Academic literature on the topic 'Tvålärarsystem'

Denna undersöknings syfte var att beskriva gymnasieelevers upplevelse av tvålärarsystem i matematikundervisningen samt utreda om det fanns något samband mellan elevernas upplevelse av tvålärarsystemet och deras attityd till ämnet. Studien är en mikroetnografi i sluten miljö med öppen forskarroll. De forskningsfrågor som ställs handlar om att identifiera elevernas nuvarande och förutvarande attityd i matematik, beskriva deras upplevelser av tvålärarsystemet de undervisas i och slutligen att försöka dra paralleller mellan eventuella attitydförändringar och tvålärarsystemet. Empiri samlades in genom klassrumsobservationer och intervjuer med åtta elever. Intervjuerna analyserades dels induktivt med hjälp av grundad teori men också deduktivt med utgångspunkt i det teoretiska ramverket. Eleverna beskriver att de tycker att tvålärarsystemet är bra. Det som framhålls som mest positivt av eleverna är att de kan få hjälp snabbare och att de kan få kursinnehållet förklarat på olika sätt. Av de intervjuade eleverna hade två undervisats enligt tvålärarsystem även i grundskolan. Deras attityd hade inte förändrats. Av de sex elever som inte undervisats enligt tvålärarsystemet tidigare hade fem förbättrat sin attityd. Ingen av eleverna hade försämrat sin attityd till matematik sedan de började gymnasiet och ingen av de intervjuade eleverna är negativt inställd till tvålärarsystemet. Att dra slutsatser om eventuella samband mellan tvålärarsystemet och elevernas attityd är dock svårt då flera av dem beskriver att det viktiga är att man har bra lärare snarare än flera lärare.

En stor del och kanske även den klurigaste delen av lärarnas yrkesliv handlar om att sätta betyg och bedöma eleverna. Skolverket hävdar att bedömningen inom den svenska skolan inte är tillräckligt likvärdig. De menar dock att sambedömning kan användas som ett verktyg inom skolorna för att förbättra den likvärdiga bedömningen. Studiens syfte var att undersöka sambedömning utifrån ett tvålärarsystem i ämnet Idrott och hälsa på högstadiet. Frågeställningar som studien ämnade att besvara var: hur lärarna definierade begreppet sambedömning och vad det fanns för positiva respektive negativa aspekter kring sambedömning när ett tvålärarsystem inom Idrott och hälsa används samt vilka metoder inom sambedömning som dessa lärare använde sig av när rörelsekvaliteter bedöms. Sex lärare i Idrott och hälsa som arbetar på högstadieskolor som undervisar med ett tvålärarsystem intervjuades. Studiens resultat visar att lärare samarbetar både kring bedömning och betygsättning. De intervjuade lärarna menar att sambedömning och tvålärarsystemet är överlägset om man ska uppnå en likvärdig bedömning. Detta eftersom lärarna diskutera bedömningen och bedömer elevernas kunskaper och färdigheter tillsammans genom tvålärarsystemet. De intervjuade lärarna har svårt att se något negativt med sambedömning. Det finns dock vissa negativa aspekter, bland annat att lärarna måste kunna arbeta nära varandra under stora delar av sin arbetstid. I studien framkommer det att ett vanligt hjälpmedel vid bedömning av rörelsekvaliteter är digitala verktyg som exempelvis filminspelning.

Denna fallstudie tar sin utgångspunkt i flertalet artiklar där effekter av det så kalladetvålärarsystemet diskuteras. Begreppet tvålärarsystem har sin uppkomst i det amerikanska begreppet co-teaching, som i USA:s klassrum kopplas till en lärare och en specialpedagog. I denna fallstudie har vi valt att förkorta begreppet tvålärarsystem som TLS. Fallstudien grundar sig bland annat på två intervjuer med lärare som arbetar tillsammans i ett lärarpar på en grundskola i en större kommun i Sverige. För att lyckas med TLS är nyckeln att ha en god relation och kommunikation mellan lärarna i lärarparet. Fallstudien visar att svenska skolor och deras socioekonomiska läge är ett argument för att implementera TLS. TLS skapar förutsättningar för en mer individanpassad undervisning, till skillnad från om man arbetar som ensam lärare. Lärarna upplever därmed att de får mer tid till att stötta varje elev och detta gynnar elevernas lärande. TLS skall underlätta inkluderingsarbetet i skolan, det vill säga, elever med olika förutsättningar skall undervisas tillsammans och på så sätt få en mer likvärdig utbildning. Det fallstudiens resultat visar är dock att lärarparen ibland väljer att dela upp klassen i mindre grupper efter kunskapsnivå och genom att göra detta motverkar de inkluderingsarbetet. Följande forskningsfrågor har besvarats: Vilka var argumenten för att införa TLS på skolan?, Vilka är skillnaderna mot hur respektive lärare tidigare arbetat? och slutligen Hur upplever lärare TLS?

I den här studien analyseras och presenteras vad idrottslärare på högstadiet anser att arbetssätten enlärarsystem och tvålärarsystem har för olika för och nackdelar, samt om den likvärdiga undervisningen i ämnet påverkas av huruvida lärare väljer att bedriva sin undervisning. Trots att läraryrkets påfrestningar fortsätter att öka så väljer majoriteten av skolor att bibehålla ett enlärarsystem inom skolverksamheten, även om ett tvålärarsystem både kan ge lärare större förutsättningar till att undvika långtidssjukskrivningar, skapa trygghet vid bedömning och minimera en orättvis skolgång för eleverna. I den här studien har lärares egna tankar kring ämnet samlats in med hjälp av intervjuer för att besvara de framtagna frågeställningarna. Sex högstadielärare runtom i södra Sverige har bidragit i studien, tre som arbetar med ett enlärarsystem och tre som arbetar med ett tvålärarsystem.   Resultatet visar att lärare inom ämnet idrott och hälsa föredrar att arbeta tillsammans med andra lärare. Det grundar sig ofta i att yrket kan vara mycket ensamt och att det kan vara svårt att hinna se varje elev i de praktiska momenten. Att samspela och diskutera med en kollega när det kommer till bedömning skapar en trygghet hos lärarna. Lärarna upplever även att den likvärdiga undervisningen ökar på den skola där ett tvålärarsystem bedrivs, men att det är svårt att nå en nationell likvärdighet bland skolor.

Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

Studien syftar till att åskådliggöra hur sex grundskollärare och tre rektorer beskriver att de arbetar med tvålärarskap i undervisningen och hur detta system skulle kunna påverka elevers läs- och skrivutveckling. Tvålärarskap är ett relativt nytt fenomen i Sverige men har enligt internationella studier visat sig ha en god effekt på elevers kunskapsutveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer och studien har tolkats genom ett dialogiskt perspektiv där kommunikation och dialog ses som nödvändigt för all form av kunskapsutveckling. Resultatet visar att alla respondenter menar att tvålärarskap kan minska påfrestningarna hos lärarna genom en fördelning av arbetsbördan, vilket kan göra läraryrket mer lustfyllt. Resultatet visar även att tvålärarsystem kan vara särskilt gynnsamt för skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller för skolor med låg måluppfyllelse. Tvålärarskap kan även komma att påverka elevers läs- och skrivutveckling i en positiv bemärkelse genom den ökade dialogen som arbetssättet skapar. Dock krävs en tydlig styrning från skolledningen för att tvålärarsystemet ska bli framgångsrikt.

Elever är olika och har olika behov av anpassning för att utvecklas och lära sig, därför är det väsentligt att undervisningen anpassas efter elevers olika utvecklingsbehov. Studien syftade till att undersöka hur man kan utforma anpassningar i matematikundervisningen efter olika utvecklingsbehov för elever i årskurs F-3 på ett sätt som är både fördelaktigt och genomförbart för såväl som lärare och elever. Studien var baserad på sex semistruktuerade intervjuer av fyra verksamma lärare och två lärarstudenter i olika städer. Insamlade data transkriberades och analyserades tematiskt med utgångspunkt i forskningsfrågorna för att utreda hur intervjudeltagarna organiserar och utför olika individuella anpassningar i matematikundervisningen för att stödja sina elevers matematiska inlärning. Resultatet visade att ett tätt samarbete mellan två lärare i en och samma klass är ett bra sätt för att stärka anpassningsarbetet samt avlasta lärare, det pekade också på att väl fungerande anpassningar byggs på ett systematiskt arbete som består av förarbete, genomförande och utvärdering. Utmaningar med tids- och kompetensbrist inom anpassningsarbetet var också tydliga i studien. Anpassning är en komplex fråga som kräver ämneskunskap, ledarskap och organisation. Denna studie ger lärare och lärarstudenter inblick i att en hållbar matematikundervisning är till stor del baserad på ett utförligt förarbete och genomtänkta genomgångar.

Inkludering är något som nämns ofta och har blivit ett centralt begrepp. Många ser på inkludering ur en placeringsdefinition, att placera elever som tidigare särskilts i den ordinarie klassen. Detta räcker inte, inkludering handlar även om att eleven känner sig delaktig. Tvålärarsystemet är ett undervisningsupplägg då det är två lärare som samplanerar, samundervisar och sambedömer. Undersökningen syftar bl.a. till att identifiera vad lärarna i matematik tror om tvålärarsystemet och inkludering. Leder tvålärarsystemet till en mer inkluderande undervisning? Undersökningen syftar även till att titta på hur undervisningssituationen ser ut vid tvålärarsystemet, samt då specialläraren närvarar. Ges stödet för elever med svårigheter i klassrummet, i den ordinarie undervisningen, eller ges stödet avskilt? Är det någon skillnad mellan hur lärarna i ett tvålärarsystem ger stödet jämfört med hur specialläraren ger stödet? Studien visar att stödet som ges till elever med svårigheter i matematik skiljer sig åt vid tvålärarsystemet och när specialläraren ger sitt stöd. Lärarna i ett tvålärarsystem verkar i högre utsträckning ge stödet i den ordinarie undervisningen. Resultatet visar även på att de flesta lärarna har en positiv inställning till tvålärarsystemet och tror att det leder till en mer inkluderande undervisning. Dock finns skilda åsikter när det gäller huruvida tvålärarsystemet istället för användandet av speciallärare hjälper och stärker elever med svårigheter i matematik.
Inclusion is often mentioned and has become something of a key concept. It is often looked at from a placement definition, that is, to place students who previously would have been separated, in the regular class. Inclusion is also about the student feeling involved. Collaborative teaching system is a form of teaching where there are two teachers who plan the classes, co-teach and evaluate together. This study aims to find out what the teachers think about the co-teaching system. Do they think co-teaching leads to a more inclusive teaching? The study also aims to identify how the support to students with difficulties in mathematics is given. Are the students with difficulties given the support in the ordinary class or is the support given separated from the rest of the class. Is there a difference between where the support is given in the collaborative teaching, versus where the special teacher gives its support? The outcome of this study shows that the support to students with difficulties in mathematics differs between where the collaborative teaching system gives the support and where the special teacher gives its support. It seems as if the teachers in the collaborative teaching system more frequently give the support in the ordinary class while the special teacher more frequently seems to give the support outside of the ordinary class. The outcome of this study also shows that most teachers have a positive attitude toward the collaborative teaching system and believe that it leads to more inclusive teaching. But the opinions differ regarding weather or not the co-teaching system is of gain for students with difficulties in mathematics, instead of the use of special teachers.