrund än svensk har av medie- och kommunikationsbranschen. Målet är att få en klarare bild av hur situationen ser ut i dagsläget för examinerade kommunikatörer av annan etnisk tillhörighet när de kommer ut i arbetslivet. Ämnet är relevant att undersöka för att skapa en djupare förståelse av medie- och kommunikationsbranschen från ett mångfaldsperspektiv.Med narrativ utgångspunkt har den här kvalitativa studien utförts med sju respondenter, där alla delar med sig upplevelser och erfarenheter av Medie- och kommunikationsbranschen. Detta hargjorts i form av en intervjuguide med teorierna som utgångspunkt. Respondenterna har representerat privat och offentlig sektor, byråer och kommunikationsavdelningar. I studien framkom det att samtliga blivit utsatt för någon form av orättvisa eller blivit ifrågasatta gällande deras kunskap och kompetens med tanke på deras bakgrund. Diskriminering har framkommit både i sociala sammanhang, på arbetsplatsen samt i rekryteringsprocesser. Det har förekommit i form av strukturell diskriminering, men det har dokumenterats att även en öppen diskriminering har skett. Hur personer med annan etnisk bakgrund än svensk inkluderats/integrerat i branschen framkommer det att vissa respondenter blivit väl mottagna beroende på syfte men oftast uteslutna. Om det finns faktorer som kan underlätta eller driva jämlikhetsfrågan i branschen är samtliga respondenter överens om att de har framfört vikten av att göra branschen mer representativ. Maktstrukturer och inlärd diskriminering har uppenbarats, det har föreslagits ändringar i strukturer och att genom undervisningar ändra inlärda beteenden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Rasmussen, Hampus, and Svenssson Martina Ljungqvist. "Relationen mellan akademisk stress och autonomi, kompetens samt tillhörighet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69921.

Full text

Abstract:

Rapporter har visat på ökad sjukskrivningsgrad bland akademiker samt att studenter generellt känner sig stressade. Syftet med denna studie var undersöka sambandet mellan stress kopplat till akademiska studier och de psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, utifrån Self-determination teorin. Studien genomfördes på 142 universitetsstudenter. För att mäta psykologiska behov användes Basic Psychological Need Satisfaction in General Scale (BPNS-G) och för att mäta stress användes delar av The Perception of Academic Stress Scale (PAS). Resultatet visar på signifikanta korrelationer mellan de psykologiska behoven och stress. Signifikanta skillnader mellan kön erhölls i samtliga stressfaktorer samt total stress. Kvinnor skattade sig lägre än män, vilket står i motsats till tidigare rapporter. Skillnaden i kön kan förklaras genom att stressen som universitetsstudenten upplever kommer från andra källor än den akademiska världen. Studies have shown on an increasing of sick leave among academics and that students feel stressed in general. The purpose of this study was to investigate the relationship between stress connected to academic studies and the psychological needs from Self-determination theory. The study was made with 142 university students. For measuring the psychological needs Basic Psychological Need Satisfaction in General (BPNS-G) was used and for measuring stress parts of The Perception of Academic Stress Scale (PAS) were used. Results show a significant correlation between the psychological need and stress. Significant differences emerged between the sexes in all factors of stress and total stress. Women rated lower than men, which is on the contrary to previous reports. The difference between genders may be explained with that the stress experienced by the university student origin from sources outside the academic world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Carlsson, Niklas. "Mångkulturens innebörder : Gymnasieungdomars tankar om mångkultur, invandring och kulturell tillhörighet." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69367.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program. Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ. Vidare framkom det i materialet negativa tankar kring invandring och främmande kulturer där negativ kvinnosyn och hedersmord var de mest framstående samtalsämnena i båda fokusgrupperna. Flera av deltagarna poängterar dock att de problem de ser med det mångkulturella samhället inte är enskilda individer eller gruppers fel utan att det är samhället som bär det övergripande ansvaret för problematiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lindberg, Frida. "Maskeraddagen och datordagen : en designpedagogisk undersökning om identitetskapande och tillhörighet." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3252.

Full text

Abstract:

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse. Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ”Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?” har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern. I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teorier och metoder hämtade från socialkonstruktionismen och Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar delar av den interdiskursiva blandning som är barnens verklighet. Det visar även att identitetsskapande sker relationellt, i jämförelse med någonting annat. Det är således svårt att skapa samhörighet utan att det sker på bekostnad av att någon annan exkluderas. Undersökningen kommer att gestaltas i en utställning i lokalen Vita havet på Konstfack 2011-01-10 till 2011-01-15. I gestaltningen kommer betraktaren få ta del av elevernas arbete och tankar kring de nya högtiderna. Den plats min undersökning ägt rum på kommer också att gestaltas och visas upp. BI / Konst

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Axelsson, Jenny. "Behovet av tillhörighet har större betydelse än genus inom vänskapsrelationer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14870.

Full text

Abstract:

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 – 26. Resultatet visade att känslan av tillhörighet kunde förklara skattningen inom vänskapsrelationer bättre än genus. Detta resultat påvisar att skillnader inom vänskapsrelationer till stor del tycks bero på andra variabler än genus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Karenin, (Olson) Maria. "Nationell Moralsyn? : Om betydelsen av nationell tillhörighet för ungdomars moral." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 1991. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8352.

Full text

Abstract:

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå. Resultaten visade ej heller på skillnader mellan svenska och amerikanska ungdomars sätt att resonera kring moraliska frågor, utom i två fall, som kan tänkas visa på ett typiskt svenskt och ett typiskt amerikanskt sätt att tänka och försvara etiska ställningstaganden. Resultatet diskuteras utifrån (nämnda) teorier inom ämnesområdet. The aim of this study is to investigate whether there are National differences in moral development and content of moral reasoning. The study includes 445 Swedish and 148 North American youths in the age of 14-19 years. The Swedish subjects of the study come from an upper level of compulsory school in the area around Stockholm, and the North American subjects of the study come from two private Catholic schools in New York. The subjects answered Gibbs’ Moral questionnaire (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflections Measure; SRM), which is a revised version of Kohlberg’s survey method for estimating individual moral development and qualitative moral viewpoints. The analysis showed no Nation-bound differences concerning moral development level between the youths. Neither could any differences between Swedish and North American young peoples’ way of reasoning on moral issues be traced, except in two cases, which possibly show a typical Swedish and a typical North American way of thinking and defending ethical standpoints. The result is discussed in relation to mentioned theories of the subject area.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Mehdizadeh, Saber. "Ungdomar med utländsk härkomst och deras känsla av nationell tillhörighet." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126271.

Full text

Abstract:

Känslan av den nationella tillhörigheten/nationell identitet hos ungdomar med utländsk härkomst studerades. Undersökningens syfte var att studera ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och faktorer som sammanhänger med denna känsla. Undersökningen har en positivistisk grundsyn. Ramen för den teoretiska förklaringsmodellen består av konfliktteori och dialektiskt synsätt. Studien är genomförd som en enkätundersökning. Data från 359 elever (årskurs 7-9 och gymnasieelever) från två Storstockholms förorter med högre invandrartäthet än riksgenomsnittet samlades in och bearbetades. Studien visar att drygt hälften av de tillfrågade inte känner sig vara svenskar. Studien visar positiva signifikanta korrelationssamband mellan ungdomarnas känsla av nationell tillhörighet och graden av umgänge med svenska kompisar, upplevelse av deras kultur som en del av svenska kulturen, den samlade känslan av vikten och värdet av att vara svensk samt negativt signifikant korrelationssamband med att vara född utanför Sverige och synen på religionens betydelse. En logistisk regressionsanalys visar att med hjälp av en modell byggd av de ovannämnda faktorerna kan man predicera 77,5 % av fallen i rätt svarsgrupp och förklara 32-50% av variationen i känslan av nationella tillhörigheten hos ungdomar. This report presents the results of a survey study about sense of national identity among adolescents with foreign descent. Its objective is to study their sense of national belonging and associated factors with that. The investigation has a positivist ethos. The framework for the theoretical explanation model consists of conflict theory and dialectical approach. The study is conducted as a survey study. Data from 359 students (grades 7-9 and high school students) from two Stockholm’s suburbs with higher immigration frequency than the national average, was gathered in and processed. The study showed that just over half of the respondents did not identify themselves as Swedes. The study showed positive significant correlation relationship between the adolescent’s sense of national belonging and the level of relations with ethnic Swedish friends, experience their culture as part of the Swedish culture, and the collective feeling of the importance and value of being Swedish and negatively significant correlation associated with adolescent’s religious view and being born outside of Sweden. A logistic regression analysis shows that using a model built by the above mentioned factors can predict 77.5% of cases, the correct response group and explain 32-50% of the variation in the sense of national identity among youth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Mineur, Therése. "Skolformens komplexitet : elevers erfarenheter av skolvardag och tillhörighet i gymnasiesärskolan." Doctoral thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30076.

Full text

Abstract:

The Swedish upper secondary education consists of different types of schools. One type of school is the upper secondary for pupils who have assessed as having an intellectual disability. The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pupils’ experiences of everyday life in school, and how they perceive the significance of their sense of belonging to this type of school. An additional aim of the study is to increase the knowledge about different ways of organizing the education and teaching. The collection of data started with a national questionnaire survey which was directed to headteachers at the schools. Based on the results from the survey five schools were selected. By participant observations at the schools and repeated interviews with 14 young women and 12 young men, the first person perspective has been studied and analysed through an interpretive approach. The analysis showed that knowledge about the schools different ways of organizing the teaching are of importance, to understand pupils’ diverse experiences of school life. As an example it has an impact on how the pupils evaluate different types of knowledge, but also how they view their future opportunities. Any clear connection between the schools different ways of organizing the education and teaching and pupils’ experiences of their sense of belonging to this type of school has not emerged. Instead pupils’ awareness, confidence, uncertainty, dejection and determination are to be seen as a framework of understanding, telling us about their experiences of their school affiliation. Together they demonstrate a complexity surrounding pupils’ situation, associated to both advantages and disadvantages in school, but also their thoughts about identity and how they perceive being categorized as deviant by others. The analysis also showed that expectations on the pupils, and their possibilities in the school context, are related to a special school culture and to gender differences. Therése Mineuris also affiliated to / är också knuten tillHögskolan i Halmstad

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Luaibi, Zainab, and Anfal Elwan. "Uppdelad mellan två hem. : En studie av invandrarungdomars känsla av identitet och tillhörighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16305.

Full text

Abstract:

Sammanfattning I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie som syftar till att undersöka invandrarungdomars identitetskonstruktion och hur ungdomar som växer upp med inflytande av två kulturer själv beskriver känslan av tillhörighet i förhållande till sitt tidigare hemland respektive Sverige. Problemformuleringen syftar till att besvara frågor om hur ungdomarna ser på sin identitet och hur det formas i kulturmötet? Vidare undersöker vi var ungdomarna har sin tillhörighet och vad det beror på? Vi genomförde fem intervjuer med invandrarungdomar i åldrarna 22-26 år. Gemensamt för dessa intervjupersoner är att de alla kom till Sverige i en tidig ålder. Resultaten från vår studie visar att samtliga intervjupersoner har utvecklat en tillhörighetskänsla till både Sverige och till sitt ursprungsland. Vårt resultat visar även att invandrarungdomars identitetskonstruktion och tillhörighetskänsla utvecklas utifrån flera motiv. För det första identifierar de sig själva utifrån hur andra i majoritetsgruppen kategoriserar dem. För det andra har föräldrarna och omgivningen en avgörande roll i identitetsskapandet och tillhörighetskänslan. Nyckelord: Identitet, tillhörighet, etnicitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Eriksson, Josefin, and Frida Ström. "Tillhörighet, trygghet och frihet : En kvalitativ studie om inhyrda lärares arbetssituation." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18068.

Full text

Abstract:

Uppsatsen handlar om inhyrda lärares arbetssituation som befinner sig utanför organisationers gränser vilket leder till exkludering och bristfälliga arbetsvillkor. Inhyrd personal befinner sig i en trepartsrelation mellan sig själv, bemanningsföretag och kundföretag. Detta skulle kunna göra att den formella tillhörigheten och känslan av tillhörighet differentieras. Inget i studien tyder på att de inhyrda lärarna inte känner en tillhörighet till bemanningsföretaget som arbetsgivare och därmed kan vi inte dra slutsatsen att detta är problemet. Snarare är det kundföretaget och dess medarbetare som inte ser de inhyrda lärarna som inkluderade i organisationen vilket skapar exkludering. Dagens företag behöver vara flexibla och för att möta detta behov används inhyrd personal som en tillfällig resurs. Bemanningsföretag växer sig allt starkare och studien är viktig för att visa att anställningsformen kan få negativa konsekvenser och att man bör ta hänsyn till emotionella aspekter hos individen. Studien är kvalitativ och har genomförts genom djupintervjuer med tre inhyrda lärare, tre ordinarie lärare och en rektor. Då ämnet kan ses som känsligt av vissa parter är ämnet något svårstuderat och det har varit svårt att få tag på intervjupersoner. Materialet har analyserats med teorier utifrån tre teman: tillhörighet, trygghet och frihet vilka följer som en röd tråd genom uppsatsen. This essay examines temporary teachers working situation and the findings show that they fall outside organizations’ boundaries which leads to exclusion and poor working conditions. The temporary teachers exist in a trilateral relationship between them self, temporary work agencies and client companies. This could make the formal affiliation and sense of belonging differentiated. Nothing in the study suggests that the hired temporary teachers do not feel an affinity to the temporary work agency and thus we cannot conclude that this is the problem. The issue is rather that the client company and its employees do not see the hired temporary teachers as included within the organization. This creates exclusion. The temporary work agencies are growing stronger and this study is important since it highlights that the form of employment can have negative consequences and that the emotional aspects of the individual should be taken into account. The study is qualitative and has been executed by performing in-depth interviews. Due to the delicate nature of the subject to some parties the topic is somewhat difficult to study. Furthermore, it has been difficult to get hold of the people interviewed. The empirical data was analysed with theories based on three themes: belonging, security and freedom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Ljung, Egeland Birgitta. "Berättelser om tillhörighet : om barn med migrationsbakgrund på en mindre ort." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35992.

Full text

Abstract:

This doctoral thesis centres on children of immigrant background, who live and go to school in a non-urban community. The emphasis is on their narrated experience of a sense of belonging in and out of school. The study is based on interviews with 13 children at two different schools in two small-sized municipalities, and aimed at identifying the factors in their narratives that impact on their sense of belonging as well as the related conditions and means of action. The interviews were conversational and most of the children were interviewed on three occasions. Each result chapter analyses a specific dilemmatic space related to a sense of belonging, such as peer relationships, trips to the “home country”, and managing in school. In particular, the emotions related to the children’s narrative positionings are analysed as well as the narrative resources employed in their narration. The results show that their sense of belonging is produced in the interplay between the conditions of immigration and the socio-cultural conditions in the small-sized community. The children describe extensive relational and emotional work to enter into comradeship. Dimensions of being like and unlike gain importance and involve clothing, height and colour of skin. Several of the children describe how they cope with ‘racifying’ and other excluding processes of ‘othering’ on a daily basis. Trips to the home country emerge as central events in their lives and it is clear that a sense of belonging is connected to place attachment and anchored in embodied sensory emotions. Managing school is important to all the children but is attributed different meanings in the pursuit of the long-term goal of employment. In conclusion, the children’s experiences are discussed in terms of two interwoven and sometimes separate projects emerging in the children's narratives: the Swedishness project and the family project. Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Vad och hur berättar barnen om sin vardag och sina sociala relationer i och utanför skolan? Om dessa frågor handlar den här avhandlingen och det specifika forskningsintresset är känsla av tillhörighet i och utanför skolan. Denna studie bygger på intervjuer med barn med migrationsbakgrund som bor och går i skolan på två mindre orter i Sverige. De har alla erfarenhet av att antingen de själva eller någon av deras föräldrar har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt. Barnen har därmed ofta erfarenhet av att tillhörighet blir något som utmanas. Resultaten visar hur känsla av tillhörighet formas i samspelet mellan migrationens villkor och villkor på den mindre orten. Barnen beskriver ett omfattande relationellt och emotionellt arbete i berättelser om kamratrelationer, resor till hemlandet och om att klara skolan. Barnens erfarenheter kan ses som relaterade till två tydliga projekt: svenskhetsprojektet och familjeprojektet. Dessa projekt vävs samman i barnens berättelser och svenskhetsprojektet kan både vara och inte vara en viktig del i ett familjeprojekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Falkhäll, Terese. "Att leva med ADHD : Med fokus på identitet, tillhörighet och stigma." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-28462.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD. I resultatet av arbetet kan jag urskilja tydliga tecken av att dessa respondenter har upplevt att deras diagnos har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och att på grund av att de fick sina diagnoser i vuxen ålder kan ha påverkats både negativt och positivt av dessa erfarenheter. De har även alla upplevt ett utanförskap på grund av sin funktionsnedsättning och sin diagnos, vilket kan tolkas som att de har varit stigmatiserade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Noreberg, Stina, and Ida Söderin. "Livet som ensamkommande tjej : - en kvalitativ studie om integration och tillhörighet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121448.

Full text

Abstract:

7049 unaccompanied children seeked asylum in Sweden during 2014 and 15% of them were girls. The aim of the study was to highlight unaccompanied girls arriving in Sweden and examine their views on integration and belonging. Interviews were undertaken with five former unaccompanied girls in the age of 18-24 through a qualitative approach. The result was analyzed abductively through Rainer Bauböcks’ (1996) Model of Civil Society, David Morgans’ (2011) concept of Family Practices and through Steven Vertovecs’ (2001) concept of Transnational Social Room. Four out of five respondents described that they felt included in the Swedish society. However, according to Bauböcks’ model, the respondents were rather in the process of becoming integrated, since they did not yet fulfill all criteria for integration. Furthermore, the respondents expressed that education was of high value in order to get a job, get integrated and to become independent. Relationships with significant people was also a strong contributing factor to their sense of belonging. The position in transnational social rooms varied among the respondents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Winters, Sofia. "En känsla av tillhörighet : En kvalitativ studie om missbruk och utanförskap." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-107357.

Full text

Abstract:

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att skapa en djupare förståelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk är omfattande men de teman som främst ansetts vara relevanta för den här uppsatsen har varit de som berör stigma eller som använder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av människor med missbruk men oftast är de som intervjuas personer som arbetar med människor med missbruk och det är något ovanligt att missbrukare själva får komma till tals, vilket har varit viktigt i den här studien. Angreppssättet som valts för att besvara frågeställningen är ostrukturerade intervjuer med åtta män med erfarenheter av missbruk. Uppsatsen slutsats är att deltagarna upplever ett utanförskap som går att koppla till Goffman och Beckers teorier. Ett exempel på det är deltagare som berättar hur de har försökt hantera sitt upplevda utanförskap genom att dölja sitt stigma, missbruket. Dock verkar det upplevda utanförskapet finnas för deltagarna innan deras missbruk samt finnas kvar i drogfriheten. Förslag på vidare forskning är att undersöka det upplevda utanförskapets orsaker samt hur det hanteras i drogfriheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rise, Filippa, and Mimmi Svedin. "Välkommen ombord : En sambandsanalys mellan onboarding och nyanställdas känsla av tillhörighet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för arbetsliv, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21752.

Full text

Abstract:

För att nya medarbetare ska få så bra förutsättningar som möjligt då de kommer till en ny arbetsplats så har arbetsgivaren en skyldighet enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) att genomföra en introduktion - även kallad onboarding. En onboardingprocess handlar om att på ett effektivt sätt slussa in nyanställda i verksamheten tills dess att de levererar sin fulla kapacitet. I dagsläget använder sig många företag av denna välklingande process men det går att ställa sig frågan om den är anpassad efter organisationen eller den nyanställdas behov. Vid effektiviserade onboardingprocesser finns det en risk att mjuka värden i processen hamnar i skymundan och det går att fundera på om detta har någon påverkan på den nya medarbetarens känsla av tillhörighet. Med hjälp av bland annat Bauers (2010) framtagna modell The four C’s som delar upp onboardingprocessen i olika nivåer ville vi studera detta närmre. Syftet med denna studien är således att undersöka vad det finns för samband mellan onboardingprocessen och nyanställdas känsla av tillhörighet på arbetsplatsen, samt vilka andra variabler som kan vara av betydelse. Genom en digital enkät undersöktes 67 stycken tjänstemän som anställts inom de senaste tre åren. Bearbetning av materialet utfördes i IBM SPSS Statistics 27 där korrelationsanalyser och multipla linjära regressionsanalyser togs fram. Resultatet visade att det krävs olika typer av onboardingprocesser för att uppnå tillhörighet respektive nöjdhet med onboardingprocessen hos nyanställda. För att uppnå tillhörighet krävs i många fall en onboardingprocess på Culture-nivå, medan nöjdhet i de flesta fall uppnås redan på Clarification-nivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Schattauer, Victoria. "Tillhörighet och konflikt : En kvalitativ studie om arbetsplatskonflikter inom kvinnodminerade serviceyrken." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414961.

Full text

Abstract:

Denna studie har syftat att bidra med en förståelse av arbetsplatskonflikters socialiserande funktioner samt belysa konflikter som en vardaglig handlingsrepertoar inom organisationer. Jag ämnade att undersöka hur anställda socialiserades in i de konflikter som uppstod på arbetsplatsen och vad dessa konfliktförlopp hade för betydelse för delaktiga individer. Studiens empiriska material har bestått av semistrukturerade intervjuer, i vilket målgruppen har varit kvinnor tillhörande kvinnodominerade serviceyrken i Sverige. De kvinnor som intervjuats har berättat om egenupplevda konflikter på deras arbetsplatser. Analysen har bearbetats med utgångspunkt i Wengers (1998) teori om praktikgemenskaper samt Hochschilds (2012) studie om känsloarbete. Resultaten visade av de normer och värden som fanns inom arbetsgruppen var avgörande för kvinnornas sätt att agera i konflikter. I de arbetsgrupper där arbetsrelationer hölls på en formell nivå och emotionella band inte var framträdande förekom få meningsskiljaktigheter samt neutrala konfliktageranden när diskussioner uppstod. I de arbetsgrupper där emotionella band mellan kollegor var starka utagerades konflikter mer irrationellt och det fanns en rädsla för att ifrågasätta sociala strukturer inom gemenskapen. Detta resulterade i att konflikter ofta undveks och att individer istället använde ett selektivt utagerande av emotioner, förmedlade till specifika kollegor. Resultaten visade att den strategiska kommunikationen som förekom på samtliga arbetsplatser både hade en sammanhållande funktion samt skapade grupperingar och osäkerheter inom arbetsgruppen. Slutligen visade resultaten på att en specifik hantering av emotioner påverkade ageranden i konflikter negativt samt att det fanns starka behov av att ventilera emotioner i samband med konflikter. I de arbetsgrupper där emotioner visade sig framträdande flydde man från konflikter med orsak av att nära relationer gjorde konflikter med kollegor mer komplexa. När konflikterna sedan iscensattes blev emotionella uttryck dominerande i konflikterna. The aim of this study was to contribute to an understanding of the socializing functions of workplace conflicts and illustrate these conflicts as everyday repertoires within organizations. I intended to research how employees could be socialized into conflicts in the workplace and what these conflicts meant for the individuals involved. The study's empirical material consisted of semi-structured interviews, in which the target group has been women belonging to women-dominated service professions in Sweden. The interviews focused on their personal experiences of conflicts in their workplaces. The analysis has been based on Wenger's (1998) theory communities of practice and Hochschild's (2012) study on emotional work. The results demonstrated by the norms and values that existed within the working group were crucial to individual’s way of acting in conflicts. In the working groups where relationships were held on a formal level and the relationships between colleagues were not personal, the conflicts were few and small conflicts did not grow into major conflicts. In the working groups where emotional ties between colleagues were strong, conflicts became more irrational and there was a fear of questioning social structures within the community. As a result, conflicts were often avoided and individuals instead used a selective expression of emotions, conveyed to specific colleagues. The results showed that the strategic communication that went on in all the workplaces had a cohesive function but also created groupings and uncertainties within the workgroups. Finally, the results showed that a specific way of handling emotions affected conflict behavior negatively and that there was a strong need to ventilate emotions related to conflicts. In those working groups where emotional relationships between colleagues dominated, they often escaped from conflicts because close relationships made conflicts more complex. When conflicts took place, emotional expressions became dominant in the conflicts.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Wahlén, Emma, and Johanna Sjövall. "Namngeografins tillhörighet i geografiämnet : En kunskapsöversikt om tillämpning av namngeografisk undervisning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43907.

Full text

Abstract:

The aim of this study has been to investigate what function various applications of namegeography have for geography as a subject in school. Namegeography has for a very long time been debated in the discourse of the school. We have collected material for our study from different databases such as Eric Proquest, Eric EBSCO and Swepub. Our conclusion shows results that indicate that namegeographys affiliation to geography as a subject in school is significant and it is important how teachers present namegeography in their teaching, for an example to repeat, put words in a context, the use of digital tools and to include the pupils perspective.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Lagerström, Micaela. "Tillhörighet och utanförskap i förskolan : Barns perspektiv på relationer och kränkningar." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30382.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to explore how children experience their social community in the preschool and see how norms and views in the preschool environment could be related to a structural perspective on bullying. I have interviewed six children, five or six years old, about norms, relationships, inclusion, exclusion, friendship and violations in the preschool. There have been a total of six interviews with two to three children in each interview. During the first two interviews I read two children’s books and the discussed them with the children. The third interview included questions about relationships and violations based on the books and the children’s earlier answers. I have analyzed the interviews to see how the children’s answers correspond to research about norms, relationships, inclusion, exclusion, friendship and violations in the preschool and bullying from a structural perspective. The research states that gender and age are the two main reasons for exclusion in the preschool, and that age can be a social resource which can be used to exercise power over younger children. The results show that the children answers correspond quite well with what the research tells us. They emphasize on the importance of being nice, and they react strongly towards violence and psychological violations. They show awareness of gender norms and equality, but this is not always the case when it comes to age differences. My conclusion from this study is that there is a gap between what the research states about age in the preschool and how age and age norms are actually being addressed in the preschool, on an organizational, group and individual level. The children’s views on age norms in the preschool could be a sign that violations between children of different age groups could be accepted within preschools, which could in turn be a starting point for bullying.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

G, Setiov Annika, Freddie Håkansson, and Malin Svensson. "Från förorten till K-märkt : Tillhörighet och identitet i stadens mångsidiga rum." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-77444.

Full text

Abstract:

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Lindberg, Isa, and Per Lindberg. "Är du med eller inte? : Mattrender skapar tillhörighet och uttrycker en identitet." Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26179.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Florentin, Klara. "Förskolans stöd till det svenska språket för barn med annan etnisk tillhörighet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13602.

Full text

Abstract:

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole – samt skolverksamhet hon bedrev. Huvudfrågan som ställs är hur pedagoger hjälper barnen till det svenska språket samt hur de ser på samarbetet med föräldrarna, hemifrån. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra utbildade förskollärare, som arbetar på mångkulturella förskolor inom Gävle kommun. Övergripande slutsats som kan tas utifrån denna studie är att alla de tillfrågade förskolärarna anser att de mycket aktivt arbetar med barns svenskspråkliga utveckling, då det gäller barn med annan etnisk tillhörighet än den svenska, som uppvisar svårigheter inom detta. Detta synliggörs bland annat igenom bokläsning, nyttjandet av rim och ramsor, intresseväckande nyanserade samtal med barnen samt den fria leken i relation till socialt samspel. Förskollärarna bekräftar att en god svenskspråklig framgång gynnas av redan goda språkkunskaper i det besittande modersmålet, något som de uttrycker att de uppmuntrar både barnen och dess föräldrar att hålla kvar vid. De berättar om den idag avsaknade modersmålsundervisningens positiva respektive negativa aspekter samt hur de tycker att barnen gynnats av modersmålslärarnas arbete. Bland annat tycker förskollärarna att modersmålslärarens skulle ha haft en roll som tolk i den dagliga verksamheten, då de menar att barnen i stort sätt lär sig sitt modersmål i hemmet. Detta kan vidare synliggöras som ett omedvetet samarbete mellan pedagoger och föräldrar. Förskollärarna konstaterar dock att de inte ser ett så stort medvetet sammarbete med föräldrarna hemifrån, i ett syfte att främja barnens språkliga utveckling, som komplement till den dagliga verksamheten på förskolan, som de kanske skulle vilja. Förskollärarna uppfattar i viss mån att föräldrarna läser böcker för sina barn i hemmet, men har ingen egentlig uppfattning huruvida de sjunger tillsammans med sina barn. Dock påvisar förskollärarna att de ideligen uppmuntrar föräldrarna till detta. Resultatet av denna studie fastställer pedagogernas engagemang i barnens utvecklande av det svenska språket, såväl som modersmålet. This study is based on an interest in how teachers within pre-schools work with children of other ethnical nationalities than Swedish. This to obtain a good development for the Swedish language, for the children how requires extra help. There is also given an insight on how the preschool-teachers perceive the parent’s participation in the children’s language development, for it is a reality that parents involvement sees very significant in how positive the children look upon their culture, their native language and their sense of forming an identity. Furthermore, the pedagogical perspective lapse from Vygotskij’s theory of development alongside with the thoughts of Maria Montessori about children’s early development and the work she constructed and led within pre-schools and schools. The main question asked is how the pre-school teachers help the children with their development of the Swedish language, and also how the view the collaboration with the parents, out of the homes. The analysis is based on qualitative interviews with four qualified pre-school teachers, who work in multicultural preschools within the county of Gävle. The overall conclusion which can be withdrawn from this study is that all of the asked pre-school teachers believe that they are very actively working with the children when it comes to learning the Swedish language, regarding those children who prove to have difficulty within this area. This is made visible, amongst other things, trough book reading, the different uses of rhymes, interest-awakening and nuanced conversations with the children and also independent playtime related to social interaction. The pre-school teachers confirm that good achievements in the Swedish language benefits by an already good language-knowledge for the native language, something they express that they encourage both the children as well as their parents to hold on to. They talk about the today absent home language instructions positive and negative aspects, and also their views on whether the children had benefit from the work of the home language teachers. Amongst other things, the pre-school teachers feel that the home language teacher should have had more of a translator’s role in the daily activities, since their believes are that the children pretty much learn their whole native language out of the homes. This can furthermore be made seen as an unconsciously collaboration between the preschool teachers and parents. The pre-school teachers however mean that they do not see much of a deliberate collaboration with the parents within the home, to serve as a purpose to help the child in its language development, as a complement to the daily activities in the pre-school, as much as they would like. The pre-school teachers apprehend to some extent that the parents read books with their children within the home, but have no real perception on whether they sing together with their children. However, he pre-school teachers highlight how they time and time again encourage the parents to do so. The result of this study states the pre-school teachers’ dedication in the children’s development of the Swedish language, as well as their native language.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Carlbark, Glenn. "Ett folkhälsoperspektiv på tillhörighet – dess relation till hälsan och känslan av sammanhang." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3086.

Full text

Abstract:

Tillhörighet är ett grundläggande mänskligt behov som bäst kan förstås i sitt sammanhang. Familjen, religionen och skolan är alla samhälleliga tillhörighetsarenor för lärande. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tillhörighet, kontextuellt betraktat, kan främja hälsan och känslan av sammanhang och hur denna känsla av tillhörighet skapas. Detta gjordes genom en djupdykning i form av en fallstudie, där metoden bestod av ingående intervjuer. Resultatet belyste vad församlingstillhörighet betyder för fem personer som tillhör en religiös församling. Tre kategorier fick utgöra en förklaringsmodell, bestående av: ”Grundläggande” (den gemensamma värdegrundens globala natur), ”Upplivande” (hälsofrämjande känslor av förståelse, uppmuntran, glädje, beröm, delaktighet, acceptans och kärlek) och ”Meningsfyllda” (upplevelser av meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och förutsägbarhet). Själva församlingstillhörigheten skapades genom den gemensamma värdegrundens globala natur, delaktighet i församlingsgemenskapen samt genom Årsboken där känslan av den gemensamma värdegrundens globala natur bekräftades.Resultatets relevans för folkhälsan påtagliggjordes då det kontextualiserades i skolans värld. Skolan har uppenbara problem att hantera och omsätta sin värdegrund i den pedagogiska praktiken. För att elever i större utsträckning ska känna tillhörighet och uppnå god hälsa samt få möjlighet att personligen dra nytta av skolans värdegrund föreslogs Involveringspedagogiken som ett redskap för att underlätta denna process med förbehåll att den betraktas som en princip där användningsområdet varierar med varje skolas unika villkor och de resursbidragande erfarenheterna. Med utgångspunkt i hur känslan av tillhörighet bildades och hälsan främjades i församlingen kan detta i skolans värld skapas genom omsorgsorienterade relationer, gemensamma aktiviteter och delaktighet i beslutstagande och målsättningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bohlin, Patrik, and Sebastian Steen. "Intern kommunikation och tillhörighet : en studie om förhållandet mellan butiksanställda och organisation." Thesis, Högskolan Väst, Avd för företagsekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9655.

Full text

Abstract:

Intern kommunikation och hur anställda känner tillhörighet är något som uppmärksammas mer av företag på senare tid. Denna studie tar sin utgångspunkt hur dessa två fungerar och samspelar i en organisatorisk kontext. Vi har undersökt hur intern kommunikation fungerar mellan en butik och dess organisation samt vad den interna kommunikationen betyder för de anställdas tillhörighet till organisationen. Syftet med studien är att förstå hur den interna kommunikationen fungerar mellan butik och dess organisation med fokus på närliggande butiker och överordnad ledning. Vi har också belyst betydelsen av olika medier och hur de påverkar anställdas upplevda tillhörighet till sin organisation. Detta kommer visa hur den interna kommunikationen kan effektivisera och vara till nytta för moderna organisationer, ledning och studenter i ekonomi. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats och bygger rapporten på kvalitativa bevis. Vår insamlade empiri är primärdata som vi har tillskansat oss genom att intervjua fem personer, varav en butikschef, på ett företag inom elektronikhandeln. Vårt teoriunderlag består av andrahandsmaterial i form av 25 vetenskapliga artiklar av relevant och tidigare forskning inom områdena. I våra slutsatser har vi belyst hur intern kommunikation kan fungera och fann att den fungerar på ett tillfredställande sätt i den undersökta butiken. Det vi fann som viktigt i vårt fall var att anställda hade fungerande format som uppdaterat intranät, personliga besök av överordnade, mail, telefonkontakt och videoklipp. Det viktiga med dessa kommunikationsmedier var att de alltid ska vara tillgängliga och att informationen uppfyller ICC-kriterierna med att vara tydlig, kontinuerlig och koncis, vilket de i överlag också var i butiken. Vi fann också i vårt empiriska underlag faktorer som implicerar att intern kommunikation är en faktor som har en stor betydelse för anställdas upplevda känsla av tillhörighet till sin organisation. Internal communication and employees' sense of belonging is something that is given more attention by companies in recent times. This study takes its starting point in how these two work and interact in an organizational context. We have examined how internal communication works between a store and its organization as well as what the internal communication means for employees' sense of belonging to the organization. The purpose of the study is to understand how internal communication works between the store and its organization with focus on nearby stores and senior management. We have also shed light on the significance of different media formats and how they affect employee's sense of belonging to their organization. This will demonstrate how internal communication can be more efficient and beneficial to modern organizations, management and students of economics. We have used a hermeneutical approach and the report is based on qualitative evidence. Our collected empirical data are primary data that we have gathered by interviewing five people, including a store manager, at a company in electronic trade. Our theoretical basis consists of a secondary material in the form of 25 scientific articles that are relevant and previous research in the field. In our conclusions, we have highlighted how internal communication can function and found that it is in a satisfactory manner in the target store. What we found especially important in our case was that employees have several well-functioning communication formats which include updated intranet, personal visits of superiors, email, telephone contact and videos. The important thing about these communication media was that they should always be available and that the information meets the criteria set by the ICC to be clear, continuous and concise. We also found these criteria were fulfilled in the store. We also found in our empirical basis factors which imply that internal communication is a factor that has a significant impact on employees' perceived sense of belonging to their organization.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lukkarinen, Kvist Mirjaliisa. "Tiden har haft sin gång : Hem och tillhörighet bland sverigefinnar i Mälardalen." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Samhälle, mångfald, Identitet (SMI), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7317.

Full text

Abstract:

Studien handlar om identitet och tillhörighet. Dess syfte är att studera hur personer som migrerat i unga år och som har bott i det ´nya´ landet i flera årtionden identifierar sig, var de känner sig vara tillhöriga och vilka slags band de utvecklar genom åren dels till den gamla hemorten och dels till den nya hemorten. I fokus för studien finns personer som var unga då de på 1950-, 1960 och 1970-talen flyttade från Finland till Sverige. De är från Haapajärvi i Österbotten. De är sedan länge bosatta i Eskilstuna. Studien är baserad på både intervjuer och deltagande observationer. Informanterna identifierar sig än idag efter den gamla hemorten. Studien visar hur de fortsätter att upprätthålla sociala relationer där. Med tiden har dock dessa tunnats ut. Den gamla hemorten har delvis förlorat i betydelse. Mycket känns bekant på den. Men mycket är också förändrat vilket inger informanterna känslan av att åtminstone till viss del vara utanför och annorlunda i relation till människor som bor kvar. Av studien framgår hur Eskiltuna har blivit en hemort för informanterna. Det vore dock fel att säga att de har bytt hemort under sitt livslopp. Snarare har de skapat en hemort till, utöver den gamla. Med tiden har det utvecklats långvariga relationer till Eskilstuna. Det är där de känner sig tillhöriga och har sitt hem. Den nya hemorten har liksom den gamla blivit förknippad med minnen och känslor. Informanterna identifierar sig som eskilstunabor. I skildringar av Eskilstuna finns inte känslor av att vara utanför eller känna sig annorlunda i relation till människorna där. Studien visar att informanterna var delar av en kedjemigration. Närverket av släktingar och tidigare grannar var verksamt i Sverige då man år 1970 beslutade bilda en egen hemortsförening, vars syfte är att värna om kultur och traditioner från den gamla hemorten, upprätthålla kontakter med den och skapa en mötesplats för människor med anknytning till den gamla hemorten. This study is concerned with identity and belonging. The overall aim of the study is to look at how people that migrated when they were young, and who have lived in their "new" country for several decades, identify themselves, where they feel they belong and what kinds of ties they have developed over the years to both the old home district and to the new. The study focuses on people that were young when they moved from Finland to Sweden during 1950s, 60s and 70s. They come originally from Haapajärvi in Österbotten (Northern Ostrobothnia) and have lived in Eskilstuna for many years. The study is based on a combination of interviews and participant observations. The study shows how individuals continue to maintain social relationships in their former place of abode; relationships that have nevertheless dissipated with time. The interviewees still identify with their former home district, even though this has diminished in significance and there are no longer as many important relationships as before. There is still a lot that feels familiar. But much has changed, too, which to a certain extent leads to feelings of being an outsider and being therefore different to people that still live there. The study shows that Eskilstuna has become a home district for the interviewees. It would be misleading to say that they have just changed home district during their lifetime, however. They have rather created another home district while retaining the old one. With time they have developed sustained relationships with Eskilstuna. They feel that they belong here and that it is here they have their home. Like their old community, the new is associated with memories and feelings. The interviewees clearly identify themselves as inhabitants of Eskilstuna. Their portrayals of Eskilstuna don't include feelings of being outsiders or different in any way to other people there. The study also illustrates that the interviewees were part of a chain-migration. Staying in touch with relatives and former neighbours was important in Sweden during the 1970s when the decision was taken to create a local heritage association designed to safeguard the culture and traditions of the old home base, maintain contact with it and create a meeting place for people that were from Haapajärvi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Persson, Jenny, and My Sandberg. "Behovet av tillhörighet och vikten av utbildning - Sju unga indiska kvinnors livsberättelser." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34454.

Full text

Abstract:

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val.Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser. De konstruerar sin verklighet kring familjen och att vara en del av en social gemenskap. De unga kvinnorna har alla en positiv inställning till skolan och en vilja att lära. Organisationen stödjer deras utbildning. Deras karriärval påverkas av denna möjlighet och av de yrkesidentiteter de har i sin omgivning. De beskriver även ett ansvar gentemot familjen som påverkar deras karriärval.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Johnsson, Barbro. "Tyskar i Kalmartrakten : En etnologisk studie av berättelser om historia, identitet och tillhörighet." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-26028.

Full text

Abstract:

The study deals with the life stories of six women and four men who were born in Germany and who now live in Sweden. Its purpose is to examine the histories of those who grew up in Germany during and after the Nazi era, their descriptions of their lives and experiences during childhood and adolescence, and how they regard their encounters with Swedish people, and the ways in which these encounters have affected their ways of describing the growth of their attachment to this country. The main approach is a narrative analysis focussing on the interview interaction and the wider social and political contexts of their life stories. When speaking of their lives in the two countries they show varying degrees of attachment to the places involved. This is why I use the term “travellers” when describing how their feelings of “belonging” change. The theoretical concepts used are those of habitus and capitals derived from Pierre Bourdieu’s theory of practice, and Marianne Horsdal’s view that people often refer to the idea of a “good life” when relating their life stories. This concept can of course vary widely from one person to another. Nine of the group emigrated to Sweden voluntarily; the remaining one came here as a refugee after the end of the second World War. The older ones - born between 1920 and 1940 - have memories of their early years in Nazi Germany and of the wartime period. The younger ones, born after 1950, have differing memories of childhood and adolescence spent in East and West Germany. Some of them lost close relatives during the war. Those who came to Sweden during the late 1940s and the 1950s were met with very negative attitudes from some Swedes, while the later immigrants were treated with respect. Tyskland i Sverige och Sverige i Tyskland

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Sundström, Maria. "Vasaskolan i Gävle 1865-1899 : en studie i social tillhörighet hos läroverkets elever." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7324.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Aronsson, Emma, and Nina Lagerstedt. "Något stort, runt och varmt : En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21732.

Full text

Abstract:

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation Engelsk titel A terribly funny essey – about social class, humor and communication Författare Emma Aronsson och Nina Lagerstedt Handledare Eva Lundberg Examinator Tanya Elder Termin Vårterminen 2012 Kurskod 2MK300 Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskap Introduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor. Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer? Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus. Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand. Resultatet vi fick fram analyserades med de teorier vi har valt att använda oss av. Resultat Alla människor har olika tycke och smak när det gäller humor, en del saker kan de skratta åt tillsammans med någon medan de inte alls skrattar åt samma saker med någon annan. Den här studien visar att social tillhörighet är en faktor som spelar roll när det gäller humor och kommunikation. Människor använder humor på olika sätt för att kommunicera med andra människor, det kan vara för att skaffa sig vänner, känna gemenskap eller hantera svåra situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Palmström, Elin. "Etnisk tillhörighet – en konstruerad sanning : En narrativ analys av en bosnisk kvinnas krigsberättelse." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för globala politiska studier (GPS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-18463.

Full text

Abstract:

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Rodmark, Moa, and Josefin Cederäng. "“Teslafamiljen” : En studie om huruvida kommunikation kan påverka konsumenters tillhörighet till ett företag." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-343366.

Full text

Abstract:

ABSTRACT AIM: Consumers are to some extent more interested in being a part of a brand community rather than interested in the actual product the company are selling. In addition, the aim of this study is to examine Tesla’s communication to its consumers and whether the communication can affect consumers' feeling of being a part of the company. The study will investigate consumers' perception of the communication. METHOD: The empirical method used in this study was a survey distributed on four Facebook groups with a special interest in Tesla and a Swedish discussion site about the company, which generated a total of 217 individual answers. MAIN RESULTS: The main results of the study show that Tesla's consumers perceive Tesla’s communication as both innovative and modern. Even though the consumers perceive word-of-mouth in Tesla's communication, they do not see it as part of the company’s marketing. It is primarily product-oriented factors such as environment and technology development that attracts consumers to Tesla as a company. There is also an emotional interest in Tesla’s electric cars, feelings of safety, pleasure in driving and sense of freedom were in focus when discussing the car. Further the study shows that interaction and connection among consumers are key to make the customers feel a part of the Tesla community. The results provide an increased understanding about the meaning of communication and how it can provide an interaction with customers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Kalbe, Fanny. "Tillhörighet till en viss samhällsgrupp : hur förhåller sig förföljelsegrunden till särskilt utsatta barn?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-153347.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Lagesson, Christine, and Zandra Nilsson. "Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv : en aktionsforskningsstudie om samspel i förskolans aktiviteter." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-19098.

Full text

Abstract:

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter och det kan göras genom samarbetsövningar. Vi har även sett att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Vi kan även se att samarbetsövningar stödjer barn i behov av stöd för att de ska få en mer accepterad roll i gruppen. Barnen har ofta en given roll i gruppen och då miljön förändras, ändras även barnens roller. Då det finns en svårighet i gruppen när det gäller barnens relationer och samspel ligger svårigheten i den rådande miljön, och inte hos barnen. Av den anledningen är det av stor vikt att miljön anpassas för individernas behov. Anpassningen är ett långsiktigt arbete som inte gagnar alla barn vid samma tid. Detta är våra olikheter och behöver accepteras för att alla inblandade ska utveckla ett gemensamt samspel. Studien kan fungera som en inspirationskälla för verksamma pedagoger till att skapa möjligheter för samverkan och reflektion över den samverkan som sker i den egna verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Ivarsson, Jakob, and Martin Magnfält. "Introduktionsutbildning för inhyrd personal : En studie om att stärka tillhörighet och motverka organisatorisk tvetydighet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15730.

Full text

Abstract:

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten. Utifrån studiens teman har vi identifierat en rad faktorer som arbetsgivaren bör ta hänsyn till vid introduktionen av inhyrd personal. Hela analysen utmynnar slutligen i en analysmodell som illustrerar hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, introduktionsutbildningen och organisationsidentiteten. When we first contacted AB Halmstads Gummifabrik they expressed a need to strengthen inherency and counteract organizational ambiguity among the temporary workers. These individuals have lately become a more accepted part of the workforce. The intention of this study has been to empirically examine the central parts, for both the company and the temporary workers, at the introduction of the temporary workers to the company. We have based on the result and previous research analyzed what the employer can do in order to counteract possible organizational ambiguity among the temporary workers.The empirically material of the study comes from six qualitative interviews conducted with management, temporary workers, permanent staff and union representatives. During the study we have also conducted an observation at the workplace.The result shows that the design of the induction training is essential because it in the long run affects the organizational identity. Based on the themes of the study we have identified a number of factors that the employer should consider at the induction training of temporary workers. Our analyze results in a model that illustrates how these factors relate to each other, to the induction training and to the organizational identity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Schultz, Emelie, and Tomas Syberyjski. "Ingenmansland? : En studie av medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll inom ett personaluthyrningsföretag." Thesis, University of Skövde, School of Technology and Society, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-103.

Full text

Abstract:

SummaryThe purpose with this study is to give a view of how employees understand their belonging and role in a temporary work agency and its clients. This study describes the employees´ relation towards the temporary work agency and the client. The study should be interesting for temporary work agencies and those who have considered of working in the temporary work agency business.The agency in this study is Manpower AB and has existed in Skövde for five years and has appreciated 200 employees. The company offers fast, worth its prizes and flexible employment agency solutions no matter if it affects a few persons or more complicated solutions. You can find specialists and generalists within the most fields, for example administration, sales, market, telemarketing, technology, and logistics. Accept for satisfied clients Manpower AB has an ambition of satisfied employees.Working as temporary hired employee has consequences for the situation at the place of work. The temporary hired employees’ presence is expressed, or implied temporary, and furthermore they have other legal status. These employees aren’t included in the “common” social contexts at the work, which is a risk to lead them to isolation. The question is if the employees feel their belonging to the temporary work agency or to the clients, or if their belonging is in no-man’s-land. So the discussion in this study is;How do employees from a temporary work agency understand their belonging and role when they are temporary hired out to a client, and what influence their understanding?A concept that manages the relation employee to boss/employer and to the rest of the work has during the last years grown and got the name employeeship. This concept has various forms and consists of four stones, which describes how employeeship is practiced within various parts in the Swedish working life. The study looks at all sides of the question but mostly from this employeeship that gives an explanation of what influence the employees´ understanding of their belonging and role. The theory that goes by the hand with the study’s discussion belonging, is identity. There is an ongoing interaction between identities and roles, therefore are these theories shown in the theoretical frame of reference.This study shows that the view of the respondents´ understandings is a consequence of in what extent the employeeships’ stones occurs in the temporary work agency and in its clients. The majority of the respondents think that they have the same roles as the client’s employees. As the role has an influence of a person’s identity, the respondents’ role influence their understanding of their belonging, which for the mostly full-time employees is to the clients. A couple of respondents have, through this study, more or less shown that their belonging is in no-man’s-land. This situation doesn’t however need to be seen a something bad because the respondents are satisfied with their employment as temporary hired thorough Manpower AB. SammanfattningSyftet med denna studie är att ge en bild av hur uthyrda medarbetare uppfattar sin tillhörighet och roll på ett personaluthyrningsföretag och dess kundföretag. Denna studie skildrar medarbetarnas relation gentemot både personaluthyrningsföretaget och kund¬företaget. Studien bör vara intressant för personaluthyrningsföretag och de som har funderingar på att arbeta inom personaluthyrningsbranschen.Undersökningsföretaget för studien är personaluthyrningsföretaget Manpower AB som har funnits i Skövde i fem år och har idag cirka 200 anställda. Företaget erbjuder snabba, prisvärda och flexibla bemanningslösningar oavsett om det gäller ett fåtal personer eller mer komplicerade lösningar. Här finns specialister och generalister inom de allra flesta områden, exempelvis administration, sälj, marknad, telemarketing, teknik och logistik. Förutom nöjda kundföretag strävar Manpower AB efter att ha nöjda medarbetare.Att arbeta som uthyrd medarbetare får konsekvenser för situationen på arbetsplatsen. De uthyrda medarbetarnas närvaro är uttalat, eller underförstått tillfälligt, och de har dessutom en annan legal status än kundföretagets personal. Dessa medarbetare ingår inte självklart i de ”vanliga” sociala sammanhangen på arbetsplatsen, vilket riskerar att leda till utanförskap. Frågan är om medarbetarna känner sin tillhörighet till personal¬uthyrningsföretaget eller till kundföretagen, eller om deras tillhörighet är i ingenmansland. Utifrån detta har en problemformulering tagits fram för studien;Hur uppfattar medarbetare på ett personaluthyrningsföretag sin tillhörighet och roll när de är uthyrda till ett kundföretag, samt vad är det som påverkar deras uppfattning?Ett begrepp som hanterar relationen medarbetare till chef/arbetsgivare och till det övriga arbetet har under senare år vuxit fram och fått namnet medarbetarskap. Detta begrepp har olika former och består av fyra hörnstenar, vilka beskriver hur medarbetarskap bedrivs inom olika delar av svenskt arbetsliv. Studien belyser problemet främst utifrån just medarbetarskap som ger en förklaring till vad som påverkar medarbetarnas uppfattning om sin tillhörighet och roll. Den teori som går hand i hand med studiens problemområde tillhörighet, är identitet. Det sker samtidigt en pågående interaktion mellan identitet och roller, därför belyses dessa teorier i den teoretiska referensramen.Som ni läsare har uppmärksammat i sammanfattningen är några ord kursiva, vilka är studiens nyckelord. Dessa återkommer löpande i studien.Denna studie visar att bilden av respondenternas uppfattning är en följd av i vilken grad medarbetarskapets hörnstenar förekommer i personaluthyrningsföretaget och i dess kund¬företag. Majoriteten av respondenterna menar att de har samma roll som kundföretagens personal. Då rollen har en påverkan på individens identitet, påverkar respondenternas roll synen på sin tillhörighet, som hos de heltidsanställda överlag är till kundföretaget. Ett par respondenter har, genom studien, även mer eller mindre visat sig tillhöra ingenmansland. Detta läge behöver dock inte vara negativt, då respondenterna trivs med sin tillvaro som uthyrda medarbetare genom Manpower AB.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Öhman, Maria. "Att stå på en bro : - känslan av tillhörighet hos den uthyrda personalen i bemanningsbranschen." Thesis, Karlstad University, Division for Business and Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-50.

Full text

Abstract:

Personaluthyrningsbranschens branschorganisation Almega (2005) framställer arbetet som uthyrd personal som ett framtidsarbete där den anställde både får en trygghet i en fast anställning samt möjlighet att prova olika arbetsuppgifter och branscher. Min studie visar dock att bemanningsbranschen har en baksida, där den uthyrda personalen får hantera tillhörighetsproblematik. Att arbeta som uthyrd personal innebär att ständigt konfronteras med bland annat ensamhet, dubbla chefer och lojalitetsproblem. Genom sju halvstrukturerade djupintervjuer undersöktes fenomenet tillhörighetskänsla hos uthyrningspersonal på ett av Stockholms Uthyrningsföretag. Studien visar att den uthyrda personalen strävar efter att finna sin roll och tillhörighet hos Kundföretaget, men att denna strävan kan möta motstånd i Kundföretagets föresatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lindahl, Elis, and Jesper Johansson. "Den tudelade tillhörigheten : En studie om organisationstillhörighet bland bemanningskonsulter." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-272540.

Full text

Abstract:

I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg & Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Eriksson, Alexandra, and Magdalena Hassan. "LIVET SOM FÖRE DETTA KRIMINELL : EN STUDIE AV EXITPROCESSER." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16506.

Full text

Abstract:

Att kriminalitet figurerar i vårt samhälle, är något som vi är medvetna om. Det är en verklighet med våld, droger och pengar. Inte nog med att det tär på kropp och själ så är det även ett beteende som strider mot våra lagar och normer. Vi vet att det inte är lätt att lämna denna verklighet, trots detta så väljer flertalet individer att göra just det. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personer som begått brott och som avtjänar sitt straff inom kriminalvården hanterar de ”exitprocesser” och den ambivalens som det innebär att lämna en kriminell identitet och en tillvaro präglad av brott bakom sig, för en socialt accepterad tillvaro. En process som för många sannolikt börjar redan innan personen greps och där anstaltsvistelsen endera leder till en återgång i kriminalitet eller blir till en vändpunkt i tillvaron följd av ansträngningar att trots sitt stigma erövra ett socialt accepterat liv och identitet.Forskningen har vi utfört med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju före detta kriminella, samt en kriminal vårdare på mindre anstalt i Sverige. Vår föreställning var att fängelsevistelsen var en tung plats att vistas på och att det intagna blev hårt påverkade av denna upplevelse. När det äntligen blir frigivna antog vi att det för dem var en lättnad och att samhället och olika myndigheter gjorde allt i sin makt för att hjälpa individer att acklimatisera sig tillbaka till samhället. Dock förstod snabbt att detta inte var den sanna bilden av verkligheten. Uppsatsen har varit otroligt intressant och givande för oss, och vi är väldigt nöjda med vårt resultat. Tack vare vara våra intervjuer samt redan befintlig forskning så anser vi att vi fått en ökad förståelse kring ämnet, som vi hoppas kunna förmedla vidare till våra läsare. I vår slutsats har vi konstaterat att tiden man sitter på anstalt inte är så besvärlig. ”Man levde i ett samhälle i samhället”, där man skaffade sig rutiner för att anpassa sig efter den nya miljön samt för att få tiden att gå. Inne på anstalten började den första delen av exitprocessen där individerna reflekterade över sina liv och ville ge upp den kriminella livsstilen. Vid frigivning då man skulle börja leva ett liv som icke kriminell började dock det riktiga straffet, man kände sig vilsen och stod med fötterna i två olika världar. Informanterna kände sig identitetslösa då det befann sig i ett samhälle de längre inte kände till samtidigt som det inte vill gå tillbaka till det kriminella livet. Hjälpen från myndigheterna infann sig inte på ett lämpligt sätt utan man kände sig istället motarbetad och utanför samhället, samtidigt som ett stigma införlivades. De individer som inte föll tillbaka i kriminaliteten lyckades tillslut hitta sitt stöd i KRIS. Där fanns det andra individer som gått igenom samma hårda resa och man fanns som stöd för varandra. Det är äntligen i detta skede som den riktiga vändpunkten kommer i processen, man kan börja bygga en ny identitet utan kriminalitet. Nyckelord: Kriminalitet, Rutiner, Utanförskap, Tillhörighet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Sandin, Malin. "Mångkultur i skolan : När världen möts i klassrummet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9556.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna. Jag har även genomfört fyra intervjuundersökningar för att kunna ge en bild av hur verklighetens skola ser ut och kunna visa hur dagens lärare arbetar med mångkultur i klassrummet. Jag har kommit fram till att mångkultur är ett resultat av de kontinuerliga kulturmöten som uppstår hela tiden, varje dag. Mångkultur skapas genom att människor med olika bakgrunder och erfarenheter möts på en ständig basis. Hur arbete med mångkultur i skolan bedrivs är de fyra lärare överens om, det sker ständigt och har sin grund i alla människors lika värde och att alla ska tillåtas vara sig själva och känna respekt för sin person. Eleverna lär om världen och människorna i den av varandra, de utbyter erfarenheter och det utvecklar deras kunskaper likaväl som deras förståelse för medmänniskan. Mångkultur handlar om att lära känna varandra och berikas av varandras erfarenheter och kunskaper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Tillhörighet'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles