Academic literature on the topic 'Tillit offentliga institutioner'

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.

Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

This study is about trust for public institutions and what the foundation is that builds this confidence. For this study I have used three dependent variables to define different aspects of public institutions. These are trust in the legal system, trust in political parties and state of health services nowadays.  The method that is used in the study is based on a comparative study between two countries, Sweden and Portugal.  The actual result is made up by comparing means and regressions by using 13 independent variables. Many of the independent variables that has been used is deriving from institutional theories of Putnam and Rothstein These theories points out the importance of strong traditions of civic engagement and that the success of the trust of the institutions depends in large part on the horizontal bonds that make up social capital. Other theories describe the malicious venom that is the outcome of corruption and the importance of happiness. The cultural dimensions by Hofstede are also included in the list of theories, especially those dealing with the freedom and free from collectivism and caring for others well-being. With help from these theories thirteen independent variables were emerged. The result that comes from the study is that the trust is first of all the obvious Sweden has a higher level of trust in all the different aspects than Portugal. Although the regressions shows that only 4,8 -11,2% can be explained, there is still possible to make clear conclusions. The clearest conclusion we can draw is that state of happiness makes a difference regarding trust for the institutions. Other things that influence the trust are civic engagement by working in another organization and believing in equality seems to correlate with higher trust. Caring for others seems to have a slightly negative effect on the trust. With this we can conclude that altruists do not have a higher trust on public institutions than others. A clearer tendency is that the sense of feeling free is negative on the trust for the public institutions.

The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy – ”right to work fulltime”. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; women´s political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about “right to work fulltime”. The findings are that women´s representation does not explain the existence of political decision. Rather, political ideology has a higher explanatory factor. The second inquiry is divided into two single-case studies; Nynäshamn, a municipality that has implemented the policy, and Eskilstuna, that failed the implementation process. Four theoretical concepts are developed and one analytical model is used to understand institutional change in these cases. The study concludes that in order to understand the implementation process in these municipalities, local and contextual institutions must be emphasized; both formal and informal institutions need to be in favor for the agents promoting change. However, to fully understand these processes, focus should be directed towards the ways in which gendered power relations shape the construction of new institutions.