Dissertations / Theses: 'Transkulturell omvårdnad'

1

Gavanlooi, Sima. "Transkulturell omvårdnad." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-268.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?

Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.

Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar. Varje individ är unik med egna värderingar, uppfattningar och sin kulturella bakgrund. Individen är inte en slav under sina normer och traditioner. Kultur är en process som utvecklas och förändras kontinuerligt. En sjuksköterska bör ha en holistisk människosyn och se patienten utifrån ett helhetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bereket, Tesfagerges Rahel, and Soso Win. "Transkulturell omvårdnad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92884.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Amani, Najimeh, and Kedra Nurhussain. "Transkulturell omvårdnad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24275.

Full text

Abstract:

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställshögre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonaleni deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genomen litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom ochhälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vårdenutifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är demest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsaoch sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för enoptimal omvårdnad.Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patientermed annan kulturell bakgrund.
Immigration today is happening in Sweden to a great extent and this requires ahigher level of demands within the transcultural nursing. The care staffsconstantly face new demands in their work. Our literary review is based on factsto make it possible to achieve the aim of the study. The purpose of the study wasto focus on immigrants’ experiences of disease and health, and what can be doneto improve the care related to their cultural background. The method is a literaturereview, which is based on critical analysis of scientific articles. The result showsthat the cultural values are the most important factors, which affect theimmigrant’s expression about health and disease. Cultural values need to be basedon knowledge and understanding, in order to ensure optimal caring..Keywords: Transcultural, nursing, care, culture, respect, immigrants

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bulhões, Miranda Luciana, and Alicja Los. "Transkulturell palliativ omvårdnad : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1619.

Full text

Abstract:

Bakgrund Globalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid livets slutskede. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Metod En litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad. Studiens syfte har styrt sökningsstrategier och valet av databas (CINAHL Complete, PubMed, Medline, PsycINFO och Cochrane Library) i artikelsökning som har resulterat i 15 utvalda artiklar. Resultat Resultat har utformats som två huvudteman. Det första huvudtemat är barriärer för transkulturell palliativ omvårdnad såsom ineffektiv kommunikation mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Kommunikationssvårigheter mellan aktörer kan bli ytterligare komplicerade vid användning av tolkar samt kan skapa etiska dilemman vid informationshantering. Det andra huvudtemat är strategier för att göra transkulturell palliativ omvårdnad mer effektiv såsom utbildning, träning och rekrytering av vårdpersonalen, önskan att ge den bästa möjliga omvårdnaden till patienten samt bättre samarbete mellan aktörerna. Slutsats I möte mellan sjukvårdspersonalen och patienter med olika kulturell bakgrund kan missuppfattningar eller missförståelse på grund av kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter uppstå. Det krävs en hög kompetens hos vårdpersonalen för att hantera dessa möten och skapa en bra omvårdnad för alla patienter inom palliativ vård oavsett kulturella skillnader. Kulturell kompetens ligger till grund för att kunna bedöma och hantera dessa problem för att erbjuda palliativ omvårdnad med transkulturell inriktning. Nyckelord: kulturell kompetens, palliativ omvårdnad, transkulturell palliativ omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Pramono, Moa, and Avelina Sterckx. "Transkulturell omvårdnad ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92876.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Roman, Hiwa, and Awin Amin. "Sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-57126.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Mattsson, Camilla. "Sjuksköterskors erfarneheter av transkulturell omvårdnad." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25887.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Granborg, Mia, and Veronica Svensson. "Faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9491.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där 14,7 % av befolkningen består av utrikes födda personer. Människor från andra kulturer kan ha olika tankar och behov som kan resultera i att de har andra förväntningar och beteenden än vad sjuksköterskor vanligtvis möter. Språk- och kulturskillnader kan skapa problem i omvårdnaden. Syfte: Att utifrån sjuksköterskors erfarenheter beskriva faktorer av betydelse vid transkulturell omvårdnad inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga, empiriska studier som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Faktorer som framträdde vara av betydelse vid transkulturell omvårdnad var svårigheter i kommunikation, kulturellt baserade beteenden och anhörigas delaktighet. Diskussion: Svårigheter i kommunikationen ansågs vara av betydelse för patienternas delaktighet i omvårdnaden. Sjuksköterskors brist på förståelse för kulturellt baserade beteenden hos patienter och anhöriga ansågs medföra svårigheter i att ge holistisk och individualiserad omvårdnad. Anhörigas delaktighet i omvårdnaden ansågs utgöra en funktion som kan gynna alla parter; sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Slutsats: För att vid svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kunna göra patienterna delaktiga i omvårdnaden, samt möjliggöra holistisk och individualiserad omvårdnad till patienter med annan kulturell bakgrund, är de anhörigas delaktighet, kommunikationshjälpmedel samt sjuksköterskors kulturella kompetens av betydelse.
Background: Sweden is a multicultural country where 14,7 % of the population persists of foreign born persons. People from other cultures can have different thoughts and needs that can result in that they have different expectations and behaviours than nurses usually meet. Differences in language and culture can generate problems in the nursing care. Aim: By nurses’ experiences describe factors of importance in transcultural nursing in somatic care. Method: The study was conducted as a literature review based on 12 scientific, empirical studies which were quality assessed and analyzed. Results: Factors that appeared to be of importance in transcultural nursing were difficulties in communication, culturally based behaviours and relatives’ participation. Discussion: Difficulties in communication were considered of importance to the patients’ participation in the nursing care. Nurses’ lack of understanding patients’ and relatives’ culturally based behaviours were considered to cause difficulties in delivering holistic and individualistic nursing care. Relatives’ participation in the nursing care was considered to represent a function that can favour all parties; nurses, patients and relatives. Conclusion: To be able to make patients a part of the nursing care when communication difficulties exist, and to enable holistic and individualistic nursing care to patients with other cultural background, the relatives’ participation, communication tools and nurses’ cultural competence is of importance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Mohyaddin, Seynab, and Pyu Tsin Ma. "Sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad - litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30410.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Allt fler människor migrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att de är utrustade med kulturell kunskap. Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera behovet som föreligger i situationer med patienter med en annan kulturell bakgrund för att kunna ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 är kvalitativa och en kvantitativ samt en mixed method. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Ett av det stora problem sjuksköterskor står inför är den kulturella mångfalden som är nödvändigt att sjuksköterskan är utrustad med kulturell kunskap. Sjuksköterskans erfarenheter som utmaning, brist kunskap om kulturella kompetens, osäkerhet, svårigheter att bedöma smärta, självkännedom och språkbarriär är de faktorer som beskrivs av sjuksköterskor som vårdar patienter med annan kulturell bakgrund. Att sjuksköterskan inte har kulturell kompetens kan leda till att relationen med patienten inte skapas. Slutsats: Kulturkompetens inom omvårdnad är en viktig aspekt vid omvårdnad av patienter med olika kulturer. Kulturell mångfald bland patienter är en av de utmaningar som sjuksköterskor står inför. Sjuksköterskor anser att vården av kulturellt olika patienter är en svår utmaning på grund av brist på kunskap om patientens olika kulturer. Sjuksköterskor behöver ha kulturell kunskap så att de kan ge individuell omvårdnad när de möter människor med olika åsikter, idéer och värderingar om hälsa, ohälsa och omvårdnad. På grund av detta finns det ett stort behov av ökad kunskap och fortbildning av transkulturell omvårdnad för att förbättra kulturella färdigheter inom sjuksköterskeutbildningen.
Background: More and more people are migrating to Sweden and most of them will come in contact with health care. It is important for the nurses that they are equipped with cultural knowledge. It is in the interest of a nurse to identify the need that exists in these nursing situations, such as security and safety, in order to be able to provide a professional treatment and a good nursing care. Aim: the aim of this study is to describe the nurse’s experience of transcultural nursing Method: a literature review based on 15 scientific articles, of which 13 are qualitative and one quantitative, one mixed method with both qualitative and quantitative. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed. Results: One of the major problems nurses face is the cultural diversity that requires the nurse to be equipped with cultural knowledge. The nurse's experience as a challenge, lack of knowledge, uncertainty, religion, difficulties in assessing pain, cultural differences, seeing the individual and language barrier are the factors described by nurses who care for patients with different cultural backgrounds. The fact that the nurse does not have cultural competence can lead to the relationship with the patient not being created. Conclusion: Cultural competence in nursing is an important aspect in the care of patients with different cultures. Cultural diversity among patients is one of the challenges faced by nurses. Nurses believe that the care of culturally different patients is a difficult challenge because of a lack of knowledge about the patient's different cultures. Nurses need to have cultural knowledge so that they can provide individual care when they meet people with different opinions, ideas and values about health, illness and nursing. Because of this, there is a great need for increased knowledge and training of transcultural nursing in order to improve cultural skills in nursing education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Hussein, Elmi Ifraax, and Ida Palomaa. "Kommunikationssvårigheter inom transkulturell omvårdnad – en litteraturöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29439.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige har blivit ett mångkulturellt land. Detta kan leda till svårigheter i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Dessa hinder kan leda till missförstånd och felbedömningar i vården. Syfte: Syftet var att beskriva transkulturell omvårdnad och kommunikation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar hittades via databaserna PUBMED och CINAHL. Artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framkom tre kategorier och fem subkategorier: Upplevelsen av transkulturell vård med subkategorierna: Patientens upplevelse och sjuksköterskans upplevelse. Språkbarriärer utan subkategorier. Strategier för att skapa en god kommunikation med subkategorierna: professionell tolk, anhörig som tolk och flerspråkiga vårdgivare. Det fanns svårigheter i att införskaffa sig kunskap om de olika kulturerna. Bristen på kommunikation ledde till att patienten inte upplevde delaktighet och autonomi i sin vård. Tolkar och flerspråkiga sjuksköterskor ansågs kunna bryta språkbarriärerna. Slutsats: Sjuksköterskorna hade inte tillräcklig kunskap om transkulturell omvårdnad, vilket ledde till en rädsla hos sjuksköterskorna att göra misstag och orsaka förolämpning. Sjuksköterskor som var flerspråkiga utnyttjades och anhöriga användes istället för att ta in en professionell tolk. Språkbarriärerna skapade hinder i kommunikationen mellan patienten och sjuksköterskan och hotade patientsäkerheten som till exempel utfallet av identitetskontroller vid medicinadministreringar. Även patienterna kände sig begränsade av språkbarriären då de inte kunde förmedla sina känslor om sin situation.
Background: Sweden has become a multicultural country. Which may lead to communication difficulties between the nurse and the patient. These barriers can lead to misunderstandings and misdiagnosis. Aim: The aim of the study was to describe transcultural care and communication. Method: The study was conducted as a literature review were 13 scientific articles were found via the databases PUBMED and CINAHL. Articles were quality-reviewed, analyzed and compiled in the result. Results: The analysis of the articles emerged three categories and five subcategories. The experience of transcultural care with the subcategories: Patient experience and nurse experience. Language barrier without subcategories. Strategies for creating good communication with the subcategories: professional interpreter, family members as interpreters and bilingual nurses. There were difficulties in getting knowledge about the different cultures. The lack of communication led to the patient not experiencing involvement and autonomy. Interpreters and bilingual nurses was considered to break the languagebarrier. Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge about the patient's culture, which lead to a fear in nurses to make mistakes and cause insults. The bilingual nurses and family members were used as interpreter, instead of taking in a professional interpreter. The language barriers created obstacles in the communication between the patient and the nurse as, for example the outcome of identity checks during distribution of pharmaceutical. Even the patients felt limited by the language barrier, as they could not convey their feelings about their situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Bolinder, Johan, and Daniel Wallenberg. "Transkulturell omvårdnad – en litteraturstudie om sjuksköterskans upplevelse." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14067.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor upplever transkulturell omvårdnad. Vidare ville författarna belysa kvalitén av de valda artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp. Metod: litteraturstudie med deskriptiv design. 10 kvalitativa artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna Medline och PubMed, samt genom manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att patienter från en annan kultur kunde upphov till försvårat omvårdnadsarbete. Patienters uttryck för smärta kunde enligt sjuksköterskor skifta beroende på kultur. Sjuksköterskan upplevde brist i sin transkulturella kunskap och önskade därmed ett ökat kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad. Närstående beskrevs ofta besöka patienten i större grupper vilket upplevdes problematiskt av sjuksköterskan. Sjuksköterskor upplevde att patientkommunikationen försvårades när språkbarriärer existerade. Irritation uppstod hos sjuksköterskor och patienter i samband med språkbarriärer. Resultatet presenteras i fyra rubriker; “upplevelser av”; svårigheter i omvårdnaden, kunskap och utbildning, patienters närstående & patientkommunikation. Slutsats: Författarna förväntar sig vårda patienter från en annan kulturell bakgrund men anser att den egna sjuksköterskeutbildningen få verktyg inom området. Litteraturstudien hoppas kunna leda till eftertanke och diskussion hos sjuksköterskor och övrig vårdpersonal kring transkulturell omvårdnad. Författarna efterlyser ett bredare och djupare kunskapsutbud inom transkulturell omvårdnad i utbildningar och fortbildningar av redan yrkesutövande sjuksköterskor.
Aim: The aim was to examine how nurses perceive Transcultural nursing. Furthermore, the authors wanted to highlight the quality of the selected articles sampling method and study group. Method: The study have a descriptive design that included 10 qualitative articles, searches were made in the databases; Medline and PubMed, and furthermore manual article search. Results: The results showed that nurses felt that patients from another culture could give rise to complicate the nursing process. Nurses experienced that patients' expressions of pain could vary depending on their culture. Nurses perceived that their Transcultural knowledge was inadequate and desired therefore a greater range of knowledge in the field of Transcultural nursing. Relatives described to often visit the patients in larger groups which the nurse experienced as problematic. Nurses felt that patient communication was complicated when language barriers existed. Irritation in nurse- patient relations occurred when language barriers existed. The results are presented in four headings: "experiences of"; difficulties in nursing, knowledge and education, patients' relatives and patient communication. Conclusion: The authors expect to care for patients from a different cultural background, but feels that their nursing education does not provide sufficient tools in Transcultural nursing. This literature study hopes to lead to reflection and discussion between nurses and other medical professionals in the field of Transcultural nursing. The authors are calling for a broader and deeper range of knowledge for nursing students and professional practicing nurses in the field of transcultural nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Blomdahl, Kristoffer, and Chukwuma Onyekwere. "Transkulturell omvårdnad vid psykisk ohälsa - ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42555.

Full text

Abstract:

Background: Mental illness can aggravate difficulties in transcultural nursing. Migrants often have one form of mental illness or another depending on their past experiences. They might understand the healthcare systems in their homelands and also have expectations from the system in their host country. Distrust for both staff and the system might arise when these expectations are not met. Underlying cultural perceptions of mental illness can be one of the reasons why these issues are not addressed which can create more suffering for these patients. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of transcultural nursing in connection with care of patients with mental illness in a closed ward setting. Method: Personal interviews with eight nurses at a hospital in mid-Sweden. The interviews were processed using qualitative content analysis. Findings: Nurses identified a number of difficulties in the care of mentally ill patients whose cultural background differed from theirs. These emanated from language barriers, cultural perceptions and the nurses’ approach. Conclusion: The nurses needed to approach every patient individually to overcome cultural difficulties and mental illness. By doing this, they were able to establish individual focus and a sense of security required to reach patients and offer good care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ann, Yvette, and Samrawit Tsegai. "Sjuksköterskors Erfarenheter Av Transkulturell Omvårdnad : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38864.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Människor migrerar runt om i världen av olika skäl. Varje år flyttar tusental människor till Sverige. Detta gör Sverige till mer och mer mångkulturellt samhälle, vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kulturella kompetens i omvårdnaden av patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: var att belysa sjuksköterskors kulturella kompetens och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod: Litteraturöversikten bestod av 14 originalartiklar av både kvantitativa och kvalitativa ansats. Datasökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Fribergs beskrivning av integrativ analys samt Graneheim och Lundman innehållsanalys användes. Resultat: Kvalitativ och kvantitativa artiklar presenterades var för sig. kategorierna: Hinder och förutsättningar i kommunikationen, osäkerhet, familjen som en tillgång eller hinder och skillnader i upplevelser och värderingar användes som underlag till kvalitativa resultat. Kulturell kompetens, hinder i omvårdnaden och kulturella skillnader underlag till kvantitativa resultatet. Sjuksköterskornas upplevde svårigheter i omvårdande av patienter med annan kulturell bakgrund på grund kulturella skillnader och språkhinder som bidrog till bristande kommunikation. Bristande kulturell kompetens som ledde till osäkerhet i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Diskussion: kommunikationens betydelse, vikten av utbildning, kulturell kompetens och kulturella skillnader diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad. Slutsats: För att sjuksköterskor ska kunna ge kongruent individanpassad transkulturell omvårdnad krävs det mer utbildning och medvetenhet om andras kulturer.

Examinationsdatum: 2020-03-25

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Abdigaadir, Ayan, and Ismail Noor Samir. "Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24538.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kultur är ett koncept som är individuellt och är även ständigt under förändring. Transkulturell omvårdnad är däremot komplext och innefattar flera begrepp. Att leva i ett mångkulturellt samhälle ställer höga krav på sjuksköterskan att vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet med dessa möten är att sjuksköterskan och patienten ska skapa en relation som bidrar till tillvaro där patienten kan känna trygghet och får förtroende för den svenska hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige.Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som framkom i två olika databaser. Befintliga artiklar har genomgått en tematisk analys. Resultat: Efter analysering av samtliga artiklar framkom det sex olika teman som utgjorde kommunikation, barriärer, utbildning, personcentrerad vård, könsroller och anhöriga. Dessutom identifierades ett antal kategorier inom varje tema. Konklusion: Det är viktigt att sjuksköterskan ser patientens kultur ur ett individuellt sammanhang då man möter patienter av olika nationaliteter, sexualiteter, samhällsklasser och kulturer. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och mottaglig för patientens olika behov för att bygga upp en förtroende relation.
Background: Culture is a concept that is individual and is also constantly changing. Transcultural nursing is however complex and includes several concepts. A multicultural society require high demands on nurses to be flexible in transcultural care. The goal is that the nurse and the patient must create a relationship that contributes to the existence where the patient can feel safe and have confidence in the Swedish health care system.Aim: The aim is to describe nurses' experiences of transcultural nursing in Sweden. Method: A literature review based on 11 scientific articles with qualitative approach that emerged in two different databases. Existing articles have undergone a thematic analysis.Results: After analyzing all the articles six different themes appeared that consisted communication barriers, education, person-centered care, gender roles and relatives. In addition, a number of categories emerged within each theme. Conclusion: It is important that the nurse sees the patient's culture from an individual context when one encounters patients of different nationalities, sexualities, social classes and cultures. The nurse should be sensitive and receptive to patient's different needs to build a trustful relationship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Persson, Annika, and Elisabet Stam. "Sjuksköterskans transkulturella omvårdnad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24907.

Full text

Abstract:

Den snabba globala migrationen kräver att sjuksköterskan har goda kunskaper för att kunna utföra transkulturell omvårdnad. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Datainsamling skedde med hjälp av en enkät, utdelad på två kliniker. Materialet bearbetades via kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: kommunikationssvårigheter, öppenhet för individen och transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningen. Tillämpningen kan vara användbar för både sjuksköterskestudenter och för kliniskt verksamma sjuksköterskor.
The fast global migration demands good knowledge for the nurse to be able to conduct transcultural care. The aim of the study was to examine new trained nurses' experience of transcultural nursing. A data collection took place by using a questionnaire, distributed on two hospital clinics. The material was processed via qualitative content analysis which resulted in three categories: communication difficulties, openness for the individual and transcultural nursing in the nurse education. The implication can be useful both for nurse students and for clinical active nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eliasson, Annika, and Annette Karlsson. "Transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10149.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys. Resultat: I studien framkom fyra huvudkategorier baserade på sjuksköterskors erfarenheter; att ha kulturell kompetens i omvårdnaden, att inte kunna kommunicera, att möta kulturella skillnader i könsroller och att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar. Diskussion: Brister i kommunikationen försvårar omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. Den kulturella kompetensen påverkar förståelsen för dem med annan kulturell bakgrund. Synen på behandling och omvårdnad skiljer sig mellan olika kulturer och påverkas av den kulturella kompetensen. Slutsats: Kommunikationsbrister påverkar hela omvårdnadsarbetet vid palliativ vård i livets slutskede. När en kommunikation fungerar kan sjuksköterskans kulturella kompetens öka och det leder till en bättre omvårdnad, delaktighet från patient och närstående och en ökad förståelse för kulturella skillnader.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Tipán, Diaz Ana Belen, and Diesta Mary Ann Arrobang. "Sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad. –I palliativ vård-." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-9053.

Full text

Abstract:

Sverige har blivit ett mångkulturellt land vilket innebär att sjuksköterskan möter patienter från olika kulturer som är i behov av palliativ vård. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmåga att hantera svårigheter som kan förekomma vid vård av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vård. Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vård. Metoden som används är en kvalitativ litteraturöversikt grundad på 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vård. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet visar att kommunikation är en viktig del för att kunna erbjuda vård och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. Förståelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation är väsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vård. Att använda tolk kräver att sjuksköterskans har kompetens och kunskap om hur man kommunicerar genom tolk för att kunna överbrygga kommunikationshinder. Resultatet visar att olika kulturella föreställningar skapar utmaningar vid transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans kunskap om kulturella skillnader är viktigt för att kunna undvika missförstånd och konflikter. Resultatet visar också att medvetenhet, kulturell sensibilitet, patientens autonomi och familjen, är de faktorer som har betydelse för att kunna ge en god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Uppsatsen visar att sjuksköterskans generella kunskap om kulturell känslighet, respekt och öppenhet för olika kulturella skillnader och empati kan vara viktiga förutsättningar för att undvika kulturella utmaningar i transkulturell omvårdnad inom palliativ vård. Sjuksköterskans förmåga att ge vård som är individanpassad med ett holistiskt synsätt för patientens situation och god kommunikation är viktigt för att kunna utföra god transkulturell omvårdnad inom palliativ vård.
Sweden has become a multicultural country which means that nurses encounter patients from diverse cultural backgrounds that in need of palliative care, this makes it important to examine the ability of nurse on how to deal with difficulties that may occur in the caring for patients in transcultural palliative care.The purpose of this study is to describe nurse’s experience in transcultural palliative care. A literature review based on 11 articles describing nurse’s experiences in transcultural palliative care. The articles used in the study are qualitative articles and has been researched in the database CINAHL, Medline and PubMed.The results show that communication has a vital part in providing a quality care for patients with different cultural backgrounds. An understanding of the patient's verbal and non-verbal communication is essential in order to create a good relationship between the nurse and the patient in palliative care. Using an interpreter requires that the nurse has the skills and knowledge of how to communicate through an interpreter in order to overcome communication barriers. The results show that different cultural beliefs can create challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's knowledge of cultural differences is important in order to avoid misunderstandings and conflicts. The result also shows that awareness, cultural sensitivity, patient autonomy and the family, are the factors that are important to give a good transcultural nursing in palliative care.The thesis shows that nurses' general knowledge about cultural sensitivity, respect and openness to different cultural differences and empathy may be important prerequisites for avoiding cultural challenges in transcultural nursing in palliative care. The nurse's ability to provide care that is personalized with a holistic view of the patient's situation and good communication is essential in order to perform good transcultural nursing in palliative care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Andersson, Johanna, and Marika Nyberg. "Sjuksköterskans upplevelse av transkulturell omvårdnad : -en systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39077.

Full text

Abstract:

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att sjuksköterskan upplevde kommunikationen som ett problem i vårdandet av patienten med en annan kulturell bakgrund. Brist på verbal kommunikation gjorde att många sjuksköterskor undvek dessa patienter. Resultatet visade även att brist på kunskap orsakade en känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan. Slutsats: All kommunikation är bra kommunikation eftersom det kan inge en trygg känsla hos patienten. Det behövs mer kunskap om hur ett livsvärldsperspektiv kan tillämpas i bemötandet av patienter med en annan kulturell bakgrund. Verbal kommunikation utgör en viktigt del i vårdandet och brist på kommunikation inverkar därmed hämmande på sjuksköterskans möjlighet att ge god omvårdnad. Det behövs ny forskning som berör ämnet kommunikation och hur livsvärlden kan lyftas när den verbala kommunikationen brister.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Candell, Malin, and Linda Lundqvist. "Transkulturell omvårdnad - sjuksköterskors möte med kvinnliga muslimska patienter." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2921.

Full text

Abstract:

Bakgrund Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där migrationen de senaste åren varit stor, huvudsakligen från muslimska länder. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår att tillhandahålla en jämlik vård, oavsett kulturell bakgrund. Forskning visar att muslimska kvinnor drar sig för att söka vård av rädsla för att behov som exempelvis åtskillnad mellan könen, eller täckande kläder, inte ska respekteras. Svensk sjukvård ska sträva efter en transkulturell medvetenhet, trots att sjuksköterskorna sällan har utbildning i ämnet. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta muslimska kvinnor i den somatiska vården. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att besvara syftet. Nio sjuksköterskor från fem olika sjukhus och vårdcentraler i Stockholm intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Metoden för analysen var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att de var öppna och arbetade personcentrerat i mötet med muslimska kvinnor. Kommunikationssvårigheter ledde till frustration över att inte kunna ge patienten fullödig information om behandling och omvårdnadsåtgärder. Närstående upplevdes vara en integrerad del i mötet med patienten, genom hög närvaro och delaktighet. Detta beskrevs både som en tillgång och en utmaning. Slutsats Sjuksköterskorna värderar förmågan till öppenhet i mötet med kvinnliga muslimska patienter, som de inte ser som en homogen grupp. När kommunikationssvårigheter inte kan överbryggas med hjälp av exempelvis tolk, tekniska hjälpmedel eller flerspråkiga kollegor upplever sjuksköterskorna att kravet på informerat samtycke hotas. Såväl tid som rum behöver avsättas för anhöriga, i mötet med den kvinnliga muslimska patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Fingren, Nathalie, and Emma Christensen. "Transkulturell omvårdnad av könsstympade kvinnor i västerländsk sjukvård." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33803.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor.
Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Nasiri, Nastaran, and Erica Wesslau. "Sjuksköterskans praktiska och teoretiska kompetens vid transkulturell omvårdnad." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27088.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Berg, Karin. "Transkulturell omvårdnad : att bemöta patienters kulturella behov : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-986.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Djuanvat, Kristine, and Stina Sidenvall. "Sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20834.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Allt fler människor immigrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. När människor från olika kulturer interagerar med varandra ifrågasätts normer och traditioner. Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera detta i omvårdnadssituationer, för att ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad i Sverige. Syftet är dessutom att beskriva hur datasamlingen gått till i de granskade artiklarna.Design: Studien har utförts som en beskrivande litteraturstudie.Metod: Tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats.Resultat: Vikten av att se individen i omvårdnadssituationen påtalades i flera artiklar och beskrivningar av kulturella skillnader som påverkade sjuksköterskors erfarenheter belystes. Till exempel var sjuksköterskors erfarenheter av kulturell omvårdnad i Sverige till viss del kopplade till rädslor och fördomar i bemötandet av personer från andra kulturer. Genom utbildning kunde sjuksköterskors syn på transkulturell omvårdnad förändras. I resultatet av den metodologiska frågeställningen framkommer det att semistrukturerade intervjuer var den typ av datainsamlingsmetod som användes mest i föreliggande studie.Slutsats: Rädslor och fördomar kunde ses som hinder mellan sjuksköterskor och patienter. En källa till dessa rädslor och fördomar var de kulturella skillnader som kunde förekomma mellan dessa två parter. Det var därför viktigt att sjuksköterskor hade ett holistiskt synsätt som inbegrep människans kulturella bakgrund, oavsett ursprung. Behovet av utökad kunskap och fortsatt utbildning av transkulturell omvårdnad underströks.
ABSTRACT Background: In our contemporary society there have been an increasing number of people migrating to Sweden. Most of these migrants will at some stage seek medical attentions. Norms and traditions might be questioned when people from different cultures interact with each other; it is in the nurses’ best interest to identify and allay possible conflicts, in a professional way, in order to provide a good care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of transcultural care in Sweden. Furthermore, it also shows how the reviewed articles collected their data.Design: The study is a literature study.Method: Twelve scientific papers were reviewed and analyzed for this study.Result: The literature study urged the importance of the individuality of each patient in order to avoid consternation in either side. Moreover, the study showed the readers on how to identify possible cultural differences that could reflect and/or model nurses’ transcultural experiences. Nurses’ negative experiences of encountering patients from other cultures in Sweden were partially linked to their fears and prejudices; through transcultural education the nurses’ experience of transcultural care would then be positively changed. The result of the methodological aim proves that semi-structured interviews were most commonly used in the following study.Conclusion: Fears and prejudices could possibly create obstacles between patients and their nurses. One of the main sources of these fears and prejudices is the cultural gap between caregivers and their patients. Therefore, it is crucial for a nurse to have a holistic view while adapting their care depending on their patient’s cultural values. Nonetheless, further education and practice in transcultural care are considered necessary.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Hopf, Linnea, and Johannes Salonen. "Transkulturell omvårdnad i Sverige : En litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19139.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karimnezhad, Fariya, and Mahnaz Seifi. "Kvinnlig urininkontinens, dolt handikapp - Påverkan på livskvalitet, Transkulturell omvårdnad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25623.

Full text

Abstract:

Aim with this literature review is to acqurie knowledge in medical, psychical, psychological and social problems evolving urine incontinence and it´s treatment metods, current legislations and the nurse´s approach towards the patient and transcultural care if the patient comes from another cultural.The results show that this problem affects the women´s life situation enormously above all it brings them a increased social isolation, helpless, sheme, psychological and sexual problems.the nurse should recognise demands and resource with the.by support of diagnostic care, patients can achive good health when there is enough resource patient to be able to support her in her efforts to achive balance i her daily life.
Urininkontinens är ett allmänt förekommande folkhälsoproblem, som upplevs av de allra flesta kvinnor som ett mycket stort socialt och psykiskt problem och för många ett oöverkomligt hinder att föra ett normalt liv ich betraktas som tabu.de kvinnor känner skam eller oro för att inte bli förstådda.Rädslan för att lukta urin föranleder ofta till intensiv tvättning av underlivet.kvinnornas livssituation påverkas i hög grad, framför allt en ökad social isolering, hjälplöshet, skam, sömnsvårigheter, psykisklidande och sexualitet problem, långa sjukskrivningar och även självmordstankar.Sjusköterskans roll är mycket viktigt i detta område.Kommunikation och införmationär en viktig del i att skapa ett förtroende och en värdefull miljö, där patienten kan känna sig betrodd och tillåtelse till att tala öppet om sitt problem. Transkultuella omvårdnad är lika viktigt i sjukssköterskans professionell arbete. Att känna till kulturen och dessa värderingar är viktigt i hennes arbete. sjuksköterska skall identifiera krav och resurser hos patienten för att stödja henne i sill arbete att uppnå balans i det dagliga livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Eriksson, Maria, and Herine Wikström. "Transkulturell omvårdnad-erfarenheter hos specialistutbildadesjuksköterskor inom psykiatrisk vård. : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-12644.

Full text

Abstract:

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad. Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer. Möjligheter att förstå varandra mellan personal, patienter och anhöriga som är delaktiga i vården lyfts fram. Anhöriga kan bidra med information och även stötta patienterna vilket är värdefullt för omvårdnaden. Tolk används ofta för att lösa kommunikationsproblem men de används inte i så stor utsträckning man skulle önska på grund av kostnader. Slutsats: De specialistutbildade sjuksköterskorna har i stor utsträckning, kunnat ta hänsyn till patientens önskemål och erbjudit patienten det bästa möjliga alternativ till god omvårdnad. Studien visar att det finns specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård som anser sig behöva mer kunskap inom transkulturell omvårdnad.
Aim: The study focuses on advanced trained psychiatry nurse’s experiences of transcultural nursing in psychiatric care. Method: The study was conducted using a qualitative method of individual semistructured interviews. Nurses working in psychiatric care could share experiences of transcultural nursing. Results: In the result, one finding was that nurses perceive differences oflanguage as a barrier in the care, because communication is central in psychiatriccare. Religious and cultural beliefs and practices may also have an impact on the meeting with a patient from a different culture. There is opportunity for enhanced mutual understand when relatives are involved in the care. They can provide more information as well as support to the patient. Interpreters are used to solve communication problems; however they are not engaged as often as they should, due to the cost. Conclusion: That nurses, to a large extent, have been able to take into account patient’s wishes and thereby been able to offer the best possible treatment optionsto the patient. The study finds that nurses in general need a wider knowledge of transcultural nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Friman, Karlsson Caroline, and Mimmi Josefsson. "Omvårdnad över kulturgränser : En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-765.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad. Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation. Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader. Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet.
Background: Nurses should according to Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, take into consideration the human as a whole, this includes many different parts, among those culture. In a increasingly multicultural society the demands on nurses to practice transcultural nursing increases. Aim: The aim of this study is to describe nurses experiences of transcultural awareness in a caring relationship. Method: In a literature review eleven articles were examined and summarized according to similarities and differences. Results: The phenomenon can be clarified by two themes with subthemes. 1) Communication with subthemes; Language barriers, Body language, and Interpreters and Cultural differences with subthemes; Expectations, Relatives and Us and them. Conclusion: To be able to give good care nurses need to see the unique individual and her needs. This requires that nurses sees the person behind the culture and has insight on its influence on human behavior. When this is not taken into consideration the risk of care suffering and defective patient safety increases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Rehn, Malin, and Linnéa Ränkesjö. "Transkulturell omvårdnad : En litteraturöversikt om immigranters upplevelser av bemötandet i vården." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5505.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sjöblom, Linnéa, and Mathilda Wihlner. "Kvinnlig könsstympning - vad har betydelse för att genomföra transkulturell omvårdnad? : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3851.

Full text

Abstract:

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Sahebi, Helia. "Påverkan av transkulturell hälsofrämjande och hälsopreventiv omvårdnad på patienter med diabetes typ 2." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45132.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Zammata, Pauline, and Hanna Persson. "Kulturella värden, tro, levnadssätt och livsstil : faktorer som påverkar sjuksköterskans möte med muslimska patienter." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1090.

Full text

Abstract:

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the world´s most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates Leininger´s theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of Leininger´s three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways. Factors that where especially important to recognize for the nurse were the perception of health and illness, prayer, death, gender roles, family, clothing, diet and communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bäckman, Malin, and Jenny Siljegren. "Faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av invandrare : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1088.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Holgersson, Christina, and Nia Bibi Hosseini. "Kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden : en litteraturöversikt, ur ett ämnesperspektiv." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3202.

Full text

Abstract:

Bakgrund Sverige har utvecklats till ett heterogent samhälle. Idag består 24 procent av befolkningen av personer med utländsk bakgrund. I vården ställs vi inför utmaningar när vi har svårt att förstå olika språk och annorlunda kulturella yttringar. Kulturkompetensen och den kulturella medvetenheten hos all vårdpersonal bör ökas så att vi kan erbjuda dessa personer en god vård på lika villkor. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och denne bör därför vidga sina kunskaper om transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att vårdteamet erbjuder den bästa vården som är möjlig, till alla patienter. Målet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad omvårdnad som ökar patientsäkerheten och som ska minska skillnader på vården som patienter får. Syfte Syftet var att beskriva kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden. Metod En allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats valdes, där 18 artiklar framkom. Tio artiklar var med kvalitativ design, sju var med kvantitativ design och en artikel var mixad metoddesign. En integrerad analys gjordes av dessa artiklar och de redovisades i en matristabell. Resultat Tre huvudfynd framkom, med åtta subkategorier. Den första kategorien som framkom var: kunskapen om kulturkompetens, med subkategorierna generella och specifika kunskaper, verbal och icke-verbal kommunikation, kulturell medvetenhet. Den andra kategorin som framkom var: betydelsen av kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden, med subkategorierna tillfredsställelse och patientsäkerhet. Den tredje kategorin som framkom var: vikten av utbildning inom kulturkompetens, med subkategorierna organisatorisk nivå, inom sjuksköterskeutbildningen, och individuell nivå. Slutsats Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap handlar om att vara lyhörd för människors skillnader, och likheter, och anpassa vården därefter på bästa möjliga sätt. Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap hos vårdpersonal bör höjas i takt med att samhället förändras, för att öka alla patienters välbefinnande, tillfredsställelse av vården och patientsäkerhet. Alla människor har rätt till hälsa och de resurser som krävs måste läggas på att utveckla området transkulturell omvårdnad hos vårdaktörer, högskolor och hos individer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Ingvarsson, Anngela, and Jessica Persin-Olsén. "Patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16014.

Full text

Abstract:

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården. Behov och önskemål relaterade till kommunikation och struktur är starkt kopplade till migrationserfarenheter, att tillhöra en minoritetsgrupp i ett samhälle och språkliga barriärer. Uttryckta behov och önskemål av hur man som patient vill bli bemött av sin vårdpersonal skiljde sig åt och framstod mer knutna till individen än gruppen. Konklusion: Patienter inom transkulturell omvårdnad har behov och önskemål som grundas i migration och språkliga barriärer. Patientens behov och önskemål kring, hur de vill bli bemötta och synen på vilken kompetens sjuksköterskan de möter bör ha, tenderar att vara individuella. Att arbeta inom den transkulturella omvårdnaden kräver att man arbetar utifrån att varje person är unik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Backlund, Kristin, and Delia Östlin. "Transkulturellt perspektiv i sjuksköterskeutbildningen : en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6718.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken. Studenter som hade genomgått en utbildning som infört kulturspecifika kurser och kursplaner hade högre kulturell medvetenhet än studenter som tagit del av utbildningar utan kulturspecifika kurser. Lärarna visade ovilja att lära ut kulturell omvårdnad på grund av bristande kunskaper om teoretiska modeller och osäkerhet över att göra uttalanden som kunde misstolkas. De såg också en ansträngande utmaning i att öka mångfalden i kurserna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Johanna, and Sara Malm. "Sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-11414.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Begreppet transkulturell omvårdnad är flerdimensionellt samt komplext och innefattar flera begrepp. Kultur är något som är individuellt och då under ständig förändring. Därmed bör sjuksköterskan vara flexibel i transkulturella vårdmöten. Målet i mötet mellan sjuksköterska och patient är att skapa en vårdrelation som bidrar till en tillvaro där patienten kan känna trygghet och tillit till hälso- och sjukvården. Att kommunicera innebär att inta information samt att ge information. För sjuksköterskan och annan hälso- sjukvårdspersonal ger kommunikationen möjlighet till att utöva personcentrerad vård och på så sätt tillfredsställa enskilda individers behov. Att uppnå personcentrerad och säker vård innebär en större utmaning i de fall där ett gemensamt talande språk saknas. Madeleine Leininger används som teoretisk referensram då teorin fokuserar på transkulturell omvårdnad och hur sjuksköterskor bör bemöta patienter med annan kulturell bakgrund. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det transkulturella vårdmötet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen gjordes utifrån inspiration av Granheim och Lundmans tolkning av Krippendorfs innehållsanalys. Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet erfarenheter relaterade till skillnader på kulturella beteenden, erfarenheter relaterade till kommunikation samt hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av bärande kunskap i transkulturella vårdmöten. Den utmaning i det transkulturella vårdmötet som beskrevs till största del var språkbarriärer. Detta mötte sjuksköterskorna med hjälp av olika strategier som tolk och verbal- och ickeverbal kommunikation. Vidare utmaningar var de oväntade beteenden som sjuksköterskorna uppfattade patienterna att ha. De oväntade beteendena grundar sig i kulturella skillnader. En kulturell kompetens underlättar för sjuksköterskan vid mötet av oväntade beteenden hos patienter med annan kulturell bakgrund. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde språkbarriärer som det största hindret i transkulturella vårdmöten. Utmaningar för sjuksköterskorna att förstå situationer beskrevs även där patienter uppvisade oväntade beteenden, vilket grundas i kulturella skillnader. Vidare utveckling och utbildning i kulturell kompetens kan innebära en större möjlighet till att möta dessa beskrivna oväntade beteenden. Vilket innebär en bättre personcentrerad omvårdnad för denna patientgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Alvarsdotter, Jessica. "SPRÅKETS BETYDELSE I OMVÅRDNADEN AV ÄLDRE MED EN ANNAN KULTURELL BAKGRUND ÄN DEN SVENSKA." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1404.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Almqvist, Joakim, and Andreas Olsson. "Transkulturell omvårdnad : En litteraturstudie som belyser vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-88996.

Full text

Abstract:

Bakgrund Många människor har på senare år tvingats fly från sina hemländer. Detta har resulterat i att vårdpersonalen vårdar allt fler människor med olika kulturella bakgrunder. Vårdpersonal möter allt oftare flyktingar och asylsökande som bär på traumatiska upplevelser och skiftande hälsotillstånd. Att vårda människor från andra kulturer kan vara utmanande för vårdpersonalen då de ska kunna ge en god kvalitativ vård på lika villkor till alla människor. Syfte Att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda vuxna flyktingar och asylsökande. Metod Utformad som en litteraturstudie. Sammanlagt valdes 8 kvalitativa artiklar ut från databaserna Cinahl och PsycINFO till kvalitetsgranskning. Resultatet diskuterades i förhållande till den valda teorin. Resultat Delas in i 2 kategorier och 7 subkategorier. Första kategorin är Vårdpersonalens erfarenheter av att kommunicera där språkbarriärer och tolk som hjälpmedel blev subkategorier. Den andra kategorin Vårdpersonalens erfarenheter av att vårda innefattar ohälsa kopplat till flyktingar, kulturella skillnader, grundläggande aspekter i vårdandet, utmaningar för vårdpersonal samt betydelsefullt och utvecklande arbete som subkategorier. Vårdpersonal upplevde att det var svårt att kommunicera. Att använda tolk var problematiskt. Krig, våld, olyckor och ohälsosamma levnadsförhållanden bidrog till en mängd olika hälsobesvär. Kulturella skillnader försvårade omvårdnaden. Familjefokuserad omvårdnad, en stödjande vårdrelation med förtroende och möjlighet till samtal var viktiga aspekter i omvårdnaden. Resultatet diskuterades utifrån Madeleine Leiningers teori om vård av kulturell mångfald och universalitet. Slutsats Det behövs en större kulturell medvetenhet bland vårdpersonal för att kunna bemöta och ge en god kvalitativ vård till flyktingar och asylsökande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ekström, Katarina, and Margareta Olsson. "Hälsolitteracitet i hälsosamtal med nyanlända : En intervjustudie med sjuksköterskor." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-304716.

Full text

Abstract:

Bakgrund Alla som söker asyl i Sverige ska erbjudas en hälsoundersökning vars syfte är att uppmärksamma behov av vård, tillgodose eventuella behov kring smittskydd samt informera om möjlighet till hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsolitteracitet påverkar människors förmåga att fatta självständiga beslut i hälsofrågor. Aktuell forskning visar på att patientens nivå av hälsolitteracitet påverkar utfallet av hälsoundersökningen. Om inte hälsolitteraciteten tas i beaktande vid hälsosamtalet finns risk att syftet med hälsosamtalet inte uppnås. Syfte Att undersöka hur sjuksköterskan i hälsosamtal med nyanlända utforskar patientens hälsolitteracitet och anpassar sig till den. Metod Sex sjuksköterskor, som arbetar med hälsosamtal för nyanlända, på tre olika enheter i Mellansverige intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Fyra kategorier identifierades: Skapa kontakt, Utforska patientens behov och förutsättningar, Anpassa informationen efter individen och Psykoedukation. Sjuksköterskorna ansåg att det var det mellanmänskliga mötet som var det centrala när de träffar en patient i hälsosamtalet. De utforskar patientens behov genom att ställa många och breda frågor för att skapa sig en helhetsbild av patientens situation. Respondenterna anpassar den information de ger främst utifrån patientens utbildningsnivå. Sjuksköterskorna reflekterar över att hälsosamtalet kan vara bättre lämpat för individuella hälsofrågor medan allmän information om till exempel egenvård och hur sjukvårdssystemet fungerar skulle kunna ges i grupp där deltagarna också kan ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. Slutsats Sjuksköterskorna beskriver hur de utforskar patientens behov av hälsoinformation genom att ha ett öppet sinne och vara nyfikna. De anpassar den information de ger främst utefter sin förförståelse om patientens situation och efter patientens utbildningsnivå. Svårigheter som upplevs är att få en bild av patientens förståelse, tidsbrist i samtalet och att hitta balans mellan obligatorisk information och det som patienten vill prata om. Sjuksköterskorna i denna studie använder inte begreppet hälsolitteracitet, men genom deras berättelser framkommer att de har en medvetenhet om vad hälsolitteracitet innefattar. Nyckelord Hälsolitteracitet, Transkulturell omvårdnad, Kommunikation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Forssell, Marijana, and Carin Malmqvist. "Vadå kulturanpassad omvårdnad?" Thesis, Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-340.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Mattsson, Lisa. "Omvårdnad på lika villkor i ett mångkulturellt samhälle - en litteraturstudie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26545.

Full text

Abstract:

Utvecklingen till ett mångkulturellt samhälle gör det intressant att undersöka om ökad kunskap inom transkulturell omvårdnad kan gagna sjuksköterskan i patient-kontakten. Denna litteraturstudie besvarar frågorna om hur transkulturell omvård-nad kan användas i det dagliga arbetet och om det kan vara en väg till omvårdnad på lika villkor. I studien framkommer resultat som visar på ett starkt stöd för att kommunikation utgör ett av de största problemen i sjuksköterskans praktiska arbe-te med patienter med olika kulturell bakgrund. Det finns även ett starkt stöd för att det finns problem med att möta kulturellt relaterade värderingar och livsstilar och i att förbereda studenter på att möta upp de kulturella behoven hos sina patienter. Det finns ett starkt stöd för att professionella tolkar kan möta kommunikations-problematiken. Författarna tycker sig se att transkulturell omvårdnad och ökad kulturell medvetenhet kan gagna sjuksköterskan i patientkontakten liksom möjlig-göra att vård bedrivs i enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen.
The development of a cultural diverse society makes it interesting to investigate whether enhanced knowledge in transcultural nursing benefits the nurse in the patient relation. This literature study answers the questions if transcultural nursing can be implemented in the daily work and if it can be a way to nursing on equal terms. The study shows results with strong evidence for communication to be one of the greatest problems for the nurse in practical work with patients with diverse cultural backgrounds. There is also a strong evidence for problems in meeting the cultural related values and lifestyles and in preparing nursing students to meet the cultural needs among their patients. There is a strong evidence for interpreter’s ability to meet the communication problems. The authors believe that transcul-tural nursing and enhanced cultural awareness benefits the nurse in the patient relation and makes it possible with nursing on equal terms with Hälso- och sjuk-vårdslagen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Enback, Karatarakis Melina, and Sara Lind. "Betydelser av kulturella skillnader i omvårdnadssituationen." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1066.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Människor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa. Den transkulturella omvårdnaden innebär att ta hänsyn till patientens kulturella behov. Det har dock visat sig att den utbildning sjuksköterskor får i ämnet är bristfällig. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som påverkar omvårdnadssituationen på sjukhus mellan sjuksköterska och patient med olika kulturella bakgrunder. Metod Globaliseringen världen över medför att olika kulturer oftare möts i omvårdnadssituationer, vilket även bidrar till att mer forskning kring ämnet utförs. För att studera ämnet och få en överblick över kunskapsläget, med ett brett och globalt perspektiv, valdes att utföra en forskningsöversikt. 19 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut, lästes och granskades kritiskt av båda författarna. Artiklarna begränsades till att vara originalartiklar, publicerade under de tio senaste åren, skrivna på engelska eller svenska samt ha en hög vetenskaplig kvalitet. De skulle även ha fått ett etiskt godkännande eller ha gjort noggranna etiska överväganden. Resultat Erfarenhet från andra kulturer, intresse av att vilja lära sig och förstå sig på olikheter, kulturell nyfikenhet, en positiv grundinställning samt ens förmåga att kunna tillämpa strategier i interkulturell kommunikationskompetens, kan ses som möjligheter i omvårdnadssituationen. Hur sjuksköterskan var som person kan ses både som en möjlighet eller ett hinder beroende på hennes grad av att vara empatisk, öppen, positiv och flexibel eller om det snarare går att urskilja rasistiska undertoner i hennes värderingar. Andra tänkbara hinder i omvårdnadssituationen var sjuksköterskors bristande kulturella kompetens, deras etnocentriska synsätt, fördomar och användandet av stereotyper. Slutsats Att patienter beter sig olika, beror på att varje människa är unik samt att varje kultur och religion har sina egna normer och förhållningssätt. Kunskaper kring individuella och kulturella skillnader behövs för att kunna utföra en transkulturell omvårdnad. Mer utbildning och resurser krävs för att kunna bemöta patienternas individuella behov, då sjuksköterskeutbildningen inte hängt med i globaliseringen. Grundinställningen och egenskaperna hos sjuksköterskan är betydande för ett lyckat omvårdnadsmöte. Egenskaper som krävs för att vara en bra sjuksköterska är svåra att lära ut. Personliga intervjuer vid intagning till sjuksköterskeutbildningen kan vara en lösning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Dozzi, Theodor, and Tatiana Veretennikova. "Patienternas upplevelse och erfarenhet av vårdmötet utifrån transkulturellt perspektiv : en litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3739.

Full text

Abstract:

Bakgrund I vårt nutida heterogena samhälle är transkulturell omvårdnad där patienterna varken delar samma kultur eller talar samma språk med vårdpersonalen högaktuellt för patienttillfredsställelse. Forskning har visat att patienter som inte förstår eller talar det språk som vårdpersonal talar har större risk att missförstå både sin egen situation och sin behandling. Även kulturella skillnader i hur man kommunicerar med ord och kroppsspråk kan utgöra ett hinder för optimal vård. För att kunna främja och förbättra en god och jämlik vård behöver patienternas upplevelser och erfarenheter tas i åtanke. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av vårdmötet utifrån ett transkulturellt perspektiv. Metod I denna litteraturstudie togs 19 vetenskapliga artiklar fram av både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningarna genomfördes i de två databaserna som var PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades och kvalitetsgranskades med hjälp av Whittemoore och Knafls integrerade analys. Resultat Resultatet identifierade fem teman; Upplevelser av vården, Upplevelse av vårdkulturen, Praktiska erfarenheter av vården, Strategier för att hantera vårdsituationer och Olika förutsättningar inom vården. Temat Upplevelse av vården fångade ett spektrum av upplevda känslor, från att vara nöjd och tacksam till att känna hopplöshet, diskriminering, oro och rädsla. Under temat Upplevelse av vårdkulturen speglades upplevda brister som berodde på kulturskillnad. Under Praktiska erfarenheter belystes de erfarenheter som patienterna hade i form av tillgång till tolk, vårdkostnader eller information. I Strategier för att hantera vårdsituationer beskrev de olika erfarenheterna patienterna har och hur de hanterar vården. Temat Olika förutsättningar inom vården speglade de förutsättningar som påverkat eller skulle kunnat påverka vårdmötet. Slutsats Studien belyser att patientupplevelser är en komplicerad fråga som inte har ett tydligt svar. Sannolikt är att upplevelserna av vården beror på vårdförutsättningar i ett specifikt land, vilken typ av vård patienten mottagit, patientens kulturella bakgrund och vårdpersonalens kompetens samt attityd. Uppsatsen visar att brist på information, kommunikation och kunskap om den andres kultur kan spela en avgörande roll i vårdmötets kvalité.
Background In today's heterogeneous society, transcultural perspective on nursing is crucial when it comes to patient satisfaction. Studies show that patients who do not understand or speak the languages of the healthcare professionals have a higher risk of misunderstanding their own situation and treatment. Also, cultural differences in verbal and nonverbal communication can be a obstacle for good care. To promote and improve a good and equal care the patients experience needs to be explored. Aim The aim of this study was to describe patients experience of care meeting a transcultural perspective. Method In this literature review 19 scientific articles were included. The included articles represented both a qualitative and quantitative design. PubMed and CINAHL databases were used as well as a free text search to be able to find relevant articles which were able to answer the aim of the study. Articles were reviewed using Whittemoore and Knafls integrated analysis. Results The result identified five themes that were Patients' experiences of the healthcare, Patients' experience of the healthcare culture, Practical experiences of the healthcare, Patients' strategies for managing healthcare situations and Different prerequisites within healthcare. The theme Patients’ experiences described a spectrum of perceived emotions, from being satisfied and grateful to feeling of hopelessness, discriminated, worried and fearful. Under theme Patients' experience of the care culture perceived deficiencies that were due to cultural difference were described. Within the Patients' practical experiences, the experiences that the patients had in the form of access to an interpreter, care costs or information were highlighted. The theme Patient strategies describes that the different experiences patient have and how they handle their care. We also looked at Different prerequisites within healthcare that reflected patients' wishes and experiences that could contribute to a better care experience. Conclusions The study highlights that it is a complicated question that does not have a clear answer. It is likely that the experiences of the care depend on the conditions of care in a specific country, the type of care and the cultural background of the patient and the care staff's competence and attitude. The literature overview shows that the lack of information, communication and knowledge of the other's culture can play a crucial role in the quality of the care meeting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ernberg, Leona, and Mint Edlund. "Omvårdnad i det mångkulturella samhället : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39000.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att ge god omvårdnad. En persons kultur styr hur denne ser världen och vad denne anser vara rätt, i ett mångkulturellt samhälle behövs en förståelse för andra kulturer för att ha möjlighet att skapa goda förutsättningar för andra kulturer och inte para sin egen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ beskrivande ansats genomfördes och resulterade i 15 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som hittades i CINAHL och PubMed. Resultat: Kulturella skillnader påverkade interaktionen mellan sjuksköterskan, patienterna och deras anhöriga. Belastningen ökade i arbetet med patienter från en annan kultur och vårdtiderna blev längre för dessa patienter. Ord, påståenden och förklaringar kunde tolkas olika beroende på kultur. Det sågs vara viktigt att anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund för att kunna ge adekvat vård. Sjuksköterskorna upplevde att det tog längre tid att skapa en relation med patienterna. En osäkerhet uttrycktes som grundades i bristande kunskaper om transkulturell omvårdnad. Diskussion: Vårdanpassning var viktigt för att skapa god omvårdnad till patienter från en annan kulturell bakgrund, för att kunna anpassa vården måste sjuksköterskan känna till sin egen bakgrund. Språkbarriärer var ett stort hinder för kommunikationen och kunde bli avhjälpt av teknik. Slutsats: Mer forskning skulle behövas i området för att skapa riktlinjer för god omvårdnad i det mångkulturella samhället.

Examinationsdatum 2020-04-29

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Haikrathok, Chintana, and Phyo Phyo. "Sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med utländsk bakgrund." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30550.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Mauritsson, Sebastian, and Christian Tibell. "Och så bara kramade hon mig! : En litteraturöversikt om sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16377.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Fu, Emmely, and Linnéa Brunn. "Sjuksköterskestudentens och sjuksköterskans kulturella kunskap utifrån Campinha-Bacotes IAPCC - en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15745.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån Campinha-Bacotes IAPCC beskriva hur den kulturella kunskapen och den kulturella kompetensen ser ut bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor. Samt att granska artiklarnas kvalitet utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. Metod: Studien har en beskrivande design och baseras på totalt elva artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: I denna litteraturstudie framkom det att den kulturella kunskapen var lägre hos sjuksköterskestudenter än hos sjuksköterskor. Kulturell medvetenhet återfanns i högre grad hos sjuksköterskestudenter medan det visade sig att sjuksköterskor var mer kulturellt kompetenta. Resultatet visar på att sjuksköterskestudenter utvecklade sin kulturella kunskap över tid, vilket understryker vikten av undervisning och utbildning inom transkulturell omvårdnad. Med stärkt kulturell kompetens medföljer en god omvårdnad där patienter ses som en unik individ och därmed erhåller en trygg och säker vård. Den kulturella kompetensen är en ständigt pågående process där sjuksköterskan måste få kontinuerlig utbildning för att bibehålla den kulturella kompetensen. Slutsats: Författarna till denna litteraturstudie anser att det krävs mer undervisning och utbildning inom den transkulturella omvårdnaden. Den ska etableras tidigt under sjuksköterskeutbildningen men även i den kliniska verksamheten för att sjuksköterskeprofessionen ska kunna bidra till en högkvalitativ vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Martinsson, Cecilia. "Att vårda patienter med andra kulturella bakgrunder : En systematisk litteraturstudie utifrån sjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61390.

Full text

Abstract:

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land och detta påverkar dagens hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation och vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till negativ påverkan på den vård som patienterna är berättigade. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 11 studier som var funna i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Åtta studier var av kvalitativ ansats och tre studier var av kvantitativ ansats. Samtliga studier fick genomgå en kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. De två huvudkategorierna som kom fram var ”Erfarenheter av kommunikationens betydelse i vårdandet” och ”Erfarenheter av att konfronteras med andra kulturella normer”. Slutsats: I vårdandet av patienter från andra kulturer kunde svårigheter uppkomma emellertid gouterade sjuksköterskorna den kulturella mångfalden. Det framkom även i resultatet att kommunikation var en viktig faktor för att kunna skapa en vårdande relation. Sjuksköterskorna erfor bristande kunskap om olika kulturer samt begränsad tillgång av resurser, något som hade kunnat förhindras genom utbildning i kulturkongruent vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ek, Åström Lina, and Oliva Söderström. "Sjuksköterskans kulturella kompetens : – En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31770.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I takt med ett mer transkulturellt samhälle med patienter från olika kulturer, ställs högre krav på sjuksköterskan och sjuksköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av sjuksköterskans kulturella kompetens. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med litteratursökningar via databaserna PubMed och CINAHL. Tretton vetenskapliga studier har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det framgick att kulturell kompetens hos sjuksköterskan innebär att ha en empatisk och öppensinnad attityd med ett respektfullt, holistiskt förhållningssätt. Dessutom bör sjuksköterskan inneha en god självmedvetenhet och vara medveten om andra kulturer. Ökad kunskap om kulturer kan erhållas genom möten med andra kulturer eller utbildning. Diskussion: Kulturell kompetens och transkulturell omvårdnad handlade mycket om förståelse hos sjuksköterskan. Detta kan uppnås genom att reflektera över sin egen förmåga samt över de möten som sker med personer från olika kulturer. Slutsats: Fortsatt forskning krävs gällande hur sjuksköterskan erhåller och utvecklar den kulturella kompetensen på bästa vis. Denna kunskap kan vara av stor betydelse för sjuksköterskans arbete, både i dagens samhälle och i framtiden.

Godkännande datum: 2017-03-20

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Sandlin, Malin, and Justyna Kuznecka. "Sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3855.

Full text

Abstract:

Bakgrund Sverige är idag ett mångkulturellt land där 19 % av befolkningen är utrikesfödda. Detta innebär att sjuksköterskor och vårdpersonal möter allt fler patienter med annan kulturell bakgrund med andra uppfattningar om hälsa, sjukdom och död. Detta ställer nya krav och utmaningar för vårdpersonal. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten i palliativ vård. Metod Detta arbete genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med 17 vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, och kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat Resultatet visade att det finns kunskapsbrister och brist på kulturell förståelse hos vårdpersonalen, kommunikationsbrister mellan vårdpersonal och patienter och att patienter behöver mer traditionsstöd. Att ha kunskaper om och förståelse för olika sedvänjor är viktiga faktorer som kan göra att vårdpersonalen blir ett traditionsstöd för patienter. Slutsats En bra kommunikationsförmåga är en grundläggande del i att ge en likvärdig och transkulturell omvårdnad. Till detta krävs en kulturell kompetens hos vårdpersonalen. Det finns brister i kommunikation, kunskaper och i att stödja traditioner, därför behövs mer forskning i ämnet, främst i form av kvalitativa studier som undersöker sjuksköterskors och vårdpersonals erfarenheter av transkulturell palliativ vård. Detta kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor och vårdpersonal för svårigheter som uppstår i transkulturella möten i vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Transkulturell omvårdnad'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles