To see the other types of publications on this topic, follow the link: Turtagning.
Dissertations / Theses on the topic 'Turtagning'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'Turtagning.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Schönning, Carolin. "Turtagning och rollfördelning - vilken betydelse har detta för barn i förskolan? : En studie av turtagning och rollfördelning i barns rollek på förskolan." Thesis, Stockholm University, Department of Didactic Science and Early Childhood Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37753.
Full textAbstract:
Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.
Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.
Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.
2
Sarjoe, Sanneh. "Turtagning i tolkmedierade domstolsförhör : En samtalsanalys av två brottmålsförhör." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-86052.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka turtagningsstrukturer i två tolkmedierade domstolsförhör, det vill säga förhör som sker via tolk. Frågor som ställs är: När i förhöret tar respektive lämnar tolken turen? Förekommer några hinder i den tolkmedierade turtagningen, och vari ligger i så fall dessa hinder? Vilka likheter och skillnader finns i de båda förhörens turtagningsstrukturer? I studien tillämpas samtalsanalytiska begrep efter Norrby (2004). Analysen fokuserar på turbyten, pauser och så kallade brott mot samtalets trafikljus. Teoretiskt utgår studien från tidigare forskning om turtagning i tolkmedierade samtal (t.ex. Wadensjö 2018) och ett etnometodologiskt synsätt på samtal, som betonar vikten av att undersöka samtalsstrukturer i autentiska samtal. Materialet består av två autentiska, ljudinspelade domstolsförhör om brottmål. Utdrag ur förhören har självständigt transkriberats och näranalyserats. Analysresultatet visar att tolkarna vanligen tar respektive lämnar turen vid talarbyten, vid långa pauser och vid olika brott mot samtalets trafikregler (jfr Norrby 2004). Hinder som uppstår i båda förhören är långa pauser och överlappande tal. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda förhörens turtagningsstrukturer. En likhet består i att båda förhören har en tydlig rollfördelning. I båda förhören är det experterna som ställer frågor och målsägande och tilltalade parter som förväntas svara (jfr Norrbys 2004:39). De skillnader som märks är att det ena förhöret (F1) innehåller en längre paus, som beror på att en av parterna börjar gråta. I det andra förhöret (F2) inträffar färre störningar.
3
Mesch, Johanna. "Teckenspråk i taktil form : Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-32664.
Full textAbstract:
The present study focuses on turn-taking and questions in conversations between deaf-blind persons using tactile sign language, i.e. communicating by holding each others hands, and how sign language utterances change in the tactile mode when the nonmanual signals characteristic of turntaking and interrogative sentences in (visual) sign language are not used. The material consists of six video-recorded conversations (four with deaf-blind pairs and two where one person is deaf and one is deaf-blind). Parts of the material, viz. 168 sequences with questions and answers, has been transcribed and analyzed. The analysis shows that deaf-blind signers use their hands in two different conversation positions. In the monologue position both the signer's hands are held under the hands of the listener, whereas in the dialogue position both participants hold their hands in identical ways: the right hand under the other person's left hand and the left hand on top of the other person's right hand. It is described how the two positions affect the structure of one- and twohanded signs and how back channeling, linguistic as well as non-linguistic (with different kinds of tapping), is used in the two positions. The analysis shows that differences in the vertical and the horizontal planes are used in turn-taking regulation. Using four different conversational levels the signer can signal e.g. turn change by lowering his/her hands from the turn level to the turn change level at the end of his/her turn. The horizontal plane is devided into three different turn zones. The turn holder uses his/her own turn zone close to the body and finishes the turn by moving the hands to the joint zone midway between the interlocutors or into the listener's zone. The analyzed utterances function as questions, yes/no-questions (82) as well as wh-questions (55). It is hypothesized that yes/no-questions are marked with the manual signal extended duration of the last sign of the utterance, one of the interrogative signals of visual signing, but this was only true for 46 % of the yes/no-questions in the material. Since extended duration of the last sign also signals turn change in e.g. statements it is not regarded as an interrogative signal. Additional markers of yes/no-questions are among others the sign INDEX-adr ('you') with its variant INDEX-adr-long, used as a summons signal, and repetitions of signs or sentences. As for the wh-questions a majority are made with a manual wh-sign. Generally, if there are no interrogative signals the context and the content of the utterance will account for its interpretation as a question. To avoid misunderstandings, questions and non-linguistic signals are used in checking turns, where the signer requests back channeling or the listener requests repetition or clarification.För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se
4
Jonsson, Elin. "Konsten att räcka till : En studie om hur textilslöjdslärare bemöter elevers behov av hjälp i slöjdsalen." Thesis, Linköpings universitet, Estetiska avdelningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-87762.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut. För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar. Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades. Vilket system som användes verkade påverkas av vilken grupp som undervisades. Hur instruktionerna gick till verkade mer påverkas av vem som behövde hjälp och med vad eleven behövde hjälp. Utifrån det kunde instruktionerna ske på olika sätt individuellt eller i grupp. Jag uppmärksammar även två olika hjälpmedel som användes i förhållande till instruktion, nämligen datorn och skisser. De variationer jag fann inom det sociala samspelet mellan lärare och elever handlade främst om två olika funktioner, nämligen att skapa trygghet och förmedla kunskap.
5
Börjesson, Erika, and Svensson Sofia Heikkilä. "Nu är det din tur att tala - Designförslag för smidigare turtagning i digitala konferensverktyg." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45058.
Full textAbstract:
Användningen av digitala konferensverktyg (DKV) har ökat under pandemin Covid-19 ochanvändare har rapporterat att de upplever kommunikationen mer ansträngande än öga-mot-öga. En utmaning i DKV är att det inte går att rikta uppmärksamhet mot specifika samtalsdeltagare för att det inte går att skapa ögonkontakt vilket försvårar turtagning eftersom det är på så vis turen fördelas mellan samtalsdeltagare. Tidigare forskning visar att turtagning stöds av icke-verbala signaler och främst ögonkontakt och att stöd för turtagning i DKV kan designas utifrån att en ögonscanner som läser av var samtalsdeltagare tittar implementeras. Studien syftar till att undersöka hur olika designval vid design av DKV kan användas för att förbättra användaresupplevelser av turtagning vid samtal mellan flera parter i DKV. För att undersöka nya sätt att designa DKV har en designorienterad studie genomförts där designförslag formats baserade på ögonkontakt och dessa har utvärderats tillsammans med användare. Studiens resultat påvisar att turtagning kan stödjas i flerpartssamtal i DKV genom att addera rörliga visuella element som visar vem som talar nu och vem denne etablerar ögonkontakt med för att lämna över turen. Tre designförslag presenteras för hur detta kan göras.The use of Digital conference tools (DKV) has increased because of the pandemic Covid-19 and DKV users has reported that the communication is more exhausting than communication face-to-face. A challenge in DKV is the inability to direct attention towards specific conversational participants because of absence of eye contact which makes turn-taking difficult since that is how the turn is allocated between conversational participants. Related work shows that turn-taking is supported by non-verbal signals, primarily eye-contact, and that turntaking can be supported by implementing an eyescanner that interpret where conversational participants direct their gaze. The aim of the study is to investigate how different design choices when designing DKV can be used to improve users’ experiences of turn-taking in multi-party conversations in DKV. In order to explore new ways of designing DKV design research has been used to empirically evaluate suggestions for design based on eyecontact. The result of the study shows that turn-taking can be supported in multi-party conversations in DKV by adding moving visual elements that shows who is the current speaker and who this person is establishing eye contact with to allocate the turn. Three suggestions for design are presented for how this could be done.
6
Anderstaf, Susanna. ""Behöver dom inte lära sig turtagning längre?" En diskursanalys av att bli en medforskande förskollärare." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31951.
Full textAbstract:
SammanfattningSyftet med studien var att belysa komplexiteten med att bli en medforskande förskollärare utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt och samtidigt arbeta med det förändrade uppdraget som åligger förskollärare efter revideringen av förskolans läroplan, Lpfö-98. Studien följer förskollärare Nora i hennes arbete och vilja att bli en mer medforskande förskollärare och samtidigt uppfylla de nya direktiven utifrån läroplanen. Studiens empiri består huvudsakligen av intervjuer i form av fokusgrupper, där Nora deltagit, och dagboksanteckningar från henne. Huvudfrågorna är:• Hur konstruerar och konstituerar Nora sig som medforskande subjekt?• Vilka diskursiva normer är med och styr hennes subjektskapande?Undersökningen visar att det finns normerande diskurser, både uttalade och outtalade, som informerar Nora och ger struktur åt hennes arbete som förskollärare. De tre diskurser som analyserats fram är: Osäkerhetsdiskursen, Reggiodiskursen och Tidsdiskursen, vilka inte enbart skapar villkor och handlingsmöjligheter för Nora utan även också ständigt konstituerar Nora som subjekt. Genom dessa tre diskurser kan vi inte enbart förstå hur Nora skapar ett nytt sätt att vara på som subjekt, eller tar sig an det förändrade uppdraget som förskollärare, utan även förstå det trassel av förväntningar, normer och villkor som är förskollärares vardag i arbetet med uppdraget. Studien visar också att förskolan är en social mötesplats som bär på historia, förväntningar och ansvar att ingå som det första steget i svenskt utbildningssystem. Detta ansvar är numera tydligt framskrivet i läroplanen. Studien visar också att ansvaret på förskolan och dess uppdrag är svårtolkat, dvs vad det konktret innebär. Det råder en osäkerhet på förskolan vems ansvar det är att driva förändring och förnyelse för att uppnå hög kvalité på förskolan.
7
Wallin, Andersen Amanda. "De yngsta barnens kommunikation i förskolan : En observationsstudie med fokus på barns ickeverbala kommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59441.
Full textAbstract:
Syftet är att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan integrerar och kommunicerar med varandra utan det verbala språket. Två frågeställningar utformas för att få svar på syftet: Vilka olika ickeverbala uttryckssätt använder sig barn av då de kommunicerar? Vilka samspelsmönster framkommer mellan barnen i den ickeverbala kommunikationen? Det undersökningsinstrument som använts i studien var videoobservation där observatören intog en observatör- deltagande roll. I studien intogs en etnografisk ansats, som möjliggjorde ett närmande av barnens livsvärld. Videoobservationerna transkriberades och tolkades gentemot tidigare forskning och Sterns utvecklingspsykologiska teori. I studien framkom det att barnen använder sig av olika ickeverbala uttryckssätt i samspel med de andra barnen i verksamheten. Resultatet visar hur barn kan göra för att integrera och kommunicera med hjälp utav olika samspelsmönster och ickeverbala uttrycksätt. De ickeverbala uttryckssätten inkluderar kroppsspråk, artefaktens betydelse och visuella signaler. Barnens kommunikation och samspel sker genom en turtagning, där imitation är framträdande. Genom att närma sig de strategier och verktyg som barnen använder sig av mellan varandra får pedagoger en inblick i hur de kan bidra till att upprätthålla barnens kompetens i förskolans verksamhet.
8
Marrero, Ericson Cristian. "Samtalsaktiviteter i moderna språk spanska : En jämförelse av samtalsorganisation i samtal med respektive utan bild." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192708.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur två olika samtalsaktiviteter, i moderna språk spanska, påverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnår meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgått från Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare själva använder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstå i samtalet. Enligt CA är sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebär att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansättning av samtalare. Med hjälp av videoinspelad observation har CA använts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre använder sig av turtagning, reparation och pausering i två olika samtalsaktiviteter på spanska, en med bild och en utan bild. Undersökningens resultat visar att det inte är den fysiska närvaron eller frånvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör då de interagerar. Det är hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehåll som ger upphov till skillnader i hur de använder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter. I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra. Turinitiala partiklar var relativt vanliga och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare. En större andel av de reparationer som genomfördes både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet I majoriteten av samtalen med bild orienterade deltagarna mot bilderna snarare än mot varandra. Turinitiala partiklar var färre, talarbyten genomfördes genom att deltagare själva tog turen utan att vara nominerade.. Reparationer initierades av problemtalaren, men genomfördes oftare av en annan deltagare. Pauseringar tenderade att vara längre mellan och inom turer då talutrymmet inte behövde säkras i lika hög grad Sammantaget bidrog detta till att turtagning, reparation och pausering tenderade att användas på ett annat sätt än i samtalen utan bild. I en av grupperna användes bilderna för att skapa ämnen att samtala kring. Där orienterade deltagarna mot varandra, och talarbyten genomfördes oftast med att talare aktivt nominerade näste talare, turinitiala partiklar var relativt vanliga. Reparationer både initierades och genomfördes av problemtalaren inom den aktuella problemturen. Pauseringar mellan och inom turer hölls korta för att säkra talutrymmet Avslutningsvis diskuteras, utifrån resultaten av undersökningen, pedagogiska, didaktiska samt metodologiska möjligheter och konsekvenser för språkundervisningen.
9
Ekmark, Therese. "Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32285.
Full textAbstract:
Ekmark, Therese (2018). Kommunikativa initiativ hos barn med språkstörning och barn med typisk språkutveckling i styrd och fri aktivitet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass med språkstörning tar kommunikativa initiativ i en styrd och två fria aktiviteter, jämfört med barn med typisk språkutveckling. Videoobservationer av två fria och en styrd aktivitet har tillämpats för att i så naturliga sammanhang som möjligt kunna urskilja vilka kommunikativa initiativ barnen tar. Materialet har transkriberats och analyserats med initiativ-responsanalys (IR) och samtalsanalys (CA). Resultaten visar att barnen med språkstörning tar fler initiativ vid styrd aktivitet och gärna söker sig till en vuxen i närheten.
10
Carlsson, Josephine, and Charlotta Sörbom. "Man får vänta tills cykeln blir ledig : En kvalitativ studie om barns syn på användning och turtagning av förskolans cyklar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96780.
Full text
11
Dietmann, Rebecka, and Peltoniemi Tilde. "En explorativ fallstudie med fokus på turtagning mellan föräldrar och unga spädbarn : Utvärdering av PEPP-modellens kartläggningsmetoder LENA och videoanalys." Thesis, Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-430499.
Full textAbstract:
Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was <80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted.Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet <80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.
12
Parck, Olle, and Pontus Simon. "Vad är det frågan om?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35513.
Full textAbstract:
Denna studie är genomförd för att få insyn i vilka kommunikationsmönster som finns i tre klassrum. Den studerar även vilka röster som hörs i dessa tre klassrum. Vi har utifrån Lev Vygotskijs teori om kunskap och språkutveckling analyserat vår empiri. Studien tittar också på hur turtagningen, vem som får ordet samt hur de får ordet. I analysen av turtagningen används Catrin Norrbys modell som utgångspunkt. Resultatet visar att de tre klasserna följer samma kommunikationsmönster där läraren tar upp majoriteten av den talade tiden i klassrummen. Studien synliggör också att läraren är den har kontroll över vem som pratar. Även att autentiska frågor är en avgörande faktor för hur mycket elever pratar.
13
Molin, Ulrik. "Samspel och synkronicitet : Om intersubjektiva processer mellan föräldrar." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52785.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.
14
Fast, Jessica. "Man behöver inte veta hans namn : En samtalsanalys om hur andraspråkselever upprätthåller ett samtal med hjälp av uppbackningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-70005.
Full textAbstract:
Syftet med min studie är att undersöka samtalsstrukturer mellan fyra elever med svenska som andraspråk. Studien utgår ifrån Conversation Analysis, CA, och fokuserar på vilka former eleverna använder sig inom uppbackningar och hur de använder dessa för att upprätthålla samtalet. Deltagarna består av två elever i årskurs 8 och två elever i årskurs 9. Samtalet de fick genomföra var att diskutera 10 frågor utifrån ett filmklipp. Samtalen var 7 minuter respektive 11 minuter långa som transkriberades och analyserades. Resultatet för denna studie är att eleverna använder sig av uppbackningar för att signalera att ämnet anses avslutat och ett nytt ämne bör introduceras. Slutsatsen för denna studie är att valet av uppbackningar och deras placeringar beror på faktorn om talaren förväntas fortsätta tala, avsluta sin samtalstur eller om det förväntas ett ämnesbyte.
15
Nguyen, Thuy Hang, and Vanessa Larsson. ""Kerrikable" - barns "eget språk" genom pauser och gemensamma erfarenheter : En studie ur ett sociokulturellt perspektiv om hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37355.
Full textAbstract:
Fokusområdet för denna studie är att undersöka flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Utifrån kartläggning av tidigare forskning inom detta område synliggörs att det saknas studier kring hur pedagoger lyfter flerspråkiga barns perspektiv under läsaktiviteter i förskolan för att möjliggöra barns delaktighet, vilket lägger grunden för studiens syfte. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger skapar förutsättningar för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktivitet. Genom detta har följande forskningsfråga operationaliserats fram “Hur lyfter pedagoger flerspråkiga barns perspektiv i syfte att öka barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter?”. Observationer under läsaktiviteter har genomförts på en mångkulturell förskola med två pedagoger och sju barn mellan 3-5 år. Det insamlade datamaterialet kommer att analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av konversationsanalys. Resultat visar att pedagogers sätt att använda pauser under samtal, barns gemensamma tidigare erfarenheter från förskolans vardag och bokens innehåll genom turtagning skapar förutsättning för flerspråkiga barns delaktighet under läsaktiviteter. Slutsatsen utifrån denna studie är att pedagogers olika sätt att lyfta flerspråkiga barns perspektiv har betydelse för barnens delaktighet i samtal under läsaktiviteter.
16
Nilsson, Erika, and Marie Persson. "Dragarbarn - för vems skull?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33345.
Full textAbstract:
Syftet med undersökningen är att observera några samlingar på en integrerad förskoleavdelning för att se om det finns likheter och skillnader i bemötandet av dragarbarn jämfört med barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar också till att jämföra det bemötande dragarbarn får på en integrerad avdelning jämfört med barn med typisk utveckling på ordinarie avdelning. Den teori som undersökningen bygger på är sociokulturell teori (Vygotskij, sv. övers. 2001; Wood, Bruner & Ross, 1976; Säljö, 2014). Tidigare forskning kring kamrateffekter, samlingens betydelse samt språk ur ett sociokulturellt perspektiv. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge underlag för diskussioner och reflektioner bland pedagoger kring barn med typisk utveckling, dragarbarn, i förhållande till barn i behov av särskilt stöd.För att belysa fenomenet ur olika perspektiv har triangulering använts. Videoobservationer av två olika förskoleavdelningar samt ostrukturerade intervjuer med pedagoger utgör studiens empiri. Empirin analyseras kvantitativt och kvalitativt med ett hermeneutiskt angreppssätt där pendling mellan tidigare forskning och resultat har skett.Undersökningen visar att dragarbarnen i den integrerade gruppen hade signifikant färre turer än barnen med typisk utveckling i den ordinarie gruppen. Den visar även skillnader på samlingarnas upplägg och innehåll. Pedagogerna i den integrerade gruppen hade en större andel turer än pedagogen i den ordinarie gruppen vilket får konsekvenser för barnen. En slutsats är att pedagogerna i sin reflektion och planering kring samlingen bör ta hänsyn till alla barn, såväl dragarbarn som barn i behov av särskilt stöd. Syftet med samlingen bör tydliggöras för att få en bättre kvalité på förskolorna. Undersökningen ger underlag för vidare reflektioner bland pedagoger under handledning där specialpedagogen har en viktig roll. Fokus för specialpedagogen blir en vidgat seende där alla barns rättigheter uppmärksammas.
17
Ahlström, Julia, and Matilda Ljungberg. "Kommunikationsmönster i klassrummet ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35497.
Full textAbstract:
Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.
18
Andersson, Victor. "Låt mig tala färdigt : filmdialog då och nu." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45249.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att se om språkförändring över tid kan avläsas genom att undersöka två filmer från 1950-talet respektive 2010-talet och huruvida språket blivit mer informellt, baserat på hur tal till punkt och nyttjande av pronomen ser ut. Metoden involverar samtalsanalys och transkribering av dialog i enlighet med traditionella transkriptionsmetoder, inklusive närmre analys av excerpter som ger svar på hypotesen. Enligt resultaten är överlag titlar i pronomens ställe mer synligt i äldre filmdialog, samt att karaktärer avbryter varandra under samtal mer frekvent i nyare film, enligt aktuell analys. Detta tyder på att filmdialogen blivit mer informell, vilket går att koppla till 1900-talets språkreformer, trots att till synes informella interaktioner kan ske inom äldre film.
19
Reslow, Carl Fredrik. "Manligt och kvinnligt språkbruk i podcastsamtal : Samtalsstrategier, avbrott, stödsignaler m.m." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34429.
Full textAbstract:
Föreliggande uppsats berör ämnet manlig och kvinnlig samtalsstil. Det är ett språksociologiskt orienterat ämne som berör allt från turtagning för skildring av samtalsstruktur, tidigt grundad språk-och-kön-forskning med genusteoretiska perspektiv samt språkforskares definition på stilbegreppet. Syftet med uppsatsen är att presentera preliminära resultat som beskriver män och kvinnors samtalsstilar med hjälp av podcast som format. Närmare bestämt undersöks männen och kvinnornas stödsignaler; frekvensen och hur de skiljer sig åt kvalitativt. Avbrott är ett annat delområde som behandlas. Materialet består av tre podcastavsnitt som är ca en timme långa respektive. Männens samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt manliga identiteten och kvinnornas samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt kvinnliga identiteten. Åldersskillnaden mellan de kvinnliga deltagarna visade sig spela roll för hur hög eller liten grad kvinnligt ansedda språkdrag användes.
20
Meena, Raveesh. "Data-driven Methods for Spoken Dialogue Systems : Applications in Language Understanding, Turn-taking, Error Detection, and Knowledge Acquisition." Doctoral thesis, KTH, Tal-kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-182985.
Full textAbstract:
Spoken dialogue systems are application interfaces that enable humans to interact with computers using spoken natural language. A major challenge for these systems is dealing with the ubiquity of variability—in user behavior, in the performance of the various speech and language processing sub-components, and in the dynamics of the task domain. However, as the predominant methodology for dialogue system development is to handcraft the sub-components, these systems typically lack robustness in user interactions. Data-driven methods, on the other hand, have been shown to offer robustness to variability in various domains of computer science and are increasingly being used in dialogue systems research. This thesis makes four novel contributions to the data-driven methods for spoken dialogue system development. First, a method for interpreting the meaning contained in spoken utterances is presented. Second, an approach for determining when in a user’s speech it is appropriate for the system to give a response is presented. Third, an approach for error detection and analysis in dialogue system interactions is reported. Finally, an implicitly supervised learning approach for knowledge acquisition through the interactive setting of spoken dialogue is presented. The general approach taken in this thesis is to model dialogue system tasks as a classification problem and investigate features (e.g., lexical, syntactic, semantic, prosodic, and contextual) to train various classifiers on interaction data. The central hypothesis of this thesis is that the models for the aforementioned dialogue system tasks trained using the features proposed here perform better than their corresponding baseline models. The empirical validity of this claim has been assessed through both quantitative and qualitative evaluations, using both objective and subjective measures.Den här avhandlingen utforskar datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Motivet bakom sådana metoder är att dialogsystem måste kunna hantera en stor variation, i såväl användarnas beteende, som i prestandan hos olika tal- och språkteknologiska delkomponenter. Traditionella tillvägagångssätt, som baseras på handskrivna komponenter i dialogsystem, har ofta svårt att uppvisa robusthet i hanteringen av sådan variation. Datadrivna metoder har visat sig vara robusta mot variation i olika problem inom datavetenskap och artificiell intelligens, och har på senare tid blivit populära även inom forskning kring talande dialogsystem. Den här avhandlingen presenterar fyra nya bidrag till datadrivna metoder för utveckling av talande dialogsystem. Det första bidraget är en datadriven metod för semantisk tolkning av talspråk. Den föreslagna metoden har två viktiga egenskaper: robust hantering av ”ogrammatisk” indata (på grund av talets spontana natur samt fel i taligenkänning), samt bevarande av strukturella relationer mellan koncept i den semantiska representationen. Tidigare metoder för semantisk tolkning av talspråk har typiskt sett endast hanterat den ena av dessa två utmaningar. Det andra bidraget i avhandlingen är en datadriven metod för turtagning i dialogsystem. Den föreslagna modellen utnyttjar prosodi, syntax, semantik samt dialogkontext för att avgöra när i användarens tal som det är lämpligt för systemet att ge respons. Det tredje bidraget är en data-driven metod för detektering av fel och missförstånd i dialogsystem. Där tidigare arbeten har fokuserat på detektering av fel on-line och endast testats i enskilda domäner, presenterats här modeller för analys av fel såväl off-line som on-line, och som tränats samt utvärderats på tre skilda dialogsystemkorpusar. Slutligen presenteras en metod för hur dialogsystem ska kunna tillägna sig ny kunskap genom interaktion med användaren. Metoden är utvärderad i ett scenario där systemet ska bygga upp en kunskapsbas i en geografisk domän genom så kallad "crowdsourcing". Systemet börjar med minimal kunskap och använder den talade dialogen för att både samla ny information och verifiera den kunskap som inhämtats. Den generella ansatsen i den här avhandlingen är att modellera olika uppgifter för dialogsystem som klassificeringsproblem, och undersöka särdrag i diskursens kontext som kan användas för att träna klassificerare. Under arbetets gång har olika slags lexikala, syntaktiska, prosodiska samt kontextuella särdrag undersökts. En allmän diskussion om dessa särdrags bidrag till modellering av ovannämnda uppgifter utgör ett av avhandlingens huvudsakliga bidrag. En annan central del i avhandlingen är att träna modeller som kan användas direkt i dialogsystem, varför endast automatiskt extraherbara särdrag (som inte kräver manuell uppmärkning) används för att träna modellerna. Vidare utvärderas modellernas prestanda på såväl taligenkänningsresultat som transkriptioner för att undersöka hur robusta de föreslagna metoderna är. Den centrala hypotesen i denna avhandling är att modeller som tränas med de föreslagna kontextuella särdragen presterar bättre än en referensmodell. Giltigheten hos denna hypotes har bedömts med såväl kvalitativa som kvantitativa utvärderingar, som nyttjar både objektiva och subjektiva mått.
QC 20160225
21
Ehn, Karin. ""Där är vi helt överens även om vi inte är överens i andra delar" : En samtalsanalytisk studie av Navid Modiris verbala initiativ och respons i podcasten Hur kan vi?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45336.
Full textAbstract:
Denna studie undersöker Navid Modiris initiativ- och responstagande gentemot sina gäster i podcasten Hur kan vi?. Syftet är att se huruvida Modiris interaktion med gästerna varierar beroende på vem gästen är och hur kontroversiellt ämnet anses vara. Från sex av podcastens avsnitt har delar valts ut för att analyseras med en metod inspirerad av samtalsanalys (Norrby, 2014) och initiativ och respons (Linell & Gustavsson, 1987). Av de avsnitt som valts ut bedöms tre av avsnitten ta upp mer kontroversiella ämnen medan tre bedöms ta upp mindre kontroversiella ämnen. Studiens resultat visar att Modiris initiativ och respons gentemot sina gäster varierar men det går däremot inte att fastslå om detta beror på vem gästen är eller huruvida ämnet som tas upp är kontroversiellt eller ej. Resultatet visar också att Modiris samtalsmetod på många sätt är förenligt med hur en samtalsaktivist samtalar.
22
Daaboul, Ghena, and AnnaMaria Malmgren. "Leken börjar här och nu : En studie om lek under rastverksamheten." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181280.
Full textAbstract:
Studiens syfte handlar om att se hur skillnad mellan fri och styrd lek gestaltas samt påverkar barnens sociala relationer och deras intellektuella samt fysiska utveckling genom att undersöka rastverksamheten. Vi valde kvalitativ metod som vi applicerade genom semistrukturerade intervjuer och observationer. Det empiriska materialet analyserade vi genom att använda oss av fenomenografisk analysmetod. Utifrån vår analys kom vi fram till ett resultat som visade på att den fria leken främjar barnens fantasi och kreativitet. Eleverna lär sig även att kunna inkludera varandra samt kunna se och agera utefter lekens ramar samt signaler. Den styrda leken däremot främjar barnens intellektuella förmågor genom att eleverna får lära sig om turtagning, regler, normer, hur man ska bete sig när man vill hoppa in eller ur en lek samt utveckling av deras sociala relationer. Vår slutsats är att i rastverksamheten bör det finnas en balans kring hur mycket fri lek och styrd lek eleverna har eftersom de lär sig om olika saker. Vi ser även den vuxnas roll som oerhört viktig då pedagogen är den som ska skapa denna balans och stötta eleverna under rastverksamheten.The purpose of our study is to see how the difference between free and controlled play is embodied and affects the children's social relations and their intellectual as well as physical development by examining the resting activities. We chose the qualitative method that we applied through semi-structured interviews and observations. We analyzed the empirical material by using phenomenographic analysis method. Based on our analysis, we came up with a result that showed that free play promotes children's imagination and creativity. Students also learn to be able to include each other and to see and act along the game's frames and signals. The controlled game, on the other hand, promotes the children's intellectual abilities by allowing students to learn about taking turns, rules, norms, how to behave when they want to jump in or out of a game, and developing their social relationships. Our conclusion is that in the break operations there should be a balance around how much free play and controlled play the students have as they learn about different things. We also see the role of adults as extremely important as the educator is the one to create this balance and support the students during the break.
23
Andersson, Stina. "Swedish toddlers’ use of turn-final gaze in dyadic child-parent interaction." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-157361.
Full textAbstract:
Turn-final gaze at the interlocutor has been suggested to fill different functions in conversation: being monitoring, regulatory or response-seeking. 16 Swedish toddlers use of turn-final gaze in dyadic interaction with their parents was investigated at the ages 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 and 3;0. The turn-final gaze behaviour was investigated for correlations to child age and language level. Additionally, child turn-final gaze in turn-final questions, in turns longer than 5 seconds and in different interaction contexts was examined.Results showed that the use of active turn final gaze increased over ages 1;0-2;0. No correlations between child use of turn-final gaze and child language level could be found. In turn-final questions, 93% of the turn-final gaze was active, i.e. was not present at the start of the turn. Turn-final gaze was used both during conversation and object-oriented interaction at all ages.A monitoring-response-seeking function of turn-final gaze was proposed to be used by the toddlers as a means to get the parent’s encouragement and approval of the child’s interactive language use. Additionally, the importance of choosing a suitable measure type of turn-final gaze while investigating small children was stressed.Turfinal blick på motparten i ett samtal har föreslagits fylla olika funktioner: övervakande, styrande eller responssökande. 16 svenska småbarns användning av turfinal blick i dyadisk interaktion med sina föräldrar studerades vid åldrarna 1;0, 1;6, 2;0, 2;6 och 3;0. Turfinalt blickbeteende undersöktes angående potentiella korrelationer till barnens ålder och språknivå. Dessutom granskades barnens turfinala blickanvändning i turfinala frågor, i turer längre än 5 sekunder och i olika sorters interaktionskontext.Resultaten visade att användandet av turfinal blick ökade mellan åldrarna 1;0 och 2;0. Inga korrelationer mellan barnens användning av turfinal blick och deras språkliga nivå kunde hittas. I turfinala frågor var 93% av den turfinala blicken aktiv, dvs inte närvarande vid turens start. Turfinal blick förekom både i konversation och objektsorienterad interaktion vid alla åldrar.En övervakande/responssökande funktion hos turfinal blick föreslogs användas av småbarn som ett sätt att få förälderns uppmuntran och bekräftelse på barnets interaktiva språkanvändning. Dessutom poängterades vikten av att välja ett relevant sätt att mäta turfinal blick vid studier av små barns blickbeteende.
MINT: Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MAW 2011.007)
24
Björnestrand, Sophia, and Caroline Kindstrand. "Samtalsanalys som intervention med en ungdom som använder bliss." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68890.
Full textAbstract:
Conversation Analysis (CA) is a tool to facilitate analysis of everyday conversations. A small number of studies have used CA as an intervention for people with aphasia and have seen positive effects as an outcome of the intervention. The authors of the present study have not found any other studies where CA was used as an intervention in other target groups. The purpose of this study was to investigate if CA may be used in intervention with an adolescent who uses Bliss. The main participants in the present study, which the intervention was based upon, were a sixteen year old girl who communicates through Bliss, and her assistant. The participants were filmed in everyday situations. The video recordings were transcribed and primarily analysed according to CA principles by the authors. The authors of the present study observed both well functioning and not so well functioning communication patterns. The three interventions were based on video recordings, transcriptions and analyses. During the interventions, the authors of the study discussed patterns in communication with the participants. The participants were then given information about selected transcriptions, video recordings and analyses that the authors considered contained interesting patterns. Focus of each intervention was on turn-taking, repair, topic and non-verbal communication. The results of the intervention showed that certain communication patterns that the authors had previously regarded to be less functioning had subsequently improved in certain aspects. Comparisons made before and after the intervention showed that the girl had been given more emancipation to decide topic of conversation and take own initiative in the communication after the intervention. The results also showed that CA can be used to find new Bliss symbols that could be used in addition to the Swedish Bliss standard chart. In regard to turn-taking, repairs and non-verbal communication, similar patterns were observed prior to and after the intervention was carried out.Conversation Analysis (CA) tillhandahåller verktyg för att analysera samtal i vardagen. Ett fåtal studier har använt CA i intervention med personer med afasi och har sett positiva effekter av interventionen. Författarna till föreliggande studie har inte funnit några andra studier där CA används som intervention för andra målgrupper. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om CA kan användas vid intervention med en ungdom som använder sig av bliss i kommunikationen. Huvuddeltagarna i studien, som interventionen baserades på, var en 16-årig flicka som kommunicerar genom bliss, samt hennes assistent. Deltagarna filmades i vardagliga situationer. Videoinspelningarna transkriberades och analyserades huvudsakligen enligt CAs principer av uppsatsförfattarna. Kommunikationsmönster, både välfungerande och mindre välfungerande, konstaterades. Videoinspelningarna, transkriptionerna och analyserna låg sedan till grund för de tre interventionstillfällena där nya videoinspelningar utfördes mellan interventionerna. Under interventionerna diskuterade uppsatsförfattarna, tillsammans med deltagarna, mönster i kommunikationen. Deltagarna fick då ta del av utvalda transkriptioner, videoinspelningar samt analyser som ansågs ha intressanta mönster. De områden som interventionerna fokuserade på var turtagning, reparation, samtalsämne och icke-verbal kommunikation. Resultatet av interventionen i studien visar att vissa mönster i kommunikationen, som uppsatsförfattarna innan interventionen ansåg fungerade mindre bra, nu hade förbättrats i vissa avseenden. Jämförelserna innan samt efter intervention visade att flickan givits mer utrymme att bestämma samtalsämne och ta egna initiativ i kommunikationen efter intervention. Resultatet visade även att CA kan användas för att upptäcka vilka nya blissymboler som skulle behövas som komplement till standardblisskartan. Inom områdena turtagning, reparation och icke-verbal kommunikation konstaterades liknande mönster både före samt efter intervention.
25
Kirkland, Ambika. "An exploration of the neural correlates of turn-taking in spontaneous conversation." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-182793.
Full textAbstract:
This project added to the sparse body of research on the neural underpinnings of turn-taking with an electroencephalography (EEG) investigation of spontaneous conversation. Eighteen participants (3 male, 15 female, mean age 29.79), recruited and participating in pairs, underwent EEG hyperscanning as they conversed on a freely chosen topic for 45 minutes. In line with previous research, it was predicted that a time-frequency analysis of the EEG might reveal either increased power at around 10 Hz (the location of one of two components of the mu rhythm, an oscillation possibly involved in motor preparation for speech), or reduced alpha (8-12 Hz) power (reflecting non-motor aspects of turn preparation) prior to taking one’s turn. Increased power between 8-12 Hz was observed around 1.5 and 1 second preceding turn-taking, but similar power increases also occurred prior to turn-yielding and the conversation partner continuing after a pause, and a reduction in alpha power was found in turn-taking relative to listening to the other speaker continue after a pause. It is unclear whether this activity reflected motor or non-motor aspects of turn preparation, but the spontaneous conversation paradigm proved feasible for investigating brain activity coupled to turn-taking despite the methodological obstacles.Detta forskningsprojekt bedrar till ett ämne där relativt få studier har genomförts med en elektroencefalografi- (EEG-) undersökning av hjärnaktivitet som är kopplad till turtagning i spontant samtal. Arton deltagare (3 män, 15 kvinnor, medelålder 29,79) som rekryterades och deltog i par, genomgick EEG-hyperscanning medan de pratade om ett fritt valt ämne i 45 minuter. Det förutsades att en tidsfrekvensanalys av EEG kan avslöja antingen ökad effekt vid cirka 10 Hz (vilket motsvarar en av två komponenter i mu-rytmen, en oscillation som eventuellt är involverad i motoriska förberedelser för tal) eller reducerad alfaeffekt (8 -12 Hz) (vilket möjligen återspeglar icke-motoriska aspekter av turtagningsförberedelser) innan man tar sin tur. Ökad effekt mellan 8-12 Hz observerades ungefär 1,5 och 1 sekund före turtagning, men liknande ökningar inträffade också innan samtalspartnern tog sin tur eller fortsatte efter en paus, och en minskning av alfaeffekt observerades när turtagning jämfördes till kontexter där försökspersonerna lyssnade när den andra talaren fortsatte efter en paus. Det är oklart om denna aktivitet återspeglade motoriska eller icke-motoriska aspekter av turtagningsförberedelser, men det visar sig vara möjligt att undersöka hjärnaktivitet kopplad till spontant samtal på ett rimligt sätt trots paradigmens metodologiska svårigheter.
Hidden events in turn-taking
26
Aare, Kätlin. "Respiratory patterns and turn-taking in spontaneous Estonian : Inhalation amplitude in multiparty conversations." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för fonetik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118214.
Full textAbstract:
This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns.2014-1072 Andning i samtal (Vetenskapsrådet)
27
Andersson, Julia, Gohar Stepanyan, and Hanna Åkerström. "Manliga och kvinnliga vårdnadshavares kommunikation med sitt barn : Undersökning av talspråksmiljön hos barn i åldrarna 12–30 månader med LENA™." Thesis, Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403476.
Full textAbstract:
The language ability starts to develop before birth and the language and speech environment of toddlers has been found to be of significant importance for the further development of language acquisition. Earlier studies have shown that female caregivers talk more with toddlers compared with male caregivers. This study is a part of the ongoing research project “Words make a difference”, Karolinska Institutet. The purpose was to investigate caregiver gender differences amongst Swedish caregivers regarding the number of adult words in the environment around toddlers. Another purpose was to contribute in validating the Language ENvironment Analysis (LENA) in Swedish. The software LENA V3.1.0 analyzes the language environment and provides information about the number of adult words, child utterances and conversational turns. Estimated adult words can separate female adult words from male adult words. The authors also wanted to see if the LENA-result correlated with the child’s expressive vocabulary which was measured with the parent formulary CDI. Thirteen toddlers in the age of 12 - 30 months conducted an all-day recording with LENA. Random samples of the participants were chosen in order to validate the LENA-method. A total of 60 minutes of recordings was transcribed by the authors. The hypothesis that women talk more with toddlers was confirmed in this study, although the gender differences were less than in previous research. Male adult words showed a correlation with conversational turns. The result showed no significant correlation between expressive vocabulary and conversational turns. The human transcriptions were expected to conform with the LENA software especially regarding the number of adult words. The result showed that the conformity was high regarding the child utterances but somewhat lower regarding the adult words. In summary the study confirms the earlier research that female caregivers talk more to their toddlers compared with male caregivers, but the difference was not as large as shown in earlier research. Additional research about gender differences regarding adult talk and child directed speech is necessary to confirm this result. The result of the validation of LENA showed high conformity in a good audio environment. The LENA-method can be used as a useful tool to measure the listening and language environment in Sweden both in clinical and research contexts. Bakgrund och syfte: Barns språkförmåga börjar utvecklas redan innan födseln och tal- och språkmiljön som omger barnet har visat sig vara viktig för hur hens språk kommer utvecklas. Från tidigare studier har det framkommit att kvinnor talar mer med små barn gällande antal ord jämfört med manliga vårdnadshavare. Denna studie var en del av det pågående projektet “Ord gör skillnad”, Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan manliga och kvinnliga vårdnadshavare gällande antal ord i närheten av yngre barn. Hypotesen byggd på tidigare studier var att kvinnor skulle tala betydligt mer med sina barn än vad män skulle göra. Ett annat syfte vara att undersöka om LENA-resultatet korrelerade med barnets expressiva ordförråd. Hypotesen var att barn som hade ett större expressivt ordförråd hade fler turtagningsmöjligheter i verbal kommunikation med sina vårdnadshavare. Studien var också ett steg i processen att validera LENA-metoden (Language ENvironment Analysis) på svenska, med fokus på vuxenord och barnyttranden. Metod: 13 deltagande familjer med barn i åldrarna 12-30 månader genomförde en heldagsinspelning med LENA-metoden. Mjukvaran LENA V3.1.0 analyserar barns tal- och språkmiljö och kan ge information om antal vuxenord, barnyttranden och turtagningar. Estimerat antal talade vuxenord kan även separeras i ord från kvinnlig respektive manlig röst. Barnets expressiva ordförråd mättes med föräldraformuläret SE-CDI. För att validera LENA-metoden valdes stickprov ut från inspelningarna. Totalt 60 minuters inspelning från fyra deltagare (15 minuter per deltagare) transkriberades av testledarna för att sedan jämföras med LENA-beräkningen. Resultat: Kvinnliga vårdnadshavare använde fler antal ord än manliga vårdnadshavare. Dock var könsskillnaderna mindre än vad som tidigare påvisats. Det fanns ett samband mellan större andel ord från män och fler turtagningar. Resultatet visade dock ingen statistiskt signifikant korrelation mellan expressivt ordförråd och antal turtagningar. Gällande validering förväntades bedömarnas transkriptioner stämma överens med LENA-resultatet, särskilt beträffande estimerat antal vuxenord. Interbedömarreliabiliteten mellan de tre bedömarna bedömdes hög. Överensstämmelsen mellan testledarna och LENA:s estimeringar blev hög gällande barnyttranden och något lägre för vuxenord. Sammanfattningsvis stärker studiens resultat tidigare forskning att kvinnor talar mer i närheten av små barn jämfört med män, även om könsskillnaderna inte blev lika stora i aktuell studie. Mer forskning beträffande könsskillnader och barnriktat tal behövs för att belägga om resultatet har en extern validitet. Gällande validering hade LENA en hög överensstämmelse med mänskliga transkriptioner vid de inspelningar där ljudmiljön var god, vilket innebär att LENA kan vara ett bra verktyg för att kartlägga svenska barns tal- och språkmiljö både kliniskt och i forskningssammanhang.Ord gör skillnad, Karolinska Institutet