Relevant bibliographies by topics / Tränarlänkfotboll

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Tränarlänkfotboll'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Tränarlänkfotboll.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Tränarlänkfotboll"

1

Berglund, Magnus, and Anna Carlström. "Enhanced Guided Discovery och Teaching Games for Understanding som arbetsätt i fotboll. : En observationsstudie om tränarbeteenden inom ungdomsfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3801.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form? Metod Metoden som användes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS) (Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011). Denna modifierade version innehåller 22 tränarbeteenden som rör instruktioner, frågetekniker, feedback, tystnad och övriga beteenden. Tränaren som observerades var huvudtränare för ett akademilag i fotboll för pojkar (11 år). Två pilotstudier genomfördes, och sedan observerades fem träningstillfällen till den här studien. Resultat Tränaren använde sig i högre grad av frågetekniker än av instruktionsbeteenden. Majoriteten av feedbacken var specifik och positiv, men mycket generell feedback samt korrigerande feedback förekom även. Feedback registrerades vid fler tillfällen än instruktioner och frågetekniker tillsammans. Större delen av träningarna spenderades i training form än i playing form. Slutsats Tränaren använder sig till stor del av beteenden som överensstämmer med EGD och TGfU.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Isesund, Robert. "TGfU och Enhanced Guided Discovery i fotbollsträning : Observation av en akademitränares arbetssätt." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3734.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar: * Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella? * Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid? * Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik? Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013). Observationerna är utförda i realtid och omfattar fem träningspass med akademitränaren. Akademitränaren var cirka 26 år och har genomgått utbildningen UEFA B, spelarna i laget akademitränaren ansvarade för var cirka 14 år gamla under studien. Resultat Tidfördelningen under träningarna var till playing forms fördel. Då denna träningsaktivitet, inklusive samlingar och pauser, upptog 81,2 % av träningstiden totalt. Effektiv träningstid upptar 65,5 % av träningstiden, effektiv tid i playing form upptar 49,9 %. Akademitränarens beteende präglades utöver, ”tystnad-fokus på träning” och ”organiserande”, av frågetekniker och positiv feedback, både generell och specifik. Detta medför att akademitränarens arbetssätt och metodik präglas av EGD. Slutsats Akademitränarens arbetssätt är influerat av teorierna TGfU och EGD. Genom detta arbetssätt kan tränaren, enligt teorierna, skapa förutsättningar för långsiktig utveckling samt spelarens förmåga att hantera pressade situationer. Dessutom ger det även ökad möjlighet att stärka den självbestämmande motivationen hos enskilda spelare enligt SDT. I ett verkligt perspektiv kan studien användas som exempel på hur TGfU och EGD används praktiskt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Engelmark, Andreas. "FC Barcelonas olika uppställningar – Ett anfallsspel med flexibilitet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1361.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hedestig, Emil, and Anders Wasserman. "Att vara sin egen fotbollstränare : En kvalitativ och kvantitativ studie om juniorallsvenska herrfotbollsspelares självreglering." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2689.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsspelare inför ett träningspass? (2)  Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass? Metod Studien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades. Intervjuundersökningen genomfördes med hjälp av intervjuformen the standardized open-ended interview. I enkätanalysen räknades respondenternas olika medelvärden, standardavvikelser och räckvidder ut för var och ett av självreglerings olika koncept. Resultat Enkätundersökningens resultat visade att båda föreningarnas respondenter uppvisade högst värde inom konceptet ansträngning. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att deltagarna brister i sin fulla förståelse och tillämpning av de psykologiska färdigheter tillhörande förberedelsefasen och prestationsfasen, vilket karakteriserar deras resonemang i reflektionsfasen. Slutsats Analysen är att deltagarna är medvetna om sin egen påverkan på prestationen och resultatet, dock saknar de (teoretisk) kunskap som skulle möjliggöra en mer frekvent tillämpning och systematisering av de psykologiska färdigheter de använder sig av. Eftersom deltagarna har svårt att se vad, varför och hur deras psykologiska färdigheter fungerar, har de svårt att regelbundet omsätta dessa psykologiska färdigheter till prestationshöjande åtgärder.   Nyckelord: självreglering, karriärövergångar, fotboll, juniorfotbollsspelare, blandmetodik
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ferner, Janne. "Aerob och anaerob träning i svensk elitungdomsfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1378.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Wasserman, Anders. "Hur blir vi mer specifika? : En träningsplanering för ungdomsfotboll med speciell inriktning mot agility." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2269.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Strömberg, William. "Maximera, producera och tolerera : En träningsplanering med speciell inriktning på anaerob träning för fotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2290.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Banda, Carlos, and Oskar Johansson. "MAQ, Power & co : effekterna av 8 veckors MAQ-träning." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-76.

Full text
Abstract:

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?

Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser.

Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna.

Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit & Reach (13,14 centimeter.)

Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador.

Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pethrus, Engström Sebastian. "Går det att förändra spelares ”ambitionsnivå” på fem veckor? : - En interventionsstudie om förändringen av motivation hos ungdomsfotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3266.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen? Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år. Vetenskapliga artiklar har legat till grund för interventionsmetoderna i träningen. Interventionsmetoderna var till för att försöka påverka spelarnas känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa delen består av enkätfrågor i form av Sports Motivation Scale – 6 (SMS6). Enkäten mäter motivationen hos spelarna enligt self-determination theory (SDT). Den kvalitativa delen av studien är intervjuer med de deltagande spelarna. Intervjuerna var semistrukturerade. Resultat: Resultatet av studien visar att spelarna skattade sig högre inom alla kategorier utom amotivation. Dock så är ingen av kategorierna tillräckligt signifikanta för att visa på tydliga samband. Wilcoxon Matched Pair Test visar p-värdet för resultaten är för högt (p>0,05). Den intervention som anses påverkat resultatet mest vara att känslan av kompetensen har ökat. Det verkar framförallt vara den mer strukturerad träningen som varit med och påverkat.  Slutsats: En förklaring av de uppkomna resultaten är att en mer planerad och strukturerad träning leder till förbättrad kvalitet på träning. Bättre struktur leder till att mer tid läggs på fotbollen och mindre tid på andra saker. Något annat som var mycket uppskattat var att övningarna var mer aktiva och spelinriktade än tidigare. Slutsatsen är att mer autonomitillfällen och mer positiv feedback leder till att spelarna känner sig mer inre motiverade. Känslan av att få vara med och bestämma tillsammans med att känna sig kompetent med det man gör leder till att spelaren upplever egen utveckling. En problematik med resultatet är att tävlingsmomenten kan ha bidragit till att yttre faktorer, exempelvis jämförelse med andra har blivit viktigare för spelarna. Vid vidare studier behövs flera mätinstrument för att ta reda på den egna uppfattade kompetensen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Unogård, Olof. "Fotbollskillar och sociala tjejer : om föräldrars konstruerande av kön." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2201.

Full text
Abstract:
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Tränarlänkfotboll' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography