Dissertations / Theses on the topic 'Tillväxt i BNP per capita'

Den här studien är ett försök att empiriskt påvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillväxt i U-länder, vilket humankapitalteorin hävdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gällande utbildningens signifikans på tillväxten, vilket kan bero på vilka utbildningsvariabler man använt och den ojämna tillgången av tillförlitliga data, vilket vi också uppmärksammar i vår uppsats. I uppsatsen visar vi på olika faktorer som kan påverka utbildningens effekter på ekonomisk tillväxt i U-länder. I våra undersökningar testas två olika mått för utbildning som båda anses vara viktiga för ekonomisk tillväxt. Dessa är utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten. Detta genomförs genom två olika tvärsnittsregressioner för ett urval av U-länder under perioden 2005-2012. Flera viktiga faktorer som anses påverka ekonomisk tillväxt har inkluderats i regressionerna. Dessa oberoende variabler är initial BNP per capita, utländska direktinvesteringar, befolkningstillväxt, korruptionsgrad samt demokratinivå. Studien har använts sig av sekundärdata från erkända organisationer som t.ex. Världsbanken. De empiriska resultaten visar att utbildningskvantiteten i form av genomsnittligt antal år av uppnådd utbildning inte har något samband med BNP per capita medan vårt andra mått där såväl kvantitativa som kvalitativa mått på utbildning använts påvisar ett starkt signifikant samband med ekonomisk tillväxt. Våra resultat stämmer överens med några tidigare studier som visar att utbildningskvaliteten kan vara viktigare än antal utbildningsår för sambandet med ekonomisk tillväxt.

Antalet naturkatastrofer som inträffar i världen ökar på grund av de klimatförändringar som råder. Den ökande trenden kan komma att fortsätta i framtiden om inga större ageranden för att minska klimatförändringarna sker. Forskningen kring hur en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomi och tillväxt är begränsad där forskare kommit fram till olika resultat vilket gör det är svårt att studera vilka faktiska konsekvenser en naturkatastrof innebär för ett land. Denna studie syftar till att undersöka huruvida en naturkatastrof påverkar ett lands ekonomiska tillväxt på både kort- och lång sikt. Studien fokuserar på jordbävningen i Japan 2011 och tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Vidare är studien uppdelad i två delar, där ena delen jämför jordbävningen i Japan 2011 med tsunamikatastrofen i Indonesien 2004. Detta för att identifiera eventuella skillnader mellan ett rikt och ett fattigt land samt för att studera hur respektive katastrof påverkade ländernas finans- och real marknader. Resultatet visar att incidenten inte fick någon betydlig påverkan på ländernas långsiktiga ekonomiska tillväxt samt att Indonesien mottog ett betydligt större stöd från omvärlden än Japan vilket underlättade landets återhämtningsprocess. Den andra delen i studien jämför Japans reala BNP per capita-tillväxt med en syntetisk kontrollgrupp. Detta är för att studera hur Japans eventuella BNP-tillväxt hade sett ut om katastrofen inte inträffat. Kontrollgruppen är skapad utifrån de 36 OECD-länderna. Resultatet liknar det tidigare studier kommit fram till, att naturkatastrofer inte har en särskild stor påverkan på ett lands långsiktiga ekonomiska tillväxt. Resultaten visar att Japan, trots naturkatastrofen, har en stigande BNP per capita efter 2011 men som dock inte stiger lika kraftigt som den syntetiska kontrollgruppen.

Denna uppsats undersöker effekterna av korruption på BNP-tillväxt per capita. Förutomkorruptionens direkta effekt analyseras korruptionens indirekta effekter via överföringskanaler. Deöverföringskanaler som testas är utbildningsnivå, privata investeringar, offentlig konsumtion ochhandel. Direkt och indirekt effekt summeras sedermera och utgör korruptionens totala effekt påBNP-tillväxt per capita. Dessa effekter undersöks med ekonometriska metoder där en multipel linjärregression genomförs med minstakvadratmetoden. Analysen baseras på data för de 35 OECDländernaöver tidsperioden 1996-2014. Resultatet av regressionsanalysen visar en negativ direkteffekt av korruption på tillväxt, vilket stödjer tidigare forskning. Endast överföringskanalernaoffentlig konsumtion och handel uppvisar signifikanta resultat. Korruption genom offentligkonsumtion visar på ett positivt samband med BNP-tillväxt per capita medan korruption genomhandel visar på det motsatta. Den totala effekten är negativ.

This bachelor’s thesis examines the relationship between economic freedom and political freedom on economic growth. The main purpose of the thesis is to analyze the differences in how these freedom categories affect growth in per capita GDP using two data sets for OECD countries and middle-income countries, respectively. The analysis builds on a cross-national panel set of 72 countries for the period 2000-2019, i.e., 36 countries in each group. The findings show that gross capital formation, foreign direct investment and general government final consumption have had positive and statistically significant effects on economic growth in OECD countries during the above period. There is also a statistically significant and positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth among the OECD countries while this was not the case for the degree of political freedom. The results also indicate that economic freedom is positively related to per capita GDP growth in middle-income countries, but this relationship was not statistically significant. Thus, my main conclusions is that there is a positive relationship between economic freedom and per capita GDP growth, at least in the OECD group. However, political freedom does not appear to help explain economic growth rates among middle-income countries.
Denna kandidatuppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet, politisk frihet och tillväxten i BNP per capita. Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera skillnaderna i hur dessa frihets kategorier påverkar tillväxt i BNP per capita med hjälp av två datamängder för OECD-länder respektive medelinkomstländer. Analysen bygger på en paneldataanalys med 72 länder för tidsperioden 2000–2019, det vill säga 36 länder i vardera grupp. Slutsatserna visar att inhemska bruttoinvesteringar, utländska direktinvesteringar och offentlig konsumtion hade en positiv och statistiskt avgörande effekt på den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna under den givna tidsperioden. Det fanns även ett statistiskt signifikant och positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita bland OECD-länderna medan detta inte var fallet för graden av politisk frihet. Resultaten indikerar också att ekonomisk frihet är positivt relaterad till tillväxt i BNP per capita i medelinkomstländer, dock var detta samband inte statistiskt signifikant. Således är mina huvudsakliga slutsatser att det finns ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och tillväxt i BNP per capita, åtminstone i OECD gruppen. Men politisk frihet verkar inte hjälpa till att förklara den ekonomiska tillväxttakten i medelinkomstländer.

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen. De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013. Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Effekten är troligen indirekt då en ökad andel sjuka leder till större efterfrågan på arbete inom sjukvårdssektorn och arbete som täcker upp för de som har insjuknat eller inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Undersökningensresultat är inte i linje med de flesta tidigare undersökningar som säger att HIV/AIDSär negativ för den ekonomiska tillväxten.

This thesis investigates the relationship between inflation and long term GDP/capita growth on the OECD countries from 1970–2014. Data is secondary collected from acknowledged organizations and institutes and consist of a paneldataframework. The study is conducted with a Log-Semilog-regression model analysis and the dependent variable in question isGDP/capita growth. The main focus of the study is the effects of the independent variable inflation on growth. Several independent explanatory variables are included to avoid bias and help determine the impact of inflation on growth. The empirical resultssuggest a positive effect of inflation on gdp/capita growthin most models. The findings are not in line with estimations of this study in regards to theory. The results could however be explained by otherwork on the subject and give rise to curiosity for further studies.

The purpose of the thesis has been to investigate whether there is a link between trade liberalism and economic growth in the Asian countries. Previous research has pointed out that correlation exists between these variables, but there have also been other researchers who criticized such a relationship. We discovered that economic growth studies had previously been conducted where countries in Asia were included. This motivated us to carry out our study as our research hopefully helps to replenish existing knowledge gap. In the study, we have used cross-sectional regression analysis for 30 Asian countries where data were collected for 1990-2000. Our dependent variable in our regression is average GDP per capita, which also defines growth. We have used two independent variables as main variables, trade volume and economic freedom index. Our analysis shows that the majority of the variables in the study have a positive significant relation to economic growth. Keywords: economic growth, trade liberalism, trade, GDP / capita, EFI, direct investment, import, export.

Denna studie avser att undersöka jämställdhetens relevans ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Genom att konstruera jämställdhetskvoter, av kvinnor och mäns utbildning i både antal avklarade skolår och andel med avklarade gymnasiestudier, undersöks korrelationerna mellan ett jämställt humankapital och BNP per capita. Studien ämnar således avgöra vilken påverkan och signifikans ett jämställt humankapital har för BNP per capita. Avsikten är på så vis att öka förståelsen och medvetenheten kring jämställdhetens påverkan i en nationalekonomisk kontext. Studien har utförts med hjälp av statistisk metod i form av en regressionsanalys där höginkomstländer undersökts. En analys av empirin, teoretisk bakgrund & tidigare studier har sedan utgjort underlag för de slutsatser som dragits. Analysen resulterar i fragmentariska slutsatser. Regressionen visar ingen signifikans för varken jämställdhet eller utbildning. Effekterna av flera variabler är oväntade och sambandet man finner mellan den kvot man konstruerat för att mäta jämställdhet och välstånd är negativt vilket motsäger stor del av den teoretiska bakgrunden. Ekonometriska tillkortakommanden kan vara en förklaring till dessa oväntade resultat men det kan också vara så att jämställdhet faktiskt inte har någon påverkan i höginkomstländer. Endast ett fåtal tidigare studier för detta fokusområde (höginkomstländer) har utförts och resultaten från dessa är tvetydiga vilket innebär att de varken stöttar eller avfärdar vårt resultat. På grund av tvetydigheterna i resultaten kan inte några generaliserande slutsatser dras utifrån utförd regressionsanalys. Studien är följaktligen bättre lämpad som inspiration för vidare forskning inom ämnet.

Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna.

After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.

Syftet med denna studie är att studera hur hälsa och utbildning påverkar det ekonomiska välståndet i och utanför ekonomisk jämvikt i Europa. Studien omfattar 43 europeiska länder och ekonomiskt välstånd mäts i BNP per capita. Två modeller estimeras där den första är en variant av en utökad MRW-modell och den andra utgår ifrån en klassisk Cobb-Douglas produktionsfunktion. Skattningar av MRW-modellen baseras på paneldata för perioden 1995-2013 och Cobb-Douglas-specifikationen skattas med paneldata för perioden 1991-2013. Parametrarna skattas med minstakvadrat-estimatorn och i båda specifikationerna används fixa effekter. Det sammantagna resultatet från de båda modellerna är tvetydligt och det är svårt att ge en entydig slutsats. Investeringar i hälsa och utbildning har en svagt negativ effekt på BNP per capita medan förväntad livslängd vid födseln och utbildningsdeltagande på gymnasienivå har positiva effekter. De tvetydliga resultatet kan bero på omvänd kausalitet, modellspecifikation och/eller snedvridning orsakad av utelämnade variabler.

The economic development and industrialization that has taken place in many parts of the world during the past century has brought about a huge increase in economic welfare. During this process, it has repeatedly been debated whether the gains from economic development are shared by everyone or just a few. In the field of economics, vast research has been conducted on this particular subject ever since the 1950’s. The most famous contribution might be said to be Simon Kuznets article, Growth and Income Inequality from 1955 and the ”inverted U”-hypothesis that was formulated on the basis of that article. The essence of the hypothesis is that a country, during its development, moves from agricultural to industrial production. At first, income inequality increases and then, at the end of the process, decreases.

The aim of this paper has been to investigate the relationship between income distribution and economic development in a particular region, namely the countries of the former Soviet Union, during 1992-2003. Also, we have tested whether Kuznets theory and the “inverted U”-hypothesis hold true for our sample. The investigations method is a survey, which uses secondary data collected from the World Bank’s database of World Development Indicators. Regression-analysis has been employed to conduct cross-sections between 20 countries over 4 periods in Eastern Europe and Central Asia. The number of observations equals to 62. The variables that we use are: the Gini index, GDP per capita and the agricultural sector’s share of GDP.

The results of the regression do not indicate any resemblance to the pattern of the “inverted U”-hypothesis. The curve we get is that of a “positive U”. Countries with high GDP per capita as well as countries with low GDP per capita have high income inequality. Countries with mediate GDP per capita levels have low income inequality. Our analysis concludes that the countries in our sample might have had a very unique economic development following the fall of the Soviet Union. Only 7 countries partly follow the Kuznets theory if tested individually. Since these seven countries seem to have a reversed development with increasing agricultural sector and the remainder of the countries show increasing income inequality, we reject the “inverted U”-hypothesis and question the ability of Kuznets’ theory to explain income distribution for our sample.

The theory of economic growth predicts that poorer regions will eventually converge towards the income level of the wealthier regions (Barro & Sala-i-Martin, 2004). The aim of this Bachelor thesis is to establish if absolute convergence in Gross Regional Product (GRP) growth rates exists across LA-regions in Sweden during the period 1994-2004. The variables used in the model of absolute convergence are; the level of initial GRP per capita in the year 1994 and the growth rate of GRP per capita. The authors of this thesis find support of absolute convergence among Swedish LA-regions of 1.67 percent per year. Convergence estimations are also performed for high-, mid-, and low-performing groups of regions in respect to their income level per capita. The low-performing group of regions is in fact converging faster towards the income level of the wealthier regions in Sweden than the mid- and high-performing group. Alternative measurement of convergence is the so called sigma-convergence. The authors find that it only holds for the group of high-performing regions. However, this measurement cannot be considered reliable, as the existence of absolute convergence is necessary for sigma-convergence, but it is not sufficient.

Ekonomisk tillväxtteori förutspår att fattigare regioner med tiden kommer att konvergera mot samma inkomst nivå som rikare regioner har (Barro & Sala-i-Martin, 2004). Syftet med denna Kandidatuppsats är undersöka ifall det förekommer betingad konvergenstillväxt av Brutto Regional Produkt (BRP) nivåer mellan svenska LA-regioner under perioden 1994-2004. Variablerna som används i modellen för betingad konvergens är den ursprungliga nivån av BRP per capita under år 1994, och tillväxtnivån av BRP per capita under perioden 1994-2004. Författarna av denna uppsats har funnit stöd för betingad konvergens bland svenska LA-regioner med en konvergenstakt på 1,67 procent per år. En estimering av konvergens är därtill utförd för hög-, mellan- och lågpresterande grupper av regioner med respekt till deras inkomstnivå per capita. Den lågpresterande gruppen har en snabbare konvergeringstakt mot den inkomstnivå de rikare regionerna i Sverige har, än vad de mellan- och högpresterande grupperna. Ett alternativt mått på konvergens är den så kallade sigma-konvergensen. Författarna finner att detta mått endast håller för gruppen av högpresterande regioner. Emellertid kan inte detta mått räknas som tillförlitligt, då förekomsten av betingad konvergens är nödvändigt för sigma-konvergens, men det är inte tillräckligt.

Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution. Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen. Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ”förtroende för EU” och de oberoende variablerna ”uppfattning av gemensam europeisk identitet”, ”avstånd till Bryssel”, ”BNP per capita” och ”antal år som medlem i EU”. Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU. Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU.
The European Union is a diverse group of countries characterized by a wide spectra of historical background, geographical location and economic situation. The topic of this essay is whether a common European identity can contribute to an increased level of trust from the citizens towards the EU as an institution. Previous research constitute the theoretical basis of the essay. Using this research, I create the foundation for the statistical model used to answer the question at issue. Using multiple linear regression on data gathered from Eurobarometer reports and other sources, I create a statistical model that explains the relationship between the dependent variable “trust in EU” and the independent variables “feeling of being an EU-citizen”, “distance to Brussels”, “BNP per capita” and “number of years as member of EU”. The results shows a connection between a higher level of feeling of being an EU-citizen and a higher level of trust in EU. Moreover, the model shows a negative connection between trust in EU and an increasing value on each of the other independent variables. In other words: the further away the average citizen is from Brussels, the higher level of BNP per capita her country has and the longer her country has been a member of the EU, the lower trust she has in the EU.