Academic literature on the topic 'TV-serier'

Film og TV-serier om historiske begivenheder er ofte meget populære, men fører også tit til debat og kritik, for kan og skal film overhovedet være ”historisk korrekte” og vise os fortiden? Det er vigtigt, at vi lærer at forholde os kritisk til dem, da de har en meget stor indflydelse på, hvorledes vi forstår historien. Denne artikel er introartikel til en artikelserie om film, TV og historie, hvor de næste artikler vil analysere konkrete film og TV-serier.

This article elaborates on the co-production of gender, technology and sexuality. Approaches from feminist technology studies, a re-formulated notion of the heterosexual matrix and queer critiques of homophobia and heteronormativity are combined into an interpretative framework. This framework is used in an analysis of the work cars, computers and mobile phones do in relation to gender and sexuality in four English-language TV series with international distribution: The L Word, Queer as Folk (UK version), Sex and the City and Entourage. The article details a variety of ways in which technology contributes to performances of gender and sexuality. It is argued that the particular relationship between a human character and a specific technological artefact can act as a determinant for the person’s gender and sexuality.

Historiske spillefilm og tv-serier påvirker elevers opfattelser af fortiden og historiske bevidsthed i langt højere grad end de didaktiske læremidler, der anvendes i faget. Derfor er det relevant, at eleverne styrker deres forudsætninger for at bruge spillefilm som kilder i undervisningen. Artiklen diskuterer spillefilm som læremiddel i faget.

Vikingetiden er moderne. I tv-serier, i historiske fremstillinger, på centrale museer bl.a. Nationalmuseet - og i medierne generelt er vikingetiden i disse år særligt i centrum. Denne artikel sætter fokus på vikingetiden og forskellige aktørers brug af den. Artiklen giver bud på relevant anvendelse af vikingetiden i undervisningen – specielt i udskolingen.

Giver det mening at tale om historisk ‘korrekthed’, når det kommer til TV-serier eller film? Det bliver heftigt diskuteret, om DR’s serie om 1864 giver et retvisende billede af fortiden – men er det overhovedet muligt at gøre med film- og TV-mediet? Ole Bornedals dramaserie om krigen i 1864 får snart TV-præmiere: De preussiske bagladegeværer er ladt, og de danske Jens’er står klar ved Dannevirke, mens de kun venter på en lejlighed til at snige sig tilbage til Dybbøl, hvor vi alle ved at det sidste altafgørende slag skal stå. Ved siden af krigen på skærmen kommer der imidlertid til at køre en anden kamp. En kamp om Historien, om film og TV og om Bornedals TV-series ’historiske korrekthed’. De første slag er her allerede i gang.

Profeten Ibrahim er en central figur i islam, som i disse år bliver påberåbt både som fælles stamfader til muslimer, kristne og jøder og som symbol for jihadister. Mens Ibrahims plads i Koranen og de klassiske islamiske tekster er velbeskrevet, synes nyere fortolkninger af profeternes far i mindre grad at være studeret. Denne artikel bidrager til forståelsen af nutidige forestillinger om Ibrahim i arabisk massekultur ved at undersøge, hvordan han bliver fremstillet i to dokumentariske tv-serier om islams profeter. Artiklen forklarer forskellen mellem de to tv-seriers skildring af Ibrahim ud fra tv-producenternes forskellige interesser og de medvirkende prædikanters religiøse orientering. Endeligt diskuteres, hvordan tv-serierne er positioneret i forhold til samtidens militante og økumeniske Ibrahim-fortolkninger ved at inddrage aktuelle eksempler på disse modpoler.

Today it is not unusual to use a secondary screen to accompany a primary screen. The possibility to integrate these two in the form of an application for the secondary screen have long been possible but have not been developed to full potential. This thesis aims to study the use of the extra information and functions this type of application would make possible and how this type of application could be used. For this study a prototype-application including a real time newsfeed and a static menu for a specific episode of a Tv-series was created based on the information collected in an online survey. The application was tested on a number of people who got to evaluate the experience in short interviews and were given the possibility to recommend changes in the application. The result after the study showed the people where torn about what kind of information would best fit the application but showed over all that a dynamic newsfeed with information continuously updated with the episode where most appreciated. The problem with the difference in interest around the categories would be solved first and foremost by the application being configurable so that every single user has the possibility to choose which kind of information to be updated in the newsfeed. Further the study showed that the participants overall had the opinion that the Tv-series where more fun to watch with the use of the application. Thus we concluded that focus was not a big problem, all the participants kept up with the episode in whole and assimilated all the information in the newsfeed.
Det är idag inte ovanligt att tillsammans med en primär skärm använda en extern sekundär skärm. Möjligheten att integrera dessa i form av en applikation på den sekundära skärmen har varit möjlig länge men har inte utvecklats till sin fulla potential. Denna uppsats syftar till att undersöka användandet av den extra information samt de funktioner denna typ av applikation skulle kunna möjliggöra och hur en sådan applikation skulle kunna användas. För denna undersökning skapades en prototyp-applikation med stöd av information insamlad i en enkätundersökning. Prototypen innehöll ett nyhetsflöde med realtidsinformation samt en statisk meny för ett specifikt avsnitt av en Tv-serie. Applikationen testades sedan på ett antal personer som fick utvärdera upplevelsen i korta intervjuer. Det gavs även möjligheten att rekommendera förändringar till prototypen. Resultatet efter undersökningen blev att bilden av de olika typer av information som personer vill ha är väldigt splittrat, men över lag var ett dynamiskt uppdaterat nyhetsflöde med information kontinuerligt till avsnittet mest uppskattat. Problemet gällande splittringen i intresse för olika typer av information skulle kunna lösas främst av att applikationen är konfigurerbar så att varje enskild användare har möjlighet att själv välja vilken typ av information som är aktuell för nyhetsflödet. Vidare visade det sig att deltagarna överlag i undersökningen tyckte att Tv-serien blev roligare i samband med användandet av applikationen. Dessutom kom vi fram till att fokus inte var ett stort problem. Alla deltagare hängde med i avsnittet som helhet och tog till sig all information i nyhetsflödet.

This bachelor thesis is about writing and producing music for the specific purpose of being used in American drama television shows. It began with an analysis of a number of different television shows and how they use popular music. Based on that analysis, I then wrote seven songs that were supposed to work in a similar scenario. I also recorded and arranged three of these songs.

Abstract

Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ

undersökning gällande tankar om TV-serier.

Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson

Handledare: Malin Nilsson

Examinator: Ingegerd Rydin

Dokument: C-uppsats

Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle

Högskolan i Halmstad

Datum: 070521

Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett

avtryck.

Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.

Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.

Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades

också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har

sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke.

Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.

Marketing is an important tool for companies to use in today’s consumptions society, to reach out with products and services. The message that has been sent out is also important, because the message can be distort or reach wrong customer group. Above all this the competition and the struggle round the customer’s increases and it has become more common that the customers tend to be less loyal towards the company. To keep and to develop customer relations it has been more common that the companies consider their trademark has become a very important strategic competition means. A strong trademark gives competitor advantages and more loyal customers, and this has led to more efficient ways for companies to find methods to create value around their trademark.

Many new trademarks and products are presented every year. In the same time market salesmen are working hard to reach out with these and old trademarks and products and old commercial methods are loosing its effect. The company can use different marketing strategies to strength their trademark to reach out to their customers. One way that has been used by many companies is presenting different TV-series.

The purpose with this paper is to study how companies are using TV-series in their marketing, what image the company wants to mediate and what they want to achieve by marketing through TV-series.

An abductive way has been used in this study and the authors have chosen to use a qualitative method, because the method agrees with the problem and purpose of the study. Interviews will be used in this study.

The study shows that the reason why companies choose to present TV-series is to be seen and remind consumers about the company and its products. They also want the consumers to be aware of their trademarks and new products. The companies furthermore want to reach out to as many as possible and create knowledge and an association to their trademark thru the TV-series. The companies choose their TV-series in relation to their target group so that the right target group is reached and can identify with the TV-series and the companies.

Marknadsföring är ett viktigt redskap för företag att använda i dagens konsumtionssamhälle för att nå ut med sina produkter och tjänster. Det budskap som sänds ut av företagen är också av stor vikt, då budskapet kan förvrängas på vägen eller nå ut till fel kundgrupp. Dessutom ökar konkurrensen och kampen om kunderna och det har blivit vanligare att kunderna i större utsträckning tenderar att vara mindre lojala gentemot företagen. För att bibehålla och utveckla sina kundrelationer har det därmed blivit vanligare att företagen betraktar sitt varumärke som ett strategiskt mycket viktigt konkurrensmedel. Ett starkt varumärke ger konkurrensfördelar och lojalare kunder, och har följaktligen lett till att företag försöker hitta effektivare metoder i att skapa värde kring sitt varumärke.

Varje år introduceras mängder av nya varumärken och produkter. Samtidigt som marknadsförare arbetar för att nå ut med både dessa och befintliga varumärken och produkter avtar den effekt som dagens reklam har. För att stärka sitt varumärke kan företagen använda sig av olika marknadsföringsstrategier för att nå ut till sina kunder. Ett sätt som många företag använder sig av är att presentera olika tv-serier.

Syftet med denna uppsats är att studera hur företag använder sig av tv-serier i sin marknadsföring, vilken bild företagen vill förmedla av sig själva och vad de vill uppnå genom att marknadsföra sig genom tv-serier.

I denna studie har ett abduktivt angreppssätt använts och författarna har valt att använda sig av en kvalitativ metod, då metoden bäst överrensstämmer med problemformuleringen och syftet. I denna studie ska intervjuer användas.

Studien visar att anledningen till att företag presenterar tv-serier är för att de vill synas och påminna konsumenterna om företaget och dess produkter. Dessutom vill de ge konsumenterna en medvetenhet om deras varumärke och nya produkter. Vidare vill företagen nå ut till så många som möjligt och skapa kännedom och association till deras varumärke genom tv-serien. Valet av tv-serie påverkas av företagets målgrupp där rätt målgrupp ska nås så att målgruppen kan identifiera sig med tv-serien och företaget.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie. Vår första metod utgjordes av en kvantitativ innehållsanalys avtio svenska TV-serier på fem olika svenska TV-kanaler, där vi främst riktade in oss på epitextersom kan hittas online. Därefter skapade vi en kvantitativ enkätundersökning där 79 respondentersom tittar på TV-serier deltog. Den sista metoden var en kvalitativ innehållsanalys på fyrapopulära svenska TV-seriers officiella webbplatser.Vårt resultat tyder på att det finns ett starkt intresse hos TV-tittare att följa en TV-serie på andrasätt än endast på utsatt tid på TV:n, och även att det finns en vilja att diskutera TV-serier, medsläkt och med vänner, likväl som med främlingar på Internet. Webbplatser för de olika TV-serierna erbjuder besökare möjligheter till både diskussion och vidare läsning om exempelvisavsnitt eller karaktärer. På så sätt skapas ett engagemang som gynnar båda parter.
Ways of watching TV series have increased over the years by way of the ever expanding part theInternet plays in our media consumption. Sweden has gone from being a country with a singlepublic service channel to one with a wide range of commercial TV channels with the purposeto attract viewers and advertisers. In our study we have examined aspects of TV series that existbeyond the text itself. Gerard Genette (1997) was the one who coined the expression paratextwhich consists of two parts; peritext and epitext. Though Jonathan Gray (2010) is the one whowrote about paratexts in relation to TV series, whereas Genette (1997) only describes them interms of literature. Because there are so many different TV series and television channels it isimportant for a new series to stand out from the rest, while also making it easy for potentialviewers to determine the show’s genre even before it has started airing. We have used threedifferent methods to be able to answer our two main questions about what different epitexts TVchannels use and whether there is an interest among viewers to be able to engage themselvesfurther in a TV series. Our first method consisted of a quantitative content analysis of tenSwedish TV series from five different Swedish television channels, where we mainly looked atepitexts found online. After this we made a quantitative survey in which 79 people who watchTV series took part. Our last method used was a qualitative content analysis of the officialwebsites of four popular, Swedish TV series.The result of our study shows a strong interest among viewers to follow a television seriesbeyond its regular broadcasting on television, and also that there is a will to discuss TV series,among family and friends, as well as with strangers found online. Websites of the different TVseries give visitors possibilities for discussion and further reading about, for example, episodesand characters from the show. In this way an involvement that benefits both parties is created.

Over the last years, the growth and development of video on demand (VOD) services has given new possibilities of performing machine learning on large amounts of video history data. A common usage of machine learning for businesses is market segmentation, which is usually addressed with cluster analysis. Market segmentation with cluster analysis has been performed for the video streaming service company Viaplay. It was found that K-means with cosine measure performed best of the attempted methods and has been shown to facilitate a useful and interpretable market segmentation based on a set of segment criteria: understandability, homogeneityindependence, stability and actionability. The thesis also shows an example of how to evaluate clustering of video streaming users. A version of term frequency-inverse document frequency (tf-idf) was introduced, which is called video importance score (VIS). VIS is used to find videos specifically important to a cluster, and has proven to be helpful in interpreting the resulting clusters. The results were evaluated within a commonly used market segmentation evaluation framework, which was adapted to the problem at hand. Although the market segmentation strongly indicates to be useful, it still has to be in real-word scenario evaluated by the company before any definitive conclusions can be drawn.
De senaste årens tillväxt av video on demand-tjänster (VOD) har gett goda möjligheter att tillämpa maskininlärning på stora mängder användardata över startade filmer och TV-serier. Ett vanligt användningsområde för maskininlärning hos företag är marknadssegmentering, som då oftast genomförs med klustringsalgoritmer. I föreliggande arbete har denna typ av marknadssegmentering genomförts i samarbete med streamingföretaget Viaplay. Av de  tillämpade metoderna visade sig K-means med cosine-distance bäst som avståndsmått, och en användbar marknadssegmentering kunde skapas. Segmenteringens funktionalitet utvärderades utifrån fem kriterier: begriplighet, homogenitet bland segmenten, oberoende mellan segmenten, stabilitet över tid och kapacitet att generera beslutsunderlag. Masteruppsatsen visar hur effektivt det går att utvärdera användarkluster hos en streaming-tjänst. En variant av term frequency-inverse document frequency (tf-idf) skapades, och fick benämningen video importance score (VIS). VIS användes för att hitta filmer och TV-serier som är viktiga för ett segment och visade sig vara nödvändig för att begriplighetskriteriet skulle uppnås. Resultaten utvärderades med ett vanligt använt utvärderingsramverk för marknadssegmentering, vilket anpassades till det specifika problemet. Rapporten visar att det är troligt att marknadssegmenteringen är användbar, men för att helt bevisa detta måste den implementeras och utvärderas i praktiken.

Problemformulering och syfte: Allmänheten har varken en positiv eller korrekt bild utav PR-branschen, branschens image är alltså inte den bästa. Studier på hur gestaltningen utav PR-yrkesrollen ser ut i film, visar en tvetydighet. Några resultat visar att de gestaltas negativt medan en annan påvisar en positiv gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka hur PR-yrkesrollen gestaltas i amerikanska TV-serier. Metod och material: En kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken amerikanska TV-seriers gestaltning av PR-yrkesrollen. Serierna var; Mad Men, The Crazy Ones, Scandal och House of Cards. Huvudresultat: PR-yrkesrollen gestaltas som en med hög professionaliseringsgrad men vi möttes av karaktärer med varierande typer av problematik.

På senare tid har det framkommit vad man skulle kunna benämna som komplexa karaktärsrepresentationer i tv-serier relaterade till brott och illegala handlingar. Exempel på dessa syns i tv-serier som Dexter (2006) vars handling bygger på en huvudkaraktär som utför seriemord. Andra exempel går att hämta ur den samtida populärkulturen, det går inte att bortse från de allt fler tv-serier som ställer vad man konventionellt skulle kalla skurken och hans handlingar i fokus. En löpande produktion av tv-serier pågår ständigt och tv-tittandet individualiseras allt mer till följd av streaming-tjänster som Netflix, vilket lämnar utrymme för allt fler mångfacetterade bilder av vad man tidigare såg som tvådimensionella karaktärer. Ett sätt att framställa ondska och immoralism som en mänsklig egenskap, genom att ge tittaren en inblick i skurkens liv, kan spegla den sociala verklighet vi lever inom där individen har makt över sina egna handlingar och där lag och konventioner kring moral och etik går att vrida och vända på, beroende på perspektiv Med ambition att undersöka det nämnda forskningsområdet har denna studie som syfte att att undersöka hur kriminalitet skildras i tv-serien Narcos (2015) och hur detta uppfattas av tittaren. Detta med hjälp av forskningsfrågorna: Hur representeras kriminella aktiviteter och kriminella i tv-serien Narcos? Hur upplever tittarna de kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien Narcos? Med brist på forskning inom området ur ett svenskt perspektiv, ämnar studien att fokusera på den målgrupp som främst exponeras för dessa typer av tv-serier: svenska ungdomar. Studien utfördes således utifrån en triangulering av en innehållsanalys och fokusgrupp, bestående av 8 ungdomar mellan åldrarna 18-26 från Stockholmsområdet. Resultaten från innehållsanalysen och fokusgrupperna visade på att kriminella i tv-serien representeras som karaktärer med lägre klasstillhörighet, med en fattig bakgrund som via kriminella medel vunnit till sig makt och en förmögenhet. Kriminella aktiviteter som mord, mutor och narkotikahandel är en del av vardagen och betraktas som norm. De värderar familj och relationer högt men förhåller sig till omoraliska handlingar. Kriminalitet upplevs som ett medel med vilka individer i tv-serien tjänar sina pengar och kan betraktas som en typ av vardagligt jobb. Då detta tillhör de kriminellas vardag och sätt att leva, ses inte detta som avvikande från hur en kriminell karaktär inom serien ska bete sig. Såväl kriminella som politiker och polis, som står som någon sorts motsättning till kriminella aktiviteter och kriminalitet i tv-serien, utför immoraliska aktiviteter. Dessa immoraliska aktiviteter förstärks av kampen om pengar, vilka samtliga deltagare håller med om är ursprunget till immoralitet.

This essay examines how witches are portrayed in American produced TV-series in the year 2000 and forward, what elements could have effected that portrayal in the series and also how this portrayal differs itself from witches within Wicca. The material used for this examination are the TV-series Charmed, The Vampire Diaries and Witches of East End and as comparing literature; Living Wicca, The Spiral Dance and Witchcraft Today. The methods used for this process are discourse analysis and content analysis. I used theories of Pierre Wiktorin about religion and popular culture. I used three themes (Characteristics, Practice and mode of thinking) for the processing of the material and to structure the result. The results showed that the witches in the TV-series had a lot in common such as they were all women, they were born with their powers and the human life is sacred in comparison to other creatures that exist in the series. The comparison showed that there are significant differences between the witches in the TV-series and the witches in Wicca. Practicing witches within Wicca is part of a religion where rituals are of high importance and the Goddess and God are worshiped. These are the most important discrepancies that are not a part of witches in TV-series.  The question about why the series are so similar has been analyzed with theories about moral panic and post-feminism to show how social structures can play a part in how TV-series are written. The conclusions that I have reached is that the witches in the series are portrayed very similar. They are all women, they have inherited their abilities as witches and they keep searching for love and are in a constant battle with evil. Elements that could have effected this portrayal are the theories about moral panic, that discusses the fighting against evil, and postfeminism, that discusses the love aspect and the fact that they are all women.  The witches in the series and the witches within wicca are very different. The biggest one is the fact that wicca is a religion that involves rituals for the God and Goddess. This has no part of the portrayal of witches in the TV-series.