Academic literature on the topic 'Transportstyrelsen'

The aim of this study was to see if eye dominance test could be relevant for eyesight tests for more advanced driving licenses, especially if the person has a difference in visual acuity, for example, people with amblyopia. Field studies were carried out at different haulage contractors, where a total of 34 drivers choose to participate, whereof 2 women and 32 men, ranging from the age of 23 to 79 years, with an average age of 45,5 years. The study focused on existing visual acuity, stereopsis and eye dominance and were carried out with a blurred test and hole in a card test. Out of the 34 participants, 16 (47%) had differences in their visual acuity and one of them had a strabismic right eye, 19 (56%) of the participants changed which eye was dominant during the eye dominance tests. This study did not show a correlation between unequal visual acuity and eye dominance. Although the study did find what first gave the idea to make a study on this subject, namely, one participant with an eyesight problem, whose weaker eye, was the dominant one.

The ability to delegate some of ones activities to other organizations is something that has been used for many years by different types of organizations in different areas. This type of delegation to make use of external knowledge has been found to have many benefits such as improved quality of decision making,shorter decision paths and redistribution of resources to improve processes. Unfortunately, it has also been found that in some activities, delegation can lead to problems with, for example, information access. The purpose of this paper was therefore to investigate whether one authority's delegation of activities to another organization affects access to information based on the concept of public documents. The research questions that formed the basis of the investigation were 1) Are there information losses, based on the concept of public documents, that can arise in connection with the delegated activity, and which are they? and 2) What consequences can information loss have when looking at the principle of public access to official records? This paper has had a qualitative approach where interviews and document studies have been used as methods for gathering information regarding the two research questions. The main conclusion drawn from this thesis is that if the Swedish Transport Agency uses certain types of organizations for delegation of activities, extensive information loss can be incurred regarding information linked to certain parts of its activities and as an authority run the risk of being in conflict with the principle of public access to official records.

En farledsrestriktion innebär att vissa krav eller begänsningar sätts på fartygs manöverförmåga, antal assisterande bogserbåtar, största djupgående och liknande egenskaper för att få färdas i en specifik farled. Innan 2009 låg uppgiften att ta fram dessa restriktioner på Sjöfartsverket och det tillhörande Sjöfartsinspektionen. År 2009 bildades Transportstyrelsen och övertog då vissa delar av processen. Detta arbete handlar om vad denna omorganisation har fått för effekter på arbetsprocessen och dess resultat utifrån vad de som idag jobbar med den upplever. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett antal individer som dagligen arbetar med denna process. Resultatet målar upp bilden av en arbetsprocess som genomgått mindre förändringar men som på många sätt fortfarande är sig lik. De tillfrågade beskriver små skillnader i det praktiska, dagliga arbetet och den kommunikation som detta arbete kräver, men beskriver också en situation där förändringsarbetet fortfarande upplevs pågå och där vanor kring arbetsrutiner på många sätt lever kvar.
When entering a fairway in Swedish waters, vessels are affected by various restrictions. These restrictions are related to the draught of the vessel, its maneuvering capabilities and other factors which affect its capability to be conducted in a safe manner when inside the fairway. Prior to 2009, these restrictions were implemented by Sjöfartsverket (the Swedish Maritime Agency). In 2009, Transportstyrelsen (the Swedish Transport Agency) was created and took on the responsibility for some parts of the process behind developing these restrictions. In this study the focus is on the effects of this reorganization on the process itself from the viewpoint of those who are working with it. A qualitative study using interviews was conducted with people who are in daily contact with this work. The result shows a process that has undergone minor changes but is also in many ways still similar. The participants in this study describe smaller differences in the practical, daily work and the communication that this work requires, but they also paint a picture of a situation where the change is still happening and where old routines and habits still influence their work.

The study is based on the IT scandal at the Transport Agency, which began in 2015. The agency decided to outsource parts of its operations to the international IT company IBM, which in turn used several subcontractors based in other European countries. The Transport Agency's register contains information about virtually all Swedish citizens, and these data may now be available at foreign intelligence services. The scandal became widely known in 2017 and had consequences at the highest political level. In addition, the former Director-General was convicted of negligence with confidentiality. When the IT leak became known to the public, trust in the authority was seriously affected. The Transport Agency then made several attempts to minimize the damage that occurred. The purpose of this study is to investigate how the Transport Agency used rhetoric to rebuild confidence in the authority in connection with the IT scandal. Within the study there are three questions. 1. How did the Transport Agency work with rhetoric to rebuild the trust of the organization's stakeholders in the IT scandal? 2. How did the Transport Agency act on social media and how does the actions differ depending on the channel used? 3. How well has the Transport Agency's actions been consistent with what Coombs (2014) theories say about crisis communication? The first question relates to the purpose and addresses the rhetorical resources used in the rebuilding of trust in the authority. Research recommends social media as an effective tool to alleviate the consequences of a crisis, the study's ambition was to investigate how this opportunity was used by the Transport Agency. Timothy Coombs is the largest authority in crisis communication research, therefore the study chose to investigate how well the Transport Agency's actions are consistent with his theories. The theoretical framework is divided into rhetoric, crisis communication and social media. The rhetoric section rests largely on Brigitte Mral's research, while Timothy Coomb's research forms the basis for the theoretical framework within the crisis communication section. Research on social media in crisis communication is a relatively new focus. In this section, the study has been assisted by several researchers who argue both the pros and cons of using these media in times of crisis. The study has used a rhetorical text analysis to investigate the material consisting of four newspaper articles, a press conference and a longer text produced by the Transport Agency. The 4 methodological approach consists of Karlberg and Mrals (1998) model for rhetorical text analysis that includes six steps, context, disposition, convincing argument, argumentation analysis, style and formulation of analytical results. The study presents a result that the Transport Agency, in many cases represented by Director General Jonas Bjelfvenstam, has acted on both the rhetoric research and the crisis communication research guidelines. The most remarkable result of the study is that the Transport Agency has not used its social media to alleviate the effects of the crisis. Something that is contrary to the research recommendations. The study is at the same time pointing out that the results presented consist of interpretations and may be influenced by our own pre- understanding. For future research, it is recommended to continue research in rhetoric to create an even broader knowledge base in the area, but also to study how social media have impacted on other organizations crisis management.

Transportstyrelsen vars verksamhetsidé är att "utveckla ett tillgängligt transportsystem med hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa", blev den 1 januari 2011 till stor del avgiftsfinansierad istället för anslagsfinansierad. Målet är att de olika transportslagen inom Transportstyrelsens verksamhet ska få mer lika villkor, och att avgifterna ska finansiera verksamheten. Då finansieringsförändringen ovan innebär ökade kostnader för transportbolagen är syftet med denna uppsats att analysera och utvärdera tänkbara förändringar i pris och utbud och därefter utvärdera hur detta påverkar efterfrågan på bussresor och därigenom samhället. Eftersom transportsektorn till stor del finansieras av subventioner ämnar vi även att undersöka hur ett borttagande eller minskande av dessa kan påverka pris och utbud för att sedan utvärdera efterföljande förändringar i efterfrågan på bussresor och hur samhället därmed skulle påverkas. Utifrån teori om efterfrågan på transport och efter genomförda tester och utvärderingar av olika kombinationer av relevanta förklaringsvariabler valdes en efterfrågemodell för den lokala och regionala kollektivtrafiken med förklaringsvariablerna biljettpris, utbudet av resor, befolkningens storlek och resor i föregående period. Denna modell användes för att analysera förändringar i pris, utbud och därmed efterfrågan av bussresor till följd av både avgiftsinförandet samt borttagandet och minskandet av subventionen. Resultaten av vår analys visar på att avgiftsinförandet inte har någon väsentlig effekt på pris, utbud och efterfrågan. Däremot leder ett borttagande eller minskande av subventionen till förändringar i form av stora prishöjningar och utbudsminskningar vilket har en stor negativ effekt på efterfrågan på bussresor. Detta leder till mer ojämlika transportvillkor i samhället då äldre, personer med funktionshinder och personer med lägre inkomst får svårare att transportera sig. Det leder också till att de externa effekterna så som buller, föroreningar och olyckor ökar då människor i större utsträckning använder bil istället för kollektivtrafik.

Problemformulering och syfte: Politiska skandaler får ofta ta stor plats i medierna. Men ibland är det medierna själva som ligger bakom att en skandal faktiskt uppstår. Även kriser kan uppstå ur skandaler. Hur stor plats som ges till skandaler och kriser i medierna, och hur de väljer att framställa dessa är betydande. Det kan bland annat bidra till att mindre plats ges åt saklig samhällsrelevant information. Medborgarnas uppfattningar och åsikter påverkas av vad medierna väljer att rapportera om, eftersom forskning har visat att det är främst medierna som vi vänder oss till för att få information om politik och samhällsfrågor.
Syftet med studien är att undersöka hur rapporteringen om Transportstyrelseskandalen såg ut i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, samt hur skandalen utvecklades till en kris.
Metod och material: Studien baserades på både en kvantitativ innehållsanalys för att få en översikt över samtliga artiklar och en kvalitativ innehållsanalys för att för att få en djupare analys av artiklarnas innehåll.
Huvudresultat: Resultatet av denna studie visar att medierna tenderade att i hög grad ägna sig åt skandal- och krisgestaltning i rapporteringen om Transportstyrelseskandalen. Undersökningen visade att det var kvällstidningarna som använde sig mest av skandalgestaltning, men även morgontidningarna ägnade sig i hög grad åt att gestalta artiklarna som skandal. Däremot var det morgontidningarna som krisgestaltade mest. Genom att använda sig av ett dramatiskt språk, häpnadsväckande rubriker, fokusera på skandalens konsekvenser, låta politiker skandalisera varandra och att benämna skandalen som en kris var också medierna med och formade skandalen/krisen.