Academic literature on the topic 'Transporters miljöpåverkan'

Under året 2015 bedömde 240 av Sveriges 290 kommuner att det existerade ett underslott på bostäder. För att kunna möta behovet krävs det att många bostäder ska byggas på en kort tid. Med de klimathot som världen står inför krävs det att produktionen är uthållig och hållbar i längden. För att nå klimatmålen måste användandet av tunga fordon minskas, logistiken måste effektiviseras och alternativa transportmedel bör undersökas. Syftet med studien var att identifiera eventuella skillnader mellan byggnadsmaterialen trä och betong i transportledet. Med den insamalade datan togs olika relations- och nyckeltal fram som sedan utgjorde basen för de två formlerna som presenteras i studien. Resultatet av de olika relationstalen indikerar på att den lastade vikten inte har stor betydelse på hur mycket CO2 som släpps ut, utan att det är antalet transporter med tung lastbil som är grundproblemet till utsläppen och miljöpåverkan. Med formlerna som presenteras i studien kan antalet transporter som krävs till ett flerfamiljshus räknas ut, men även mängden CO2 som släpps ut vid fraktandet av planelementen.

Miljön har blivit en allt mer vital fråga. För att öka vår bekvämhet har det lett att vi har orsakat mycket negativa effekter på miljön. En stor del orsakas av våra dagliga oaktsamma aktiviteter. Många diskussioner har tagits upp kring detta problem. En punk som har stor vikt inom dessa diskussioner handlar om negativa påverkan av miljoner transporter som sker dagligen. Klädbranschen är en av de branscherna som bidrar till en stor del av alla transporter. En grund av denna ökade transport är en ökad efterfrågan på onlinehandel av fast fashion och en mogen global marknad. Därför syftar studie att undersöka hur olika klädföretag rapporterar transporter av deras in- och utleveranser och hur detta påverkar miljön. Ytterligare kommer studien att analysera vilken information de utvalda företagen redovisar i sina publicerade rapporter. Den valda forskningsstrategin är en kvalitativ forskning. Studien består av en innehållsanalys av tretton utvalda företags årsrapporter och/eller hållbarhetsrapporter. Datan som samlats in från rapporterna är olika leveranssätt samt utsläpp, leveransoptimering och framtida strategier/mål. Sekundära data har använts som primära data i studien för att sedan med hjälp av grundad teori har analyserats och lett till slutsatsen. Genom analys av rapporterna har vi upptäckt att exempelvis flera av de utvalda företagen lyft fram deras mål med stora siffror, men den information som inte var lika positiv skrevs med en finare stil. Därför har vi dragit en slutsats att de mer eller mindre har grönmålat deras verksamhet inom hållbarhetsområdet. Vi har kommit fram till att många företag har förmågan att påverka sina leverantörer och transportörer, men sällan har de gjort eller rapporterat det. En annan slutsats vi har dragit är att många företag inte har rapporterat miljöpåverkan som orsakas av transporter tillräckligt och vissa inte heller har framtida lösningar. Vidare forskning skulle en jämförelse mellan e-handelsföretag och fysiska företag göras genom att undersöka hur stor andel av hållbarhetsrapporten företagen väljer att skriva om miljöpåverkan. Ett annat förslag kan vara att jämföra ett företags rapporter över tid för att kunna se om de har förändrat det sättet att rapportera när det gäller miljöpåverkan som orsakas av transporter över åren.
The environment has become an increasingly vital issue. In order to increase our comfort, it has led to very negative effects on the environment. A large part is caused by our daily negligent activities. Many discussions have been raised on this issue. One thing that has great importance in these discussions is about the negative impact of millions of transports that take place daily. The clothing industry is one of the industries that contributes to a large part of all transports. One reason for this increased transport is the increased demand for online shopping of fast fashion and a mature global market. Therefore, the study aims to investigate how different clothing companies report their in and out deliveries and how this affects the environment. Furthermore, the study will analyze what information the selected companies report in their published reports. The chosen research strategy is a qualitative research. The study consists of a content analysis of thirteen selected companies' annual reports and / or sustainability reports. The data collected from the reports are different delivery methods, emissions, delivery optimization and future strategies / goals. Secondary data has been used as primary data in the study and with the use of grounded theory it has been analyzed and led to the conclusion. Through analysis of the reports, we have discovered that, for example, several of the selected companies highlight their goals with large numbers, but the information that was not as positive was written indistinct. Therefore, we have concluded that they have more or less greenwashed their published report, we have come to the conclusion that many companies have the ability to influence their suppliers and transporters, but rarely have they made or reported it. Another conclusion we have drawn is that many companies have not reported the environmental impact caused by transport enough and some do not have future solutions either. Further research would make a comparison between e-commerce companies and physical companies by examining how large a proportion of the sustainability report companies choose to write about the environmental impact. Another proposal may be to compare a company's reports over time to see if they have changed the way of reporting when it comes to the environmental impact caused by transport over the years.

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras. Därför har en marknad med miljöberäkningsmodeller för utsläpp från olika transportsätt vuxit fram med syfte att kunna jämföra och följa upp förbättringsarbeten.   Uppdragsgivare för detta examensarbete har varit Korsnäs AB. Syftet har varit att analysera och beräkna utsläppen av förorenande ämnen från fyra typiska produkttransportflöden från Korsnäs samt jämförande beräkningar för två av Korsnäs konkurrenter och en direkttransport. Utöver detta har två olika beräkningsmetoder, Skogsindustriernas kalkyl samt NTM:s beräkningsmetod utifrån NTM:s emissionsfaktorer, analyserats och jämförts.   Vid jämförelsen av utsläppen mellan Korsnäs och konkurrenternas flöden framkom att Korsnäs i tjugo fall av tjugoåtta stod för det lägsta utsläppet av föroreningar. I fem fall av tjugoåtta hade en konkurrent eller direktbil lägst utsläpp medan det i tre fall förekom lika stora utsläpp hos Korsnäs som hos konkurrenter. Utsläppens storlek berodde främst på val av transportsätt och fordonstyp. Vid jämförelse av beräknade utsläppssiffror från Skogsindustrierna och NTM framkom en del olikheter. Skillnaderna mellan utsläppssiffrorna berodde främst på att olika emissionsfaktorer har använts vid beräkningarna.   Det finns många olika miljöberäkningsmetoder att tillgå idag och detta skapar en förvirring och problematik. Eftersom olika företag använder olika beräkningsmodeller och dessa ofta skiljer sig åt vad gäller metod, emissionsfaktorer och antaganden är det mycket svårt att göra en korrekt jämförelse av utsläppen från olika företag. För att få bukt med denna problematik krävs en standardiserad beräkningsmodell som används av alla företag och detta är också på gång i dagsläget.
In recent decades growing economy with centralization of production, reduction of inventory levels and increased availability have forced more and longer transportation of goods. This has led to the increasing use of fossil fuels which in turn provides increased emissions of harmful substances into our environment. Many of these pollutants, so called greenhouse gases affect the climate of the earth so that the average temperature increases. Authorities and organizations have recently opened their eyes to these emissions and by using different management control measures they have been able to partially regulate emissions and take control of the situation. In order to determine how much environmental pollutants are emitted from transport, calculations and estimates have to be made. Therefore markets of environmental calculation methods of emissions from different transport modes emerged with a view to compare and pursue improvement works. The constituent for this thesis has been Korsnäs AB. The aim has been to analyze and calculate the emissions of pollutants from four typical product transport flows from Korsnäs, and making comparative calculations for two of Korsnäs competitors and a direct transport. In addition, two different environmental calculation methods, the calculation of Skogsindustrierna and NTM’s calculation based on NTM’s emission factors, were analyzed and compared. Comparisons of emissions between Korsnäs’ and competitors flows showed that Korsnäs in twenty cases of twentyeight accounted for the lower emission of pollutants. In five cases of twentyeight a competitor or direct transport had the lowest emissions, while in three cases, Korsnäs had equal emissions as a competitor. The size of emissions depended mainly on the choice of transport mode and vehicle type. By comparison of the calculated emissions figures from Skogsindustrierna and NTM some inequalities appeared. The differences are mainly due to different emission factors used in the calculations. There are many different environmental calculation methods available today and this creates confusion and problems. Because different companies use different calculation methods and they often differ in methods, emission factors and assumptions, it is very difficult to make an accurate comparison of emissions from various companies. To overcome this problem, a standard calculation method used by all companies is needed and this is also in progress in the present situation.

Denna rapport utreder översiktligt regional och kommunal infrastruktur ochmiljöpåverkan från transporter av bergmassor, bentonit och lera vid ett slutförvar avkärnavfall eller om det inte blir ett slutförvar i Oskarshamns kommun. Strategin harvarit att utefter de regionala miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luftsamt det länsegna målet fossilbränslefri zon år 2030 undersöka hur olika lastbärare(lastbil, tåg och fartyg) bidrar till måluppfyllelse. Slutsatsen är att det mest troligascenariot med transporterna är olika transportalternativ beroende på vart materialetskall någonstans och vad det skall användas till. Oavsett om det blir ett slutförvar ellerej i Oskarshamns kommun, kommer infrastrukturen att bli förändrad, speciellt för deboende i Misterhults socken. Fossilbränslefrizon år 2030 är det målet som inte skullenå måluppfyllelse ifall enbart lastbärare med fossilt bränsle skulle användas vidtransporterna.

2008:Nr 3 Teknik

Godstransporter ökar i takt med att utrikeshandeln växer, vilket bidrar till utsläpp av växthusgaser. Hållbar utveckling och miljö är viktiga faktorer i dagens samhälle vilket gör att det ställs krav på nya och innovativa transportlösningar. Ett alternativ att bemöta dessa krav är genom högkapacitetstranporter, som i dagsläget testas, utförs och forskas kring frekvent i Sverige. Högkapacitetstransport avser lastbilsfordon som är längre och/eller tyngre än dagens konventionella lastbil som har fått dispens att trafikera vissa zoner på det svenska vägnätet. Denna studie baseras på att utvärdera två intermodala transportlösningar för transport av gods på sträckan mellan Göteborgs hamn och Viared, Borås. Den ena transportlösningen baseras på högkapacitetstransport och den andra baseras på en järnvägsbaserad transportlösning. De alternativa transportlösningarna utvärderas med avseende på effektivitet omfattande transportkostnad, flexibilitet och tid samt miljöpåverkan omfattande koldioxidutsläpp genom en fallstudie.Slutsatserna har resulterat i att högkapacitetstransport genererar en högre transporteffektivitet jämfört med dagens dragbil som trafikerar den utpekade vägsträckan i fallstudien. I brist på material har inga konkreta kostnader kunnat beräknats för de olika transportlösningarna. Däremot kunde en slutsats dras kring att de alternativa transportlösningarna ej bör uppgå till en högre kostnad än vad dagens transportlösning genererar. Ur miljösynpunkt har koldioxidutsläpp för de olika transportlösningarna beräknats. Implementeras hela vägsträckan med högkapacitetstransport har resultatet gällande koldioxidutsläpp genererat i en minskning med 30,6 procent jämfört med dagens dragbil. Däremot visade studien att järnvägstransporten vinner miljömässiga fördelar då den jämfört med dragbilen som trafikerar vägsträckan idag reducerar utsläppen med 80,4 procent. Dock visar koldioxidutsläppet i den intermodala järnvägslösningen att vägtransporterna bidrar med 98 procent av utsläppen.Denna studie väger för- och nackdelar gentemot varandra för en implementering av högkapacitetstransport. Högkapacitetstransporten jämförs även gentemot järnvägens för- och nackdelar vid transport av containergods. Studien bidrar dessutom till att stärka och reflektera över tidigare publicerade studier som finns inom ämnet.
Freight transport increases as foreign trade grows, which contributes to greenhouse gas emission. Sustainable development and the environment are important factors in today's society, which imposes demands on new and innovative transport solutions. One way of meeting these demands is through high capacity transports, which are currently being tested, performed and researched frequently in Sweden. High capacity transport refers to truck vehicles that are longer and/or heavier than today's conventional truck that has been given the dispensation to traffic certain areas on the Swedish road network. This study is based on evaluating two intermodal transport solutions for the carriage of goods on the route between Port of Gothenburg and Viared, Borås. One transport solution is based on high capacity transport and the other is based on a rail-based transport solution. Through a case study, the alternative transport solutions are evaluated based on efficiency, including transportation costs, flexibility and time, and the environmental impact including CO2 emissions.The conclusions have resulted in high capacity transport generating a higher transport efficiency compared with today's truck that operates the designated road distance in the case study. In lack of material, no concrete costs have been calculated for the various transport solutions. On the other hand, a conclusion could be drawn that alternative transport solutions should not be at a higher cost than today's transport solution results in. From an environmental point of view, CO2 emissions for the various transport solutions have been calculated. Implementing the entire road haulage with high capacity transport has resulted in a reduction of CO2 emissions by 30,6 percent compared to the current truck. On the other hand, the study showed that rail transport wins environmental benefits, as compared to the truck that carries the route today, emissions reduce by 80,4 percent. However, CO2 emissions in the intermodal railroad solution show that road transport contributes 98 percent of emissions.This study weighs strengths and weaknesses towards each other for the implementation of high capacity transport on the designated route. High capacity transport is also set against the railroad with pros and cons of transporting container goods. The study also contributes to strengthening and reflecting the theory from previously published studies within the subject.

Bakgrund: - År 2012 stod lastbilstransporter för majoriteten av alla transporter internt inom Sverige medan intermodala inlandstransporter endast stod för 2,4 procent. Samtidigt finns det en ambition på både nationell och regional nivå att flytta långväga godstransporter från landsvägen till järnvägen (Eriksson, 2016). Till skillnad från andra delar av samhället har utsläppen från interntransporter, alltså transporter inom Sverige, inte minskat under det senaste decenniet (Intelligent Logistik, 2016). Syfte: - Syftet med studien är att identifiera vilka förutsättningar som finns för intermodala transporter till och från Jönköpings län. Utifrån slutsatsen för frågeställning ett, de förutsättningar som identifierats, ska förbättringsförslag som kan öka andelen intermodala transporterna presenteras samt hur dessa förslag kan bidra med måluppfyllelse inom transportpolitiska och miljömässiga målsättningar för RJL. Metod: - Studien är uppbyggd på en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har en fallstudie på Jönköping län gjort. Den empiri som används har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sekundärdata från rapporter, vetenskapliga artiklar och litteratur. Studiens urval av respondenter har skett genom snöbollsurval. Slutsats: - För att intermodala transporter skall vara ekonomiskt motiverade krävs det långa avstånd vilket är ett problem för Jönköping län. Genom att förutsättningar för intermodala transporter till och från Jönköpings län har identifierats har förslag på vad RJL kan göra för att öka andelen intermodal transporter presenterats. Det innefattar både förslag som RJL direkt kan påverka i form av investering i infrastrukturen och förslag på hur de indirekt kan påverka, som att uppmuntra samarbete mellan terminaler för att skapa samordningsvinster och därmed minska break-even distansen.
Background: - In 2012, lorries transported the bulk of all shipments internally within Sweden while intermodal inland transport only accounted for 2.4 percent. At the same time, there is an ambition at national and county level to move long-distance freight transport by road to the railroad (Eriksson, 2016). Unlike other parts of society, emissions from internal transport, ie transport within Sweden, have not decreased over the past decade (Intelligent Logistics, 2016). Purpose: - The purpose of the study is to identify the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County. Based on the conclusion of research question one, the identified conditions, proposals for improvement that can increase the proportion of intermodal transports and how these proposals can contribute to the achievement of objectives in transport policy and environmental objectives for RJL will be presented. Methodology: - The study is based on a qualitative strategy and in order to answer the purpose of the study, a case study on Jönköping County has been made. The empirical use has been collected through semi structured interviews and secondary data from reports, scientific articles and literature. The study's selection of respondents has been through snowball selections. Findings: - In order for intermodal transport to be economically justified, long distance is required, which is a problem for Jönköping County. By recognizing the conditions for intermodal transport to and from Jönköping County, proposals for what RJL can do to increase the proportion of intermodal transport has been presented. It includes both proposals that RJL can directly influence in terms of investment in the infrastructure and suggestions on how they indirectly can affect others parties.

Arbetet med att minska människans utsläpp av växthusgaser är en fråga som är högaktuell idag. Transportsektorn är den sektor som har näst störst klimatpåverkan inom EU-området. För att minska transportsektorns klimatpåverkan anser EU-kommissionen att en del av det gods som idag går på väg behöver flyttas till tåg eller sjö för att nå EU:s miljömål. Syftet med arbetet var att undersöka skillnaden av växthusgasutsläpp för transport av containrar beroende på transportsätt på sträckan Göteborg till Stockholm. De undersökta transportsätten var lastbil, godståg och containerfartyg. Studien använde en empirisk fallstudie där växthusgasutsläpp beräknades utifrån empiriska bränsleförbruknings data. Fallstudien kompletterades med en intervju från en person med stor erfarenhet av godstransporter på sträckan. Resultatet av undersökningen är att järnvägens miljöverkan är minst, men för tidskänsligt gods är fortfarande vägtransport det effektivaste transportslaget. För att sjöfart ska vara ett miljömässigt alternativ måste anpassningar av fartyg och/eller drift göras.
The work to reduce greenhouse emissions created by humans is a question that is highly relevant today. The transport sector is the second largest emitter of greenhouse gases in the European Union. To reduce the greenhouse emissions from the transport sector the EU commission has said that some of the freight that currently is being transported by road must move to rail or sea transport in order to reach EU environmental targets. The scope of this study is to compare the greenhouse emissions based on fuel consumption from domestic container transport between Gothenburg and Stockholm. The different modes of transports studied were trucks, freight train and container ship. The study was conducted using an empirical case study to calculate the greenhouse gas emissions using empirical fuel consumption data. The case study was supplemented by an interview with a person with great insight in the transport business. The result from the study shows that from an environmental perspective container transport by rail should be used. Transport by road is still the best means of transport for time sensitive cargo. If transport by sea is to be an environmental option, there has to be adjustments on either ships or management or both.

För att förbättra organisationens marknadsposition och reducera kostnaderna förverksamheten har ett förändringsarbete genomförts inom företagets logistikavdelning. Arbetet har genom undersökningar och observationer bidragit till slutsatsen om att organisationens transporter står mycket av sin tid i kö, vilket leder både till högre kostnader för verksamheten, sämre hållbarhet och större miljöpåverkan. För att reducera detta har således ett förbättringsförslag presenterats för organisationen där transportens schema har förändrats och många större kunder med ett flertal och regelbundna leveransturer har förflyttats från dag till nattkörning och på det viset finnas tillgängliga för kunden direkt på morgonen av leveransdag. Detta tror sig leda till bättre hållbarhet, mindre miljöpåverkan, högre kundnöjdhet och kostnadsreduceringar för organisationen då transporterna obehindrat kan utföra sina leveranser under natten. Rapporten presenterar även en kostnadskalkyl för att påvisa den eventuella kostnadsreduceringen som nämns ovan och även kunna konstatera de fördelar som finns i att genomföra förbättringarna för organisationen. En presentation av en implementeringsplan är även inkluderad i förändringsarbetet som ett led i hur organisationen ska gå till väga och vad som är viktigt att tänka på vid genomförande av att byta det nuvarande schemat, till ett förändrat och nyare schema.
To improve the company's market position and reduce the cost, an improvement of the logistics department of the company has been proposed. The work has through studies and observations contributed to a conclusion that the transports of the company spend a lot of their time in traffic congestions. This leads to higher costs for the business, worse sustainability and a larger environmental impact. To reduce this impact, a proposal of change has been presented for the company. The schedule for the logistics has been changed and some larger customers with regular tours of deliveries have been transferred from day to night schedule. This way the customers' goods arrives in the morning of the delivery day. The improvement of the logistics department will lead to better sustainability, less impact on the environment, higher customer satisfaction and cost eduction for the company, as the transport unhindered can make their deliveries during the night. The report additionally presents a calculation of costs, where the potential reduce of costs and moreover the advantages of implementing these improvements are shown. Furthermore, a presentation plan for the implementation is included in the report, as one way of how the company may approach the execution. This includes the important aspects that might be significant when implementing the exchange of the old schedule to a new and improved on.

Linköpings kommun ska införa samordnad varudistribution för transporter till kommunens verksamheter. I nuläget går kommunens transporter direkt från leverantörerna till kommunens verksamheter. Med samordnad varudistribution kommer kommunens gods att anlända till en samlastningscentral där godset samlastas och körs ut till de kommunala verksamheterna. Förhoppningen är att detta ska ge en minskning av koldioxidutsläpp, partikelutsläpp, godshantering vid verksamheterna och minskad tung trafik vid kommunens verksamheter. För att kunna utvärdera resultatet av samordnad varudistribution krävs att transportpåverkan innan ett införande kan mätas och jämföras med dess påverkan efter ett införande. För att dessa mätningar ska kunna jämföras krävs att mätningarna genomförs på samma sätt före och efter införandet. Det finns en osäkerhet kring hur detta skulle kunna mätas. Syftet med studien är att undersöka vilka nyckeltal som är intressanta att mäta före och efter ett införande av samordnad varudistribution. Många städer har svårigheter gällande trafikstockningar och miljöfarliga utsläpp som leder till negativa effekter för både människor och miljön. Godstrafiken behövs för att transportera gods från fabriker till slutkunder men påverkar både växthuseffekten och stadsmiljö genom miljöfarliga utsläpp, buller och trafikolyckor. En samlastningscentral minskar bland annat på de negativa externa effekterna av godstransporter i städerna. Intervjuer har genomförts för att undersöka hur andra verksamheter som infört samordnad varudistribution gått tillväga och vad de fått för resultat. Det framkom att det var svårigheter med att få fram transportdata före införandet och att transportsituationen är väldigt komplex. Genom att verksamheterna har mer information om sina godstransporter underlättar det för dem att planera och styra över dem. En ökad positiv miljöeffekt för staden skulle kunna nås om fler verksamheter använde sig av samlastning.