To see the other types of publications on this topic, follow the link: Tove.
Dissertations / Theses on the topic 'Tove'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Tove.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Larssom, Erik. "Muminböckernas magi : - En undersökning av Tove Janssons bilderboksverk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50646.
Full text
2
Jendis, Mareike. "Mumins wundersame Deutschlandabenteuer : Zur Rezeption von Tove Janssons Muminbüchern." Doctoral thesis, Umeå universitet, Moderna språk, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-12886.
Full text
3
Jendis, Mareike. "Mumins wundersame Deutschlandabenteuer : zur Rezeption von Tove Janssons Muminbüchern /." Umeå : Univ, 2001. http://www.mos.umu.se/forskning/publikationer/files/jendis-diss.pdf.
Full text
4
Garp, Elina. "Mumintrollet blir stor : En studie av Mumintrollets utveckling i Tove Janssons muminböcker." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166961.
Full text
5
Gustafsson, Barbro K. "Stenåker och ängsmark : erotiska motiv och homosexuella skildringar i Tove Janssons senare litteratur /." Stockholm : Almqvist & Wiksell, 1992. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35523759n.
Full textAbstract:
Thèse--Théologie--Uppsala, 1992.<br>Mention parallèle de titre ou de responsabilité : Stone field and meadow-Land : erotic motifs and homosexual depictions in Tove Jansson's later literature. Résumé en anglais.
6
Numminen, I. (Ida). "Vuodenaika, luontosuhde ja luontokuvaus Tove Janssonin teoksissa Taikatalvi ja Muumilaakson marraskuu." Master's thesis, University of Oulu, 2013. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201305241341.
Full textAbstract:
Tutkin pro gradu -tutkielmassani Tove Janssonin Muumi-kirjoja Taikatalvi (Trollvinter, 1957) ja Muumilaakson marraskuu (Sent i november, 1970). Tarkastelen teoksista vuodenaikojen merkitystä, hahmojen luontosuhdetta ja luontokuvausta. Teorianani käytän ekokritiikkiä ja metodinani lähilukua.
Vuodenajoilla on sekä juonellinen että symbolinen merkitys teoksissa. Taikatalvessa talvi symboloi Muumipeikon muutosta. Muumilaakson marraskuussa syksyn symbolinen merkitys ei ole niin merkittävä. Taikatalvessa ja Muumilaakson marraskuussa talvi ja syksy ovat vastakohta kesälle, ensimmäisten Muumi-kirjojen vuodenajalle. Lapsuuden kesästä siirrytään aikuistumiseen, aikuisuuteen ja vanhuuteen talven ja syksyn avulla.
Kirjojen hahmojen luontosuhteissa on erilaisuuksia ja samankaltaisuuksia. Osa hahmoista arvostaa luontoa, osa nauttii siitä, osa käyttää siitä hyödykseen ihmiskeksinnöin, ja osa ei suuremmin välitä siitä. Ongelmallinen luontosuhde on monien hahmojen kohdalla yhteydessä hahmon identiteettikriisiin.
Luontokuvaus on molemmissa teoksissa realistista. Tosin Taikatalvessa luonnossa esiintyy vielä myyttisiä piirteitä toisin kuin Muumilaakson marraskuussa. Sekä Taikatalvessa että Muumilaakson marraskuussa tärkein luontoelementti on meri. Molemmissa teoksissa luontokuvaus rakentaa teokseen sopivan tunnelman.
7
Ilesanmi, Anna, and Malin Román. "Trubbel-Tove på utflykt : Ett didaktiskt arbetsmaterial för värdegrundsarbete i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32982.
Full textAbstract:
Förskolan är en naturlig plats för barns begynnande demokratiska lärande då den representerar barnens samhälle. Vårt arbete tar tillvara på den potentialen och syftar till att ge förskollärare ett verktyg för värdegrundsarbete både i barngruppen och personalgruppen. Vi har utvecklat en bilderbok riktad till åldrarna 3–6 år med en tillhörande lärarhandledning som innehåller diskussionsfrågor och aktiviteter som kan utföras i grupp med utvecklande av demokratiska värderingar som mål. Arbetet är inriktat på deliberativ demokratifostran och demokratiska samtal med speciellt fokus på etiska dilemman och det sociala samspelet i barngruppen. Vår berättelse fokuserar på olika etiska dilemman kring de demokratiska värdena solidaritet, delaktighet och inflytande som barnen kan möta i förskolan. Lärarhandledningen belyser olika konflikter och dilemman som sker i berättelsen och ger förslag på olika metoder för att arbeta med dessa. Dilemman och andra konflikter kan användas som en utgångspunkt för diskussioner som innefattar perspektivtagande och kan leda till större social och demokratisk kompetens. Vår rapport tar avstamp i vad demokrati innebär och hur dilemman uppstår. Detta följs sedan upp med att titta på vilken betydelse förskollärares förhållningssätt har när det gäller förmedling av demokratiska värderingar samt hur bilderböcker kan användas för att stödja värdegrundsarbetet i förskolan.
8
Winbergh, Yrsa. "Muminmammans värld : En analys av kön, makt och moderskap i Tove Janssons muminsvit." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35631.
Full text
9
Jensen, Tove. "Urban Building vid Hornsbruksgatan : Kontor och Bostäder vid Hornsbruksgatan." Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-95548.
Full textAbstract:
Kandidatprojekt Kontor och Bostäder vid Hornsbruksgatan. Att i en intressant kontext, vid både stad och park skapa en levande miljö där de olika nivåerna nyttjas för att skapa nya stadsmiljöer. Ett blandat program, bestående av bostäder, kontor och kommersiell verksamhet, som normalt är ganska slutet öppnas upp för allmänheten och disponeras i förhållande till grad av offentlighet.
10
Stein, Svenja. "I gråzonen mellan trygghet och skräck : "Unheimlich" som berättarteknik i Tove Janssons roman Trollvinter." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79997.
Full textAbstract:
Denna uppsats utvecklar Sigmund Freuds begrepp "unheimlich" till ett litteraturvetenskapligtbegrepp och analysverktyg utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. "Unheimlich"framkallas av grundläggande kategoriseringsproblem som uppstår i konfrontation med omvärlden.Begreppet används för att rama in och förstå kategoriseringsproblem i Tove Janssons bokTrollvinter utifrån den litterärt framställda protagonistens perspektiv. Analysen består i attundersöka kategoriseringsproblemens förekomst och funktion för berättelsen. Den visar hur dessakategoriseringsproblem skapar en spänningsladdad dynamik i Trollvinter och hur "unheimlich"berättartekniskt kan utnyttjas för att driva berättelsen framåt. Berättelsen kan ses som ett saktalärande av att hantera grundläggande kategoriseringsproblem och därmed iordningställande avrelationen till omvärlden. Denna uppsats visar således hur "unheimlich" kan användas som ettlitteraturvetenskapligt analysverktyg på litteratur av detta slag för att göra systematiskaundersökningar av dess förekomst och funktion för berättelsen.<br>In dieser Magister-Arbeit wird Sigmund Freuds Definition von "unheimlich" mit Hilfe eineshermeneutisch-phänomenologischen Ansatzes zu einem literaturwissenschaftlichen Analyse-Hilfsmittel weiterentwickelt. Jemand oder etwas kann dann als "unheimlich" verstanden werden,wenn wesentliche Kategorisierungsprobleme bestehen, welche in Konfrontation mit der Umwelthervorgerufen werden. Der Begriff "unheimlich" wird genutzt um beschriebene Erlebnisse derHauptfigur Mumin in Tove Janssons Buch Trollvinter einzurahmen und zu verstehen. Die Analysebesteht darin, das Vorkommen und die Funktion von Kategorisierungsproblemen innerhalb derGeschichte zu untersuchen und zu zeigen, wie diese eine spannungsgeladene Dynamik inTrollvinter erzeugen. Es wird gezeigt, wie "Das Unheimliche" erzähltechnisch genutzt werden kann,um die Handlung der Geschichte voranzutreiben. Trollvinter kann als ein langsames "in Ordnungbringen" der Beziehung zur Umwelt verstanden werden. Somit zeigt die vorliegende Magister-Arbeit, wie das Vorkommen und die Funktion von "unheimlich" innerhalb einer Geschichtesystematisch untersucht, verstanden und in größeren Zusammenhang gebracht werden kann.
11
Nilsson, Lindberg Sanne Sebastian. "Pappan, mamman och fyren : Manligt och kvinnligt i Tove Janssons Pappan och havet och Muminpappans memoarer." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5641.
Full textAbstract:
Tove Jansson was born in 1914 and died in 2001. She was a Finnish, though Swedish-speaking, novelist and painter. She wrote many books of which the Moomin books were the most popular. She wrote in total eight Moomin books (picture books not counted) of which some were rewritten one of more times. The first Moomin book appeared in 1945 and the last as late as 1970. Two Moomin books, Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa, deals especially with the father in the Moomin family which is the character I have been most interested in. Several other studies have been done of the Moomin books, but none of them have had the dad and the gender relations between him and the mum as its focus. No earlier study has looked at the Moominpappa with masculinity studies as a tool for analysis. The main aim of this study was to find out how masculinity, unmanliness, femininity and gender relations are staged and problematized in two books by Tove Jansson: Moominpappa at Sea and The Memoirs of Moominpappa. I have also studied the construction of gender differences between the Moominpappa and the Moominmamma. The books have been read and then analyzed with psychoanalysis and masculinity studies as the main analyzing tools. The psychoanalysis has in parts been feministic. The result is that Moominpappa at Sea tells about a masculinity that is not working and about gender relations that has to be rebuilt in order to give the Moominpappa a sense of masculinity. The Moominmamma is oppressed and mostly fits herself into that gender relation, but she also makes her own world by painting the walls of the lighthouse tower and even manages to escape into her painting. The growing Moomintroll tries to find his own ways by moving away from the family and starts coming close to the frozen Groke which makes her dance and melt. In my analysis she is an abjected version of the Moominmamma and The Lighthouse Keeper as an abjected version of the Moominpappa.
12
Berggren, Johanna. "Familjerna vid fyren : En jämförelse mellan Virginia Woolfs To the Lighthouse och Tove Janssons Pappan och havet med avseende på familjemönster och könsroller." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5410.
Full text
13
Törnqvist, Katharina. "Bilderbokens text och bild i samspel : En studie av Tove Janssons Hur gick det sen?-boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26399.
Full textAbstract:
The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show. According to the analysis performed inthis study The Book About Moomin, Mymble and Little My is a good example of the genuine picture book.
14
Solfors, Fredrik. "Berättelsen om det osynliga barnet : En studie av två grundskoleklassers tolkning av Tove Janssons novell." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1950.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att se hur elever ur två årskullar, år sex och åtta, upfattar Tove Janssons novell, "berättelsen om det osynliga barnet". Använder de den konkreta berättelsens förklaringsmodell, eller tolkar de texten och drar egna slutsatser? Kan de utläsa de olika karaktärernas roll i den psykiska och fysiska förvandling Ninni genomgår? Uppfattar eleverna de olika former av ironi som löper genom texten? Jag har även för avsikt att undersöka hur tolkningarna skiljer sig åt mellan yngre och äldre elever.</p><p>I min undersökning har jag använt mig av enkäter med öppna frågor, samt kvalitativa intervjuer med tre elever från varje årskurs för att få bredd och djup.</p><p>Slutsatsen jag dragit är att eleverna använder både textens konkreta förklaringsmodell och själva drar egna slutsatser. Vidare har de uppmärksammat de olika karaktärernas roll i Ninnis förvandling. Mindre än hälften av eleverna kunde redogöra för begreppet ironi, den form av ironi vi kallar "antifrasisk".</p><p>I jämförelse hade år åtta bättre förmåga att dekontextualisera berättelsen och relatera tematiken till något bortom berättelsens ramar.</p>
15
Holmström, Emilia, and Jeanette Öhlund. "Barnlitteratur inom utbildning för hållbar utveckling : En ekokritisk textanalys av Tove Janssons böcker om Mumindalen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-142427.
Full textAbstract:
Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.
16
Norberg, Juuso Lina. "Att ägas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den ärliga bedrgaren." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24812.
Full text
17
Blanksvärd, Emilia. "Mumindalen och katastrofhotet – En analys av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Kometen kommer (1968)." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83619.
Full textAbstract:
Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.
18
Hane, Linnéa. "Mumindalens fina flickor och milda mödrar : – en retorikvetenskaplig analys av femininitetskonstruktionen i Tove Janssons muminböcker." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324213.
Full text
19
Lindgren, Anttila Katja. "Drömmen om mamman : En jämförelse mellan Tove Janssons ideala Muminmamma och Astrid Lindgrens frånvarande mödrar." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38125.
Full text
20
Fransson, Anna. "Att konfronteras med livet - livsåskådning i Tove Janssons tre bilderböcker Hur gick det sen?, Vem ska trösta knyttet och Den farliga resan." Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1033.
Full textAbstract:
<p>Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.</p>
21
Tjerngren, Moa. ""Hela öns vemod och hela havets enslighet hade krupit in i dem" : En ekokritisk analys av Tove Janssons Trollvinter och Pappan och havet." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166868.
Full textAbstract:
Denna uppsats studerar naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika naturtyper.
22
Bykiewicz, Sylwia. "Den Stilistiska Tove Jansson En stilanalys av Bildhuggarens dotter & Det osynliga barnet och andra berättelser." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-55314.
Full textAbstract:
Syftet med min uppsats är att granska Tove Janssons stilistiska drag i hennes sätt att skriva ur ett barns perspektiv. Utifrån mitt undersökningsmaterial vill jag belysa en stor förändring mot vuxenförfattarskapet i Tove Janssons sätt att skriva. Jag vill med med min analys utröna hur Tove Jansson gestaltar barnets upplevelse av tillvaron: det mytiska och magiska mitt i vardagen, spänningen mellan trygghet, skräck och den gränslösa fantasin. Min uppsats är uppdelad i två delar. I den empiriska analysen förklarar jag begrepp och termer ur kunskapsmässigt etablerade teorier, som är relevanta för min senare analys. I den andra delen, den analytiska undersökningen, förenar jag de teoretiska delarna med min analys kring Tove Janssons språkanvändning och termer som föder hennes stilgrepp.
23
Andersson, Michaela. "Allting är mycket osäkert och det är det som lugnar mig : Dystopi i Tove Janssons muminvärld." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340392.
Full text
24
Heinold, Johansson Lina. "Mötet med förfadern : En tematisk och komparativ analys av Tove Janssons Trollvinter och Sent i november." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-175674.
Full textAbstract:
Denna uppsats syftar till att lyfta fram förfadern i Tove Janssons böcker Trollvinter (1957) och Sent i november (1970) via en i första hand tematisk och i andra hand komparativ analys. Via närläsning av texterna undersöks de utmärkande dragen för Mumintrollets respektive Onkelskruttets sökande efter och möte med förfadern samt den betydelse som förfadern har för dessa två romanfigurer. Texterna tolkas med hjälp av Sigmund Freuds teorier om fantiserande och lekande respektive det kusliga. Resultatet i studien visar bland annat att båda romanfigurerna styrs av önsketänkande och gör sig illusioner om vem förfadern är och vad han vill. De är båda nyfikna på förfadern, men deras drivkrafter till att söka efter honom skiljer sig åt. Deras respektive möte med honom har flera gemensamma nämnare såsom beundran och avståndstagande. Förfaderns betydelse för såväl Mumintrollet i Trollvinter som Onkelskruttet i Sent i november hänger samman med identifikation och behovet av att känna samhörighet.
25
Lindster, Oscar. "Muminpappan och manligheten : Familjen kontra äventyren." Thesis, Stockholm University, History of Literature, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-36948.
Full textAbstract:
<p>Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.</p>
26
Wallinder, Madelene. ""Det kan ju inte vara precis detsamma med en flicka" : Mumindalen ur ett queerperspektiv." Thesis, Södertörns högskola, Litteraturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37513.
Full textAbstract:
The essay examines the presence of queer desires and characters in Tove Jansson's books about the Moomins, mainly with a focus on: Finn Family Moomintroll (Trollkarlens hatt, 1948), Moominsummer Madness (Farlig midsommar, 1954) and Tales from Moominvalley (Det osynliga barnet, 1962). These three books are examined one by one and in chronological order, so as to be able to find whether the presence and character of queer representation changes over time. The idea is that this work should fill a gap in the research by exploring norm defying sexuality, gender identity and gender expression, since the books about the Moomins previously have been analyzed through a heteronormative perspective. The result shows that the books frequently feature queer relationships and characters, but also that the nuclear family and heteronormative ideas are maintained and upheld by the Moomin family.
27
Sundqvist, Lisa, and Lotta Muukkonen. "Det osynliga barnet i Mumindalen : En studie av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Det osynliga barnet (1962)." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35957.
Full textAbstract:
Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål.
28
Quennerstedt, Frida. "Konsten att påverka med design : En fallstudie av kampanjen #VÅRTHAV." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-44267.
Full textAbstract:
At a time when changing habits are advocated for both personal and collective goals, knowledge from several scientific disciplines can be used for communication. In order for people to break old habits and create new ones, they may in some cases need a push in the right direction. With nudging one can in different ways help people take decisions more easily and make choices with the goal that it will benefit the individual or the collective, but in some cases there’s a risk that the one who initiates the nudge uses it for their own benefit. Through a case study of the #OURSEA campaign, initiated by Moomin Characters Ltd., in collaboration with the John Nurminen Foundation, this thesis intends to investigate and identify how nudging is used to convey information and change behaviors. The analysis is based on the behavioral science theory nudging. To go in depth, suggestions are given on how the campaign can develop communication based on the theoretical framework in relation to graphic design. Throughout the text, a critical discussion is held about the material and about how and when the graphic designer has a responsibility regarding the use of the theories. The results show how nudging can also be used in graphic design, despite the fact that the subject and the connection between the two disciplines have not previously been thoroughly explored in regards of each other.
29
Wittenberg, John. "”Man kan aldrig ha för mycket ögonskugga” : En diskursanalys av identitet, skevhet och respektabilitet i Tove Folkessons Kalmars jägarinnor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-144378.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en studie av Tove Folkessons romandebut Kalmars jägarinnor, där diskursanalys utgör både teori och metod. Studien kan placeras i relation till forskning om respektabilitet och skeva flickskap i litteraturen, men kan även ses som ett bidrag till det ämnesdidaktiska forskningsfältet med kopplingar till svenskämnet och normkritisk pedagogik. I undersökningen analyseras konstruktionen av den kollektiva identiteten som Kalmars jägarinnor – KJ. Analysen fokuserar även på splittringar i betydelsebildningen och på relationen mellan KJ:s kollektiva vi och det diskursiva Andra. Undersökningen visar att den kollektiva identiteten konstrueras kring betydelser som samhörighet, transparens, oberoende och gränsöverskridande handlingar. Detta kan ses som en konstruktion av ett skevt flickskap där KJ positionerar sig utanför en normativ linje i en icke-respektabel position, som dock har en positiv funktion för samhörigheten. Positioneringen innefattar en diskursiv kamp kring vilka kulturella kapital, kroppar, femininiteter och heterosexuella positioner som ska betraktas som legitima. Undersökningen visar också att splittringar i den kollektiva identiteten kan härledas till olikheter i medlemmarnas personligheter och identifikationer med alternativa subjektspositioner. KJ:s kollektiva vi konstrueras i tydlig opposition till det diskursiva Andra som framför allt representeras av den priviligierade positionen som ”handbollstjej”.
30
Helena, Häll. "Högläsning och boksamtal kopplat till värdegrunden i skolans tidigare år." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32418.
Full textAbstract:
Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden.<br>This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings.
31
Jansson, Elina Terese. "Trolland." Thesis, KTH, Arkitektur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-187953.
Full textAbstract:
Sagor har under alla tider varit verktyg för att underhålla, inspirera och utbilda speciellt barn. För många av oss har sagan spelat en central och viktig roll i vår uppväxt och från dom har vi minnen som aldrig försvinner. Vi minns rytmen i texten, färgerna i bilden eller personen som berättade dom. Trolland är ett projekt som med sagans värld undersöker hur en lärandemiljö för barn kan utformas. Projektet söker inspiration i, men eftersträvar inte att vara, en sagovärld likt den som Tove Jansson beskriver i sitt författarskap. Likt flera små bergstoppar tittar förskolan Trolland upp i Vasalunds villastad. Fasadens brända yta reflekterar ljuset likt snö på ett berg. Och liksom ett berg har den också borrat sig ner och stadigt rotat sig i den sluttande tomten på Charlottenborgsvägen. Utifrån kan den upplevas som en mörk och vemodig byggnad, mörk, med gapande fönster och en hög fasad mot syd. På gården har en grop gjutits in som fylls med vatten under årets regniga dagar. Den samlar på naturens tårar, säger barnen. Men inuti har byggnaden en varmare ton av trä och kork. Hit kommer varje dag 45 barn som delas upp i tre avdelningar. De minsta huserar på bottenvåningen med egen ingång och tillgång till en avskiljd gård. De delar våning med förskolans kök och matsal. Flera smala trapplopp tränger sig in mellan fyra volymer och binder samman planen. Byggnadens mellersta plan delas av förskolans äldre barn uppdelade i två avdelningar. Här finns huvudentrén som också kopplar planet till förskolans stora gård. Det översta planet används genemsamt av huset. Här finns ett rörelserum med förskolans eget universum, och genom takfönstret, högt upp, syns det stora universum under vinterhalvårets mörka mornar. I ateljén vätter ett stort fönster mot sydväst. Det går från golv till tak och man kan få svindel om man står riktigt nära.<br>Tales has always been a tool to entertain, inspire and educate children in particular. For many of us the saga played a central and important role in our upbringing and from them we have memories that will never disappear. We remember the rhythm of the text, the colors in the image or the person who told them. Trolland is a project that with the fairytale world explores how a learning environment for children can be designed. The project seeks inspiration in, but do not aspire to be, a fairytale world like the one that Tove Jansson describes in her writing. Like several small peaks the preschool Trolland shows itself among the houses in Vasalunds. The facades scorched surface reflects light like snow on a mountain. And like a mountain, it has also drilled down and firmly rooted in the sloping plot at Charlottenborg road. From it can be seen as a dark and melancholy building, dark, with gaping windows and a high facade facing south. At the yard a pit fills with water during the rainy days. It collects the tears of the nature, the children say. But inside, the building has a warmer tone of wood and cork. Here comes every day 45 children divided into three sections. The section for the youngest, on the ground floor, got a private entrance and access to a secluded yard. They share the floor with the preschool kitchen and dining room. Several narrow flights of stairs penetrates into four volumes and binds together the plan. The building's middle floor is shared by the preschools older children divided into two sections. Here are the main entrance, which also connects the plane to the preschools large yard. The top floor is for shared use of the house. Here is a movement room with the preschools own universe, and through the skylight, high up, you can see the vast universe during the winter dark mornings. The studio overlooks a large window facing south. It goes from the floor to the ceiling and one can get dizzy if you stand really close.
32
Johansson, Elin. "EN MUMINDAL UTAN MUMINFAMILJ : EN TOLKNING AV TOVE JANSSONS BOK SENT I NOVEMBER SAMT EN DIDAKTISK DISKUSSION OM ATT LÄSA MELLAN RADERNA." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43780.
Full text
33
Pettersson, Carolina, and Brännström Tove Grannäs. "Kan Tove Jansson skapa mening i undervisningen? : En kvalitativ textanalys kring tre muminböckers möjligheter som didaktiska resurser i tema och identitetsutvecklande arbete." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434754.
Full textAbstract:
I denna kvalitativa textanalys har framträdande teman och motiv i Tove Janssons muminböckeranalyserats kring hur de kan utgöra didaktiska resurser i ett tema och identitetsutvecklande arbete.De muminböcker som analyserats är Småtrollen och den stora översvämningen (1945), Kometen kommer(1968) och Trollkarlens hatt (1948). A.J. Greimas (1974) aktantmodell har använts som en teoretiskutgångspunkt och som analysverktyg för att lyfta fram framträdande teman och motiv. De temanoch motiv som lyfts fram har även förankrats i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet - reviderad 2019 (2019) för att visa på studiens didaktiska relevans. Utöver Greimasaktantmodell har även Gérard Gennettes berättarteori (Kåreland, 2015) använts för att analyseramuminböckernas berättarperspektiv. Resultatet visar att det finns flertal teman som går att knyta an till undervisning och till Lgr11(2019) i de analyserade muminböckerna. I Småtrollen och den stora översvämningen (1945) förekommer”solidaritet” som framträdande tema och ”naturkatastrofer” som ett av flera återkommande motiv.I Kometen kommer (1968) utgör ”rymden” ett av de framträdande temana och ”könsmönster” är ettav motiven. I Trollkarlens hatt (1948) är ”årstider” ett tema och ”hållbar utveckling” kan ses som ettav de centrala motiven. Alla dessa teman har kopplats till olika delar och budskap i Lgr11 (2019)för att tydliggöra den didaktiska relevans som muminböckerna kan ha. Utöver att lyfta teman och motiv har vi även synliggjort muminböckernas berättarperspektiv.Samtliga muminböcker har en allvetande berättare som Gennette (Kåreland, 2015) även kallar fören icke-fokaliserad berättare, en berättare som belyser flera karaktärers tankar, känslor ochupplevelser. I samtliga böcker står Mumintrollets tankar och upplevelser i centrum.Muminmamman (i Småtrollen och den stora översvämningen), Sniff (i Kometen kommer) och Snusmumriken(i Trollkarlens hatt) är tre ytterligare karaktärer vars tankar och känslor uppmärksammas av denallvetande berättaren. De tre muminböckerna har en didaktisk potential då de innefattar enallvetande berättare som möjliggör igenkänning hos karaktärerna, vilket i sin tur kan bidra till ettidentitetsutvecklande arbete i undervisningen. Nyckelord: Didaktik, Läroplaner, Skönlitteratur, Aktantmodellen, Temaarbete, Identitetsutveckling
34
Nordlander, Charlott. "Ön, pappan och de hemliga : En undersökning av ö-kronotopen i Sven Wernströms De hemligas ö och Tove Janssons Pappan och havet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179616.
Full textAbstract:
Abstract Ön har länge varit en plats för utforskning inom litteraturen. Här kan vi undersöka mänskligheten utanför dess normala gränser, bortanför dess större och fixerade kontext. I denna uppsats kommer jag att undersöka ön i litteraturen utifrån ett kronotop-perspektiv, förklara hur ön kan förstås utifrån Bachtins teorier, och hur denna ter sig i De hemligas ö av Sven Wernström och Pappan och havet av Tove Jansson. Syftet med denna analys är att uppnå en fördjupad förståelse för kronotopen som koncept samt belysa hur den kan hjälpa oss se större samhälleliga inflytanden på en mindre och mer lätt-översiktlig skala. Analyserna kommer behandla de tids- och rumsskildringar som finns i dessa verk och hur de ger texten möjlighet att utforska sociala roller och koncept. Jag kommer använda mig av Bachtins kronotop-begrepp för att förklara ön som litterär kontext som jag sedan applicerar på verken. Utifrån resultaten kommer jag diskutera de samhälleliga influenser som påverkat verken.
35
Rosanna, Kahelin. "Text och illustration i samspel : En komparativ studie av Tove Janssons Pappan och havet och utgåvan av Alice i underlandet med hennes illustrationer." Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295428.
Full textAbstract:
I den här uppsatsen analyseras ikonotexten, det vill säga den helhetsbild som uppstår av text och bild i samspel, i Tove Janssons Pappan och havet (1965) och den utgåva av Alice i underlandet (1966) i ny svensk översättning, som hon illustrerade under sextiotalets mitt. Uppsatsen ämnar att genom en komparativ analys, undersöka hur en framställning där Tove Jansson både skrivit och illustrerat, förhåller sig till ett verk där hon enbart varit illustratör – och vilken påverkan det har på ikonotexten. Studien visar hur Jansson på flera sätt, i sitt eget verk såväl som Carrolls berättelse, fördjupar läsförståelsen genom ikonotexten. I samspelet kan både likheter och skillnader urskiljas. Janssons illustrationer används till exempel som förmedlare av stämningar i båda böckerna. Ikonotexten i Pappan och havet betonar dock i hög grad karaktärernas inre känsloliv, medan den i Alice i underlandet förmedlar handlingens surrealism och irrationella drömflöde. Vidare förtydligas där även yttre karaktärsdrag, då Carrolls text har luckor i sin karaktärsskildring som Jansson fyller visuellt.
36
Malmqvist, Albin. "Metafiktion i gymnasiets svenskundervisning : Är metafiktion ett lämpligt begrepp att lära ut i gymnasieskolans svenskundervisning?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-46299.
Full textAbstract:
Studien består av en jämförelse av två simulerade läsningar och resulterande analyser av boken Sent i November. En med metafiktionellt perspektiv och en utan. Utifrån resultatet av dessa diskuteras begreppet metafiktions lämplighet i gymnasieskolans svenskundervisning i förhållande till dess läroplan. Metafiktion bedöms vara ett möjligt begrepp att använda i undervisning av gymnasieskolans senare svenskakurser.
37
Yashkina, Svetlana. "Modern Fairy Tales: The New Existence of an Old Genre : Exemplified by the Books of Alan A. Milne, Tove Jansson and Eno Raud." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-151238.
Full textAbstract:
The aim of this study is to draw new perspectives to the theoretic approach towards the complex nature of the modern fairy tale genre and its transformation. The study is exemplified by two books by Alan A. Milne about Winnie-the-Pooh (1926-1928), Tove Jansson’s eight books about the Moomintrolls (1945-1970) and Eno Raud’s four books about three funny creatures called “Nakstitrallid” in Estonian (1972-1982). In this thesis, I examine the disputable problem of defining the fairy tale genre in modern literature and refer to the history of the genre and storytelling tradition that have indirectly inspired all three authors in their decision to turn for fairy tale as a genre. Applying the poetical analysis, I argue that these authors contributed to the continuity of fairy tales by creating the link between folkloric heritage, novelistic literary expression and children’s imagination. This study can therefore be considered as topological, however it does not pretend to introduce the complete systematic definition of the genre as the thesis’ format does not allow such in-depth investigation. In the first chapter, ‘Archaic world stimulation in modern fairy tale’, I examine the dominating literary categories that refer to the folk fairy tale intertext: Bakhtin’s concept of ‘chronotope’ – category of time and space, system of fictional allegoric characters and category of fantastic. In the second chapter, ‘Modern fairy tales from perspective of children’s literature’, I analyze the books of Milne, Jansson and Raud in the scope of narratological and aesthetic categories of children’s literature. The folkloric laughter intertextually reproduced by naïvism of the Moomins, the Naksitralls, and Winnie-the-Pooh’s friends, while folkloric collective hero is presented by universal harmony of a happy family and child-like protagonists. I came to the conclusion that poetics of folklore fairy tale still exists in these books through the intertextual dialogue. Modernism as literary method re-evaluates folkloric aspects such as nonlinear time, the blurred boarders between individual and cosmos, material and spirit, text and reality. Every new artistically unique fairy tale world resembles the new stage of the genre development. The more innovative is the story, the more sophisticated can be its poetics.
38
Olsson, Jakob. "”Jag sökte er alltid, överallt” : Samtal kring Tove Janssons Småtrollen och den stora översvämningen som metod för att tematisera livsfrågor inom gymnasieskolans religionskunskapsundervisning." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-25921.
Full textAbstract:
Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik – men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus. Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening. I ett samtal kring livsfrågor utifrån en text i skolan är det därför viktigt att hela tiden utgå från elevernas egna tankar. Förhoppningen är att visa på mänskligheten i det stora samtalet och det mångfacetterade stoff som religionskunskapsämnet behandlar.<br>The purpose of this study is to examine the role of questions about life in secondary school's religious education, and how discussions about a text such as The Moomins and the Great Flood by Tove Jansson can be used to thematise them. The study orients itself towards didactics of religious studies and studies of literature as well as educational practices – but the theory is mainly hermeneutical and focuses on the processes of interpretation. The Moomins and the Great Flood is a part of a contextual and intertextual discussion about the fundamental terms of human existence. In the text, Jansson deals with her context just as every reader deals with their own. In the process of interpretation, the reader is an active part in forming the meaning of the text. Therefore, while talking about questions about life through a text in education, it is important to base the discussion on the students' own thoughts. By doing so we, hopefully, can show the humanity in the great discussion and the multifacedness of religious education.<br>Jakob Olsson
39
Sainio, Hanna-Kaisa Maaria. "A voz (in)visível da tradutora no livro Trollkarlens Hatt / Finn Family Moomintroll / A Família dos Mumins : Oito ocorrências da tradução para o português através do inglês do texto original em sueco." Thesis, Stockholms universitet, Romanska och klassiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-148223.
Full textAbstract:
Este trabalho é o resultado de uma pesquisa qualitativa sobre a tradução do livro Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Muminsda autora finlandesa Tove Jansson. A partir de oito ocorrências de tradução foi avaliada a (in)visibilidade das tradutoras Elizabeth Portch na versão inglesa e Mafalda Eliseu na versão portuguesa. Através de uma análise dos métodos de tradução está confirmada a teoria da literatura para crianças: os fenômenos de domesticação e estrangeirizaçãoaparecem na tradução num compromisso equilibrado, porém, com o foco na cultura e na língua alvo, num diálogo com o leitor. Para além disso, pode-se perceber que entram outras considerações nas decisões do tradutor: as preferências estilísticas e pessoais. Também poderia ter sido discutida uma certa dominância da língua inglesa, mas pela dificuldade com uma terceira língua na análise, deve ser preservada para futuros estudos.<br>This paper is the result of a qualitative research of the translation of the book Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Mumins written by the Finnish author Tove Jansson. The (in)visibility of the translators Elizabeth Portch of the English version and Mafalda Eliseu of the Portuguese version is evaluated through eight excerpts of translation. The analysis of the methods used in these translations confirms the theory of children ́s literature: the phenomena of domestication and foreignization appear as a balanced compromise, however, with the focus on the target culture and language, in a dialogue with the reader. In addition, there are other considerations that intervene in the decision-making of the translator: stylistic and personal preferences. Also a certain dominance of the English language could have been discussed, but for the difficulty that a third language causes in the analysis, that must be preserved for future studies
40
Schönbeck, Anna. "Muminmamman – bunden till sitt moderskap : en textstrukturell analys av rundhet och könsstereotyper i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen och Pappan och havet." Thesis, Stockholm University, Department of Ethnology, Comparative Religion and Gender Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6780.
Full textAbstract:
<p>I detta arbete görs en textstrukturell analys av karaktären muminmamman i Tove Janssons böcker Småtrollen och den stora översvämningen (1945) och i Pappan och havet (1965) med hjälp av frågeställningarna; Är mamman en könsstereotyp eller en så kallad platt karaktär i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet? Kan man se skillnader i hur muminmamman beskrivs i Småtrollen och den stora översvämningen respektive Pappan och havet ur ett könsperspektiv? Textens referentbindning av karaktärer och muminmammans handlingar kategoriseras och undersöks med ett könsperspektiv.</p><p>Böckerna, som är den första och den sista i serien om muminfamiljen, visar sig bära en könsstereotyp bild av muminamman, starkt knuten till en konservativ modersroll. Tvärtemot vad andra skribenter hävdat öppnas inte muminmammans könsstereotypa mönster upp mot andra möjligheter i den senare boken. Hennes karaktär fördjupas men isärhållandet av könen består.</p>
41
Salomonsson, Tove. "Fast News : Ett examensarbete inom grafisk design." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-63633.
Full textAbstract:
Genom grafisk design har en visuell berättelse i tre delar skapats. Syftet med berättelsen är att påpeka hur verkliga konsekvenser av ”Fake News” är, öka medvetenhet och uppmana till diskussion om källkritik.<br>Through graphic design, a visual story in three parts has been created. The purpose of this story is to indicate how substantial the consequences of ”Fake News” are, raise awareness, and request you to be part of a discussion about source criticism.
42
Viippola, H. M. (Hanna-Maria). "”… och allt blir annorlunda, och förtrollande och nytt!”:om semantiska förändringar i finska översättningar av Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen?, Vem ska trösta knyttet? och Den farliga resan." Master's thesis, University of Oulu, 2016. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201605051629.
Full textAbstract:
Denna pro gradu-avhandling koncentrerar sig på semantiska förändringar som förekommer mellan Tove Janssons tre muminbilderböcker ”Hur gick det sen?”, ”Vem ska trösta knyttet?” samt ”Den farliga resan” och deras finska översättningar ”Kuinkas sitten kävikään?”, ”Kuka lohduttaisi nyytiä?” och ”Vaarallinen matka. Metoden som används i avhandlingen är kvalitativ och deskriptiv, men även kvantitativa drag finns med. Materialet genomgås med hjälp av närläsning och fall där översättaren har förändrat originaltextens betydelse skrivs ner i form av en kategoriserad lista. Teman som formar den teoretiska delen för arbetet är översättning som allmänt fenomen, barnlitteratur och bilderböcker samt deras översättning och semantik. Tyngdpunkten i delen som handlar om översättning är vilka krav som ställs på en översättning och hurdan är en ekvivalent översättning. I samband med barnlitteratur presenteras definitioner till begreppet ”barnlitteratur” och utredas hur barnlitteratur borde översättas. Vid sidan av barnlitteratur behandlas även översättning av poesi, eftersom forskningsmaterialet består av böcker som är skrivna i diktform. Bilderböcker och deras definitioner behandlas i följande avsnitt och i arbetet presenteras två olika sätt att kategorisera bilderböcker. Översättning av barnböcker och bilderböcker hänger tätt ihop, men i arbetet ges akt på några specifika saker som översättaren borde ta i beaktande när han eller hon översätter bilderböcker. Ordens betydelser och semantiska förhållanden till varandra behandlas i samband med begreppet ”semantik”. I analysdelen betraktas 60 exempel ur materialet där förändringar av olika slag förekommer. I detta arbete finns tre huvudkategorier för förändringarna: tillägg, utelämningar och ersättningar. Dessa tre omfattar sammanlagt elva underkategorier som är semantiska tillägg, explicitgörande tillägg, semantiska utelämningar, implicitgörande utelämningar, ersättning av ett element, subjektsförändring, förändringar i förhållanden, förändringar i handlingens säkerhet, förändringar i ordföljd som påverkar betydelsen, samma sak med andra ord och helt förändrade fall. Förändringar finns av olika slag och olika längd: från substantiv till adverb och från enstaka ord till hela meningar. I de flesta fallen hade materialets diktartade natur påverkat tillkomsten av förändringen: översättarna hade stävat efter slutrim eller rytmisk enhetlighet med originaltexten. När förekomster av olika slags förändringar i alla böcker tillsammans jämförs med varandra, var den största huvudgruppen ersättningar. Utelämningarnas andel var näststörsta och tillägg hade översättarna gjort minst. Den största enskilda kategorin var semantiska utelämningar och semantiska tillägg och samma sak med andra ord-ersättningar delar den andra platsen. Dessa resultat ger dock en felaktig bild av förändringarnas fördelning, eftersom både utelämningar och tillägg uppfattar endast två stora kategorier medan ersättningar har delats in i sju mindre grupper. Därtill behandlades varje bok enskild och några skillnader märktes mellan dem. Fördelningen av förändringarna i ”Hur gick det sen?” liknade mest fördelningen i alla böcker tillsammans och ingen kategori sticker fram. I ”Vem ska trösta knyttet?” var andelen av utelämningarna avsevärd medan ersättningar dominerade i ”Den farliga resan”. Förändringarna hade gjorts mest i Den farliga resan, näst mest i ”Vem ska trösta knyttet?” och minst i ”Hur gick det sen?”. Eftersom böckerna är av olika längd, måste förändringarna betraktas även i förhållande till sidantalet och då är andelen förändringar störst i ”Den farliga resan”, näst störst i ”Hur gick det sen?” och minst i ”Vem ska trösta knyttet?”<br>Tämä pro gradu -tutkielma keskittyy semanttisiin muutoksiin, joita ilmenee Tove Janssonin kolmen muumikuvakirjan ”Hur gick det sen?”, ”Vem ska trösta knyttet?” sekä ”Den farliga resan” ja niiden suomenkielisten käännösten välillä, joita ovat ”Kuinkas sitten kävikään?”, ”Kuka lohduttaisi nyytiä” ja ”Vaarallinen matka. Tutkimuksessa käytetty metodi on kvalitatiivinen ja deskriptiivinen, mutta mukana on myös kvantitatiivisia piirteitä. Materiaali käydään läpi lähiluvun avulla ja tapaukset, joissa kääntäjä on muuttanut alkuperäistekstin merkitystä, kirjoitetaan muistiin kategorisoidun listan muotoon. Työn teoreettinen tausta koostuu kääntämisestä yleisenä ilmiönä, lastenkirjallisuudesta ja kuvakirjoista sekä niiden kääntämisestä ja semantiikasta. Painopiste kääntämistä käsittelevässä osassa on käännökselle asetetuilla vaatimuksilla ja siinä, millainen on yhdenmukainen käännös. Lastenkirjallisuuden yhteydessä esitellään määritelmiä termille ”lastenkirjallisuus” ja selvitetään, miten lastenkirjallisuutta tulisi kääntää. Lastenkirjallisuuden ohella käsitellään myös runouden kääntämistä, sillä tutkimusmateriaali koostuu runomuotoon kirjoitetuista kirjoista. Kuvakirjoja ja niiden määritelmiä tarkastellaan seuraavassa osassa ja työssä esitellään kaksi erilaista tapaa kategorisoida kuvakirjoja. Lastenkirjojen ja kuvakirjojen kääntäminen kuuluvat tiiviisti yhteen, mutta työssä kiinnitetään huomiota erityisiin asioihin, joita kääntäjän tulisi kuvakirjoja kääntäessään huomioida. Sanojen merkityksiä ja semanttisia suhteita toisiinsa käsitellään semantiikan käsitteen yhteydessä. Analyysiosiossa tarkastellaan 60 materiallista poimittua esimerkkiä, joissa esiintyy erilaisia muutoksia. Tässä työssä on eritelty kolme pääkategoriaa muutoksilla: lisäykset, poistot ja korvaukset. Nämä kolme käsittävät yhteensä yksitoista alakategoriaa, joita ovat semanttiset lisäykset, eksplisiittiset lisäykset, semanttiset poistot, implisiittiset poistot, osan korvaaminen, subjektin muutos, muutokset suhteissa, muutokset toiminnan varmuudessa, merkitykseen vaikuttavat muutokset sanajärjestyksessä, sama asia eri sanoin ja täysin muutetut tapaukset. Muutoksia on erityyppisiä: substantiiveista adverbeihin ja yksittäisistä sanoista kokonaisiin virkkeisiin. Useimmissa tapauksissa materiaalin runonomainen luonne oli vaikuttanut muutoksen syntymiseen: kääntäjät olivat pyrkineet loppusointuihin tai rytmiseen yhdenmukaisuuteen alkuperäistekstin kanssa. Kun erityyppisten muutosten esiintymisiä kaikissa kirjoissa yhteensä verrattiin toisiinsa, korvaukset olivat suurin pääluokka. Poistojen osuus oli toiseksi suurin ja kääntäjät olivat tehneet vähiten lisäyksiä. Suurin yksittäinen kategoria oli semanttiset poistot ja semanttiset lisäykset ja korvaukset, joissa sama asia oli sanottu eri sanoin, jakoivat toisen sijan. Nämä tulokset antavat kuitenkin hieman virheellisen kuvan muutoksen jakautumisesta, koska sekä poistot että lisäykset sisältävät ainoastaan kaksi suurta kategoriaa, kun taas korvaukset on jaettu seitsemään pienempään ryhmään. Lisäksi jokaista kirjaa tarkasteltiin erillisesti ja niiden välillä huomattiin joitakin eroavaisuuksia. Muutosten jakautuminen kirjassa ”Kuinkas sitten kävikään?” muistutti eniten jakaumaa, jossa kaikki kirjat olivat yhdessä, ja mikään kategoria ei pistänyt esiin. Poistojen osuus oli huomattava kirjassa ”Kuka lohduttaisi nyytiä?”, kun taas korvaukset dominoivat kirjassa ”Vaarallinen matka”. Eniten muutoksia oli tehty kirjassa ”Vaarallinen matka”, toiseksi eniten kirjassa ”Kuka lohduttaisi nyytiä?” ja vähiten kirjassa ”Kuinkas sitten kävikään?”. Koska kirjat ovat eripituisia, täytyy muutoksia tarkastella myös suhteessa sivumäärään, ja silloin muutoksien osuus oli suurin kirjassa ”Vaarallinen matka”, toiseksi suurin kirjassa ”Kuinkas sitten kävikään?” ja pienin kirjassa ”Kuka lohduttaisi Nyytiä?”
43
Jonas, Hammarbäck. "Vad de säger när de säger sina namn : En läsning av det subversiva anspråket utgående ifrån produktionen av författarnamnet Lidija Praizović." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-27702.
Full textAbstract:
This thesis examines the way that subversivity is produced in relation to the name of the author, as understood by Foucault, and what potential for ressistance that can be glimpsed there. This from the reading of three text that in different ways relate to that theme. Firstly, throught the reading of "Isis mamma är genusvetare, skribent och konstnär, min mamma är f.d. städerska, kokerska och dagisfröken, numera förtidspensionär med diagnosen fibromyalgi" by Lidija Praizović, a text that actively work with the internal production of different exteriorities. The text uses these exteriorities, both to commit the violation needed in order to establish it's perspective toward a capitalist publicity, and to anticipate the response and argument towards the text in the same publicity. The becoming of the proletarian class awereness is in the text partly formed in terms of origin and political ressentiment. But when used in litterature the analysis show that they produce subversive collective assemblies and question the border of political discourse. The way we become subjects in submission in terms of being bodies, irrational, specific in relation to a liberal sphere that produces the superior as invisible and bodyless, can establish it's pespective as human and universal when turned into literature. Throughout this processes the proletarian position is produced as an instance of power both internal to the text and pointing outwards, from the text. The analysis futher shows how conventions that regulate the spreading of discourse through the name of the author in capitalism, can be used to circulate experiences of submission that has the formation of collective assemblies as their potential. A process that is directly related to the post-‐fordist capitalisms needs for new forms of life in order to reproduce. The two other texts, "Nej, man har inte rätt att skriva vad man vill" by Lyra Ekström Lindbäck, and "I huvudet på Lidija Praizović" by Tove Folkesson, was produceed as a reaction to the first texts apperance in the public sphere. The first one is critical to the text and the name, but is still making claims on a subversive position. The reading of it shows that the making of that claim, in relation to the need to produce ones own name as an author name in community with the liberal public sphere, results in a blocking of the subversive potential and a reduction of the subversive to only a marker on the name. A reaction that is in turn foreseen by the first text in it's working with the anticipation of readers responce. The reading of the second text shows how, throught the production of a complete affinity with the exteriority that is the athor name of Lidija Praizović, the potentially dangerous class position is reduced and disarmed. That occurs partly throught a reduction of the class position to aspects that only allows political ressentiment and loneliness. This turns the subversivity and the violation associated with the name of Lidija Praizović to functions for the name of Tove Folkesson. Something that in turn shows not only the potential of using these aspects of political becomings as grounds for building something that goes beyond them, but also the dangers of it. Both texts can therefore be seen as two different attempts to block the spreading of the subversive by using it solely to produce the name of the author.
44
Weilander, Johan, and Emil Gustavsson. "Slutet är nära! : Hållbarhet, klimatångest och hotet om undergång i skönlitteratur och läromedel för årskurs 4-6." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-80175.
Full textAbstract:
Med utgångspunkt i en ökning av så kallad klimatångest bland barn, är denna studies syfte är att undersöka och analysera ekologiska frågeställningar inom barnlitteratur och läromedel för mellanstadieelever för att se hur försöken att skapa ekologiskt medvetna medborgare görs, hur ansvaret mellan barn och vuxna behandlas, hur det hållbara samspelet mellan natur och mänsklighet problematiseras och hur hotet om undergång skildras och hanteras. Analysen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys av de skönlitterära verken Kometen kommer av Tove Jansson och Slutet av Mats Strandberg, samt av fyra läromedel i SO- och NO-ämnen ur serien Utkik.Resultatet visar att texterna tar upp hållbarhetsfrågor mestadels ur ett människocentrerat perspektiv, men där människan samtidigt skuldbeläggs för klimatkrisen och där barnen åläggs ansvaret för att lösa den. Balansgången mellan att aktivera barnen och utbilda dem i hållbarhet utan att orsaka klimatångest visar sig vara svår att hantera. Skönlitteraturen gör det via skildringar om undergång, och läromedlen genom att uttryckligen beskriva hotet. En medvetenhet om vilket material som väljs ut och varför är ett nödvändigt didaktiskt förhållningssätt.<br>With basis in the increase of so-called climate anxiety among children, the purpose of the study is to investigate and analyse ecological issues in children’s literature and text books meant for pupils in grades 4–6. We examine how pupils are required to become ecologically aware citizens, how the responsibility among children and adults is handled, how the interplay between nature and humanity is problematised and how the threat of destruction is depicted. The qualitative text analysis focuses on the two novels Kometen kommer (Comet in Moominland, by Tove Jansson) and Slutet (The End, by Mats Strandberg), as well as four text books of different subjects in the Utkik (Outlook) series.The result shows that the texts describe issues of sustainability from a human-centered perspective, where man is considered responsible for the climate crisis and the children are enjoined the responsibility of putting an end to it. The balance between activating the children and teaching them about sustainability, without causing even more anxiety, seems difficult to handle. The novels use apocalyptic themes, while the text books expressively focuses on describing the different factors of threat. A conscious selection of teaching material and children’s literature – what? and why? – is a necessary didactical approach.
45
Ellis, Elizabeth Margaret, and n/a. "Bilingualism among Teachers of English as a Second Language: A Study of Second Language Learning Experience as a Contributor to the Professional Knowledge and Beliefs of Teachers of ESL to Adults." Griffith University. School of Languages and Linguistics, 2004. http://www4.gu.edu.au:8080/adt-root/public/adt-QGU20040618.172404.
Full textAbstract:
This study is an investigation of the contribution of second language learning experience to the professional knowledge and beliefs of teachers of ESL to adults. The literature reveals that very little has been written about the language background of the ESL teacher who teaches English through English to adult immigrants. The thesis proposes an explanation for this based on the historical development of the profession, and argues that despite vast changes in second language acquisition theory and pedagogy in the last fifty years, an English-only classroom fronted by a teacher who is monolingual or who is encouraged to behave as if he or she is monolingual, has remained the dominant practice in Australia. The research study is not a consideration of the merits of bilingual teaching versus monolingual teaching in English-only. Instead, it seeks to understand whether teachers who do have another language draw on it in ways relevant to the teaching of English, and to suggest reasons why teachers' languages are disregarded in the profession. In doing so, the thesis draws on key bodies of literature in bilingualism, second language acquisition, teacher cognition and critical studies in an attempt to provide a framework for considering the research questions. The study employed a qualitative, interpretive research design involving semi-structured interviews and the taking of detailed language biographies from a total of thirty-one practising teachers of ESL. Language biographies were analysed and categorised along several parameters, and the major distinctions made were between circumstantial bilinguals, elective bilinguals and monolinguals. Three key themes emerged: teachers' beliefs about learning a second language, the contribution made by teachers' language learning experience to their reported beliefs and practices, and teachers' beliefs about the role of the first language in second language learning. Bilingual teachers, both circumstantial and elective, appeared to have more realistic and optimistic beliefs about the nature of language learning than did monolingual teachers. Bilingual teachers appeared to see language learning as challenging but achievable. They recognised the dynamic nature of learning as incorporating progress, stagnation, attrition and re-learning. Monolingual teachers tended to see second language learning as almost impossible, and fraught with the potential for loss of self-esteem. Both groups talked about their own language learning as a private undertaking unrelated in any public way to their professional lives. The contribution made by language learning background fell into two groupings: of insights about language and language use, and about language learning and language teaching. Four key aspects of the former were insights about language in general deriving from knowledge of more than one; insights from contrasting LOTE and English; insights about the language-using experiences of bilinguals and biculturals, and insights about the possibilities of LOTE as a pedagogical tool in the ESL class. The second grouping included insights into learning strategies; insights about the affective aspects of being a language learner; knowledge of different teaching approaches from experience, and insights from different teaching contexts made possible by bilingualism. Overall the broader and richer the language background, the more sophisticated and developed were the insights which appeared to be relevant to teaching ESL. The third data chapter analysed teachers' expressed beliefs about the role of learners' first language(s) (L1) in the ESL class. Here little difference was found between bilingual and monolingual teachers, but overall L1 was characterised as an undesirable element in the ESL class. Teachers' discourse regarding L1 was analysed and found to be heavily characterised by negative and pejorative terms. This finding, combined with the teachers' generally weakly-articulated rationales for the exclusion of L1, led to the conclusion that beliefs and practices regarding L1 are a consequence of the monolingual focus of the ESL profession. The findings of the study in general are that ESL teachers draw on any language learning experience as a resource in teaching, and 'experiential knowledge' seems to be readily available to them in the ways they represent their own knowledge and beliefs in talk. It appears to be important in informing and shaping their conceptions of their practice as language teachers. There are differences between bilingual and monolingual teachers in that the former have much richer resources on which to draw. There are added insights which come from circumstantial or elective bilingual experience, from being a non-native English speaker, and from formal and informal learning experience. In general, the more and varied the language learning experience, the deeper and more sophisticated the resource it is to draw on in teaching. It is argued that the teaching of ESL is constructed as "the teaching of English" rather than as "the teaching of a second language", meaning that the 'experiential knowledge' (Wallace 1991) of bilingual teachers is unvalued. It appears to be accepted and unquestioned that a monolingual teacher can teach a learner to be bilingual. These propositions are discussed in the light of the writings of critical theorists to give a wider perspective on the monolingual discourse of the ESL profession. Bourdieu's notion of 'habitus' as strategic practice which is structured by a sociocultural environment (Bourdieu 1977a) is the basis for Gogolin's (1994) idea of a 'monolingual habitus' in education. Their work, and that of Skutnabb-Kangas (2000a) who refers to 'monolingual reductionism', suggest a social, political and discursal explanation for the invisibility of teachers' languages in the ESL profession. It is suggested that teacher language learning background should become a legitimate topic for discussion and further research.
46
Ellis, Elizabeth Margaret. "Bilingualism among Teachers of English as a Second Language: A Study of Second Language Learning Experience as a Contributor to the Professional Knowledge and Beliefs of Teachers of ESL to Adults." Thesis, Griffith University, 2004. http://hdl.handle.net/10072/367815.
Full textAbstract:
This study is an investigation of the contribution of second language learning experience to the professional knowledge and beliefs of teachers of ESL to adults. The literature reveals that very little has been written about the language background of the ESL teacher who teaches English through English to adult immigrants. The thesis proposes an explanation for this based on the historical development of the profession, and argues that despite vast changes in second language acquisition theory and pedagogy in the last fifty years, an English-only classroom fronted by a teacher who is monolingual or who is encouraged to behave as if he or she is monolingual, has remained the dominant practice in Australia. The research study is not a consideration of the merits of bilingual teaching versus monolingual teaching in English-only. Instead, it seeks to understand whether teachers who do have another language draw on it in ways relevant to the teaching of English, and to suggest reasons why teachers' languages are disregarded in the profession. In doing so, the thesis draws on key bodies of literature in bilingualism, second language acquisition, teacher cognition and critical studies in an attempt to provide a framework for considering the research questions. The study employed a qualitative, interpretive research design involving semi-structured interviews and the taking of detailed language biographies from a total of thirty-one practising teachers of ESL. Language biographies were analysed and categorised along several parameters, and the major distinctions made were between circumstantial bilinguals, elective bilinguals and monolinguals. Three key themes emerged: teachers' beliefs about learning a second language, the contribution made by teachers' language learning experience to their reported beliefs and practices, and teachers' beliefs about the role of the first language in second language learning. Bilingual teachers, both circumstantial and elective, appeared to have more realistic and optimistic beliefs about the nature of language learning than did monolingual teachers. Bilingual teachers appeared to see language learning as challenging but achievable. They recognised the dynamic nature of learning as incorporating progress, stagnation, attrition and re-learning. Monolingual teachers tended to see second language learning as almost impossible, and fraught with the potential for loss of self-esteem. Both groups talked about their own language learning as a private undertaking unrelated in any public way to their professional lives. The contribution made by language learning background fell into two groupings: of insights about language and language use, and about language learning and language teaching. Four key aspects of the former were insights about language in general deriving from knowledge of more than one; insights from contrasting LOTE and English; insights about the language-using experiences of bilinguals and biculturals, and insights about the possibilities of LOTE as a pedagogical tool in the ESL class. The second grouping included insights into learning strategies; insights about the affective aspects of being a language learner; knowledge of different teaching approaches from experience, and insights from different teaching contexts made possible by bilingualism. Overall the broader and richer the language background, the more sophisticated and developed were the insights which appeared to be relevant to teaching ESL. The third data chapter analysed teachers' expressed beliefs about the role of learners' first language(s) (L1) in the ESL class. Here little difference was found between bilingual and monolingual teachers, but overall L1 was characterised as an undesirable element in the ESL class. Teachers' discourse regarding L1 was analysed and found to be heavily characterised by negative and pejorative terms. This finding, combined with the teachers' generally weakly-articulated rationales for the exclusion of L1, led to the conclusion that beliefs and practices regarding L1 are a consequence of the monolingual focus of the ESL profession. The findings of the study in general are that ESL teachers draw on any language learning experience as a resource in teaching, and 'experiential knowledge' seems to be readily available to them in the ways they represent their own knowledge and beliefs in talk. It appears to be important in informing and shaping their conceptions of their practice as language teachers. There are differences between bilingual and monolingual teachers in that the former have much richer resources on which to draw. There are added insights which come from circumstantial or elective bilingual experience, from being a non-native English speaker, and from formal and informal learning experience. In general, the more and varied the language learning experience, the deeper and more sophisticated the resource it is to draw on in teaching. It is argued that the teaching of ESL is constructed as "the teaching of English" rather than as "the teaching of a second language", meaning that the 'experiential knowledge' (Wallace 1991) of bilingual teachers is unvalued. It appears to be accepted and unquestioned that a monolingual teacher can teach a learner to be bilingual. These propositions are discussed in the light of the writings of critical theorists to give a wider perspective on the monolingual discourse of the ESL profession. Bourdieu's notion of 'habitus' as strategic practice which is structured by a sociocultural environment (Bourdieu 1977a) is the basis for Gogolin's (1994) idea of a 'monolingual habitus' in education. Their work, and that of Skutnabb-Kangas (2000a) who refers to 'monolingual reductionism', suggest a social, political and discursal explanation for the invisibility of teachers' languages in the ESL profession. It is suggested that teacher language learning background should become a legitimate topic for discussion and further research.<br>Thesis (PhD Doctorate)<br>Doctor of Philosophy (PhD)<br>School of Languages and Linguistics<br>Full Text
47
Zhang, Zheng-sheng. "Tone and tone sandhi in Chinese." online access from Digital dissertation consortium, 1988. http://libweb.cityu.edu.hk/cgi-bin/er/db/ddcdiss.pl?8907344.
Full text
48
Pham, Hoa T. "Vietnamese tone, tone is not pitch." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2001. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk3/ftp05/NQ63689.pdf.
Full text
49
Cornejo, Bolívar Rodrigo Emilio, Ruiz Elba Rosario Evangelista, Rivera Lizet Denisse Guajardo, and Mejia Humberto Ricardo Martin Otoya. "Al Toke." Bachelor's thesis, Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas (UPC), 2019. http://hdl.handle.net/10757/625665.
Full textAbstract:
El presente trabajo tiene como objetivo exponer la viabilidad de poner en marcha un restaurante de comida peruana en formato de porciones pequeñas. En primer lugar, se muestran todos los experimentos realizados para la validación de la idea de negocio, como por ejemplo el modelo Canvas, experiment board, anuncios en Facebook y por supuesto, la venta del producto final a clientes reales. También se realiza un análisis exhaustivo de las fortalezas, debilidades, oportunidades y amenazas que son propias del negocio y se sugieren estrategias para combatir los aspectos negativos del micro y macro entorno. Luego, se detallan los objetivos y plan de marketing que contribuirá al posicionamiento de la marca. Adicionalmente, se detallan aspectos propios de la operación del negocio, gestión de recursos humanos y las políticas organizacionales. Finalmente, se muestran cuadros financieros, como por ejemplo, flujos de cajas, planes de ventas, presupuesto de marketing y balances financieros.<br>The objective of this paper is to show the viability of starting a Peruvian food restaurant in small portions format. First, all the experiments carried out for the validation of the business idea are shown, such as the Canvas model, experiment board, Facebook ads and, of course, the sale of the final product to real customers. There is also a comprehensive analysis of the strengths, weaknesses, opportunities and threats that are specific to the business and strategies are suggested to combat the negative aspects of the micro and macro environment. Then, the objectives and marketing plan that will contribute to the positioning of the brand are detailed. Additionally, specific aspects of the business operation, human resources management and organizational policies are detailed. Finally, financial tables are shown, such as cash flows, sales plans, marketing budget and financial balances.<br>Trabajo de investigación
50
Beaudouin, Patrick. "Une monographie du Bisu - Tome 1& Tome 2." Phd thesis, Université Nice Sophia Antipolis, 1991. http://tel.archives-ouvertes.fr/tel-00738627.
Full textAbstract:
Les Bisu, regroupés avec les Mpi, les Phou Noy, les Pyen et les Côông dans la famille Bisoïde, appartiennent à la division Lolo de la famille des langues tibéto-birmanes. Ils représentent, au nord de la Thaïlande, une population d'environ 500 individus répartis en 4 villages, dans un rayon de 80 km au sud de Chiang Raï. Fortement intégrés, les Bisu, que les Thaï considèrent comme des Lua (Lawa), ont abandonné la quasi-totalité de leurs traditions, adoptant le mode de vie des Yuan, les Thaï du nord. Le seul indice de leur identité à avoir, jusque-là, survécu est leur langue, déjà bien métissée d'emprunts au Thaï et dont l'extinction est prévisible à court terme. "Une monographie du Bisu" présente, en 2 tomes, la description du peuple Bisu et de sa langue. Le tome 1 comprend quatre parties distinctes : - une présentation ethnographique du peuple Bisu - une étude phonologique de la langue - l'analyse de la grammaire - Six textes retranscrivant les traditions Bisu. Le tome 2 est un dictionnaire de 1600 mots.