Academic literature on the topic 'Trollhättan stad'

Under 1960 och 1970-talet öppnade flera Domusvaruhus runt om i Sveriges stadskärnor. Med bilen kunde både nära- och långväga besökareresa till varuhuset. I takt med att externa köpcenter och e-handel har tillkommit har antalet besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna (tidigare Domusvaruhus) minskat. Numera är det vanligt förekommande att handelsverksamheter tvingas stänga på grund av konkurrensen från externa köpcenter och e-handel. Detta resulterar i tomma lokaler i centrumnära galleriabyggnader som för med sig ett mindre utbud att erbjuda besökare. Färre besökare till de centrumnära galleriabyggnaderna resulterar i färre besökare till platsen runt om galleriabyggnaden men också hela stadskärnan.Syftet med detta examensarbete är att bidra med ökad kunskap om hur befintliga centrumnära gallerior kan omformuleras som idé och i singestaltning. Detta för att möta dagens utmaningar hur galleriabyggnaderna återigen kan bidra till centrumutveckling samt hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Målet är att finna en ny utformning och funktion för Odenhuset i Trollhättan. Resultatet ska även kunna tillämpas på andra befintliga gallerior i liknande centrala stadsmiljöer. Studien utfördes genom metoden Research by Design som innehåller detre faserna: förstudie, designprocess och designanalys. Genom Research by Design är det möjligt att skapa ett gestaltningsförslag för den nya utformningen där förslaget bygger på en vetenskaplig förstudie. Den första fasen förstudie, inkluderar platsbesök och litteraturstudier. De gallerior som besöktes i studien är antingen i framkant av att kombinera verksamheter i byggnaden (Mixed Use) eller är i en liknande situation som Odenhuset med allt färre aktiva verksamheter. Slutsatsen av arbetet är att det är grundläggande att acceptera handelns utveckling för att finna en ny funktion för centrumnära galleriabyggnader. Handeln har kontinuerligt förändrats utifrån människans behov. Då externa köpcenter samt e-handel uppfyller människans nya behov bättre än vad centrumnära galleriabyggnader gör har denna konkurrens uppstått. Resultatet av gestaltningsförslaget i detta arbete är därför flexibelt och anpassningsbart för centrumnära galleriabyggnader så att de återigen kan uppfylla människans nya och framtida behov. Gestaltningsförslaget och den nya funktionen av den centrumnära galleriabyggnaden bör lämpligen inkludera olika typer av verksamheter. Fler verksamheter samlade på samma plats skapar ett större utbud och därmed skapas bättre förutsättningar för att locka till sig besökare. Att kombinera verksamheter ger goda förutsättningar till att skapa mångfald och rörelse i och utanför byggnaden. Den nya utformningen inkluderar verksamheter som ger förutsättningar till att få människors vardag att fungera bättre.
During 1960 and 1970, several Domus department stores opened in the city centres of Sweden. By car, both local and long distance visitors could visit the Domus department store. As the external shopping centres and electronic commerce appeared, the number of visitors to the city malls (previously Domus department stores) has decreased. Nowadays, it is common for trade business to be forced to close the business because of the competition from external shopping centres and electronic commerce. This results in the fact that empty rooms nowadays are commonly found in city mall buildings. With the empty spaces, the city mall buildings have a limited range of goods and services. Less visitors to the city mall buildings result in less visitors to the place next to the city mall building, but also less visitors to the entire city centre.The purpose of this master thesis is to contribute with increased knowledge of how the existing city mall buildings can be redesigned as an idea and in its design. This because it is necessary to meet today’s challenges how the city mall buildings can contribute to a better sustainable and an attractive urban environment. The aim of this master thesis is to find a new design and function for Odenhuset in Trollhättan. The result should also be able to apply for similar existing city malls in central urban environments.The study was conducted by using the method called Research by Design. The method contains the three phases: pre-studies, design process and design analysis. Through Research by Design, it is possible to create a design proposal for the new function of the building where the proposal is based on scientific pre-studies. The first phase pre-studies includes site visits and literature studies. The city mall buildings that were visited for thestudy are either in the leading edge of Mixed Use or does the visited city mall building has many empty premises in the building.The conclusion of this master thesis is to find a new function for a centreclose city mall building, it is essential to accept the trade development. How trade has developed and changed is based on what human needs has looked like. Since external shopping malls and electronic commerce meetpeople nowadays needs better than the city malls does, the competition for customers has arisen. The result of the design proposal is therefore flexible and adaptable in order to make the city mall buildings once againbe able to meet new and future human needs. The design proposal and the new function of the city mall building should conveniently include different activities available for everyone. To combine different activities creates a wider range for the place. A wider range makes better conditions for the building to get more visitors and movement around the place.The design proposal gives space in the city mall building for activities thatmakes people’s everyday lives work better.

Sammanfattning Förtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan. Metoden för undersökningen har skett genom att i litterära studier samla in olika typ av data, intervjuer har gett kunskap från sakkunniga inom byggbranschen, arkivanalyser och observationer inom Eidar AB:s bostadsbestånd gett klarhet i vilka möjligheter som finns i det befintliga bostadsbeståndet. Studien har visat på möjligheterna vid förtätning av vertikal påbyggnad är flera. Byggnadsverk som står inför renoveringsbehov kan med fördel väljas ut då det vid vertikal påbyggnad öppnar upp för standardförhöjningar så som avloppsstambyte, förbättring av energiinstallationer, ökad tillgänglighet och möjlighet till installation av hiss. Slutsatsen som kan dras av studien är att det faktiska exploateringstalet som studien resulterar i täcker 25-40% av Eidar AB:s beslut om att producera minst 1 000 nya bostäder före år 2030, samtidigt som det kan föra med sig nödvändig renovering av befintliga bostadsområden.
Abstract Concentration is an up-to-the-minute term as the Swedish population is estimated to pass ten million inhabitants in 2025. Concentration means that cities grow inward instead of outward as the trend long has been in Sweden. The city of Trollhättan is no exception and the city council passed a new layout plan the 10th of February 2014 with clear goals on concentration and increased sustainability. The layout plan states that the city should grow with 14 000 inhabitants and that 7 000 new homes are needed in 2030 to meet this growth. In response to the layout plan, Eidar AB, the semi-public housing body of Trollhättan, has decided to produce at least 1 000 new homes until 2030. The purpose with the survey has been to find out what qualifications Eidar AB has to concentrate the city of Trollhättan without building new homes on unused land, as well as how Eidar AB can contribute to sustainability in Trollhättan. The method for the survey has been to through literature studies collect different types of data, interviews have provided knowledge from experts in the construction industry, analysis of archive material and observations within the housing stock of Eidar AB has provided clarity of the opportunities available in the existing housing stock. The study has demonstrated that there are a number of opportunities with concentration through vertical addition. Buildings that face renovation can advantageously be selected since vertical addition opens up for rise in standards such as change of sewage pipe system, improvement of energy installations, increased availability and the possibility to install elevators. The conclusion that can be made from the study is that the actual exploitation number that the study has presented covers 25-40% of the decision of Eidar AB to produce at least 1000 new homes before 2030, while it may also bring with it necessary renovation of existing housings.

I vårt examensarbete har vi studerat gränspunkter som är skapade genom förrättningar och dokumenterade i koordinatsystem som inte längre är aktuella att använda. Vi har studerat kedjan från inmätning av befintliga gränspunkter, till att de är transformerade och införda i Trollhättans Stads databas. Vi har arbetat med tre olika områden i Trollhättan, vilka är Skoftebyn, centrum och Kalltorps By. De har tillkommit vid olika tidsperioder, har olika typer av bebyggelse samt är redovisade i olika typer av koordinatsystem. Genom vårt arbete har vi sett att olika områden i Trollhättan har olika väl bevarade gränsmarkeringar. I de villaområden vi studerat har flertalet av gränspunkterna återfunnits, medan de i centrum varit obefintliga, sånär som på gränsmarkeringar utvisade med hushörn. För att få ett djupare sammanhang har vi gjort en historisk tillbakablick där vi studerat gränser ur en allmän synvinkel. Vi har även intervjuat mätchefen i Trollhättans Stad, Roger Johansson, för att få information om Trollhättans Stads mäthistorik. Förberedelser inför inmätning av gränspunkter gjordes genom att förrättningsakterna granskades för att få information om gränsernas sträckning och dess utmärkningssätt. Inmätningarna av gränspunkterna utfördes med GPS och fördes därefter in i TopoCad 14. Gränspunkterna från förrättningsakten transformerades från det ursprungliga förrättningssystemet till Sweref 99 och fördes därefter in i databasen. Vårt tillvägagångssätt för koordinattransformationerna och för hur införandet av gränspunkterna i databasen har gått tillväga, finns utförligt dokumenterade. Jämförelsen mellan de radiella avvikelserna och lantmäteriets gränsvärden på 5cm i stadsmiljö och 10 cm på landsbygden visar att mycket noggranna inmätningar kommer att krävas för att införa alla gränspunkter i Trollhättans Stads databas för gränspunkter.
In this thesis, we have studied the boundary points that are created by ordinances and documented in the coordinate system that are no longer relevant to use. We have studied the chain that includes measuring of the current boundary points, transformation of the coordinates into current coordinatesystem and until the boundary points are introduced into the database of Trollhattans Stad. We have worked with three different areas in Trollhättan, which are Skoftebyn, the center area and Kalltorps By. They are generated at different times areas, there are different types of settlements in the different areas, and they are set in different coordinate systems. Through our work we have observed that different areas in Trollhättan have variety preserved boundary markers. In residential areas that we studied, the majority of the markers were found, while in the center area the boundary points were non-existent, except for the boundary markers expelled with "house corners". To get a deeper context, we conducted a retrospective, where we studied the property boundary in an ordinary way. We have also interviewed Roger Johansson, Trollhattans Stad, to obtain information about the measurement history of Trollhattans Stads. Preparation for survey of boundary points was done by ordinance acts that was reviewed to obtain information on property boundaries and which method of marking that was used. Survey of the boundary markers was performed with GPS and then transferred into TopoCad 14. The border points of ordinance file transformed from the original executor system SWEREF 99 and then transferred into the database. The approach for coordinate transformations and how the introduction of boundary points in the database was done, are fully documented. The comparison of the radial deviations and surveying levels of 5cm in urban areas and 10 cm in rural areas shows that highly accurate entries will be required to include all border points in the database of Trollhättan Stad.

Over 80% of Sweden's population lives in urban areas, and half of the country's forest visits will thus be in urban woodlands. Social values ​​- how the individual experiences the forest, and the impact of the forest visits on individual health and well-being, are pointing to the importance of managing the urban woodlands. When there comes to the cultivation of the urban woodlands there are usually many opinions to consider. This study aims to investigate the various opinions on the use and forestry in an urban recreation area in ​​the City of Trollhättan. The study addresses both general and in four cases specific suggestions on management methods. Data was obtained from both quantitative and qualitative study through survey, interviews and discussions with the users of the recreation area. Trollhättan's goal with the recreation area is to make it accessible to local residents. The users are mainly influenced by the accessibility therefore clearings and thinnings are appreciated. Clear cuts should be avoided, but can be used as a method if logging residues are removed afterward. Variation is important for the specific areas, the focus is laid on hardwood species. Where hardwood is missing the focus should be to create old and sparse forest.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen.

 Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent. Könsfördelningen hos respondenterna i undersökningen var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Bland våra respondenter kan det utläsas att det generellt existerar en positiv upplevelse kring att Trollhättan Stad som arbetsgivare väljer att erbjuda någon form av friskvård till sina anställda. Dock är inte utnyttjandet av dessa lika stort i relation till respondenternas positiva attityder till friskvård. Dessutom uppvisas en generell tillfredsställelse i upplevd arbetsmotivation, vilket delvis exemplifieras genom en hög meningsfullhet och motivationsnivå bland respondenterna. Resultatet påvisar genomgående att det existerar tendenser, som uppvisar att regelbundet friskvårdsutnyttjande är en faktor som kan samvariera med den upplevda motivationen hos de anställda på en arbetsplats. Däremot får dessa tendenser ses som relativt svaga då det är komplicerat att identifiera kausaliteten mellan dessa ämnesområden.

 Vi menar att eventuella insatser för att förbättra de kommunanställdas utnyttjande av betald friskvård, främst bör inriktas på de som mer sällan eller aldrig väljer att utnyttja någon form av betald friskvård. Detta då det troligen hade gett störst effekt på organisationens verksamhet, då ett brett utnyttjande av samt positiva attityder till friskvårdsförmånerna, är en god förutsättning för en främjande arbetssituation. Dessutom menar vi att det krävs ett långsiktigt strategiskt arbete för att uppnå denna främjande arbetssituation, vilket i sig skulle kunna bidra till en ökad arbetsmotivation för den enskilde individen.