Relevant bibliographies by topics / Turtagning

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Turtagning'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Turtagning.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Turtagning"

1

Olesen, Minna. ""Hallo, den skal ende med han kommer i fængsel i hvert fald" - turtagning, dominans og indflydelse i en drengesamtale." NyS, Nydanske Sprogstudier 31, no. 31 (September 2, 2002): 82. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v31i31.13442.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Turtagning"

1

Schönning, Carolin. "Turtagning och rollfördelning - vilken betydelse har detta för barn i förskolan? : En studie av turtagning och rollfördelning i barns rollek på förskolan." Thesis, Stockholm University, Department of Didactic Science and Early Childhood Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37753.

Full text
Abstract:

Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.

Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.

Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sarjoe, Sanneh. "Turtagning i tolkmedierade domstolsförhör : En samtalsanalys av två brottmålsförhör." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86052.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka turtagningsstrukturer i två tolkmedierade domstolsförhör, det vill säga förhör som sker via tolk. Frågor som ställs är: När i förhöret tar respektive lämnar tolken turen? Förekommer några hinder i den tolkmedierade turtagningen, och vari ligger i så fall dessa hinder? Vilka likheter och skillnader finns i de båda förhörens turtagningsstrukturer? I studien tillämpas samtalsanalytiska begrep efter Norrby (2004). Analysen fokuserar på turbyten, pauser och så kallade brott mot samtalets trafikljus. Teoretiskt utgår studien från tidigare forskning om turtagning i tolkmedierade samtal (t.ex. Wadensjö 2018) och ett etnometodologiskt synsätt på samtal, som betonar vikten av att undersöka samtalsstrukturer i autentiska samtal. Materialet består av två autentiska, ljudinspelade domstolsförhör om brottmål. Utdrag ur förhören har självständigt transkriberats och näranalyserats.   Analysresultatet visar att tolkarna vanligen tar respektive lämnar turen vid   talarbyten, vid långa pauser och vid olika brott mot samtalets trafikregler (jfr Norrby 2004). Hinder som uppstår i båda förhören är långa pauser och överlappande tal. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda förhörens turtagningsstrukturer. En likhet består i att båda förhören har en tydlig rollfördelning. I båda förhören är det experterna som ställer frågor och målsägande och tilltalade parter som förväntas svara (jfr Norrbys 2004:39). De skillnader som märks är att det ena förhöret (F1) innehåller en längre paus, som beror på att en av parterna börjar gråta. I det andra förhöret (F2) inträffar färre störningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mesch, Johanna. "Teckenspråk i taktil form : Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32664.

Full text
Abstract:
The present study focuses on turn-taking and questions in conversations between deaf-blind persons using tactile sign language, i.e. communicating by holding each others hands, and how sign language utterances change in the tactile mode when the nonmanual signals characteristic of turntaking and interrogative sentences in (visual) sign language are not used. The material consists of six video-recorded conversations (four with deaf-blind pairs and two where one person is deaf and one is deaf-blind). Parts of the material, viz. 168 sequences with questions and answers, has been transcribed and analyzed. The analysis shows that deaf-blind signers use their hands in two different conversation positions. In the monologue position both the signer's hands are held under the hands of the listener, whereas in the dialogue position both participants hold their hands in identical ways: the right hand under the other person's left hand and the left hand on top of the other person's right hand. It is described how the two positions affect the structure of one- and twohanded signs and how back channeling, linguistic as well as non-linguistic (with different kinds of tapping), is used in the two positions. The analysis shows that differences in the vertical and the horizontal planes are used in turn-taking regulation. Using four different conversational levels the signer can signal e.g. turn change by lowering his/her hands from the turn level to the turn change level at the end of his/her turn. The horizontal plane is devided into three different turn zones. The turn holder uses his/her own turn zone close to the body and finishes the turn by moving the hands to the joint zone midway between the interlocutors or into the listener's zone. The analyzed utterances function as questions, yes/no-questions (82) as well as wh-questions (55). It is hypothesized that yes/no-questions are marked with the manual signal extended duration of the last sign of the utterance, one of the interrogative signals of visual signing, but this was only true for 46 % of the yes/no-questions in the material. Since extended duration of the last sign also signals turn change in e.g. statements it is not regarded as an interrogative signal. Additional markers of yes/no-questions are among others the sign INDEX-adr ('you') with its variant INDEX-adr-long, used as a summons signal, and repetitions of signs or sentences. As for the wh-questions a majority are made with a manual wh-sign. Generally, if there are no interrogative signals the context and the content of the utterance will account for its interpretation as a question. To avoid misunderstandings, questions and non-linguistic signals are used in checking turns, where the signer requests back channeling or the listener requests repetition or clarification.

För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jonsson, Elin. "Konsten att räcka till : En studie om hur textilslöjdslärare bemöter elevers behov av hjälp i slöjdsalen." Thesis, Linköpings universitet, Estetiska avdelningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-87762.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut.   För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar.   Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades. Vilket system som användes verkade påverkas av vilken grupp som undervisades. Hur instruktionerna gick till verkade mer påverkas av vem som behövde hjälp och med vad eleven behövde hjälp. Utifrån det kunde instruktionerna ske på olika sätt individuellt eller i grupp. Jag uppmärksammar även två olika hjälpmedel som användes i förhållande till instruktion, nämligen datorn och skisser. De variationer jag fann inom det sociala samspelet mellan lärare och elever handlade främst om två olika funktioner, nämligen att skapa trygghet och förmedla kunskap.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Börjesson, Erika, and Svensson Sofia Heikkilä. "Nu är det din tur att tala - Designförslag för smidigare turtagning i digitala konferensverktyg." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45058.

Full text
Abstract:
Användningen av digitala konferensverktyg (DKV) har ökat under pandemin Covid-19 ochanvändare har rapporterat att de upplever kommunikationen mer ansträngande än öga-mot-öga. En utmaning i DKV är att det inte går att rikta uppmärksamhet mot specifika samtalsdeltagare för att det inte går att skapa ögonkontakt vilket försvårar turtagning eftersom det är på så vis turen fördelas mellan samtalsdeltagare. Tidigare forskning visar att turtagning stöds av icke-verbala signaler och främst ögonkontakt och att stöd för turtagning i DKV kan designas utifrån att en ögonscanner som läser av var samtalsdeltagare tittar implementeras. Studien syftar till att undersöka hur olika designval vid design av DKV kan användas för att förbättra användaresupplevelser av turtagning vid samtal mellan flera parter i DKV. För att undersöka nya sätt att designa DKV har en designorienterad studie genomförts där designförslag formats baserade på ögonkontakt och dessa har utvärderats tillsammans med användare. Studiens resultat påvisar att turtagning kan stödjas i flerpartssamtal i DKV genom att addera rörliga visuella element som visar vem som talar nu och vem denne etablerar ögonkontakt med för att lämna över turen. Tre designförslag presenteras för hur detta kan göras.
The use of Digital conference tools (DKV) has increased because of the pandemic Covid-19 and DKV users has reported that the communication is more exhausting than communication face-to-face. A challenge in DKV is the inability to direct attention towards specific conversational participants because of absence of eye contact which makes turn-taking difficult since that is how the turn is allocated between conversational participants. Related work shows that turn-taking is supported by non-verbal signals, primarily eye-contact, and that turntaking can be supported by implementing an eyescanner that interpret where conversational participants direct their gaze. The aim of the study is to investigate how different design choices when designing DKV can be used to improve users’ experiences of turn-taking in multi-party conversations in DKV. In order to explore new ways of designing DKV design research has been used to empirically evaluate suggestions for design based on eyecontact. The result of the study shows that turn-taking can be supported in multi-party conversations in DKV by adding moving visual elements that shows who is the current speaker and who this person is establishing eye contact with to allocate the turn. Three suggestions for design are presented for how this could be done.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Anderstaf, Susanna. ""Behöver dom inte lära sig turtagning längre?" En diskursanalys av att bli en medforskande förskollärare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31951.

Full text
Abstract:
SammanfattningSyftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Wallin, Andersen Amanda. "De yngsta barnens kommunikation i förskolan : En observationsstudie med fokus på barns ickeverbala kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59441.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan integrerar och kommunicerar med varandra utan det verbala språket. Två frågeställningar utformas för att få svar på syftet: Vilka olika ickeverbala uttryckssätt använder sig barn av då de kommunicerar? Vilka samspelsmönster framkommer mellan barnen i den ickeverbala kommunikationen? Det undersökningsinstrument som använts i studien var videoobservation där observatören intog en observatör- deltagande roll. I studien intogs en etnografisk ansats, som möjliggjorde ett närmande av barnens livsvärld. Videoobservationerna transkriberades och tolkades gentemot tidigare forskning och Sterns utvecklingspsykologiska teori. I studien framkom det att barnen använder sig av olika ickeverbala uttryckssätt i samspel med de andra barnen i verksamheten. Resultatet visar hur barn kan göra för att integrera och kommunicera med hjälp utav olika samspelsmönster och ickeverbala uttrycksätt. De ickeverbala uttryckssätten inkluderar kroppsspråk, artefaktens betydelse och visuella signaler. Barnens kommunikation och samspel sker genom en turtagning, där imitation är framträdande. Genom att närma sig de strategier och verktyg som barnen använder sig av mellan varandra får pedagoger en inblick i hur de kan bidra till att upprätthålla barnens kompetens i förskolans verksamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Marrero, Ericson Cristian. "Samtalsaktiviteter i moderna språk spanska : En jämförelse av samtalsorganisation i samtal med respektive utan bild." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192708.

Full text
Abstract:
Sammanfattning   Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare. Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild.   Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter. I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra. Turinitiala partiklar var relativt vanliga och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare. En större andel av de reparationer som genomfördes både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet I majoriteten av samtalen med bild orienterade deltagarna mot bilderna snarare än mot varandra. Turinitiala partiklar var färre, talarbyten genomfördes genom att deltagare själva tog turen utan att vara nominerade.. Reparationer initierades av problemtalaren, men genomfördes oftare av en annan deltagare. Pauseringar tenderade att vara längre mellan och inom turer då talutrymmet inte behövde säkras i lika hög grad Sammantaget bidrog detta till att turtagning, reparation och pausering tenderade att användas på ett annat sätt än i samtalen utan bild. I en av grupperna användes bilderna för att skapa ämnen att samtala kring. Där orienterade deltagarna mot varandra, och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare, turinitiala partiklar var relativt vanliga. Reparationer både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet Avslutningsvis diskuteras, utifrån resultaten av undersökningen, pedagogiska, didaktiska samt metodologiska möjligheter och konsekvenser för språkundervisningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Ekmark, Therese. "Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32285.

Full text
Abstract:
Ekmark, Therese (2018). Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass med språkstörning tar kommunikativa initiativ i en styrd och två fria aktiviteter, jämfört med barn med typisk språkutveckling. Videoobservationer av två fria och en styrd aktivitet har tillämpats för att i så naturliga sammanhang som möjligt kunna urskilja vilka kommunikativa initiativ barnen tar. Materialet har transkriberats och analyserats med initiativ-responsanalys (IR) och samtalsanalys (CA). Resultaten visar att barnen med språkstörning tar fler initiativ vid styrd aktivitet och gärna söker sig till en vuxen i närheten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Carlsson, Josephine, and Charlotta Sörbom. "Man får vänta tills cykeln blir ledig : En kvalitativ studie om barns syn på användning och turtagning av förskolans cyklar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96780.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Turtagning' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography