Academic literature on the topic 'Translanguaging och enspråkig undervisning'

The aim of this article is to explore teaching within symmetrical and asymmetrical classrooms and how teaching creates meaning for the learners in a multilingual school. The study, described in this article, has a socio-cultural theoretical standpoint with focus on language and literacy teaching. The study has been conducted in Grade 5 in a school with 50% of immigrant learners. The result shows that the discourse in the symmetrical and asymmetrical classrooms is monolingual with no translanguaging except from one classroom where teaching prepare for translanguaging and multilingual use. But the conclusion from the study is a monolingual school discourse in a multilingual context. Syftet med artikeln är att utforska undervisningen i symmetriska och asymmetriska klassrum och den tänkbara betydelsen för eleverna av undervisning i en flerspråkig skola. Studien, som lyfts fram i denna artikel, har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt med fokus på språk- och literacyundervisning och har genomförts i årskurs 5 i en skola där mer än 50 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Resultatet visar att diskurs är enspråkig i symmetriska och asymmetriska klassrum förutom ett klassrum där undervisningen visar en ansats att lyfta in elevernas flerspråkiga kompetens och uppmuntra transspråkande. Slutsatsen är dock att det på den studerade skolan råder en enspråkig diskurs i en flerspråkig kontext.

Denna uppsats bygger på en systematisk litteraturstudie där syftar att undersöka vilka faktorer som påverkar andraspråkselevers språkutveckling. Uppsatsen syftar också till att ge en samlad bild om modersmålets betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet tar sin utgångspunkt i translanguaging- och i det sociokulturella perspektivet. Empirin som ligger till grund för denna systematiska litteraturstudie bygger på svensk och internationell forskning. De faktorer som framkommer i studiens resultat är att andraspråkselevers språkutveckling påverkas av lärares inställning till elevens modersmål. Resultatet visar också att ett lands språkideologi har en inverkan för elevers identitetsutveckling, vilket därmed bidrar till att elever anpassar sig efter den rådande normen. Den samlade bilden av forskningsområdet visar även att elevernas modersmål är betydelsefullt för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

Studiens syfte är att undersöka hur flerspråkiga gymnasieelever som studerar svenska som andraspråk samt deras respektive lärare upplever att tidigare inlärda språk används i undervisningen. Vidare ämnar studien analysera huruvida respondenternas upplevelser överensstämmer med translanguaging som pedagogiskt perspektiv. Forskningsstrategin består av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Utifrån ett bekvämlighetsurval insamlades enkätsvar från sex lärarrespondenter och deras sju klasser med sammantaget 87 elever. Åtta av dessa elever deltog sedan i två ljudinspelade fokusgruppssamtal. Datan analyserades sedan utifrån ett translanguagingperspektiv. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att det förekommer elevstyrd translanguaging i samtliga klasser och att samtliga lärare ställer sig positiva till flerspråkighet. Men för att translanguaging ska räknas som pedagogisk strategi behöver lärarna vara mer explicita i sin uppmuntran till flerspråkande samt planera in flerspråkiga uppgifter mer kontinuerligt.

AbstractThe purpose of the present study is to find out how three high school teachers with different subject skills use interaction and interplay in their teaching. The main part of the study is based on observations of six different class sessions in history, religion, Swedish as a second language and regular Swedish. The study also includes interviews with the sessions’ corresponding teachers. The final analysis focuses on the forms of teaching, where the focus is on interaction and interplay, as well as multimodality in teaching contexts. The result is compared to the Läslyftet modules that relate to interaction and interplay, and also multimodality for the purpose of language development. The results show which interactive and multimodal strategies are used when interacting with students. Furthermore, the results show interest and commitment, as well as learning potential, potential support by applying explanations, clarifications, discussions, conversations, the Think-Pair-Share model part and the Initiate-Response-Feedback pattern (IRF) to enable students to reformulate to written language style and recontextualize their responses. In this way, knowledge and language development have been made visible in ongoing teaching.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Eftersom skolan idag är multikulturell vill vi ta reda på lärares inställningartill translanguaging som ett verktyg för att stödja dessa elever att uppnå kunskapskraven i SO.Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares erfarenheter inom undervisning av elever iprocessen att lära sig svenska som andraspråk i SO. Denna uppsats är baserad på bådekvalitativa och kvantitativa metoder, dessa har utförts i form av enkäter respektivesemistrukturerade intervjuer.För att svara på dessa frågor ska vi använda oss av både intervjuer och enkäter. Resultatet ienkätundersökningarna visar att flera av respondenterna inte har fått någon utbildning itranslanguaging under lärarutbildningen. Ändå var det ett stort antal respondenter som kändetill begreppet innan vår studie. Genom intervjuerna kunde vi konstatera att translanguaginginte heller var något som förekom i de intervjuade lärarnas lärarutbildning. Undersökningen isin helhet visade att flera av de verksamma lärare som deltog i vår surveyundersökning tyckeratt translanguaging kan vara ett arbetssätt som hjälper elever i processen att lära sig svenskasom andraspråk att uppnå kunskapskraven i SO. Däremot finns det en önskan, blandundersökningspersonerna, om ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna använda sigav translanguaging i undervisningen. Genom intervjuerna framkommer det att det finnspåverkande faktorer som gör att användningen av translanguaging inte är lika lätt i praktiken.

This research aims to shed light on language policies and early bilingual education in Sweden. It highlights the main language policies developed by Sweden while framing them within a European perspective, thus comparing the “national” language policies to the “international” language policies, stressing differences and similarities. More specifically, it analyzes the language policies and guidelines related to bilingual education created by the Council of Europe and afterwards applies the same procedure to the Swedish ones. Furthermore, this study investigates the language practices of children and teachers in two bilingual/multilingual settings. In order to do this, the research was framed as a sociolinguistic ethnography and was carried out using observations, interviews and audio-recordings in order to achieve triangulation wherever possible. Interview and observational data were analyzed thematically while interactional data was analyzed to establish the purposes for which different languages were used by participants. In conclusion, this study might give an idea of how appropriate the Swedish language policies are while stressing the need to revise and implement those policies that might affect the success of early bilingual/multilingual preschool education in Sweden.
Denna studie ämnar belysa språkpolitik och tidig tvåspråkig utbildning i Sverige. Ett av målen är att titta närmare på rådande språkpolitik i Sverige ur ett Europeiskt perspektiv, genom at jämföra ”nationell” och ”internationell” språkpolitik och belysa likheter och skillnader. Detta innebär, mer specifikt, att analysera språkpolitik och riktlinjer för tvåspråkig utbildning som är utarbetad av Europarådet och sedan ställa dem mot de riktlinjer som är utarbetade i Sverige. Dessutom är målet att undersöka olika lingvistiska praktiker hos elever och lärare i en tvåspråkig kontext. Studien har utförts med sociolingvistisk, etnografisk metod och metodologisk triangulering som inkluderat olika tillvägagångssätt såsom observationer, intervjuer och inspelade ljudupptagningar. Insamlad data har undersökts med syfte att klassificera olika språkliga beteenden för att söka förstå de olika strategier och vanor som utgör själva kärnan i interaktionen mellan tvåspråkiga elever och lärare. Slutligen är syftet med studien att ge en inblick i hur lämplig svensk språkpolitik är i fråga om tvåspråkig utbildning och samtidigt belysa vad som kan behövas reviderasoch införas för att påverka framtida tvåspråkig/flerspråkig utbildning i Sverige.

Over 20,000 Swedish lower high school students are currently learning mathematics in English but little research has been conducted in this area. This study looks into the question of how much second language learner training teachers teaching mathematics in English to Swedish speaking students have acquired and how many of those teachers are using effective teaching practices for second language learners. The study confirms earlier findings that report few teachers receive training in second language learning but indicates that some of the teaching practices shown to be effective with second language learners are being used in some Swedish schools
Mer än 20 000 högstadiet elever i Sverige har valt att lära sig matematik på engelska, men det finns väldigt lite forskning inom området. Detta arbete granskar hur mycket utbildning i andraspråksinlärning har lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever och hur många av de undervisnings-strategier som tidigare forskning har visat att vara effektiva används numera under matematiklektionerna på engelska? Arbetet bekräftar tidigare forskning, som visar att få lärare som undervisar matematik på engelska till svensktalande elever har fått utbildning i andraspråksinlärning, men den här forskningen visar att några av de effektiva strategierna numera används under matematiklektioner i vissa skolor.

Matematik