Contents
Academic literature on the topic 'Tolkande reproduktion och barns perspektiv'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Tolkande reproduktion och barns perspektiv.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Dissertations / Theses on the topic "Tolkande reproduktion och barns perspektiv"
1
Englund, Maria, and Lina Eriksson. "Jag ska vara med och leka : Barns kamratkulturer på en förskoleavdelning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126643.
Full textAbstract:
Vårt syfte med denna studie är att vi vill undersöka barns kamratkulturer. Genom våra observationer har vi fått en förståelse för hur barnen träder in i en redan pågående lek samt hur barnen skyddar sitt interaktiva utrymme (lekutrymmet och samspelet som barnen har tillsammans i leken). Vi har också upptäckt hur barnen positionerar sig beroende på vem/vilka de leker med. Barnen tolkar även vuxenvärlden och skapar därefter egna tolkningar som de använder i sina lekar. Teorin vi utgår ifrån är det barndomssociologiska perspektivet. Metoden som vi använder oss av för att samla in data är deltagande observationer och informella samtal med inspiration av en etnografisk studie. Resultatet visar att barnen använder olika tillträdes- och uteslutningsstrategier, samt att de skyddar sina interaktiva utrymmen då leken blir hotad av andra barn som försöker ta sig in i leken. I observationerna ser vi hur barnen är aktiva agenter i sin egen lek genom att barnen skapar kamratskap mellan varandra. Vår slutsats kan relateras till tidigare forskning som vi har tagit del av. Vi ser en tillträdesstrategi som enligt tidigare forskning sällan fungerar, den direkta verbala strategin, men i två av våra observationer visar det sig att denna strategi fungerar.
2
Lundh, Anna, and Emelia Appleton. "”Ska jag visa hur man gör?” - En studie om användning av och tillgång till digital teknik i förskolan utifrån barns perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30190.
Full textAbstract:
Digital teknik i förhållande till förskolan är ett forskningsområde som det idag finns begränsad forskning inom, ännu mindre utifrån barnens perspektiv. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn ser på sin delaktighet i användning av och tillgång till lärplattor i förskolan. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Hur beskriver och förhåller sig barn till användningen av lärplattan?, Vilka regler och maktrelationer styr användningen av tillgången till lärplattan? och Hur kan barns användning av och tillgång till lärplattan förstås ur ett delaktighetsperspektiv?. En kvalitativ forskningsmetod har använts där lärplattesamtal och en gruppintervju genomförts. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen av empirin är Corsaros teori om tolkande reproduktion, Foucaults maktteori och Hats delaktighetsstege, där barns perspektiv varit centralt i analysen. Utifrån frågeställningarna visar resultaten att barnens användning av och tillgång till lärplattor i förskolan är påverkat av många faktorer. Studiens resultat visar att det ofta skapas ett samspel i användningen av lärplattan där barnen genom tolkande reproduktion uppvisar förmågor, samt olika sätt att uttrycka vad lärplattan används till och bör kallas. Vidare visar studiens resultat att användningen av och tillgången till lärplattan är påverkat av olika maktrelationer som skapas och av de rådande reglerna som barnen uttrycker existerar. Dessa faktorer påverkar i sin tur vilken delaktighet som blir möjlig, där barnen uttrycker olika grader av delaktighet beroende på vilket sammanhang de är en del av.
3
Hansen, Jessica, and Yvonna Weimer. "”Vi brukar leka nåt annat som dom tycker är tråkigt” En studie om inkludering och exkludering i den fria leken." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33194.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att utifrån barns berättelser få en ökad förståelse kring inkludering och exkludering i den fria leken på förskolan samt hur pedagogers och barns normer förhåller sig till varandra. Vi vill synliggöra barnens berättelser kring inkludering och exkludering i deras kamratkultur då vi upplever att det saknas kunskap inom ämnet för att pedagogerna ska kunna förhålla sig till barns handlande i olika leksituationer.Studien utgår från Corsaros (2015) teori inom den nya barndomssociologin där barn betraktas som aktörer och skapare av sin sociala värld. Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av två olika typer av intervjuer med barn och pedagoger.Studiens resultat visar att barnen har olika strategier både för att komma med i en pågående lek och för att exkludera andra barn från sin pågående lek. Av barnens berättelser framkommer det att de använder sig främst av verbala strategier både vid tillträde och vid exkludering. I resultatet framgår några av barnens normer som finns i deras kamratkultur till exempel att den som bestämt leken är den som avgör vem som får vara med. Slutligen visas även en konflikt mellan barnens normer och pedagogernas förhållningssätt då det uppstår en krock mellan att ta hänsyn till barnens normer och pedagogernas ansvar att ingen ska vara utanför. För att pedagoger ska kunna förstå kamratkulturen i verksamheten på förskolan behövs kunskap om barnens normer och lekstrategier.
4
Eriksson, Emma, and Vokoun Simon Bergfors. "”Är du en bebis?”- Barns kamratkulturer i förskolan. : En studie om barns relationer och kamratkulturer i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34972.
Full textAbstract:
I förskolans läroplan Skolverket (2018) står att lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, vilket således indikerar lekens stora betydelse i förskolan. I leken utmanas barnen tillsammans med andra barn i det sociala samspelet, vilket också etablerar olika former av kamratkulturer mellan barnen i leken. Kamratkulturerna är dock inte endast lätt för barnen då kamratkulturerna även kan skapa utanförskap och liknande. Syftet med följande studie är öka kunskapen om barns kamratkulturer i förskolan och hur dessa etablerar sig i barnens fria lek.1 Studien ska belysa de kunskaper som krävs för att förstå barns kamratkulturer och hur barnen tar sig in i dem genom olika tillträdesstrategier. Som metod för studien har kvalitativdata utifrån observationer av barns lek på två förskolor samlats in. Barnen som var med i observationerna var i åldrarna 3–6 år. Observationerna har analyserats utifrån olika begrepp som kamratkulturer, tolkande reproduktion och access strategier hämtade från Corsaro (1978, 2017). Resultatet från observationerna synliggör hur barn intar olika positioner i kamratkulturerna. I leken finns det en eller flera som positionerar sig som ledare vilka vill styra lekens innehåll medan de andra barnen följer ledaren. Resultatet visar också att det finns skillnader i hur pojkar och flickor positionerar sig och söker tillträde till leken.
5
Andersson, Erik. ""jag svärdade dig" : En studie av barns lek och interaktion på en mobil förskola." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296237.
Full textAbstract:
Mobila förskolan finns idag i ett dussintal kommuner i Sverige. Utbyggnaden av verksamheten har motiverats av platsbrist, lokalbrist och en pedagogik som är bra för barnen. Inga större studier har gjorts av mobila förskolan och vi vet därför inte hur denna verksamhetsform påverkar barnen. Därför var syftet med denna uppsats är att med hjälp av observation analysera förutsättningarna för barns lek och interaktion på en mobil förskoleavdelning i Uppsala kommun. Studien genomfördes under sex dagar på en mobil avdelning. Under denna tid filmades barnens lek i och utanför bussen. Analysen av materialet utgick ifrån Corsaros (2003, 2015) begrepp kamratkulturer, tolkande reproduktion och interaktionsutrymme. Resultatet visar att barnens val av lekar styrs av hur rörliga de är. Utanför bussen väljer de framförallt att leka rollekar i olika former medan de på bussen väljer rimlekar eller anpassade former av närmade/undvikandelek. Barnen i den lokala kamratkulturen har väl utvecklade strategier för att ta sig in i lek och barnen delar oftast med sig av lekar och interaktionsutrymmen som skapas
6
Lundin, Natalie, and Emma Sandgren. "”Du och jag leker här tillsammans” En studie om barns sociala interaktion i förskolans utomhusmiljö." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35264.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att beskriva samt skapa en djupare förståelse för hur barns sociala interaktion gestaltas i den fria leken kring en klätterställning på en förskola. Studien bygger på fem icke deltagande observationer, där barns sociala interaktioner kring klätterställningen har dokumenterats. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:•Hur kommer barns sociala interaktioner till uttryck inom kamratkulturerna kring klätterställningen? •Vilka tillvägagångssätt använder barnen sig av i den fria leken inom kamratkulturen?Resultatet av denna studie uppvisade ett mönster, hur kamratkulturen styrdes av en informell ledare. Utifrån empirin synliggjordes tre påverkande faktorer för den sociala interaktionen inom kamratkulturen. Slutsatsen av denna studie är att makt, ålder och vänskap är de tre påverkande faktorerna i barnens sociala interaktion inom kamratkulturen. Barnen tillämpade de tre faktorerna och olika tillträdesstrategier för att inkludera och exkludera andra barn i den fria leken inom kamratkulturen.
7
Weiland, Julia, and Nina Hedin. "Bland lövkojor, sandkakor och skuggslem : En studie om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den fria utomhusleken." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40435.
Full textAbstract:
Barns rätt till delaktighet och inflytande lyfts fram i både barnkonventionen, FNs konvention om barnets rättigheter (2009) och i Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018) och är samtidigt ett ämne som intresserar oss mycket. Under våra verksamma år inom förskolans värld har vi blivit bekanta med begreppens komplexitet och ställt oss frågan om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck men även hur detta kan förstås. Det finns en mängd studier inom ämnet men hittills har ingen påträffats som undersöker barns delaktighet och inflytande i den fria leken utomhus. Därmed är vårt syfte att undersöka möjligheter och hinder i den fria utomhusleken för att skapa kunskap om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den aktivitet som anses vara barnens ”egna”, nämligen leken, och då specifikt den lek som sker utomhus. Studiens syfte besvaras utifrån tre frågeställningar gällande barnens sociala initiativ i leken, pedagogernas roll samt vilka förutsättningar som finns för barnens delaktighet och inflytande och hur detta kommer till uttryck. Studien genomförs med en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barnen. Resultatet analyseras utifrån Foucaults maktteori, Corsaros teori om barndomssociologi samt de centrala begreppen delaktighet och inflytande. Resultatet av studien visar att barnen är aktiva aktörer som både anpassar sig efter och förhandlar om utomhuslekens möjligheter. De använder sig av olika metoder för att få vara med i leken likväl som för att exkludera och inkludera andra barn. Därmed både skapar och begränsar barnen förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Maktutövande och styrning blir på så vis synligt barnen sinsemellan men även mellan pedagoger och barn. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig utgöra en betydelsefull faktor för utomhuslekens möjligheter. Deras sätt att agera i de situationer som uppstår skapar på olika sätt både möjligheter och hinder för leken likväl som de skapar eller begränsar förutsättningarna för barnens delaktighet och inflytande i utomhusleken.
8
Johansson, Emilia, and Kajsa Holmdahl. ""[...] om ingen var dum"." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27265.
Full textAbstract:
Syftet med studien har varit att belysa barns perspektiv på kamratkulturer samt inkluderande och exkluderande handlingar. Barn som ingår i en kamratkultur i förskolan blir både inkluderade och exkluderade. Vi har valt att utgå från barns perspektiv då vi upplevt att det finns ett behov att få en inblick i hur barn ser på inkluderande och exkluderande handlingar. Vi har valt att utgå från Corsaros (2015) teori om kamratkulturer med flera olika begrepp kopplade till denna teori. Studien är skriven utifrån en kvalitativ metod med två olika typer av intervjuformer med barn i mindre grupper. Empirin samlades in på två förskolor i Skåne och sammanlagt 20 barn deltog i intervjuerna. Vi genomförde en semistrukturerad intervju utifrån en gestaltning som barnen sedan fick reflektera kring och en ostrukturerad intervju där vi tillsammans med barnen skapade en mindmap om vänskap. Empirin strukturerades upp i teman kopplade till frågeställningarna. Utefter dessa teman är sedan analysen strukturerad.Resultatet från intervjuerna visar att barn talar om flera olika typer av tillträdesstrategier för att bli inkluderade i kamratkulturen men att det är verbala frågor om tillträde som är mest förekommande. Resultatet från intervjuerna visar även att barn framförallt använder sig av fysiskt våld och verbala handlingar för att exkludera andra barn i kamratkulturen. Beroende på om barnen blir exkluderade eller exkluderar upplever de olika typer av känslor. Utifrån ett perspektiv av tolkande reproduktion synliggörs barnens perspektiv på inkluderande och exkluderande handlingar som en reproduktion av vuxenkulturen men även som en produktion av informationen från den vuxna världen. När barnen beskrev en bra kompis framkom det fyra olika teman vid bearbetningen av empirin. Dessa är verbala yttranden, vad man kan göra tillsammans, vad man kan lära sig och lekar vilket kan ses som positivt och inkluderande. När de beskrev en dålig kompis framträdde tre teman vid bearbetningen av empirin vilka var verbala yttranden, strategier att dra sig undan och fysisk våld vilka kan uppfattas som negativa och exkluderande handlingar.
9
Hedbring, Miranda. "Att leva med sällskapsdjur i familjen : En intervjustudie om barns upplevelse av att dela hem med ett djur." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145590.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att ta del av och tolka åtta barns upplevelser av att leva med djur i hemmet för att genom detta öka förståelsen för barns upplevelse av att dela hem med djur. Insamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer och analysmetoden var tolkande fenomenologisk analys. Resultatet visar att barnens upplevelser av att leva med sällskapsdjur är komplexa, mångfacetterade och fulla av nyanser där både positiva och negativa aspekter finns representerade. Resultatet visar också en stor kompetens hos barnen när de handskas med och förhåller sig till att dela hem med djuren, vilket kan innebära både gos, lek och glädje men också rädsla för att bli bitna/rivna och att oroa sig för eller sörja ett djur. Resultatet visar även att barnens upplevelse av delaktighet i skötseln av djuren varierar, likaså varierar barnens resonemang kring huruvida djuren är familjemedlemmar eller inte. Den övergripande slutsatsen av studien blir att vi behöver få större kunskap om hur barn upplever att dela hem med djur då det är en situation som många barn delar men där mer forskning behövs som utgår från barnens perspektiv och fokuserar på upplevelsen i sig och inte på kausala samband och/eller vilka effekter djuret har på barnet.
10
Michailidou, Efthymia, and Caldenius Natalia Herraiz. "Trolla med normer snarare än "rätt och fel". En studie om pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190008.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar av och kunskaper kring att arbeta med genus och drama samt att belysa vilka eventuella utmaningar de möter i arbetet. Studien präglas av kvalitativ metod och utgår ur ett socialkonstruktionistisk perspektiv. Vår ambition var att samla in pedagogernas erfarenheter och uppfattningar i relation till hur normkritisk pedagogik och genusfrågor synliggörs i barns dramalek därför har vi använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att samtliga intervjuade pedagoger uppfattar och använder drama som en pedagogisk kontext för att undersöka jämställdhet tillsammans med barn på ett lekfullt sätt. Detta, i sin tur, belyser dramas kraft som ett normbrytande pedagogiskt verktyg. Resultatet visade även hur pedagogernas förhållningssätt i relation till normer och stereotyper påverkar och utformar sättet barn upplever normer och stereotyper samt hur dramapedagogik bidrar till barns normkritiskt tänkande. Till sist, tydliggjordes hur viktigt pedagogernas medvetandegörande och närvaro är för att styra lärandet utifrån barns behov, medan olika utmaningar som uppstår bör lösas genom en god kollegial och föräldrasamverkan.<br>The purpose of the study was to investigate educators' perceptions of and knowledge about working with gender and drama and to shed light on the possible challenges they face in their work. The study is characterized by a qualitative method and is based on a social constructionist perspective. Our ambition was to collect the educators' experiences and perceptions in relation to how norm-critical pedagogy and gender issues are made visible in children's drama play, which is why we have used interviews as a data collection method. The results showed that all interviewed educators perceive and use drama as a pedagogical context to investigate gender equality with children in a playful way. This, in turn, highlights the power of drama as a norm-breaking pedagogical tool. The results also showed how the educators' attitudes in relation to norms and stereotypes affect and shape the way children experience norms and stereotypes and how drama pedagogy contributes to children's norm-critical thinking. Finally, it was clarified how important the educators' awareness and presence is to guide learning based on children's needs, while various challenges that arise should be solved through good collegial and parent collaboration.