Academic literature on the topic 'Tjejjour'

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor. Resultaten antyder att informanterna upplever att de stödsökande har ett behov av att få sina känslor och upplevelser legitimerade, att de behöver lyfta bort känslor av skuld och skam hos den stödsökande samt tydliggöra att det är ett brott hon har utsatts för. Informanterna från Kvinnofridsenheten beskriver ett mer utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer medan informanterna från tjejjouren beskriver en bristande samverkan med andra samhällsaktörer. Även om informanterna upplever att stödarbetet som bedrivs i Uppsala är bra ser de många delar av arbetet som kan och behöver utvecklas. Något som främst behövs införas är enligt informanterna utbildning på alla nivåer för att säkerställa ett bättre bemötande av våldtäktsdrabbade kvinnor hos alla samhällsaktörer.

Syftet med föreliggande studie är att belysa vilka copingstrategier volontärer vid en tjejjour i Stockholmsområdet använder sig av för att undvika emotionell smittoöverföring samt att skapa förståelse för vilka faktorer som driver volontärerna till att fortsätta sitt arbete inom tjejjouren. Studien ämnar till att besvara följande två frågeställningar: i) Vilka strategier använder volontärerna för att undvika emotionell smitta till följd av arbetet på tjejjouren? ii) Vilka faktorer anser volontärerna är motiverande för att fortsätta sitt engagemang inom tjejjouren? Metoden som använts tar sin utgångspunkt i hermeneutiken och idén om den kvalitativa forskningsansatsen som en cirkelrörelse mellan de olika delarna och den framväxande helheten. Richard S. Lazarus och Susan Folkmans (1984) teori om copingstrategier, Abraham Maslows (1943) behovshierarki samt Frederick Herzbergs (1993) tvåfaktorteori har utgjort det teoretiska ramverket för studien. Resultaten visar på att respondenterna i huvudsak använt sig av tre strategier för att undvika emotionell smittoöverföring: distans, stöd från kollegor samt organisationens riktlinjer. Vidare visar resultaten på hur respondenterna huvudsakligen finner motivation till fortsatt arbete i den gemenskap de upplevde med sina medarbetare, feedback från medarbetare och stödsökande samt möjligheten att kunna bidra till samhällsförändring.<br>The aim of the study is to illustrate coping strategies that volunteers at a certain young women's empowerment center in the Stockholm area use to avoid emotional contagion. Furthermore, the study emphasizes factors that drive the volunteers to continue their work at the young women’s empowerment center. The study intends to answer the following two questions: i) What strategies do the volunteers use to avoid emotional contagion due to their involvement at the young women's empowerment center? ii) What factors do the volunteers find motivating to continue their involvement at young women's empowerment center? The method used for this study is based on hermeneutics and the idea of ​​the qualitative research approach as a circular movement between the different parts and the emerging picture. Richard S. Lazarus and Susan Folkman’s (1984) coping theory, Abraham Maslow’s (1943) hierarchy of needs and Frederick Herzberg’s (1993) two factor theory has formed the theoretical framework for the study. The results indicate that the volunteers mainly use three strategies to avoid emotional contagion; distance, support from colleagues and organizational guidelines. Moreover, the results show how the volunteers generally find motivation to continue their involvement due to the sense of community they experienced within the group, feedback from fellow associates but also from the who seek support and thereto the volunteers ability to contribute to the society.

Denna uppsats är en utvärdering av stödsökandes upplevelser av kontakt med Sveriges tjejjourer och deras upplevelser av stödbehov. Syftet med utvärderingen var att undersöka hur de stödsökande upplever det stöd de får i sin kontakt med tjejjourerna och att inkludera de stödsökande i utvecklingen av tjejjourernas verksamhet. Detta genom att ta reda på vilka behov de stödsökande anser sig ha då de kontaktar en tjejjour. Empirin samlades in genom en kvalitativ enkät avsedd för tjejer som varit i kontakt med tjejjourerna. Empirin hanterades genom innehållsanalys och kategoriserades under teman. Resultaten analyserades mot bakgrund av tidigare forskningen och teori. Den tidigare forskningen visade på befintlig kunskap och kunskapsluckor gällande ungas behov av socialt stöd och omständigheter kring ungas stödsökande beteende, samt socialt stöd online. De teorier som användes var empowerment och KASAM. Resultaten visar att tjejjourernas verksamhet är en uppskattad form av socialt stöd för tjejer idag och att möjligheten att vara anonym i stödkontakten är viktig. Resultaten visar även att tjejjourerna behöver bli mer synliga och att ökad tillgänglighet önskas av de stödsökande. En av de viktigaste faktorerna i tjejjourernas kontakt med stödsökande är att bemötandet är personligt och engagerat.

The debate and research on trans in feminist studies has increased in recent years. While it is still a minor discussion in comparison to other topics in the field, it demonstrates the importance of the subject.  Through out history, feminist separatist spaces has been criticized for being transphobic by trans activists, in relation to trans women's experiences of these spaces. Discriminating attitudes are still influencing the shaping of feminist spaces, such as women's shelters.  This is a study of attitudes towards trans women in women's shelters. I have an intersectional transfeminist perspective. Results show that the problem is a lack of knowledge in trans questions and issues amongst the workers. My interview partners are asking to be educated in the subject. They problematize the way that the issue is systematicly overidden and how responsibility is placed in bigger organizations that have influence and power over smaller ones. Through the course of the study, as well as through my own feminist work, I feel that there is a great will for things to change amongst the younger generations of women's shelters workers, but also a resistance against that will, in older generations.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen. Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat. Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stärka unga kvinnor vars psykiska ohälsa fortsätter att öka. Statistiskt sett så finns klara samband mellan den psykiska ohälsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbättra den psykiska ohälsan bland flickor samt att beskriva faktorer som påverkar det ideella arbetet på tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju intervjuer genomfördes på aktiva medlemmar på olika tjejjourer och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två teman jourverksamheten och den utåtriktade verksamheten samt fem kategorier, jourens uppbyggnad, stödsökande, resurser, förebyggande arbete och samverka. Tjejjourernas stödbidrag, anställda och aktiva medlemmar påverkar i vilken utsträckning de har möjlighet att arbeta förebyggande. Hjälp till självhjälp samt att stötta och stärka var prioritet i jourverksamheten trots att behov finns i den utåtriktade förebyggande verksamheten. Studien visar på att det läggs allt mer ansvar på landets tjejjourer från bland annat myndigheter att ta hand om tjejer som behöver stöd. Samarbetet i kommunerna mellan tjejjourer och andra instanser behöver förbättras. Det viktigaste förebyggande arbetet sker på skolorna och kommunen bör uppmärksamma att tjejjourerna kan betraktas som ett komplement i detta forum.<br>In Sweden there is about 60 organisations that works voluntary to support and empower young woman whose mental illness continues to increase. The purpose of this study was to describe factors that affect the volunteer work at these organisations by the active members. A qualitative interview was used as method. Seven interviews conducted on the active members in different organisations and analyzed by a content analysis. The results are based on two themes,- organisation activities and external activities as well as five categories, organisation structure, support seekers, resources, prevention and interact. The girls voluntary organisations are affected to wich extent they are able to work preventively by the support contributions, employees and active members. Self-help and to support and strengthen was the priority in the organisations although there is a need in the external prevention activities. The study shows that there are more and more responsibility on the girls organisations from other authorities. The cooperation in the municipality between the voluntary organisations and others needs to be improved. The most important preventive work is done at school and the municipality should be aware that girls voluntary organisations can be seen as complementary in this forum.

Den här uppsatsen granskar dokumentärfilmen Könskriget från 2005 i syfte att undersöka hur filmstilistiska val formar dess sanningsanspråk. Eftersom uppsatsens genomförande förutsätter att filmen faktiskt har lyckats med detta inkluderas en övergripande redogörelse för filmens politiska och samhällsmässiga konsekvenser vilket ska verka för att legitimera uppsatsens utgångspunkt. Analysen utgår från en närläsningsmetod utifrån vilken en teori om sanning och dokumentärfilm appliceras på filmen. Med utgångspunkt i Louise Spences och Vinicius Navarros teoretiska resonemang erbjuder uppsatsen en grundläggande förståelse för sanningsbegreppets förhållande till dokumentärfilm för att i analysen fokusera på klippning, kameraarbete och ljud i relation till konstruerandet av ett sanningsanspråk. Mer specifikt undersöks dessa faktorer utifrån hur de förhåller sig till hur filmen strukturerar sina argument, vilka som agerar vittnen, hur vittnesmålen behandlas samt hur ljud och bild samverkar. Slutsatsen sammanfattar vad analysen visar och återkopplar till den tidigare forskningen och till den del som behandlar filmens samhällskonsekvenser.