Dissertations / Theses on the topic 'Trivsel på arbetsplatsen'

The workplace is a place where many people spend a lot of their awake time. It is a place where many people have the main part of their social contexts, and because of this, it is considered relevant to investigate job satisfaction closer to gain a deeper understanding of the subject. This essay is completed with a qualitative method and four semi-structured deep interviews have been conducted and the aim of the paper is to gain a deeper understanding of the factors that affect the job satisfaction of employees in service-oriented professions. The selection consists of four people employed in service professions, and the results have been analyzed using qualitative content analysis, previous research and theories related to job satisfaction. The results show five factors that are of the utmost importance for creating a high level of job satisfaction, and these are social interactions, communication, appreciation, motivation, and salary and benefits. These factors are in part consistent with earlier research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research.
Arbetsplatsen är en plats där många människor spenderar mycket av sin vakna tid. Det är också en plats där många människor har huvuddelen av sina sociala sammanhang och på grund av detta anses det vara av relevans att undersöka arbetstrivsel närmre för att få en djupare förståelse om ämnet. Denna C-uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade djupintervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetstrivseln för anställda inom servicenära yrken. Urvalet utgörs av fyra personer anställda i servicenära yrken och resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till arbetstrivsel. Resultatet visar på fem faktorer som är av störst vikt för att skapa en hög grad av arbetstrivsel och dessa är sociala interaktioner, kommunikation, uppskattning, motivation samt lön och förmåner. Dessa faktorer stämmer till viss del överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.

 

Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.

 

Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser.

The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person.

There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%.

The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur anställda upplever motivation i samband med användandet av ett spelifieringsprogram. Detta har konkretiserats med hjälp av frågeställningarna ”På vilket sätt påverkar spelifieringen de anställdas motivation?” och ”Vilka konsekvenser upplever anställda att spelifieringen har för deras arbetssituation?” För att behandla frågeställningarna har åtta semistrukturerade intervjuer med anställda genomförts hos ett företag som använder sig av ett spelifieringsprogram. Vår empiri tolkas med hjälp av Vrooms (1964) Förväntansteori och Ryan och Decis (2000) Self-Determination Theory. Resultatet visar att spelifieringsprogrammet som deltagarna i studien använt har bidragit till yttre motivation hos vissa av de anställda. Ojämlik möjlighet till belöningar samt abstrakta mål har dock begränsat spridningen av denna motivation. Spelifieringsprogrammet har i mycket liten utsträckning påverkat de anställdas arbetssituation. Det har också i låg grad påverkat hur de anställda upplever sin motivation på arbetsplatsen överlag. I stället ser vi att det fyller en funktion som någonting kul och ”extra” för vissa anställda.
The purpose of this study is to contribute with knowledge about how employees experience motivation when using a gamification program. This has been concretized by the following research questions: “In what way does the gamification affect the motivation of the employees?” and “What consequences do the employees perceive the gamification has on their work situation?” To inquire into these questions eight semi-structured interviews with employees at a company that uses a gamification program have been conducted. Our empirics have been analyzed with the help of Vroom’s (1964) Expectancy Theory and Ryan and Deci’s (2000) Self-Determination Theory. The results show that the gamification program used by the participants in the study has contributed to extrinsic motivation for some of the employees. Unequal opportunity for rewards, as well as abstract goals, has limited the spread of this motivation. The gamification program has to a low degree affected the employees work situation. It has also to a low degree affected how the employees perceive their motivation at the workplace in general. Instead it serves as something fun and “extra” for some of the employees.

Det råder brist på läkare i Sverige och landstingen kommer att behöva rekrytera läkare från andra länder för att klara av framtida behov. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det är att komma till Sverige och arbeta som läkare om man genomfört sin utbildning i något annat land och undersöka de faktorer som gör att man trivs. Jag utgår ifrån att trivsel bidrar till att de vill stanna kvar på sina arbetsplatser även om faktorer såsom hemlängtan och andra karriärmöjligheter kan göra att läkarna ändå flyttar tillbaka, faktorer som en trivsam arbetsplats inte kan kompensera för. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys av resultatet presenteras och diskuteras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet visar att läkarna upplever en stor osäkerhet vid ankomsten som beror till största delen på bristande språkkunskaper och avsaknaden av stöd från familj. Handledare, mentorer och chefer bidrar med stöd i stor utsträckning och stödet från dem kanske kan hjälpa läkarna att hantera negativa faktorer som stress och professionell osäkerhet. Intressant för framtida forskning skulle vara att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska och utländska läkares upplevelse av trivsel och vad det beror på.
There is a shortage of doctors in Sweden and county councils need to recruit physicians from other countries to cope with future needs. The purpose of this thesis is to find out what it is like to come to Sweden to work as a doctor if the education was completed in another country and to investigate the factors that make them thrive and experience job satisfaction. I assume that job satisfaction makes them want to remain at their jobs, even if factors such as homesickness and other career opportunities can contribute to the fact that doctors still wants to move back, factors a pleasant workplace cannot compensate for. The study is qualitative and five semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis of the results are presented and discussed on the basis of relevant theories and previous research. The results show that doctors are experiencing great uncertainty initially due in most part to a lack of language skills and the lack of support from family. Tutors, mentors and managers contribute support to a large extent and the support from them might help foreign doctors cope with negative factors such as stress and professional uncertainty. Interesting for future research would be to examine whether there is any differences between Swedish and foreign doctors experience of job satisfaction and what it depends on.   Keywords: foreign doctors, wellbeing, support, tutors, coping

Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag.
Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.

Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna.
Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

Det finns mycket forskning kring varför socialsekreterare väljer att inte stanna kvar på sin arbetsplats. Denna uppsats fokuserar på motsatsen, det positiva med att arbeta på socialtjänsten. Syftet med uppsatsen är att sammanställa vad kandidatuppsatser beskriver som de faktorer som får socialsekreterare att stanna kvar på sin arbetsplats. Ambitionen med arbetet har varit att lyfta fram den forskning som redan finns om det som får socialsekreterare att stanna kvar.   Metoden för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Resultatet är hämtat från kandidatuppsatser för att belysa det som står skrivet kring detta ämne. Det har framkommit att de största anledningarna till att socialsekreterare väljer att stanna kvar på sin arbetsplats är stödet och relationen till både kollegor och chef, att känna att det är meningsfullt att arbeta med människor och även att arbetet är flexibelt och att det ger ett stort handlingsutrymme. Extern motivation, såsom lön och möjlighet till vidareutbildning är en motiverande faktor men inte avgörande för att socialsekreterare väljer att stanna på sin arbetsplats.

Bemanningsbranschen har eskalerat under 2000-talet och är här för att stanna. Branschen är enorm och avser att underlätta samhällets arbetssituation. För många unga är det den första språngbrädan in på arbetsmarknaden. Arbetstillfredsställelse och motivation är en viktig aspekt att ta till vara på i rekryterarnas vardag för att kontinuerligt behålla den goda atmosfären. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som är utmärkande för rekryterarnas arbetstillfredsställelse. I denna kvalitativa undersökning deltog 10 respondenter. Studiens resultat beskriver hur rekryterarna upplever att arbetsmiljön, självständighet och flexibilitet, utmaningar och feedback påverkar arbetstillfredsställelsen. I rekryterarnas beskrivning av motivationens påverkan på arbetstillfredsställelsen, får man ta del av deras upplevelser kring prestation och ansvar, tillväxt av företaget, variation, gemenskap och arbetsliv och privatliv. Dessa resultat visar att det är viktigt att värna och vårda dessa faktorer för att företagets anställda ska uppleva arbetstillfredsställelse.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en inventering för på vilket sätt ritualer påverkar anställdas trivsel, uppskattning, gemenskap, motivation och missnöje på deras arbetsplats. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv ansats där teorin samlades in innan insamling av empiri. Insamlingsmetoden för uppsatsen var intervjuer och det genomfördes 30 stycken utifrån ett bekvämlighetsurval i Kalmar län. Insamlat material analyserades noggrant för att se på vilket sätt ritualer påverkar anställda. Resultatet jämfördes med tidigare forskning för att se om tidigare teorier stämde överens eller skiljde sig från resultatet i vår undersökning. Slutsatser: Uppsatsens resultat visar att anställda påverkas av ritualer på arbetsplatsen. Det framgår också att det uppkommit skillnader från tidigare forskning jämfört med vår undersökning. Ritualer påverkar majoriteten av de anställda positivt, men det har även framgått att ritualer tenderar att leda till missnöje.

Abstrakt Syftet med denna studie är att genom ett kvalitativt fältarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprätthålls i arbetsgruppen Västergårdsgruppens Städ och hur dessa relationer i sin tur påverkar verksamheten, framför allt i fråga om städarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, för att bredda vår förförståelse av fältet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som därefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för Städserviceenheten i Halmstad, områdeschefen för bl.a. Västergårdsgruppens Städ, samt 6 av de anställda städarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förändringsprocess som inleddes för ca 3 år sedan har spelat en viktig roll både för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna på arbetsplatsen. De förändringar som genomförts på arbetsplatsen har bidragit till en stark gemenskap mellan de anställda, samt även möjliggjort nya sociala kontakter inom verksamheten. Dessa sociala relationer utgör en viktig del i fråga om städarnas trivsel på arbetsplatsen. Denna gemenskap och trivsel ger upphov till en god arbetsmoral hos städarna, vilken i sin tur gynnar verksamheten genom de goda resultat som uppnås på de regelbundna kvalitetskontrollerna.

In the following study, we capture managers' experiences of bullying at the workplace, in both social services organizations as well as other human-affairs organizations such as healthcare organizations. The aim of the study is to seek both explanations and understanding of the extent, nature and impact of bullying in the above professions. Furthermore we compare these professions with each other to find out how different organizational and social stressors can affect workers in different ways. In addition, the study focuses on seeking understanding of the manager's own experiences regarding benefits and limitations when it comes to managing various forms of bullying. The present study seeks to answer the following questions through a multistrategic approach consisting of quantitative data in the form of public statistics as well as qualitative data based on six semistructured interviews with social services organizations and other human-affairs organizations. The results of this study show that there is a significant changes over time when it comes to social worker’s and health care worker’s vulnerability to bullying at the workplace. This study has found that organizational and social factors may affect employees' perceived mental stress, which in turn can result in escalating conflicts and an unsustainable working environment. This study therefore emphasizes the importance of managers' social support and prompt action to pay attention to potential bullying situations, both concrete and diffuse.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier – Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J. Scheff´s teori om sociala band, Randall Collins teori om interaktionsritualer med fokus på emotionell energi och slutligen David McClellands motivationsteori med fokus på samhörighets- och prestationsbehovet. Resultatet av denna studie visar att de sociala bandens beskaffenhet ser olika ut beroende på huruvida kollegorna arbetar i nära anslutning med varandra eller ej. Enligt studien underlättar det att skapa säkra sociala band om anställda i samma arbetsgrupp arbetar i nära anslutning till varandra, eller åtminstone träffas oftare under arbetsveckan. De sociala bandens beskaffenhet visade sig påverka emotionell energi på så sätt att det tack vare de säkra sociala banden ingick i konstellationer som bidrog till emotionell energi, vilket även ledde till att motivationen ökade för merparten av respondenterna.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.

Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln. Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.