Academic literature on the topic 'Tjänsteutveckling'

During the 21st century banks have been going through big changes due to both digitization and increase in competition from niche banks. Furthermore, there has been a decrease in customer satisfaction during the last decade. The purpose of this study is therefore to clarify how the banks act in their work to stay competitive by cater their customers’ needs through customer involvement. The objective of this study has been to conduct in-depth interviews with two of the four big banks of Sweden. In-depth interviews were chosen to, in the best way possible, examine the underlying factors, and how they act when involving customers.The results obtained from the in-depth interviews was then analysed starting from the framework of theory found about the subject to create a perception whether the banks’ work corresponds with the contemporary research about the subject of customer involvement and customer focus. The result from the analysis then gave the authors the insights that the banks where, in a much greater extent than was thought, where working with both customer involvement and questions about digitization. This through a clear customer focus and strategic planning of how to assimilate information about their customers. The conclusion of the study is that the banks’ work is in line with what the researchers are advocating in their research about how to cater to customers’ needs through customer involvement. The banks have thereby created a foundation from which they can develop services the in the best way possible cancreate satisfied customers.<br>Under 2000-talet har bankerna genomgått stora förändringar med utmaningar från såväl digitalisering och ökad konkurrens från mindre nischbanker. Ytterligare har bankernas kundnöjdhet minskat under det senaste decenniet. Den här studien syftar därför till att klargöra hur bankerna arbetar för att vidhålla sin konkurrenskraftighet genom att tillgodose kundens behov med kundinvolvering. Det genom att genomföra djupintervjuer med två av de fyra storbankerna. Djupintervjuer valdes för att på ett så bra sätt som möjligt undersöka de bakomliggande faktorerna samt hur arbetet med deras kundinvolvering faktiskt ser ut. Resultatet som erhölls från djupintervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt från de teoretiska referensramar som sammansatts. Det för att skapa en uppfattning om huruvida bankernas arbete överensstämmer med den moderna forskningen kring kundinvolvering och kundfokus. Resultatet från analysen gav författarna insikten om att bankerna, i en långt vidare utsträckning än vad som uppfattats, arbetar med såväl kundinvolvering som frågor om digitalisering. Det genom tydlig kundfokus och strategiska planer för att tillgodogöra sig av kundens information. Studiens slutsats är att bankerna arbetar i det led forskarna förespråkar i sin forskning kring hur kundens behov till bästa sätt tillgodoses genom kundinvolvering. Bankerna har därmed skapat sig en grund till att utveckla tjänster som på bästa sätt skapar nöjda kunder.

Bakgrund I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna. Syfte Syftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen. Metod I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts. En litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar, andra artiklar, böcker och skrifter från regeringen, ligger till grund för studiens referensram. Slutsats Revisionsbyråerna erbjöd redan innan lagändringen andra tjänster, förutom revision. Revisionsbyråerna har därför inte utvecklat några helt nya tjänster efter lagändringen. Istället fokuserar de på vissa tjänster, såsom redovisning och rådgivning. Respondenterna är positiva till lagändringen, men därtill anser respondenterna att alla företag är i behov av någon slags granskning. Här finns utrymme att erbjuda kunderna andra slags kvalitetsgranskningar istället för en revision, till exempel en särskild granskning.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling.  Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken. En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov. Av denna anledning har kundinvolvering lyfts fram som en framgångsfaktor vid tjänsteutveckling. Denna studie avser därav också ta reda på om, hur och varför företag väljer att använda sig av kunden i sitt utvecklingsarbete. På grund av de spridda resultat som tidigare studier lyft kring både tjänsteutvecklingsarbetet i sig men också kring kundens roll i detta arbete genomförs studien på företag inom två skilda branscher, hotell och försäkring, för att undersöka ifall vi kan finna skillnader i arbetet som möjligen kan härledas till branschernas egenskaper. Syftet med denna studie är alltså att öka förståelsen för hur företag inom hotell och försäkringsbranschen arbetar med tjänsteutveckling samt att undersöka vilken roll kunden har i detta arbete. För att uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ studie av fyra fallföretag, två inom hotellbranschen och två inom försäkringsbranschen. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med utvecklingsarbetet på respektive företag möjliggjordes en analys av hur arbetet med tjänsteutveckling och kundinvolvering ser ut i praktiken i förhållande till vad som tidigare lyfts i teorin. Studiens resultat visar på att tjänsteutveckling tenderar vara i förändring. Förändring mot ett mer samlat arbete utifrån strukturerade och formella utvecklingsprocesser. Företagen visade en god förståelse för kundens vikt vid utvecklingsarbetet och samtliga företag arbetar också med någon form av kundinvolvering. Det tenderade dock att finnas mer rutiner kring de passiva metoderna, i form av kundundersökningar, medan vi fann en avsaknad i rutiner och insikter kring när de mer aktiva metoderna för kundinvolvering ska användas för bästa resultat. Vi kunde i studien också notera skillnader mellan de två branscherna gällande utvecklingsarbetet, skillnader som tenderar grunda sig i tjänsteerbjudandenas skilda egenskaper.

<p>Kollektivtrafiken befinner sig just nu i en period där det händer mycket på många olika håll och konkurrensen från biltrafiken har blivit allt mer kännbar. För att nå de finansiella mål som finns uppsatta måste kollektivtrafiken bli mer konkurrenskraftig genom att erbjuda en produkt som tilltalar så stor del som möjligt av befolkningen. Vi har i föreliggande studie valt att undersöka vad som utvecklas, hur arbetet organiseras samt ur vilket eller vilka perspektiv kollektivtrafiken utvecklas.</p><p>Vår studie är en liten del av ett större forskningsprojekt om kollektivtrafik på Centrum för Tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads Universitet. Det finns en rad teorier på ämnet tjänsteutveckling men inga studier om vad trafikhuvud¬männen i Sverige utvecklar.</p><p>Teorikapitlet innehåller teorier om tjänsteutveckling med tyngdpunkten på tjänste¬utvecklings¬¬processen och klassificering av tjänster. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av intervjuer vid insamling av våra data. Vi har intervjuat fyra trafikhuvudmän som har fått berätta om deras arbete med att utveckla kollektivtrafiken i sina respektive län.</p><p>Svaren sammanställdes sedan och blev grunden till den empiriska analysen där de generella teorierna ställdes mot svaren från våra respondenter. Vi delade upp utvecklings¬områdena i stora och mer omfattande projekt som till exempel utveckling av biljett och informationssystem. Den andra delen innefattar mindre projekt som kräver mindre invest¬eringar såsom expresstrafik och uppfräschning av hållplatser.</p><p>I arbetet med att utveckla nya och befintliga tjänster tycks det inte finnas en formell och strukturerad tjänsteutvecklingsprocess. Däremot kan vi se vissa likheter med tjänste¬utvecklingsprocessen trots att den i de flesta fall inte är formell och strukturerad.</p><p>Kollektivtrafiken utvecklas ur två olika perspektiv. Den första typen är tjänster som utvecklas utifrån kundernas önskemål, det vill säga tjänster som syftar till att göra kollektiv¬¬¬¬trafiken mer attraktiv och mer konkurrenskraftig. Den andra typen innefattar utveckling som syftar till att tillgodose ägarnas krav och restriktioner. Dessa står i vissa fall i motsättning till varandra men vi anser ändå att de långsiktiga målen stämmer överens med varandra.</p>

Problem: Företaget AB arbetar med att mäta kundupplevelser inom detaljhandeln och detta med hjälp av Mystery Shopping. Genom statistik påvisar de butikers svaga sidor vilka Företaget AB:s kunder sedan förväntas arbeta vidare med. Det har dock framkommit att detta är mycket svårt och många butiker har problem med att förbättra sina mätresultat. Företaget AB har som en reaktion på detta påbörjat en tjänsteutveckling i vilken de tar fram verktyg som skall underlätta butikernas arbete med att förbättra butikspersonalens förmåga att förmedla service i kundmötet.    Syfte: Att ta fram koncept kring verktyg vilka skall vara vägledande i lärande och kompetensutveckling för butikschefer samt butikspersonal inom detaljhandeln. Metod: I kommande studie används en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoderna består utav intervjuer samt reflektionsformulär. Slutsats: Under studien framkom att det bör finnas en balans mellan hårda värden i form av hård kunskap och mjuka värden vilka bygger på känslomässiga aspekter. Utifrån detta har vi tagit fram koncept till Företaget AB:s verktygslåda vilka presenteras tillsammans med en beskrivning samt en reflektion. Gemensamt för koncepten är fokus på lärande och mjuka värden där målet är att butikschefen skall öka sin förmåga att överföra kunskap till sin butikspersonal så de gemensamt kan skapa ett öppet klimat vilket främjar organisationen och dess utveckling.

Hotell ser i dagens samhälle i regel likadana ut och konkurrerar om samma utbud och kunder. Det är således betydelsefullt att i dagens konkurrensinriktade samhälle skilja sig från andra företag som verkar i samma bransch. Nya tjänster hjälper företag att attrahera nya kunder och samtidigt behålla redan befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Det är således viktigt för hotell att känna till vad kunderna efterfrågar för att kartlägga potentiell tjänsteutveckling. Avsaknad av konkret forskning på ämnet kan leda till att ledningen för ett hotell genomför förändringar utan att se till kundernas egentliga behov, vilket kan medföra ett stort risktagande och stora ekonomiska kostnader. En positiv förändring sker först när hotell utvecklas i den riktning som deras kunder begär. Studien syftar till att kartlägga potentialen till tjänsteutveckling inom hotellbranschen i Umeå ur ett företags- och kundperspektiv. Detta för att se om det finns behov till förändring och om branschen tillmötesgår marknadens krav. Genom semistrukturerade intervjuer kartläggs utbudet och efterfrågan av tjänster och service i hotellbranschen. Dessa analyseras sedan mot den teoretiska referensramen. Studien avser även att som delsyfte analysera och beskriva om tjänsteutveckling ger ett högre kundvärde samt vilken typ av tjänsteutveckling inom hotellbranschen som skulle underlätta för kunderna samt öka kundvärdet. En ökad förståelse i ämnet kan öka hotellens marknadsposition, lönsamhet och kundvärde. Studiens resultat uppvisar att det finns potential till utveckling av tjänster och service bland hotellen som var föremål i studien. Främst gäller det personalutveckling och utveckling av processen vid in- och utcheckning samt möjligheten till att göra beställningar på mat under alla tider på dygnet. Resultatet visar skillnader mellan vad affärsresenärer och privatresenärer efterfrågar. Affärsresenärer efterfrågar effektivisering och tjänster som underlättar i deras vardag och bidrar till att hotellet fungerar som ett stationärt hem. Privatresenärer å andra sidan efterfrågar främst personlig service och har inte samma krav som affärsresenärerna har över boendet och utbudet av tjänster. Slutligen har vi funnit att hotellen som önskar att öka kundvärdet gentemot sina kunder måste välja en tydlig strategi. Här har vi kommit underfund med två starka koncept, antingen ett lite dyrare koncept där allt ingår eller så ett billigare alternativ där kunderna får köpa tilläggstjänster efter önskemål. En tydlig strategi minskar risken för besvikelse och missförstånd.

Inom tjänsteutvecklingsforskningen har det traditionellt antagits att utvecklingsprocessen ska inspireras från produktutvecklingsprocessen. Möjligheten till företagets och kundens värdeskapande har därav begränsats. Tjänstens karaktärer betraktas som de faktorerna till att värdeskapandet bör ses på ett annorlunda sätt. Traditionellt sett betraktas kundinvolvering som den faktor företaget fokuserar på i syfte att skapa värde vid tjänsteutveckling. Baserat på att kundinvolvering ses som en viktig faktor, syftar uppsatsen till att undersöka hur en tjänsteutvecklingsprocess bör utformas för att på så sätt förstå hur och när kundinvolvering ska ske i denna. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer med anställda på Länsförsäkringar Uppsala och Länsförsäkringar AB. Resultatet visar att tjänsteutvecklingsprocessen ses genom identifiering och matchning av interna och externa behov för att därigenom skapa värde i samverkan. Resultatet vittnar om att den iterativa tjänsteutvecklingens utformning spelar en större roll i att få kundinvolvering att hända, än vad tidigare forskning har visat.

<p>This dissertation is about new service development. In the past, little attention has been paid to the front-line-employees' involvement in the service development. The aim of this dissertation is therefore to describe and analyze the front-line-employees' envolvement and contribution to the service development process and to identify what, specifically, the front-line-employees contribute to the new service. Three research questions are formulated. The first deals with when and how the front-line-employees participate in the service development process. The second investigates the contributions of front-line-employees to the new service and the third research question builds on the results from the previous two and focuses on how to manage effective new service development.</p><p>This study is a qualitative case study. It is retrospective and has been conducted through an empirical and theory driven formation of factors. The case company is a Swedish bank where four service development projects were the subject of the study.</p><p>This study shows that from a management perspective, implementation and the launch of the service can be performed in a more efficient way when the employees are involved. The result has also suggest that the internal efficiency can be increased further if the front-line-employees' resistance to change is considered. This dissertation's first theoretical contribution is a new model of the service development process. The new model is divided into five phases including a neew integration phase. The integration phase should be introduced during the project design phase and in two parallel ways: partially within the project and partially outside the project. Second, this dissertation provides a new quality factor, namely <i>relationship building</i>. Third, a detailed, description and analysis is supplied of how employees participate in and contribute to the service development process. Somewhat surprisingly, the study shows that the employees are often involved too late in the development project and are not given enough time to contribute. The front-line-employees would probably contribute more, both to the development projects and to the new service, if their involvement was organized differently form what is shown in this study.</p>

Den här rapporten är en undersökning av invånares syn på användarmedverkan och hur de skulle kunna tänka sig att medverka vid utvecklingen av digitala tjänster från offentliga myndigheter. Forskning har tidigare utförts i Sverige och den tyder på att vissa tillvägagångssätt inom användarmedverkan passar invånare bättre än andra. Forskningen tar sin grund från tre kända skolor av användarmedverkan inom traditionell systemutveckling: User-centered design, Participatory Design och User Innovation. Samma forskning har efterfrågat att mer data samlas in för att komplettera dess resultat. Den här studien har därför haft som uppgift att försöka stärka eller dementera den här tidigare forskningen men också att försöka upptäcka andra intressanta resultat inom ämnet.Studien har använt sig av kvantitativ forskning för att försöka få in så många svar som möjligt inom bestämd tidsram. En enkätstudie utfördes i det här fallet då det ansågs vara det som hade högst chans att få in flest svar. Genom enkäten samlades 273 svar in som analyserades genom kontingenstabeller och presenteras i diagram. Dessa kunde visa på olika relationer i värdena som hade samlats in och sammanfattades i ett resultat. Studiens resultat pekar på att UCD kan vara den skola som invånare själva skulle vilja deltaga i. Det gick även att påvisa att de flesta invånarna är nöjda med befintliga digitala tjänster. Vidare visade studien att alla påståenden som gjorts i tidigare forskning inte kunde förstärkas av resultatet.

<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa oss inom ämnet tjänsteutveckling i småföretag. Eftersom det efterfrågas studier inom ämnet har vi valt att utföra en studie av Mediastudion, ett litet företag i Edsbyn. För att få in information om företaget Mediastudion och hur de arbetar med tjänsteutveckling har vi utfört intervjuer och använt oss av frågeenkäter. Med utgångspunkt ifrån ett antal studier och vetenskapliga artiklar har vi sedan analyserat Mediastudions tjänsteutveckling för att identifiera viktiga faktorer och hur dessa präglar utvecklingsarbetet, för att slutligen ge förslag till förändringar av tjänsteutvecklingen som kan förbättra processen. Vi har kommit fram till att den viktigaste drivkraften till Mediastudions tjänsteutveckling är kundernas behov och önskemål. De faktorer som påverkar hur Mediastudions tjänsteutveckling är; företagsledaren, personalen, organisationen och nätverk. Mediastudions har goda förutsättningar för en lyckad tjänsteutveckling i förhållande till dessa faktorer, dock skulle de gynnas av att ha ett tydligare system och vision för tjänsteutvecklingsarbete, arbeta mer med feedback, samt satsa mer på kompetensutveckling av personalen.</p>