1

Berglund, Magnus, and Anna Carlström. "Enhanced Guided Discovery och Teaching Games for Understanding som arbetsätt i fotboll. : En observationsstudie om tränarbeteenden inom ungdomsfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3801.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form? Metod Metoden som användes var en systematisk deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS) (Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011). Denna modifierade version innehåller 22 tränarbeteenden som rör instruktioner, frågetekniker, feedback, tystnad och övriga beteenden. Tränaren som observerades var huvudtränare för ett akademilag i fotboll för pojkar (11 år). Två pilotstudier genomfördes, och sedan observerades fem träningstillfällen till den här studien. Resultat Tränaren använde sig i högre grad av frågetekniker än av instruktionsbeteenden. Majoriteten av feedbacken var specifik och positiv, men mycket generell feedback samt korrigerande feedback förekom även. Feedback registrerades vid fler tillfällen än instruktioner och frågetekniker tillsammans. Större delen av träningarna spenderades i training form än i playing form. Slutsats Tränaren använder sig till stor del av beteenden som överensstämmer med EGD och TGfU.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Isesund, Robert. "TGfU och Enhanced Guided Discovery i fotbollsträning : Observation av en akademitränares arbetssätt." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3734.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera hur en fotbollstränare i en ungdomsakademi bedriver fotbollsträning utifrån de teoretiska ramverken Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD) i syfte att skapa effektivisering i lärande samt starkare självbestämmande motivation. Detta leder till följande frågeställningar: * Hur stor del av träningar med syfte att utveckla spelförståelse, taktik och teknik ägnas åt övningar som är isolerade respektive funktionella? * Hur stor del av träningstiden ägnas åt paus/samling och effektiv träningstid? * Är tränarens arbetssätt präglat av EGD vid inlärning av spelförståelse och teknik? Metod I studien medverkar en tränare för ett akademilag i fotboll. Denne har observerats utifrån den svenska versionen av CAIS (Coaches Analysis Intervention System). CAIS har modifierats utifrån Stenling (2013). Observationerna är utförda i realtid och omfattar fem träningspass med akademitränaren. Akademitränaren var cirka 26 år och har genomgått utbildningen UEFA B, spelarna i laget akademitränaren ansvarade för var cirka 14 år gamla under studien. Resultat Tidfördelningen under träningarna var till playing forms fördel. Då denna träningsaktivitet, inklusive samlingar och pauser, upptog 81,2 % av träningstiden totalt. Effektiv träningstid upptar 65,5 % av träningstiden, effektiv tid i playing form upptar 49,9 %. Akademitränarens beteende präglades utöver, ”tystnad-fokus på träning” och ”organiserande”, av frågetekniker och positiv feedback, både generell och specifik. Detta medför att akademitränarens arbetssätt och metodik präglas av EGD. Slutsats Akademitränarens arbetssätt är influerat av teorierna TGfU och EGD. Genom detta arbetssätt kan tränaren, enligt teorierna, skapa förutsättningar för långsiktig utveckling samt spelarens förmåga att hantera pressade situationer. Dessutom ger det även ökad möjlighet att stärka den självbestämmande motivationen hos enskilda spelare enligt SDT. I ett verkligt perspektiv kan studien användas som exempel på hur TGfU och EGD används praktiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Engelmark, Andreas. "FC Barcelonas olika uppställningar – Ett anfallsspel med flexibilitet." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1361.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hedestig, Emil, and Anders Wasserman. "Att vara sin egen fotbollstränare : En kvalitativ och kvantitativ studie om juniorallsvenska herrfotbollsspelares självreglering." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2689.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur framstående juniorfotbollsspelare, i karriärövergången mellan junior- och seniorverksamhet, psykologiskt självreglerar. Självreglering består av koncepten planering, monitorering, ansträngning, self-efficacy, reflektion och utvärdering som delas in i tre cykliska faser: förberedelsefasen, prestationsfasen och reflektionsfasen. De frågeställningar som skall hjälpa att besvara syftet är: (1) Hur förbereder sig en juniorfotbollsspelare inför ett träningspass? (2) Hur tänker, känner och agerar en juniorfotbollsspelare i relation till självregleringens prestationsfas? (3) Hur reflekterar och utvärderar en juniorfotbollsspelare sin prestation efter ett träningspass? Metod Studien innehåller en blandmetodik, där en enkätundersökning användes för att urskilja goda informatörer för tillhandahållandet av för syftet relevant information. Urvalet var 20 stycken juniorfotbollsspelare födda mellan 1995-1996 från två olika föreningar, där tre spelare ur varje förening sedermera intervjuades. Intervjuundersökningen genomfördes med hjälp av intervjuformen the standardized open-ended interview. I enkätanalysen räknades respondenternas olika medelvärden, standardavvikelser och räckvidder ut för var och ett av självreglerings olika koncept. Resultat Enkätundersökningens resultat visade att båda föreningarnas respondenter uppvisade högst värde inom konceptet ansträngning. Resultaten från intervjuundersökningen indikerar att deltagarna brister i sin fulla förståelse och tillämpning av de psykologiska färdigheter tillhörande förberedelsefasen och prestationsfasen, vilket karakteriserar deras resonemang i reflektionsfasen. Slutsats Analysen är att deltagarna är medvetna om sin egen påverkan på prestationen och resultatet, dock saknar de (teoretisk) kunskap som skulle möjliggöra en mer frekvent tillämpning och systematisering av de psykologiska färdigheter de använder sig av. Eftersom deltagarna har svårt att se vad, varför och hur deras psykologiska färdigheter fungerar, har de svårt att regelbundet omsätta dessa psykologiska färdigheter till prestationshöjande åtgärder. Nyckelord: självreglering, karriärövergångar, fotboll, juniorfotbollsspelare, blandmetodik

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Ferner, Janne. "Aerob och anaerob träning i svensk elitungdomsfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1378.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wasserman, Anders. "Hur blir vi mer specifika? : En träningsplanering för ungdomsfotboll med speciell inriktning mot agility." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2269.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Strömberg, William. "Maximera, producera och tolerera : En träningsplanering med speciell inriktning på anaerob träning för fotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2290.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Banda, Carlos, and Oskar Johansson. "MAQ, Power & co : effekterna av 8 veckors MAQ-träning." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-76.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?

Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter. Träningen bedrevs med hög grad av kontroll genom licensierade instruktörer och kvalitativa teknikanalyser.

Vi har även intervjuat upphovsmännen till MAQ och andra specialister inom de olika delkapaciteterna i syfte att öka vår förståelse för MAQ och de bakomliggande biomekaniska faktorerna.

Resultat: Interventionsgruppen visade inga förbättringar i spänst mätt genom CMJ och CMJa. Däremot fann vi signifikanta förbättringar i : sprint 5 meter (0,07 sekunder), sprint 10 meter (0,07 sekunder), koordination testat genom Harres test (0,91 sekunder), balans vänster ben testat genom Solectest (16,79 sek), rörlighet testat genom Sit & Reach (13,14 centimeter.)

Slutsats: Efter åtta veckors träning med MAQ-metoden har unga fotbollspelare förbättrat sin prestation i koordination, acceleration, rörlighet och balans. Det är för dem, liksom för handbollspelare, viktiga delkapaciteter som kan påverka deras totala prestation i fråga om spelet och förmodligen också minska risken för skador.

Till stor del anser vi att vi funnit biomekaniska förklaringar som till stor del har att göra med samspelet mellan muskel och nervsystem, samt förmågan att utvärdera utfallet av rörelsers resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Pethrus, Engström Sebastian. "Går det att förändra spelares ”ambitionsnivå” på fem veckor? : - En interventionsstudie om förändringen av motivation hos ungdomsfotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3266.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka om det är möjligt att höja motivationen hos ungdomsfotbollsspelare med hjälp av olika interventionsmetoder i träningen. Två olika frågeställningar har använts för att besvara studiens syfte. Nämligen (1) Sker det någon förändring i motivation under en fem veckornas period där tränaren försöker påverka autonomi, kompetens och tillhörighet? (2) Vilka förändringar i träningen verkar ha störst påverkan för att höja motivationen? Metod: I studien deltog 8 pojkfotbollsspelare födda 2000. Spelarna har deltagit i fotbollen minst 2 år och den som varit aktiv längst har spelat 7 år. Vetenskapliga artiklar har legat till grund för interventionsmetoderna i träningen. Interventionsmetoderna var till för att försöka påverka spelarnas känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien använder sig av både en kvantitativ och en kvalitativ analys. Den kvantitativa delen består av enkätfrågor i form av Sports Motivation Scale – 6 (SMS6). Enkäten mäter motivationen hos spelarna enligt self-determination theory (SDT). Den kvalitativa delen av studien är intervjuer med de deltagande spelarna. Intervjuerna var semistrukturerade. Resultat: Resultatet av studien visar att spelarna skattade sig högre inom alla kategorier utom amotivation. Dock så är ingen av kategorierna tillräckligt signifikanta för att visa på tydliga samband. Wilcoxon Matched Pair Test visar p-värdet för resultaten är för högt (p>0,05). Den intervention som anses påverkat resultatet mest vara att känslan av kompetensen har ökat. Det verkar framförallt vara den mer strukturerad träningen som varit med och påverkat. Slutsats: En förklaring av de uppkomna resultaten är att en mer planerad och strukturerad träning leder till förbättrad kvalitet på träning. Bättre struktur leder till att mer tid läggs på fotbollen och mindre tid på andra saker. Något annat som var mycket uppskattat var att övningarna var mer aktiva och spelinriktade än tidigare. Slutsatsen är att mer autonomitillfällen och mer positiv feedback leder till att spelarna känner sig mer inre motiverade. Känslan av att få vara med och bestämma tillsammans med att känna sig kompetent med det man gör leder till att spelaren upplever egen utveckling. En problematik med resultatet är att tävlingsmomenten kan ha bidragit till att yttre faktorer, exempelvis jämförelse med andra har blivit viktigare för spelarna. Vid vidare studier behövs flera mätinstrument för att ta reda på den egna uppfattade kompetensen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Unogård, Olof. "Fotbollskillar och sociala tjejer : om föräldrars konstruerande av kön." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2201.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext? Metod Metoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande – varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor – klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang. Analys har skett efter teoretiska utgångspunkter i Yvonne Hirdmans konstruerande av kön samt R.W. Connells sociala förkroppsligande. Resultat Resultatet visar att både pojkar och flickor tros värdesätta kompisarna högst i sitt fotbollsspelande. Därtill framhäver föräldrarna föreställningar om att flickor börjar med fotboll som en social aktivitet, medan pojkar börjar med fotboll för att de redan tycker om fotboll. Lagidrotten visar sig vara ett viktigt komplement i föräldrarnas uppfostran av barnen, och då i form av att lära sig hur man som gruppmedlem beter sig och förhåller sig till andra. Inga skillnader i villkor mellan pojk- och flicklagen uppmärksammas av föräldrarna. Däremot framställs relationen mellan flicklag–flicklag respektive pojklag–pojklag stundom som orättvisa. Uppdelningen mellan pojkar och flickor i fotbollsutbildningen framställs som något naturligt och svårrubbat. I de fall fotbollsutbildningen ska inkludera båda könen, ska det inte göras permanent. Vidare är det flickorna som (ska) integreras i pojkarnas utbildning. Slutsats Föräldrarna konstruerar kön, både ur en tvåkönsmodell och en enkönsmodell. Tvåkönsmodellen görs gällande när pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande ska förklaras, där flickor sägs vara intresserade av det sociala värdet av kompisar, och pojkarna av det prestationsinriktade värdet av själva utförandet. Enkönsmodellen görs gällande i fotbollsutövandet, då flickorna framställs som en sämre variant av den fotbollsspelande pojken; mindre stark, mindre tuff, fysiskt och socialt underlägsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Olofsson, Tomas. "Golden Goals : En kvantitativ observationstudie avseende mål i Världsmästerskapen i herrfotboll 1958-2010." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2695.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av målen i världsmästerskapen 1958-2010 från semifinalerna och framåt. Målen studerades utifrån olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mål, hur målproduktionen förändrades över tid samt varför det förhöll sig så. Ett mål var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstränare. För att besvara detta användes följande frågeställningar: Hur många mål sker efter respektive kategori individuella prestationer, inläggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ”övriga situationer”? Metod Datainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mål i 71 matcher från världsmästerskapen i fotboll 1958-2010. Samtliga mål och matcher har funnits tillgängliga på videohemsidan youtube.com och analyserats där. Samtliga analyserade mål fördes in i ett analysschema utifrån definitionernas olika frågeställningar, där även definitionen ”övriga situationer” funnits med för att undvika internt bortfall. Exempel på kategorierna och dess definitioner är distansskott (målgivande avslut utanför straffområdet), samt övriga situationer (till exempel straffar, direkta frisparkar, hörnor och självmål). För att studera målproduktionen över tid delades de 14 världsmästerskapen in i tre olika tidsepoker, där tillverkning av målen och målproduktionen granskades. Resultat Totalt tillverkades 237 mål i 71 matcher. ”Inlägg/inspel” och ”övriga situationer”, som stod för 38 % respektive 30 % av målen, var de definitioner av anfallsspel som innefattade flest mål. Målen tillverkades procentuellt likvärdigt, enligt definitionerna, vid mästerskapen över tid och målproduktionen minskade med i snitt ett mål per match per undersökt tidsepok. Slutsats De slutsatser som går att dra från studien är att i de granskade matcherna är de definierade anfallsmetoderna ”inlägg/inspel” samt ”övriga situationer” de som leder till flest mål procentuellt sett och därmed är de mest effektiva. Utifrån studiens resultat skulle genomförande av snabbare hörnor och frisparkar samt mer inriktad anfallsträning för fotbollslag på offensiv planhalva kunna effektivisera deras anfallsspel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Wallin, Marcus, and Utstøl Gustav Høgmo. "Ekologisk dynamik inom svensk elitfotboll : Ett paradigmskifte för taktisk träning." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5625.

Full text

Abstract:

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur svenska elittränare i fotboll tränar taktik med en analytisk utgångspunkt från ekologisk dynamik och den pedagogik/metodik den förespråkar (icke-linjär pedagogik och constraints-led approach). Frågeställningar

Arbetar tränarna enligt principerna inom icke-linjär pedagogik (rörelsevariation, representativ övningsdesign och perception-aktion)? Vilka främjande och begränsande faktorer utifrån constraints-led approach tar tränarna hänsyn till samt påverkar medvetet? Har tränarna i svensk elitfotboll kunskap om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach och ekologisk dynamik? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för att ta reda på hur tränarna genomförde taktisk träning och om det var i enlighet med ramverket ekologisk dynamiks nyckelprinciper. Deltagarna var fem manliga tränare från Allsvenskan som innehöll UEFA PRO. Två pilotintervjuer genomfördes. Innan intervjuerna informerades intervjupersonerna om de etiska huvudkraven och gav sitt samtycke. Datainsamling gjordes via transkribering och analyserades efteråt genom en tematisk innehållsanalys. Resultat Enligt intervjuunderlaget visar det sig att tränarna till stor grad arbetar med principerna inom icke-linjär pedagogik, däremot skiljer sig deras åsikter sig med hur de praktiserar. Trots att tränarna medvetet inte använder sig av constraints-led approach så säger resultatet att de använder de sig av olika främjande och begränsande faktorer i sin övningsdesign, främst uppgiftsfaktorer. Det framkom även andra faktorer som påverkar de beslut som spelarna fattar på plan såsom de individuella faktorerna. Ingen av deltagarna har någon djupare förståelse om icke-linjär pedagogik, constraints-led approach eller ekologisk dynamik. Slutsats De åsikter och argument som framfördes under studien var en kombination av praktisk erfarenhet på svensk elitnivå och utbildning som tränarna genomgått. Det går att argumentera för att icke-linjär pedagogik och constraints-led approach är ett relevant pedagogiskt ramverk för taktisk träning på svensk elitnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Pettersson, Andreas, and Otto Simola. "Covid-19-pandemin, publikbortfallet och dess möjliga påverkan på fotbollsallsvenskan? : En kvantitativ studie som undersöker skillnader avseende hemmamatcher spelade med kontra utan publik." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6572.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka huruvida publikbortfallet under covid-19-pandemin lett till några resultatförändringar och om det uppstått skillnader när det kommer till kategorier med koppling till spelarprestation och domslut på hemmaplan. - Har hemmaplansfördelar i form av vinstprocenten förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?- Har spelarprestation i form av antalet mål, straffmål, slagna straffar och bollinnehav förändrats, vid jämförelser mellan grupperna som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020?- Har domsluten i form av antalet gula kort och frisparkar som delas ut förändrats, vid jämförelser mellan lagen som utgör topp- och bottenskiktet i publikligan, när dessa gått från spel inför publik säsongen 2019 till spel utan publik säsongen 2020? Metoden som använts i föreliggande studie är en kvantitativ forskningsansats. Frågeställningarna har besvaras med hjälp av datainsamling från säsongen 2019 som spelades med publik samt efterföljande säsong 2020 som spelades utan publik på grund av covid-19-pandemin. De lag som tagits med är de som placerade sig på plats 1-5 och 12-16 i publikligan under 2019 års säsong. Det är dessa lags femton hemmamatcher för respektive säsong som datan är insamlad ifrån, således har data samlats in från totalt 300 matcher. Datan är insamlad från diverse statistiksidor med koppling till fotboll, därefter har sammanställning av materialet och statistiska tester genomförts i Microsoft Excel version 2016 64-Bit Edition 1.0. Resultaten visar att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant i totalt tre av de 21 statistiska tester som genomförts. Dels gick det att se när det kom till vinstprocent; inom gruppen som utgörs av lag ur toppskiktet i publikligan vid jämförelse mellan säsongerna 2019 och 2020 (p = 0,025) samt vid jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i publikligan under säsongen 2019 (p = 0,0025). Totalt antal mål visade också på en statistiskt signifikant skillnad, detta mellan grupperna som utgjordes av lag ur toppskiktet i jämförelse med bottenskiktet i publikligan säsongen 2019 (p = 0,048). Slutsatsen är att publikens frånvaro under covid-19-pandemin har haft större påverkan på de lag som vanligtsvis spelar inför större åskådarantal i jämförelse med lagen som är vana att spela inför mindre publik på sina matcher. Att lagen med färre åskådare på sina matcher placerar sig längre ned i tabellen samt att lagen med mer publik också gör fler mål.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Markström, Fredrik. "Improviserad förberedelse : Fotbollstränares användning av lärandemetoder." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5290.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att samla information genom intervjuer om hur lärandemetoder används, samt om och i så fall hur tränarna anpassar dessa utifrån träningsaktivitet och syftet med träningsaktiviteten. Detta för att ta reda på hur fotbollstränare vet vad de ska göra i olika situationer och hur de förhåller sig till olika situationer i träning. Frågeställningar: Hur använder sig fotbollstränare av olika lärandemetoder? Hur skiljer sig val av lärandemetod till träningsaktivitet och syftet med träningsaktiviteten? Hur balanserar fotbollstränare lärandemetoder till individen respektive gruppen? Metod För att samla information om fotbollstränares användande av lärandemetoder i förhållande till träningsaktivitet så har en kvalitativ semi-strukturerad intervju genomförts. Inför intervjuerna konstruerades en intervjuguide bestående av tre delar, inledning, huvuddel och avrundning. Huvuddelen som avsågs vara stommen i guiden bestod vidare av tre teman utifrån studiens frågeställning. Utifrån varje tema så hade ett visst antal frågor förberetts, sammanlagt 15 frågor, som var konturerade att vara öppna frågor. Resultat Av resultat som presenteras så går det att utläsa att tränarna beskriver en form av improviserad förberedelse i sina sätt att skapa lärande. Att tränarna vet hur de ska agera i olika situationer baseras på tränarnas samlade kunskap och erfarenheter. Tränarna beskriver även en flexibilitet som de använder sig av för att skapa lärande, vilket också tyder på ett upplevt ansvar hos tränarna att det som ska förmedlas går fram. Slutsats Av de diskuterade resultaten så kan en slutsats dras att tränare behöver reflektera mer över hur de använder lärandemetoder, för att kunna vara förberedda på hur de kan bemöta de pedagogiska situationer som kommer att uppstå under en träning och vara flexibel i sitt agerande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bestic, Milos, and Tobias Gustavsson. "Betydelsen av plyometrisk- och change of direction träning : Ett försök att utveckla unga fotbollsspelares förmåga för sprint och riktningsförändringar." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5396.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att genomföra två olika träningsinterventioner, en innehållande plyometrisk och en change of direction – träning (COD) för att se dess effekter på unga fotbollsspelares change of direction och 10-, 20-, 30 meters sprintförmåga. Studiens frågeställning var: Vilken inverkan kan två olika typer av träningsprogram ha på unga fotbollsspelares COD- samt sprintförmåga på 10-, 20-, 30 meter? Metod 28 stycken fotbollsspelare både pojkar och flickor i åldrarna 13-15 år deltog i en träningsintervention under fem veckor där träningen bedrevs två gånger i veckan. Deltagarna delades in i tre olika grupper, kontrollgrupp (KON-G), plyometrisk grupp (PT-G) och change of direction grupp (COD-G). För- och eftertester genomfördes för att kunna se interventionens effekt. Testerna som utfördes var Illinois COD-test och sprint 10-, 20-, 30-meter. Resultat KON-G visade inga skillnader mellan före och efter- testerna. PT-G visade inte på några signifikanta förbättringar, det var endast en numerisk skillnad i 10-, 20- och 30-meterssprint med 2 % samt 1 % i Illinois COD-test. COD-G visade inte heller på några signifikanta förbättringar. Endast en numerisk ökning med 2 % i Illinois COD-test samt 1 % förbättring i 10-, 20- och 30-meterssprint. I en korrelation mellan Illinois COD-test och 10-, 20- och 30-meterssprint framgick en stark korrelation mellan dessa. r-värde = 0,92- 0,93 och p-värde = <0.01. Slutsats Då studiens resultat inte visade några signifikanta förbättringar på varken Illinois COD-test eller sprint kan inga slutsatser dras för vilken träningsmetod som har störst inverkan på dessa förmågor. Däremot kan man se små tendenser att de två träningsprogrammens utveckling av egenskaper skiljer sig. Vilket eventuellt tyder på att tränarens uppgift blir att prioritera vilken förmåga som är viktigast att utveckla eftersom båda är viktiga egenskaper för en fotbollsspelare.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Ortega, Patrick, and Edlund Kevin Yildiz. ""Han var så mesig..." : en studie om professionella fotbollsspelares uppfattning av sina tränares ledarskap under sina ungdomsår." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6617.

Full text

Abstract:

Syfte och Frågeställning Syftet med denna undersökning var att belysa på vilket sätt ledarskapet under fotbollsspelares ungdomsår har varit en bidragande faktor till deras karriärutveckling. Frågeställningar - Vad upplever spelare som framgångsrika faktorer under deras ungdomsår? - Om tränaren är en betydelsefull faktor, vilka egenskaper och beteenden är det fotbollsspelarna värdesätter och inte värdesätter hos tränaren? - Vilka likheter och skillnader av beteenden som värdesätts hos tränaren finns hos kvinnor och män? Metod Utifrån studiens vetenskapliga perspektiv beslöt vi oss för att nyttja en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Eftersom målet är att ”undersöka” och dyka djupare inom ämnesområdet och de aspekterna grundar sig i det hermeneutiska och psykologiska perspektivet. Vi intervjuade fyra fotbollsspelare som har spelat i högsta nivån i Sverige i minst ett år. Resultat Samtliga fotbollsspelare ansåg att tränaren var en betydelsefull faktor till deras utveckling. Mönstret som identifierandes var att det även fanns andra framgångsrika faktorer utöver tränaren. En av det faktorerna var ”det egna drivet” som samtliga fotbollsspelare nämnde som en essentiell faktor. Diskussion Den transformella ledarstilen verkar vara den ledarstilen som spelarna värdesätter högst under deras ungdomskarriär. Dock finns det många aspekter att ta hänsyn till, bland annat ifall spelaren själv upplever att hen kommer få speltid eller inte, att spelaren känner en relation till tränaren och även spelarens inre/yttre motivation. Utifrån spelarnas perspektiv kan studien upplysa vilken tränarstil som uppskattas under ungdomskarriären för att som spelare nå elitnivå.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Dronsfield, Daniel, and Bahnson Thomas Andrén. "Belastningsskador bland unga fotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6004.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om ungdomar riskerar att ådra sig överbelastningsskador på grund utav sitt idrottande. Studiens frågeställningar är: 1. Tenderar ungdomar som multi-idrottar att ådra sig överbelastningsskador i större utsträckning än ungdomar som har valt att tidigt specialisera sig på en idrott? 2. Finns det ett samband mellan mängd idrottstimmar i veckan som ungdomar utövar och deras självrapporterade skadefrekvens? Metod Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Vårt urval är begränsat till pojkar i åldrarna 12–14. Fotbollsklubbar inom Stockholmsområdet har valts ut för deltagande. Målsättningen var att samla in 200 enkätsvar genom att besöka fotbollslag på deras träningar, efter bortfall fick vi in totalt 126 svar. Vetenskapsrådets fyra krav för samhällsvetenskaplig forskning har legat till grund för de etiska övervägandena för utformningen av denna studie. Resultat Studien ger inga signifikanta svar men resultaten visar att fler multi-idrottare skadar sig i större utsträckning än de som specialiserar sig. De ådrar sig fler belastningsskador och har fler skadedagar. Å andra sidan råkar de som specialiserar sig ut för fler traumatiska skador. Slutsats Det finns tendenser att multi-idrottare ådrar sig belastningsskador i något högre grad än de som specialiserar sig. Det finns också en tendens att träningsvolym korrelerar med skadefrekvens.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Roxström, Dennis. "Effekten av Visuell Perceptionsträning genom Imagery på Juniorfotbollsspelares Passningsspel." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4332.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka effekten av visuell perceptionsträning genom ett visualiseringsprogram på juniorfotbollsspelares passningsspel. Den frågeställning som ska besvaras är: - Vad är förändringen avseende procent korrekta passningar efter en intervention av ett visualiseringsprogram? Metod Till studien gjordes ett bekvämlighetsurval av 10 manliga fotbollsspelare (ålder 13,4 ± 0,5) med 7,3 (± 0,8) års erfarenhet av organiserad fotboll. Genom ett stratifierat urval blev deltagarna placerade i en interventionsgrupp (IG) och en kontrollgrupp (KG). IG fick ett visualiseringsprogram och KG fick ett rörlighets/stabilitetsprogram. Programmen pågick under fyra veckor och bestod av 12 sessioner fördelade på tre sessioner per vecka. Sessionerna utfördes 10 minuter innan regelbunden träning i separata omklädningsrum. IG guidades igenom att skapa mentala föreställningar. Framförallt gällande vridningar av huvud innan bollmottag för att erhålla relevant information från omgivningen för att underlätta kommande åtgärd med bollen. KG guidades igenom en serie lätta styrkeövningar som ställer krav på styrka, balans och rörlighet. För att bedöma försöksgruppernas procent korrekta passningar (PKP) utfördes ett PKP-test innan respektive efter interventionen. Förutom PKPtestet användes en manipulation check som en sekundär åtgärd för att utvärdera programmen. Manipulationschecken bestod av sju frågor relaterade till upplevelsen av respektive program. Resultat Av resultatet att döma ökade IG med 5 procentenheter i PKP från M = .66 ± .06 vid för-test till M = .71 ± .06 vid efter-test. Detta är att jämföra med KG som knappt ökade med 1 procentenhet från M = .72 ± .09 vid för-test till M = .73 ± .04 vid efter-test. Split-plot ANOVA avslöjade dock att effekterna inte var signifikanta, p = > .05. Avseende manipulation check så upplevde deltagarna positiva effekter av respektive program. I synnerhet IG som bland annat upplevde att deras visuella perceptionsförmåga hade förbättrats efter interventionen. Slutsats Trots att resultatet inte var signifikant så indikerade resultatet på PKP-testet och manipulation check att IG i högre grad förbättrade den visuella perceptionsförmågan och till följd därav även PKP jämfört med KG. Dock går det inte att säkerställa att visualiseringsprogrammet var den unika bidragande orsaken eftersom flera okontrollerbara faktorer kan ha påverkat spelarnas resultat på passningstestet. Således behövs mer forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Ferner, Janne. "Kapacitets- och Kravanalys i svensk elitungdomsfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1367.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sinkkonen, Paula, and Hansen Line Røddik. "Träna mindre men hårdare - bli bättre : En kvantitativ studie om fysisk prestationsförmåga hos kvinnliga elitfotbollsspelare vid ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2690.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen? Metod En kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan. Testgruppens träningstid skulle minska med 15 min per träning jämfört med tiden innan interventionsperioden vilket kontrollerades med hjälp av mätning av hjärtfrekvensen hos varje enskild individ. Resultat För testgruppen skedde en minskning av träningstiden under interventionsperioden med fem min per träning medan ingen större förändring av intensiteten kunde utläsas. Varken VO2 max, Yo-Yo IR1, 10 m sprint eller agility visade någon signifikant skillnad på testresultaten före och efter interventionsperioden för testgruppen. På 30 m sprint hade testgruppen förbättrat sitt resultat från 4,75 s till 4,70 s (p<0,05). För kontrollgruppen fanns det ingen signifikant skillnad på pre- och posttestet i något av de genomförda testerna. Slutsats Då träningstiden inte minskade med de tilltänkta 15 min och resultaten inte visade någon signifikant skillnad med undantag från 30 m sprint kan inga slutsatser dras mellan minskad träningsmängd i kombination med ökad träningsintensitet och förändrad uthållighet/snabbhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Dahlin, Michell, and Alex Lomas. "Styrketräning eller plyometrisk träning? : Effekterna av två olika typer av träningsprogram på unga fotbollsspelare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4771.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka effektiviteten av två olika träningsinterventioner, plyometrisk träning och styrketräning, på unga elitfotbollsspelares sprinttid, hopphöjd, drop jump index (DJI), riktningsförändringsförmåga (COD) samt effektutveckling i knäböjshopp (SJ). Studiens frågeställning var: Ger interventionsperioderna några effekter på ungdomsfotbollsspelares sprintförmåga (0-5 m, 0-10 m och 0-15 m), COD, hopphöjd och index i DJI samt effektutveckling i SJ? Metod 24 stycken unga manliga fotbollsspelare deltog i en träningsintervention under 4 veckor. Deltagarna lottades in och tränade i tre olika grupper: Plyometrigrupp (PG), Styrkegrupp (SG) och Kontrollgrupp (KG). Träningarna bedrevs två gånger i veckan innan ordinarie fotbollsträning. PG och SG följde ett träningsupplägg som var vetenskapligt förankrat. För- och eftertester genomfördes för att undersöka träningsprogrammens effekt. Testerna som utfördes var sprint, drop jump (DJ), knäböjshopp (SJ) och riktningsförändringsförmåga (COD). Resultat PG och SG fick signifikanta förbättringar i DJI (p = 0,033 respektive p = 0,003). PG fick även signifikant (p = 0,006) ökning i effektutveckling medan SG endast visade på tendens (p = 0,073). PG visade även på en tendens till förbättring i 0-5 m (p = 0,097) och 0-15 m (p = 0,059). KG påvisade en tendens till förbättrat resultat i DJI (p = 0,072). Slutsats Studien visar att både ett fyra veckors plyometriskt träningsprogram och ett styrketräningsprogram kan utveckla fysiska egenskaper hos unga fotbollsspelare. Det plyometriska träningsprogrammet visade sig vara mest effektivt. Ytterligare forskning krävs där fler träningsmetoder undersöks under en längre träningsintervention för att skapa en större medvetenhet kring träningsmetoders påverkan på unga fotbollsspelare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Linden, Richard. "Vem tränar fotbollsmålvakterna i Stockholm? : En nulägesanalys av målvaktsträningen inom Stockholmsfotbollen." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-504.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att skapa en nulägesanalys över målvaktsträningen för pojkar mellan14-16 år inom Stockholms elitfotbollslag.

Hur ser strukturen för träningarna ut, samt hur förhåller sig målvaktsträningarna i tid och antal till lagträningarna? Jobbar tränarna med planering inför säsong och enskilda träningar och hur är de konstruerade? Hur ser utbildningsnivån ut bland målvaktstränarna inom Stockholms elitfotbollslag i åldrarna 14år-16år? Finns det en utbildningsplan för målvakterna i åldrarna 14år-16år inom elitfotbollsklubbarna i Stockholm?

Metod

Studien bygger på en kvantitativ undersökning genom enkätförfarande, samt en enskild intervju. Enkäten skickades ut till 32st valda tränare på elitnivå inom Stockholm. Flera lag har samma målvaktstränare. Intervjun genomfördes på en av Stockholms mest meriterade målvaktstränare. All data sparades och sammanställdes elektroniskt. Samtliga tränares svar fördes in i programmet SPSS med vilket databehandlingen genomfördes.

Resultat

Resultatet visar att dryga hälften av tränarna som svarade arbetar som specialiserade målvaktstränare. Majoriteten av lagen tränar 2-3 gånger i veckan och då mellan 60-90 minuter. Sexton av arton lag som svarade tränar specifik målvakts träning 1-3 gånger i veckan. Huvudparten av lagen tränar specifik målvaktsträning mellan 30-60 minuter. De viktigaste att träna på för målvakter är, enligt tränarna, Spelträning. Efter kom Greppträning, Fysisk träning, Förflyttningar och Inlägg/Upphoppsteknik. Färre än hälften av tränarna arbetar med säsongsplaneringar. Resultatet visar att de som inte gör så också har lägre fotbollsrelaterad utbildning. Färre än hälften har en utbildningsplan för sina målvakter.

Diskussion

Stockholmsfotbollen behöver utbildade målvaktstränare med engagemang för målvaktsträning. Klubbar och lagen behöver se över eller skapa en utbildningsplan för sina målvakter. Ett samarbete mellan spelarnas skola och klubbarna kan optimera spelarnas tid för skola, träning och det sociala livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Lomas, Shaun, and Karar Al-Nakash. "Sprintträning med tung belastning : En interventionsstudie på sprint- och hoppförmåga för fotbollsspelare på ungdomsnivå." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5633.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Denna studie har för avsikt att undersöka effekterna av ett sprintträningsprogram på 16 åriga fotbollsspelare. Frågeställningen är: Kommer ett träningsprogram i form av sprinter med tungt motstånd ge effekt på en 16 årig fotbollsspelares sprint- samt hoppförmåga? Metod 21 stycken manliga fotbollsspelare från en breddverksamhet på ungdomsnivå deltog. Studiedeltagarna delades slumpmässigt in i två lika stora grupper, där ena gruppen tilldelades och bli kontrollgrupp (KG) och den andra träningsgrupp (TG) som skulle utföra träningsprogrammet. Studien pågick under 8 veckor där vecka 1 och vecka 8 avsattes till för- och eftertester. Testerna som utfördes var 30-meter sprint, ”counter movement jump” (CMJ), ”squat jump” (SJ) samt ”standing long jump” (SLJ). TG utförde ett träningsprogram beståendes av resisted sprint trianing (RST) med väldigt tung belastning två gånger i veckan. Träningarna utfördes under ordinarie träningstid och pågick under en period på sex veckor vilket motsvarar 12 träningstillfällen totalt. KG deltog i den vanliga fotbollsträningen under samma period. Resultat Träningsprogrammet gav TG en signifikativ effekt på alla sprintintervaller förutom 0-20 meter (0-5m: p = 0,005; 0-10m: p = 0,009; 0-15m: p = 0,005; 0-20m: p = 0,074; 0-30m: p = 0,017). KG fick ingen signifikant effekt förutom på intervallen 0-5 meter då de försämrades signifikant (p = 0,024). På hopptesterna fick TG en signifikant förbättring på samtliga tester (SLJ: p = 0,032; SJ: p = 0,009; CMJ: p = 0,005). KG visades inte få någon signifikativ effekt på någon av de tre testerna. Slutsats Denna studie har visat att ett träningsprogram beståendes utav RST med väldigt tung belastning har en positiv effekt på både sprintförmågan och hoppförmågan hos fotbollsspelare på ungdomsnivå. Den kan däremot inte redogöra för hur träningsprogrammet bör utformas för att få en optimal effekt då mer forskning krävs kring ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Stahl, Erik, and Axel Wittsell. "Strategi för en vinnande vardag : Svenska elittränares syn på periodisering och planering av taktik inom fotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5286.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att undersöka hur svenska elittränare resonerar kring periodisering och taktikens roll inom periodiseringen. Frågeställning 1. Hur implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? 2. När implementerar svenska elittränare periodisering av taktik? Metod Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer som undersökte komplexa samband kring hur tränare prioriterade och periodiserade sin taktik kopplat till belastning på bästa sätt. Urvalet av tränare baserades på huvudtränare från Allsvenskan och Superettan. Urvalet är baserat på tränare som tros ha god kunskap om syftet och frågeställningarna. Tränarna informerades om de etiska huvudkraven och gav senare sitt samtycke. Intervjuerna baserades på en standardiserad intervjuguide och frågorna ställdes så öppet som möjligt för att få ett rikare innehåll. Det genomfördes intervjuer med fem tränare. Datan analyserades genom transkribering. Från transkribering skapades huvudteman utifrån liknande svar från flera tränare. Datan har analyserats och författarna är medvetna om att resultat har tolkats och reflekterats genom författarnas tidigare erfarenheter och detta medverkar till subjektivitet. Resultat Resultatet visade på 5 olika teman. Periodisering som verktyg, men inte som absolut sanning Periodisering av fysik och mentala förmågor används som modell för att i första hand klara av att spela fotboll och träna enligt arbetssätt på optimalt sätt för att a) undvika skador b) träna så likt matchen så ofta som möjligt. Däremot beskriver tränarna en vardag där spelare inte alltid är mottagliga eller dagar under säsongen där modellen behöver anpassas till rådande förutsättningar för dagen. Spelarnas mottaglighet/mental periodisering Spelarnas mentala välbefinnande och mottaglighet för träning anses centralt för att tränarna ska få ut maximalt av instruktioner eller taktiska direktiv i träning. Taktiken är övergripande Tränarna ville ha en träning som förbereder spelarna för match, tränarna ville träna som laget ska uppträda taktiskt i match för att få maximal överföring mellan träning och match. Taktiken fanns alltid med i träningen. Periodernas olika krav Tränarna förklarade att olika perioder hade olika krav och målsättningar. Försäsongen består mycket att förbereda inför säsongen, men där man också har tid att taktiskt förbereda för tävlingssäsong. Tävlingssäsong karaktäriserades av att allt fokus låg på nästa match. Eftersäsongen var den period då mottagligheten från spelaren var låg så taktik jobbades i stort sett aldrig med. Eftersäsongsplan Här framkom varierande resultat där tränarna hade olika filosofi kring vad eftersäsong skulle innehålla. Slutsats Matchen står alltid i fokus för periodisering av taktik. Balansen mellan att få ut maximal effekt av sin taktiska träning samt träna spelarnas beslut och aktioner så matchlikt som möjligt utgjorde olika prioriteringar vid olika tidpunkt. Vidare beskriver tränarna mottagligheten och förmågan att ta emot och omsätta instruktioner vid träning som viktig faktor kopplat till när man valde att implementera sin taktik i träning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Grönblad, Hannes, and Mattias Strömberg. "Tidig selektering – varför och hur? : En kvalitativ studie om urval till Stockholms fotbollsakademier." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6586.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar – Syftet var att undersöka selektering inom ungdomsfotbollen i Stockholm. I synnerhet ville vi undersöka motiven och genomförandet av tidig selektering inom akademiverksamheter. Detta kan ligga till grund för att sprida kunskap om ämnet ochfå en större förståelse för selekteringarnas motiv, genomförande och problem. Den här studiens frågeställningar är: - Vilka är motiven till tidig selektering? - Hur genomförs selekteringen? - Vilka problem uppstår genom selekteringen? Metod – I detta arbete genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre fotbollstränare i föreningar som genomför tidiga selekteringar (i studien definierat som 10 år eller yngre). Intervjupersonerna var mellan 21–29 år gamla och hade varierad erfarenhet av akademiföreningar. Resultat – Det framkom att målet med akademiverksamheterna anses vara att producera elitfotbollsspelare och att selekteringen är en viktig del i det. Motiven till selekteringen var att från en tidig ålder kunna forma spelarna samt att spelarna ska få träna med likasinnade. Selekteringsprocessens genomförande varierade mellan de olika föreningarna. Studien påvisade även av tränarna identifierade problem med deras selektering. Det innefattade hets från föräldrar och en konkurrenssituation med andra föreningar. Tränarna i studien vittnade även om en otydlighet, vilken innefattade avsaknad av vetenskapligt stöd och tydliga bedömningskriterier vid selektering. Slutsatser – De slutsatser som drogs var att det i akademierna i Stockholm inte finns ett gemensamt sätt att selektera på utan klubbarna jobbar på ett eget sätt i processen att selektera sina yngsta lag. Ytterligare slutsats var att det i föreningarnas selekteringsprocess medför flera olika problem och att denna process därför är i behov av vetenskaplig förankring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Edberg, David. "Relationen mellan fotbollsklubbar och undervisningen vid NIU-fotbollsgymnasium : om samverkan och påverkan mellan utbildning och det omgivande fotbollssamhället." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för fysiologi, nutrition och biomekanik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6594.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka hur fotbollsklubbar i en region har inflytande över utbildningen på ett NIU-fotbollsgymnasium. • Påverkar intressen från olika fotbollsklubbar inom regionen utbildningen på NIU-fotbollsgymnasium? I sådana fall, på vilka sätt? • Hur beskriver lärare och elever relationen mellan fotbollsklubbar i det omgivande samhället och undervisningen inom NIU-fotbollsgymnasium? Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Fyra semistrukturerade intervjuerna genomfördes enskilt och hade som syfte att erhålla svar på studiens frågeställningar. Deltagarna i studien var en manlig och en kvinnlig elev som studerar sista året vid ett NIU-fotbollsgymnasium och två lärare som vartdera främst är ansvarig för manliga och kvinnliga elever vid NIU-utbildningen i fotboll. Intervjuerna genomfördes via videosamtal med deltagarna och transkriberades senare för en tematisk analys. Resultat Genom den tematiska analysen utmynnade fyra centrala teman för samspelet mellan klubbar och utbildningen. Dessa teman var: Positiv påverkan, Svårt att samarbeta med alla, Vikten av en elitsatsning och Skolans roll. Resultatet i den här studien bidrar med kunskap kring hur samverkan och påverkan mellan en NIU-fotbollsutbildning och fotbollsföreningar i en region kan se ut. Studien visar att två fotbollsklubbar samverkar med den undersökta skolan, och att fotbollsklubbarna påverkar åtminstone delar av den utbildning som bedrivs. Resultatet visar att både lärare och elever i denna studie har en väldigt positiv bild av samarbetet. Slutsats Denna studie visar på att nära samarbeten mellan NIU-gymnasium och fotbollsklubbar inom samma region kan existera på ett av lärare och elever upplevt väl fungerande sätt. Det framkommer av både lärare och elever i studien att undervisningen i vissa hänseenden anpassas efter samarbetsklubbarna. Lärarna vid den undersökta skolan uttrycker en medvetenhet om att skolan har det bestämmande ordet men så länge ramarna och direktiven från Skolverket följs ser lärarna inga problem med att fotbollsföreningar tillåts påverka. Alla deltagare i studien bekräftar dock att det i realiteten är svårt att avgöra vilka som faktiskt bestämmer mest, skolan eller fotbollsföreningarna. Studien skapar en intressant fråga för framtida forskning om vilka som egentligen har mest makt över undervisningen på NIU-gymnasium.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Sepasi, Ramin, and Ghiglione Felipe Ramirez. "Plyometrisk träning på unga elitfotbollsspelare under tävlingssäsong : Kan plyometrisk träning påverka snabbhet och hopphöjd?" Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4444.

Full text

Abstract:

Syfte & Frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka hur sprint- och hoppförmåga kan påverkas av ett sex veckors plyometriskt träningsprogram på unga fotbollsspelare i U17-Allsvenskan Norra. Studiens frågeställning var: Ger ett kortsiktigt träningsprogram i form av plyometrisk träning någon effekt på ungdomsspelares sprint (0-5 m, 0-15 m, 0-30 m), CMJ och trehopptest? Metod 16 fotbollsspelare från U17-Allsvenskan Norra deltog i studien. Plyometrigruppen (PG) följde ett träningsupplägg baserat på en vetenskaplig studie av Váczi et al. (2013) där varje träningspass utfördes innan den schemalagda fotbollsträningen. Kontrollgruppen (KG) fortsatte träna fotboll i vanlig ordning enligt lagets ordinarie träningsupplägg. Träningsprogrammet bestod av unilaterala och bilaterala plyometriska rörelser. Två testtillfällen förekom dessutom i studien där spelarna testades i sprint, CMJ och trehopptest före och efter träningsprocessen. Resultat PG förbättrade sin hopphöjd med 9,1 % medan KG visade på ingen signifikant skillnad efter träningsperioden. Hopplängden förbättrades hos PG med 4,2 % medan KG visade ingen signifikant skillnad vid eftertesterna. Ingen signifikant skillnad i utveckling mellan grupperna förelåg i sprintförmåga. Slutsats Studien visar att plometrisk träning ger effekt på hoppförmåga hos unga fotbollsspelare under tävlingssäsong efter ett kortsiktigt träningsprogram. Ytterligare forskning behöver dock göras under en längre träningsperiod där den plyometriska träningen kombineras med snabbhetsträning för att utveckla båda egenskaperna på bästa möjliga vis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ferner, Janne. "Mår du bra så coachar du bra! : en studie av elitfotbollstränares subjektiva välbefinnande och om dess påverkan på prestation." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-1859.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv.
Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Göras, Madelene. "Krav och kapacitetsanalys inom elitfotboll." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-231.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Mardan, Rebin. "Krav & kapacitetsanalys för fotboll." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-238.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Mattsson, Andreas, and Mats Wistedt. "Kravanalys för fotboll." Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-239.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Åberg, John. "Fotbollsmålvakters rörelsemönster : En deskriptiv videoanalys av herrmålvakter säsongen 2013." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3324.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att studera rörelsemönster och ingripanden hos en Allsvensk toppklubbs herrfotbollsmålvakter under matcher säsongen 2013. Studien är en fallstudie av deskriptiv karaktär. Följande frågeställningar formulerades:  Vilka aktioner används av målvakter i försvars- respektive anfallsspel?  Vilka faktorer och aktioner är det som inverkar mest på målvakten i samband med insläppta mål? Metod För att besvara syftet och frågeställningarna har videoinspelningar av målvakters agerande under matcher gjorts. Studien omfattade tre herrmålvakter i en Allsvensk toppklubb under säsongen 2013. Med hjälp av tidigare utförda studier och kontakt med olika aktörer, förbund, kommittéer samt individer, gavs möjligheten att skapa en struktur för vilka egenskaper och kapaciteter som skulle analyseras vid granskningen av de gjorda videoinspelningarna. För varje match studerades vilka och hur många aktioner målvakterna utfördes, både i försvars- och anfallsspel samt deras aktionstid. Dessutom analyserades målvakternas agerande i samband med insläppta mål. Resultat Den mest och minst förekommande försvarsaktionen var när målvakten hoppade i sidled (61,9 gånger/match) respektive gjorde en box (0,4 gånger/match). Vid anfallsaktioner var den mest och minst använda en utspark (13,4 gånger/match) respektive en inpass (2,4 gånger/match). Förhållandet mellan dessa två grupper visa att en match består utav 75 % försvarsaktioner och 25 % anfallsaktioner. De aktioner och faktorer som inverkade mest på målvakterna i samband med insläppta mål var dels missbedömningar av situationer som ledde till antingen ingen aktion alls eller till en felaktig aktion, dels långsamma förflyttningar som ledde till felaktiga aktioner. Slutsats Slutsatsen av studien är att fler matcher och betydligt fler målvakter måste ingå i en undersökning av detta slag för att resultaten skulle kunna ligga till grund för att skapa en kravprofil för fotbollsmålvakter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Mikola, Noora, and Tobias Tegnestrand. "”One missed pass means a non-perfect game” : Perfektionism och prestationsångest inom damelitfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3240.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga. En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Timoudas, Vasilios, and Walid Dahir. "Hur fotbollstränare på elitnivå motiverar sina spelare : En kvalitativ studie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6162.

Full text

Abstract:

Syfte Studiens övergripande syfte är att undersöka om fotbollstränare för herrlag på elitnivå i Sverige försöker skapa en inre motivation hos sina spelare. Frågeställningar Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna autonomi? Hur får fotbollstränarna sina spelar att ska känna sig kompetenta? Hur får fotbollstränarna sina spelare att känna tillhörighet? Metod Fem fotbollstränare på svensk elitnivå på herrsidan valdes ut då de ansågs inneha den erfarenhet och kompetens för att besvara studiens syfte. Dessa fem fotbollstränare intervjuades. Semistrukturerade intervjuer gjordes utifrån en intervjuguide. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras. Resultat Resultatet visade att tränarna fostrar en inre motivationskänsla hos sina spelare men att olika tränarfilosofier gör att de skapar autonomi, kompetens och tillhörighet på olika sätt. Autonomi uppnåddes genom att spelarna fick vara med och sätta individuella mål och bestämma över den individuella träningen. Tränarna utvärderade spelarnas kompetens genom videoanalyser och datastatistik från matcher, individuella samtal och genom feedback. Både individuell feedback och kollektiv feedback. Genom att skapa en bra och trivsam miljö för spelarna och ett ärligt och rättvist ledarskap försöker tränarna få spelarna att känna en tillhörighet samt genom att resa tillsammans och göra aktiviteter utanför idrotten. Slutsats Slutsatsen som drogs i denna studie var att tränarna försöker skapa en inre motivation men gör det på olika sätt. Ekonomiska resurser kan sätta vissa gränsen men den största faktorn till att de skapar inre motivation på olika sätt är att de har olika arbetssätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Olofsson, Tomas. ""How to win the world cup" : En taktikanalys kring de avgörande målen i tre världsmästerskap i fotboll, med perspektiv på dagens fotbollsforskning." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2223.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Olofsson, Tomas. "Krav- och kapacitetsanalys Fotboll : En krav- och kapacitetsanalys angående svensk och internationell elitfotbolls tester och delkapaciteter." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2224.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Unogård, Olof. "Kapacitets- och kravanalys för svensk seniorelitfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2228.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Kemppainen, Frida. "Krav och kapacitetsanalys för damfotbollen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2234.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Wasserman, Anders. "Krav- och Kapacitetsprofil Fotboll : Elitungdomsfotboll: Nationell vs. Internationell." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2241.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Wasserman, Anders. "Återerövring & Försvarspress – FC Barcelona vs. Real Madrid CF." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2242.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Rahman, Rihad. "Barcelonas och Real Madrids målproduktion i fotboll : En deskriptiv studie från den spanska ligasäsongen 2010/2011 om hur respektive lag gör sina mål." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2258.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Røddik, Hansen Line. "Fotbollens krav- och kapacitetsprofil : Damfotboll i Danmark och internationellt." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2270.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Strömberg, William. "Krav- och kapacitetsanalys inom elitherrfotboll : Prestationstester på nationell och internationell elitnivå inom herrfotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2289.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Hedestig, Emil, William Strömberg, and Olof Unogård. "Omställning, fast situation eller etablerat anfall? : En deskriptiv studie om gjorda mål och målgivande passningar av de fyra bäst placerade lagen under 2010 års världsmästerskap i fotboll." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2399.

Full text

Abstract:

Detta projekt ingår i kursen Träningslära II (7,5 hp) vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Projektet innehåller en deskriptiv studie på Spaniens, Hollands, Tysklands, samt Uruguays herrlandslag i fotboll under världsmästerskapen 2010 i Sydafrika.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Olofsson, Tomas. "Studie av Manchester United avslut : Att hitta sina vägar till framgång." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Tränarlänken, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2744.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Andersson, Peter. "Jag är tränare! : En studie om den professionella fotbollstränarens arbetsmiljö." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2959.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Studien skall ge en inblick i den vardag som professionella tränare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling på hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig själv och anhöriga för den framtid som väntar. Frågeställningarna är: Hur ser den professionella tränaren på sin arbetsmiljö? Hur ser den professionella tränaren på sin yrkesroll? Metod För att på bästa sätt få fram värdefull data till denna uppsats så valdes den kvalitativa intervjun. Däri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, där grundbasen utgörs av fasta frågor men där följdfrågor kan skapas efterhand beroende på vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstränare med erfarenhet från den professionella elitnivån i Sverige valdes ut till intervjuer. Intervjuerna gjordes på överenskommen plats och pågick mellan 30 - 90 min. Intervjuerna spelades in på en digital diktafon. Resultat Utsattheten hos tränarna har ökat. Risken för utbrändhet, våld och hot likaså. Den ekonomiska förtjänsten har stigit och kan idag likställas med en riksdagsman. Arbetsotryggheten är större då kravet på framgång ökar från media, sponsorer och supportrar. Tränarna anser att ta sig tid för anhöriga är viktigare än att ständigt se på fotboll. Passionen till idrotten är det som håller dessa tränare kvar i yrket. Samtliga anser att de har ett samhällsnyttigt värde där det agerar både tränare, lärare och ledandeförebilder för en personal av idrottsmän i skiftande åldrar 16-40. Slutsats Fotbollen har gått från en idrottsligt styrande verksamhet till en samhällsindustri där utomstående krafter har en mer betydande roll för fotbollen än tidigare. Tränarrollen har sedan 1990-talet gått från en ledande roll i idrottsklubben till en professionell position med en bredare betydelse än att bara ta hand om sina spelare. Den idrottskultur som länge stöttats av demokratiska värderingar ur folkhemmet har med den globala ekonomin skapat en tuffare arbetsmiljö. Långsiktiga satsningar blir svårare att genomföra då spelare inte längre är klubbarna trogna utan ses idag som ett säsongsprojekt. Detta gör att dagens elittränare tvingas att använda sig av pragmatiskt ledarskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Al, Djezani William, and Gabriel Baydono. "Publikens inverkan på fotbollsspelare : "Den tolfte spelaren"." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5739.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att få en inblick över hur fotbollsspelares prestation påverkas av publiken under matchdagar. Studiens frågeställning är: - Hur påverkar publiken spelarnas motivation, stress/press och självförtroende på plan? Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua fyra manliga fotbollsspelare. Dessa fotbollsspelare har en elitbakgrund och är mellan åldrarna 19–26 år. Intervjuerna utformades utifrån en semistrukturerad mall. Resultat: Resultatet introduceras i tre olika teman: spelarnas erfarenheter av publiken, spelarnas upplevelser av att spela på hemmaplan och spelarnas upplevelser av att spela på bortaplan. Dessa tre teman utgår ifrån respondenternas svar. Studien visar att spelarna upplever någon form av påverkande faktorer av publikens närvaro. Samtliga respondenter anser att stödet från publiken höjer deras prestationsförmåga. Enligt respondenterna upplever fotbollsspelare stress och press inför varje match. Spelarna anser att publiken är där och stöttar en och det höjer prestationen. Slutsats: Publiken har påverkande faktor på spelarna. Motivationen höjs när publiken stöttar laget, och samtidigt skapas en form av nervositet hos spelarna före match, men släpps direkt efter. Nervositeten kan även få spelarna att prestera bättre.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Öhling, Elin, and Orellana Emelie Reyes. "Kvinnliga fotbollsspelare med siktet inställt på en tränarroll : En jämförande kvantitativ studie om vad som motiverat kvinnliga fotbollsspelare att bli tränare." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5619.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar. Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen. Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna.

Ämneslärarprogram, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Torrejón, Egaña Antonio, and Juma Lomani. "Uppvärmningens betydelse för den upplevda prestationen : En kvantitativ tvärsnittsstudie av två olika former av fotbollsuppvärmning." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4838.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att jämföra två olika fotbollsuppvärmningar och hur de gynnar den upplevda prestationen. Studien har utgått från följande frågeställning: Gynnas den upplevda prestationen mest av traditionell uppvärmning med tre faser eller en uppvärmningsform som innehåller smålagsspel? Metod För att besvara frågeställningen har en kvantitativ tvärsnittsstudie med hjälp av enkätundersökning använts. Två olika uppvärmningsformer jämfördes utifrån trötthet, uppvärmningens innehåll, mental förberedelse och duration. Den ena uppvärmningsformen hade en längd på 15 minuter och bestod av en allmän del på sex minuter följd av smålagspel på nio aktiva minuter. Den andra uppvärmningsformen bestod av tre olika faser, aktiveringsfas, dynamisk rörlighet och grenspecifik fas. Denna uppvärmningsform pågick under 20 minuter och tiden fördelades jämt över de tre faserna. Resultat Studien visade på en positiv signifikant skillnad gällande durationen, dock upptäcktes ingen signifikant skillnad gällande trötthet, uppvärmningsinnehåll eller mentalförberedelse. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att en traditionell uppvärmningsform på 20 minuter inte ger en signifikant bättre upplevd prestationseffekt jämfört med en uppvärmningsform på 15 minuter innehållande smålagsspel. Även tidigare studier Chaáre et al. (2015) och Tillar & Heimburg (2016) har visat liknande resultat. Dessa resultat var dock baserade på mätning av den fysiska prestationen som sprint och hopphöjd och inte den upplevda prestationen. Vår studie tyder på att 15 minuters uppvärmning är fördelaktig då de resterande fem minuter kan användas för träna andra taktiska eller tekniska färdigheter och således inte slösa bort träningstiden (ibid).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Johansson, Ludwig, and Andreas Egegård. "Total distans och högintensiva löpningar, en framgångsfaktor inom fotbollen? : En kvantitativ undersökning för dam VM 2015 och herr VM 2018." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6180.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det förekommer något samband mellan total distans, högintensiva löpningar och totalt inspelade poäng i damernas och herrarnas FIFA World Cup år 2015 respektive 2018. Vidare avser författarna att undersöka om damernas och herrarnas totala distans skiljer sig mellan respektive FIFA World Cup. Området är en viktig del av dagens fotboll och resultaten i studien är användbara för tränare, spelare och fotbollsverksamheter. Studiens frågeställningar är därför: Förekommer det något samband mellan poäng och total distans i damernas och herrarnas FIFA World Cup från 2015 respektive 2018? Förekommer det något samband mellan poäng och högintensiva löpningar i damernas och herrarnas FIFA World Cup från 2015 respektive 2018? Skiljer sig den totala distansen mellan damer och herrar under FIFA World Cup 2015 respektive 2018? Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod och en retrospektiv studiedesign. I studien analyserades 200st fotbollsmatcher, som motsvarar alla spelade matcher vid damernas och herrarnas FIFA World Cup 2015 respektive 2018. Data som analyserades var total distans, högintensiva löpningar och poäng. Datainsamlingen gjordes genom FIFAs officiellt publicerade rapporter gällande respektive FIFA World Cup. Resultat Resultaten visade en signifikant korrelation mellan total distans och poäng samt högintensiva löpningar och poäng för damernas FIFA World Cup. Inget samband upptäcktes med likadana analyser under herrarnas FIFA World Cup. Studien upptäckte en skillnad mellan damernas och herrarnas totala distans, där distansen var längre för damer jämfört med herrar (p= 0,003). Slutsats Studien påvisar skillnader mellan dam- och herrfotboll. Den fysiska förmågan verkar ha större betydelse för matchavgörande i damernas 2015 jämfört med herrarnas FIFA World Cup 2018. Resultaten som redovisas lämnar utrymme för argumentet att damfotbollen bör tillämpa träningsplaneringar som kopplas till spelares fysiska kapacitet.

Ämneslärarprogrammet, Specialidrott

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Tränarlänkfotboll'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Sammanfattning