Dissertations / Theses: 'Tvärprofessionell'

1

Lundgård, Lisa. "Tvärprofessionell samverkan vid Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444751.

Full text

Abstract:

Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Svenblad, Tommy, and Anika Ernvik. "Att arbeta inom salutogenäldreomsorg : en tvärprofessionell problematisering om utförandetav en salutogen äldreomsorg." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177368.

Full text

Abstract:

Denna uppsats problematiserar tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i en kommunal äldreomsorg. En kritisk granskning utförs då uppsatsens ansats är att salutogenes är ett komplext begrepp och därför kan problem uppstå vid implementeringen och tillämpningen av förhållningssättet. Med en kontrustruktionistisk ontologi, hermeneutisk epistemologi och inslag av kritisk granskning söks svaren på uppsatsens syfte som är att synliggöra, analysera och diskutera tillämpningen av det salutogena förhållningssättet i det vardagliga arbetet inom äldreomsorgen i den aktuella kommunen. Insamlad data i uppsatsen har varit intervjuer och olika kommunala dokument. Uppsatsens resultat och analys visar på olika svårigheter och problem med tillämpningen av ett salutogent förhållningssätt i en kommunal äldreomsorg. Dessa problem och svårigheter uppstår med grund i förståelsen och tillämpningen av begreppet salutogenes samt den metod kommunen valt för att lära sin personal om salutogenes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

von, Belino-Bielinowicz Anke, and Karin Holmgren. "Uppfattning om Optos i samband med screening av diabetesretinopati : en tvärprofessionell enkätstudie på ögonmottagningar i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105028.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alla diabetiker erbjuds screening av ögonbottnen för diabetesretinopati så att den ska kunna upptäckas och behandlas i tid. Enligt Region Skånes riktlinje för screening av diabetesretinopati kan en traditionell funduskamera eller en wide field ka-mera som täcker 80 procent av näthinnan användas, något som hittills enbart Optos kan. Syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar om Optos i samband med screening av diabetesretinopati. Metod: Femton ögonmottagningar visade sig använda Optos. Av dessa deltog tio i tvär-snittsenkätstudien. En webbenkät utformades bestående av öppna och multiple-choice frågor. Fritextsvaren analyserades med innehållsanalys som resulterade i ett antal kategorier och respektive svarsfrekvenser. Resultat: Optos uppfattades som en användar- och patientvänlig metod vilken kan öka tillgängligheten. Skärpan i Optomap uppfattades vara god, men något sämre än i fun-dusbilderna. Några uppfattade Optos som en bra metod för screening av diabetesretino-pati. Andra ansåg att användning av Optos skulle innebära en patientrisk. Då den sämre centrala skärpan skulle kunna leda till underdiagnosticering alternativt att Optomaps stora täckningsgrad skulle kunna vara anledning till en överdiagnosticering. Ett stort externt bortfall begränsar studieresultatets generaliserbarhet. Slutsats: Uppfattningar huruvida Optos anses vara lämpligt att användas i samband med screening av diabetesretinopati går isär och lämpliga användningsområden behöver definieras närmare.
Background: Screening for retinopathy is offered to all diabetics to allow detection and treatment on time. According to a regional guideline for screening of diabetic retino-pathy traditional fundus camera may be used or a wide field camera picturing 80 % of the retina, something nowadays only Optos can do. Aim of this study was to investigate health personnel’s attitude towards Optos in the context of diabetic retinopathy screening. Methods: Fifteen eye clinics using Optos were identified and ten of those took part in this survey. Self-administered questionnaires with multiple-choice and open questions were used. Free text answers were analysed using context analysis with determination of frequencies for the evolving categories. Results: Optos was perceived as being user and patient friendly, as well as being able to increase accessibility. Optomap had good but digital fundus pictures better perceived acuity. According to some was Optos a good method for screening of diabetic retino-pathy and inappropriate according to others apprehending a patient risk. Expecting underdiagnosis due to less central acuity alternatively overdiagnosis due to Optomap covering 80 % of the retina. High drop-out rate eventuates limited validity. Conclusions: Diverging attitudes emerged whether Optos is suitable for screening of diabetic retinopathy. Its appropriate use needs to be defined in further detail.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Stachurski, Jessi. "Patientsäkerhet i ett högteknologiskt och tvärprofessionellt kontext : En allmän litteraturöversikt om anestesisjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43646.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid.
Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bossen, Theres, and Jeanette Holmquist. "EHM-ElevHälsoMöte - karta och kompass från åtgärdande till förebyggande elevhälsoarbete." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30380.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att lyfta fram specialpedagogers erfarenhet av att arbeta med EHM-modellen och på vilket sätt den kan främja det förebyggande och salutogena perspektivet i skolan. Modellen har som struktur att verka förebyggande och hälsofrämjande med reflektion som en av de betydande delarna.I skollagen står det att samverkan mellan olika professioner för förebyggande och främjande arbete ska finnas på våra skolor. Studien avser att studera specialpedagogers upplevelser av EHM- modellen och vi har utgått från följande frågeställningar.•Vad innebär det att gå från åtgärdande till förebyggande arbete i skolan, med hjälp av EHM-modellen?•På vilket sätt speglar EHM-modellen skollagens åläggande om att samverka tvärprofessionellt för att främja goda lärmiljöer?•Varför har skolor valt EHM-modellen, i sitt utvecklingsarbete? Som metod i studien har vi använt oss av triangulering och den bygger på intervjuer, observationer och en enkätundersökning för att belysa ett fenomen från olika perspektiv. Vi genomförde intervjuer vid två olika tillfällen. Första tillfället intervjuades en specialpedagog och en kurator. Kuratorn medverkade då hen varit en av de drivande krafterna i arbetet och syftet med den första intervjun var att låta respondenterna berätta fritt om sitt arbete med EHM-modellen, från början till nutid. Vid andra intervjutillfället genomfördes en halvstrukturerad intervju med två specialpedagoger. Det skickades det ut 220 mejl till olika rektorer i Skåne län, med frågan om de arbetar med EHM-modellen. Av dem svarade 17 rektorer att så var fallet och därigenom kunde surveyundersökningen vidarebefordras till de specialpedagoger som arbetar på de 17 skolor. Totalt svarade 26 respondenter på surveyundersökningen från webben. Då EHM är ett ungt fenomen inom skolan finns det ingen tidigare forskning kring modellens effekt i praktiken. Studien lutar sig på elevhälsa från då till nu, samverkan och samarbete, kollegialt lärande och KASAM. Samverkan och samarbete kretsar runt människor och hur relationer påverkar de system och nivåer som finns i skolan. Som utgångspunkt ligger därför systemteorin som en grundpelare i denna studie. Resultatet visar på att EHM- modellen skapar förutsättningar till ett mer effektivt utveckling- och lärandearbete runt elever. Modellen bidrar till ett prestigelöst klimat där elevhälsoteam och lärarkollegium samverkar och samarbetar mot gemensamt uppsatta mål. Respondenternas erfarenheter av EHM- modellen visar att deras ärenden numera oftare ligger på grupp- och organisationsnivå. Det handlar om att ändra perspektiv från patogent till salutogent, från kategoriskt till relationellt och från åtgärdande till förebyggande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bäckström, Marie, and Amanda Ollila. "Barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa : En intervjustudie från flera pediatriska vårdverksamheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21479.

Full text

Abstract:

Barnsjuksköterskor möter allt oftare föräldrar med psykisk ohälsa. Med ökad frekvens av psykisk ohälsa, ökar kraven på barnsjuksköterskors kompetens att i mötet med föräldrar med psykisk ohälsa möta dem utifrån de förutsättningar som finns. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors upplevelser av att möta familjer där föräldrar har psykisk ohälsa. Studien genomfördes med kvalitativ design. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet är uppbyggt av huvudkategorin; “För ett professionellt bemötande och omhändertagande av föräldrar med psykisk ohälsa har inre utveckling och yttre tvärprofessionellt stöd en betydande roll”, vilken belyser informanternas upplevelser av hur yrkeserfarenhet, i kombination med stöd från kollegor och gott samarbete med övriga instanser som arbetar med barn som målgrupp, har stor betydelse för hur möten med föräldrar med psykisk ohälsa upplevs. Värdet av att som barnsjuksköterska arbeta familjefokuserat framkom. Att skapa ett vårdande möte där föräldern har upplevelsen av att bli sedd och bemött ur ett livsvärldsperspektiv upplevs betydelsefull för en god omvårdnadsrelation som gynnar barnet. Ömsesidig tillit, empati, respekt och öppen kommunikation är av stor vikt för att generera upplevelsen av, att som ett team, samarbeta för att uppnå bästa möjliga omvårdnad om barnet. Inför mötet med föräldrar med psykisk ohälsa upplevde barnsjuksköterskor ibland att kunskapsbrist avseende innebörden av psykiatriska diagnoser kunde försvåra mötet, på grund av tveksamhet kring förhållningssätt och bemötande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Bylund, Rakel, and Sara Löfstrand. "Samverkan, en magisk uppkomst? : En studie kring skolkuratorers och lärares upplevelser av samverkan och förutsättningar för samverkan inom skolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30026.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka och beskriva hur skolkuratorer respektive lärare upplever samverkan mellan deras professioner, vilka förutsättningar som ges till denna samverkan utifrån arbetssituation, arbetsgivare och yrkesutbildning samt hur detta skulle kunna utvecklas. Studiens empiri utgörs av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra skolkuratorer och två grundskollärare. Studiens huvudsakliga resultat visar att samtliga informanter har en stor vilja att samverka mellan professionerna men att möjligheterna till det är begränsade. De främsta orsakerna till de begränsade möjligheterna uppges vara personal-, och tidsbrist. Dessa brister ger även konsekvenser såsom att det viktiga hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste prioriteras bort till förmån för det åtgärdande arbetet. Förutsättningar, för samverkan och förståelse för andra professioner, givna av utbildningen uppges vara bristfälliga. Denna studie bidrar med förslag på hur yrkesverksamma tänker att förutsättningar för samverkan mellan olika skolprofessioner kan utvecklas, både på arbetsplatsen men även under respektive yrkesutbildning.
The aim of this study was to illustrate school counselors´ and teachers´ experience of cooperation between their professions, what conditions there are for this cooperation given by work situation, employers and education and how these conditions can develop. Four school counselors and two primary school teachers were interviewed in a qualitative study. The results show that the informants want to cooperate but possibilities for this are limited, mainly due to staff shortages, and time constraints. These shortcomings also lead to limited possibilities for health promoting and preventive work because the remedial work needs to be done. Conditions given by education programs for cooperation between professions appears to be inadequate. This study contributes with suggestions on how professionals think that the conditions for cooperation between different school professions can be developed, both at the workplace but also during their education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Jenny, and Berit Carlsson. "Vård- och omsorgsplanering : Intervjustudie ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19154.

Full text

Abstract:

I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras. Syftet med uppsatsen är att beskriva vård- och omsorgsplanering ur kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv. Intervjuer har genomförts med 11 kommunalt anställda sjuksköterskor med stöd av semistrukturerade frågor. Datamaterialet har analyserats utifrån riktad innehållsanalys och presenteras i fem huvudkategorier. Patientens roll i vårdplaneringsmötet är central och det finns en vilja hos personalen att ha patienten i fokus. Många faktorer försämrar dock patientens delaktighet. Vårdpersonalens roll är att var stödjande för patienten, men ibland kan okunskap om patienten samt förbestämd uppfattning om framtida vårdinsatser utgöra ett hinder. Närstående utgör ett stöd för patienten, men brister ibland i att fråga efter eller respektera hans vilja. Vårdplaneringsmötet ligger många gånger lite för tidigt i tiden då alla utredningar och besked inte är klara. Samverkan mellan olika tvärprofessionella samarbetspartner är avgörande för hur den samordnade vård- och omsorgsplaneringen fungerar. En bra vård- och omsorgsplanering är en planering där alla medverkar för patientens skull och sätter patienten i fokus. Det finns ett ökat intresse för vård- och omsorgsplaneringar och en vilja att förbättra rutiner ute i kommunen. För att vårdplaneringsmötet ska bli så bra som möjligt behöver samverkan mellan slutenvården och kommunen förbättras.

Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Avander, Sandra, and Sofia Pipping. "En för alla - Alla för en : Specialpedagogers erfarenheter av samverkan mellan förskola och BVC." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180734.

Full text

Abstract:

Studiens övergripande syfte var att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och barnhälsovård (BVC) gällande tidigare insatser. I dagsläget finns ingen lagstadgad samverkan i förskolan likt skolans elevhälsa och det saknas nationella riktlinjer för hur förskolan ska samverka med andra stödfunktioner såsom BVC. Därför görs idag olika tolkningar av vad detta samverkansuppdrag innebär. Studiens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Axelsson och Bihari Axelssons klassificering av fyra integrationsformer. Vidare har deras visualisering av begreppen autonomi och fusion varit en utgångspunkt för att identifiera olika sätt att organisera samverkan. Specialpedagogiska perspektiv och det salutogena perspektivet har använts för att förstå betydelsen av samverkan, vilka hinder som kan uppstå samt för att tolka och förstå det främjande och förebyggande arbetet. Studien tillämpar en hermeneutisk forskningsansats och empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som omfattar åtta specialpedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet pekar på att organiseringen av samverkanstillfällena kan identifieras som interprofessionella möten. Vidare visar det på att uppföljning är ett utvecklingsområde då det råder brist på återkoppling samt gemensam dokumentation. Detta kan härledas till de sekretessbestämmelser som professionerna omfattas av. Det framgår att samverkan bidrar till att ge barn rätt stöd i tid och att tvärprofessionellt kunskapsutbyte är betydelsefullt för att skapa en helhetsbild av barnets behov. Det framgår även att goda relationer är en förutsättning för att vårdnadshavarna ska ge sitt samtycke så att ärendet kan lyftas vid samverkan. Det främjande arbetet kopplas till de insatser som erbjuds genom samverkan medan det förebyggande arbetet handlar om att sprida och bevara kunskap som erhålls vid samverkanstillfällena. Resultatet pekar också på att det tar tid att etablera en fungerande struktur, skapa samsyn och förståelse för varandras professioner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lauridsen, Anne, and Lena Lundqvist. "Kartläggning av dubbeldokumentation i patientjournalen - förekomst och uppfattningar." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3366.

Full text

Abstract:

Den dokumentation som görs i patientjournaler får allt större betydelse för patientens säkerhet och delaktighet samt för uppföljning och utveckling av vårdens kvalitet. IT-stöd ökar informationens tillgänglighet, men studier visar på brister vad gäller struktur och innehåll.

Syftet med denna studie var att kartlägga i vilken omfattning dubbeldokumentation förekom i den tvärprofessionella, elektroniska patientjournalen, relaterat till sjuksköterskans dokumentation (delstudie I), samt att undersöka personals uppfattningar om dubbeldokumentation och värdet av att använda egen och annan professions dokumentation (delstudie II).

Studien genomfördes på ett länsdelssjukhus där datorjournaler använts i ca 10 år. Trettio strokepatienters journaler analyserades utifrån VIPS-modellens sökord och arbetsterapeuter, läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor (N = 111) besvarade en studiespecifik enkät.

Resultatet visade att 15 % av innehållet i omvårdnadsdokumentationen (exklusive epikris) också fanns dokumenterat på annan plats i journalen, en eller flera gånger. Av omvårdnadsanamnesernas innehåll var 43 % dubbeldokumenterat. Motsvarande andel för omvårdnadsstatus och omvårdnadsåtgärder var 6 % respektive 10 %. När det gäller omvårdnadsepikriserna var 41 % av innehållet även dokumenterat i annan professions epikris. Dubbeldokumentationer förekom oftare mellan sjuksköterska och läkare än mellan sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast. Samtliga professioner ansåg det värdefullt att kunna ta del av varandras dokumentation. Läkarens dokumentation följdes i stor utsträckning av alla. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor följde varandras dokumentation i stor utsträckning. Det var vanligare att man sökte specifik information än läste dokumentationen för att skaffa sig en helhetsbild. Sjuksköterskor sökte också ofta information för att i sin tur lämna denna vidare. Dubbeldokumentation ansågs förekomma mest inom journalens anamnesdel. Tänkbara orsaker till dubbeldokumentation ansågs vara att man inte läser vad andra har dokumenterat, att man vill visa vad som gjorts samt att diktaten skrivs in för sent. Vid jämförelse mellan sjuksköterskor med äldre utbildning respektive de med utbildning enligt 1993 års studieordning visades att sjuksköterskor med äldre utbildning instämde i högre utsträckning till att dubbeldokumentation ofta förekommer mellan läkare och sjuksköterska.

För att undvika onödig dubbeldokumentation krävs, förutom att aktuell information finns tillgänglig, att roller och ansvarsförhållanden mellan professionerna tydliggjorts.

The documentation made in patients’ charts is becoming of greater importance for the safety and involvement of patients and for the follow up and development of the quality of care. IT support increases the accessibility of information, but studies even show deficits pertaining to structure and content. The aim for this study was to survey to what extent double documentation occurs in multiprofessional, electronic patient charts, related to the nurse’s documentation and to investigate staffs’ understanding of the value and usage of other professionals’ documentation.

The study was conducted at a county hospital where computer charts have been in use for about 10 years. Thirty stroke patients’ charts were analysed on the basis of the VIPS models key words and occupational therapists, physicians, physiotherapists, and nurses completed a study specific survey.

The results showed that 15% of the content in nursing care documentation (excluding epicrisis) was also documented in other places in the chart, one or more times. Of the content of the nursing anamnesis 43% were double documented. The corresponding share of the nursing status and nursing interventions were 6% respectively 10%. When it comes to nursing epicrisis 41% of the content was also documented in other professionals’ epicrisis. Double documentation occurs more often between nurses and physicians than between nurses and occupational therapists/physiotherapists.

All of the occupations considered that it is valuable to be able to take part in each others documentation. Physicians’ documentation was followed to a great extent by all. Occupational therapists, physiotherapists, and nurses followed each others documentation to a great extent. It was more common to seek specific information that to read the documentation in order to acquire an overall picture. Nurses sought also often information which in turn was given to others. Double documentation was considered to occur mostly in the section of the chart for anamnesis. Conceivable reasons for double documentation were considered to be caused by not reading what others had documented, to show what had been done, and that dictation was written in too late. At a comparison between nurses with an older education and those with an education according to the 1993 curriculum showed that nurses with an older education agreed to a greater extent that double documentation occurred between physicians and nurses.

Avoiding unnecessary double documentation demands, besides that current information is available, that the conditions of rolls and responsibilities between professionals are clarified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Eriksson, Miia, and Sören Skogvold. "Effekter av Tvärprofessionella standardvårdplaner för palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1181.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Evensson, Sara. "Elevhälsan : En kvalitativ studie om ett tvärprofessionellt team." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-81889.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Emilsson, Johanna. "Elevhälsans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete : Uppfattningar utifrån ett tvärprofessionellt elevhälsoteam." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39949.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Elevhälsan är en väsentlig resurs för elevers lärande, utveckling och hälsa. Samsyn om hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektiv är av betydelse för eleverna. Syfte: Att undersöka hur elevhälsans professioner uppfattar det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande uppdraget. Metod: Fokusgruppsintervjuer genomfördes under februari och mars år 2019 med psykologer, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger. Genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats analyserades materialet. Resultat: Ur analysen framkom fem kategorier och sju underkategorier fördelade under tre domäner, hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Resultatet visade både likheter och olikheter i hur professionerna uppfattade elevhälsans uppdrag utifrån det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektivet. Uppfattningarna utgick ofta från det professionsspecifika uppdraget men ibland tangerade de varandras uppdrag. Konklusion: Både likheter och skillnader fanns i hur elevhälsas professioner uppfattade det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Professionerna inom elevhälsan behöver sträva efter samsyn om de olika perspektiven vilket kan ge elevhälsan en holistisk syn i arbetet för att stödja eleven mot hälsa och lärande.
Background: Pupil health team (PHT) is an essential resource for pupils' learning, development and health. Consensus on health promotion, prevention and remedial perspectives is of importance to the pupils. Purpose: To investigate how the PHT professions perceive the health promotion, prevention and remedial task. Method: Focus group interviews were conducted during February and March 2019 with school psychologists, school nurses, school counsellors and teachers with special educational competence. Through qualitative content analysis with deductive approach, the material was analyzed. Result: Five categories and seven subcategories distributed under three domains, health promotion, preventive and remedial perspectives emerged from the analysis. The result showed both similarities and differences in how the professions perceived the PHT mission from the health promotion, prevention and remedial perspective. The perceptions were often based on the profession-specific assignment, but sometimes they touched on each other's assignments. Conclusion: Both similarities and differences existed in how PHT professionals perceived the health promotion, prevention and remedial work. The profession of PHT needs to strive for consensus on the different perspectives, which can give the PHT a holistic view of the work to support the pupil against health and learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Davidsson, Sanna, and Eklund Ellen Josse. "Faktorer inom det tvärprofessionella samarbetet som kan påverka patientsäkerheten : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67336.

Full text

Abstract:

Introduktion: Det tvärprofessionella teamet är en viktig del inom den svenska hälso- ochsjukvården och samverkan i team är en av sjuksköterskans åtta kärnkompetenser. Attteamet kan samarbeta över professionsgränserna är en grundförutsättning för att dettvärprofessionella teamet ska kunna upprätthålla en patientsäker hälso- och sjukvård.Patientsäkerhet är en av sjukvårdens grundstenar, den ses som frånvaro av vårdskador ochavvikelser. Det finns två huvudgrupper av vårdskador och avvikelser, de som skett pågrund av misstag och de som skett på grund av uteblivna åtgärder. Vårdskador sker till enkostnad av nio miljarder per år i Sverige.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer inom det tvärprofessionellateamets samarbete som kan påverka patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudie utformad efter Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningarutfördes i CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med Polit och Beck(2017) granskningsmall. Fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad metod artiklarvaldes och utgjorde resultatet.Resultat: Under databearbetningen framkom en huvudkategori (Kommunikation) medunderkategorier (strukturer för kommunikation, samsyn angående ansvar- ocharbetsfördelning och brist på respektfullt bemötande ).Slutsats: Studiens resultat visar på att kommunikation är grundläggande för ett gott,patientsäkert samarbete i det tvärprofessionella teamet. Det visade även på att begreppetkommunikation är multifacetterat, och dess framgång ligger på både individuell ochorganisatorisk nivå. För att uppnå en god patientsäker vård är det av stor vikt attorganisationen möjliggör forum för kommunikation samt att var och en av medlemmarna iteamet tar ett personligt ansvar för hur de kommunicerar med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sagström, Mona. "MIG ”Det är inga konstigheter”- Ett systematiskt arbetssätt som utvecklar tvärprofessionellt samarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20205.

Full text

Abstract:

Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas.
Program: Fristående kurs

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Grinde, Malin, and Linn Sundell. "Den gravida missbrukaren : En studie om ett tvärprofessionellt teams arbete med den gravida missbrukande kvinnan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11646.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare. Vi har valt att kalla dessa verktyg för screening, förtroende, anknytning samt intresse och engagemang. Vår viktigaste slutsats är att gravida kvinnor med missbruk har en komplex problematik där flera instanser behöver samarbeta för att kvinnan ska ges ett bra stöd. För att dessa kvinnor inte ska förläggas mellan de berörda instanserna är det fördelaktigt om det finns någon som har etablerat kontakt med kvinnan och berörda instanser. Nyckelord: Missbruk, graviditet, roll, motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Hedbrant, Lisa. "Att arbeta i ett tvärprofessionellt team : Hur ett ökat samarbete med olika yrkesgrupper har påverkathemtjänstpersonalens yrkesidentitet." Thesis, Linnaeus University, School of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7420.

Full text

Abstract:

A multi professional team use different professional skills to a specific target. The people in the team complement each other to achieve the best performance possible. Professional identity is a mix between the professional and personal identity. Social identities, like professional identity, is a product of social categorization and social comparison. The purpose of this study was to examine how increased cooperation in cross-disciplinary teams has affected the professional identity of home care staff. The method I used to gather my material were focus groups with home care staff in relation to their workplace. Five focus groups were conducted and formed the basis of the results. I used parts of and got inspired from the hermeneutic approach in the analysis of my empirical findings. The results were interpreted by the social identity theory and the concepts of identity, professional identity and the dual task. The results show that home care staff finds it difficult to describe what their role is in the profession. The team's work has affected the staff to feel stronger in their profession and occupation. They have been able to learn from the other team members and have got a deeper understanding of the other team member’s profession. They also believe that the home care staff group has become more of a united group now that they know more about each other's work, work more equal and have more discussions within the group. Home care staff professional identity has been influenced, as all work within the team goes toward a common explicit goal. This has made stronger professional identity within the group and they can identify themselves more with each other. The teams work towards the common goal has also contributed to that they experience cooperation, understanding and affinity with the other team members. This has broadened their professional identity and they have become part of a new group - the team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Johansson, Malin, and Helena Karlsson. "Samarbetets krona och klave : En studie om samarbetet inom tvärprofessionella team utifrån hälso-och sjukvårdskuratorers perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85950.

Full text

Abstract:

Syftet var att studera hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av att arbeta i tvärprofessionella team samt hur det upplever sin egen yrkesroll. Vidare studerades deras erfarenheter av hur de upplevt att pandemin påverkat deras och teamets arbete. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex hälso- och sjukvårdskuratorer inom två olika verksamheter. Vår empiri analyserades med stöd av systemteori, interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning. Av resultatet framgick å ena sidan att kuratorerna såg positivt på att ingå i tvärprofessionella team eftersom det var givande för både dem själva som professionella och för patienterna. Bidragande orsaker var bland annat patientcentrerad vård, emotionellt stöd, bredare kunskapsbas och främjandet av arbetsglädjen. Hög arbetsbelastning och tidsbrist visade sig å andra sidan vara en negativ faktor som kunde påverka samarbetet. Resultatet kunde urskilja att kuratorn inte hade någon tydlig arbetsbeskrivning och att konsekvenser av yrkesrollens otydlighet kunde orsaka en känsla av att vara vårdens slasktratt och en svårighet i att förstå rollens avgränsningar. Trots att kuratorerna upplevde en god kommunikation så nämndes försvårande omständigheter som för stora team, tidsbrist, förändrade kommunikationsvägar utifrån pandemin samt övergången till digitala möten i relation till fysiska. En slutsats vi gör är att ett samarbete kräver sociala relationer och sammanhållning och att en möjliggörande faktor till detta är mindre team med en balanserad samarbetsstruktur och tydlig arbetsbeskrivning för samtliga professioner i teamet.Hälsofrämjande aspekter behöver även få en högre prioritet i det digitala arbetssättet som pandemin bidragit till för att stärka sociala relationer och samarbetet i det tvärprofessionella teamet.
The aim was to study the experience of healthcare curators working in cross-professional teams and how they experience their own professional role. Furthermore, their experiences of how they experienced the pandemic affected their work and that of the team were studied. The information was collected through semi-structured interviews with six healthcare curators in two different activities. Our empirical data was analyzed using system theory, interaction rituals and emotional energy, as well as previous research. The results showed, on the one hand, that the curators were positive about being part of cross-professional teams because it was rewarding for both themselves as professionals and for patients. Contributing causes included patientcentred care, emotional support, a broader knowledge base and the promotion of job satisfaction. High workload and lack of time, on the other hand, proved to be a negative factor that could affect cooperation. The result could discern that the counsellor had no clear job description and that consequences of the ambiguity of the professional role could cause a feeling of being the sleagre steering wheel of care and a difficulty in understanding the boundaries of the role. Although the curators experienced good communication, aggravating circumstances such as magnifying teams, lack of time, changing communication paths based on the pandemic and the transition to digital meetings in relation to physical ones were mentioned. One conclusion we make is that collaboration requires social relationships and cohesion and that an enabling factor to this is smaller teams with a balanced collaboration structure and clear job description for all professions in the team. Health promotion aspects also need to be given a higher priority in the digital way of working that the pandemic has contributed to in order to strengthen social relations and cooperation in the cross-professional team.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Jastan, vash Shabnam, and Helen Simonen. "Distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22200.

Full text

Abstract:

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen.
Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Fredman, Johanna. "Det gäller att hamna i nyfikenhet : En studie kring tvärprofessionella möten beträffande måluppfyllelsen för elever med hörselnedsättning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139835.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to contribute experience and insights, based on an interdisciplinary collaboration that can enhance the learning environment for hard of hearing pupils and ultimately their knowledge development. Hard of hearing pupils have lower goal fulfillment than hearing pupils. With this thesis I want to highlight the insights the participants in the research circle made on the basis of written and verbal dialogue. A qualitative content analysis has been used as a method of analysis in this study where the focus has been on a search for the similarities and differences based on the participants' written reflections. The study shows that the participants in the research circle by using and internalizing various tools in the social interaction develops the ability to enter into dialogue with each other and themselves. Which leads to that meaning and understanding are created for each other's activities. By starting from everyday situations and activities the dialogue leads to insights and a deeper understanding of the other activity. The study shows how the participants in both practices, who elementary school and hearing habilitation forms, creates a collective memory that promotes collaboration. Which ultimately should benefit the pupils' knowledge development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ottosson, Marie, and Maia Appelfeldt. "Komplexitet i samverkan -En studie om specialpedagogens roll som en del av ett tvärprofessionellt team riktat mot förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28927.

Full text

Abstract:

*Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.*Förväntat kunskapsbidragStudien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner?*Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner.*Frågeställningar1.Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2.På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll?3.Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd?*TeoriArbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet.*MetodArbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell.*ResultatUr resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner.*Specialpedagogiska implikationerYrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället.*NyckelordOrganisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Olausson-Westermark, Susanne. "Språkstörning - handlar det bara om språk? : En kvalitativ studie om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100063.

Full text

Abstract:

I många kommuner finns språkklasser. För att bli mottagen till språkklass krävs någon diagnos inom språkstörning. Aktuell forskning gör gällande att språkstörning sällan är en isolerad funktionsnedsättning. Barnets svårigheter kan förklaras utifrån att språkstörning är den mest framträdande funktionsnedsättningen vid en given tidpunkt eller att språkstörningen är en markör på andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar främst i skolålder. Syftet med studien är att få kännedom om beslutsfattares och pedagogers erfarenheter och uppfattningar om begreppet språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar samt hur detta påverkar kriterier och beslut som ligger till grund för mottagande till språkklass. Konkreta frågeställningar är: Hur definierar förvaltningschefer, rektorer och pedagoger begreppet språkstörning? Vilka kriterier finns för språkklass och hur avgränsas och definieras de? Vilka erfarenheter och kunskap finns om språkstörning och överlappande utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar? Undersökningen genomfördes som kvalitativ forskningsintervju med nio intervjudeltagare på organisations-, grupp- och individnivå i tre kommuner. Utgångspunkten är en fenomenologisk ansats som ger möjlighet att undersöka och beskriva intervjudeltagarnas erfarenheter och uppfattningar inom ämnet. Resultatet visar att språkstörning uppfattas som ett komplext begrepp och att det finns stora skillnader i hur intervjudeltagarna definierar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Det framkommer att språkstörning kan förändras över tid och att andra symptom kan framträda tydligare. I beskrivningarna antas språkstörning ha en särställning till andra diagnoser för att den är kombinerad på så många olika sätt och att den har så många olika grader. Detta medför svårighet att avgränsa och gradera språkstörning i kriterier till språkklasser. Kriterier för mottagande till språkklass ser olika ut i kommunerna. Det framkommer vidare att logopeder har ett stort ansvar vid organisation av språkklasserna till exempel när det gäller att upprätta kriterier och vara med vid beslut om mottagande. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om mottagande. Det visar sig också att föräldrar har en viktig roll men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till språkklass. I resultatet framgår att majoriteten av barn med språkstörning i skolålder har andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och att det är svårt att förstå vad som är beroende av vad. Många barn med språkstörning har en långsam inlärningstakt och den kommunikativa förmågan är nedsatt. Ofta har eleverna pragmatiska svårigheter som sannolikt kan relateras till såväl språkliga problem som till andra kognitiva problem, exempelvis brister i uppmärksamhet och arbetsminne. Intervjudeltagarna poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. De flesta intervjudeltagarna är överens om att ett barn med språkstörning och andra överlappande funktionsnedsättningar skulle kunna tillhöra en språkklass. Samtidigt finns en vilja att kunna avgränsa och vara tydlig med att det ska vara barn med primär språkstörning som går i språkklass. Resultatet visar en saknad av ett gemensamt synsätt i kommunerna kring organisation, rutiner, underlag vid beslut, upprättande av kriterier och arbetssätt i språkklasser. Med detta visar resultatet vikten av att ha ett tvärvetenskapligt synsätt på barn med språkstörning. Olika professioner behöver "bygga broar" och uppföljningar i utredningsteam bör ske under tidig skiolålder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Andersson, Frida, and Moa Lindberg. "Kurator inom hälso- och sjukvården : En kvalitativ studie om kuratorns upplevda arbetssituation." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121114.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvårdens upplevda arbetssituation ser ut. Studien tar upp olika faktorer som påverkar kuratorn i dennes arbete, bland annat faktorer som stress, arbetsmiljö, delaktighet samt yrkesrollens status för att nämna några. Kuratorn beskrivs som en ensamprofession i ett medicinskt kontext och med den här studien försöker vi få en bild av hur detta kan påverka kuratorerna i deras arbetssituation. Genom en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med kuratorer från hälso- och sjukvården har vi fått fram vårt resultat. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av Grundad teori. Resultatet visar bland annat att flera kuratorer inom hälso- och sjukvården upplever en hierarki mellan de olika professionerna på sin arbetsplats. Respondenterna i studien anser att en yrkeslegitimation skulle kunna göra skillnad för statusen på socionomyrket. Resultaten visar också att både den fysiska och psykiska arbetsmiljön påverkar kuratorerna i deras dagliga arbete. Respondenterna lyfter även fram hur viktigt det är med delaktighet och påverkan, både kring deras egen arbetssituation men också verksamheten i stort.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Levallius, Johanna. "Samtalsterapi på vårdcentral – varför, hur och för vem?" Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1211.

Full text

Abstract:

Approximately one third of all patients in primary care have a psychosocial component to their illness that requires adequate professional treatment. However, primary care is insufficiently prepared for these patients. The aim of this case-study was to evaluate a pilot project in primary care offering psychotherapy as a treatment alternative. The data collected includes 1) data from 352 referred patients regarding demographics, diagnosis, treatment duration and pre- and post health status, 2) a patient-satisfaction questionnaire and 3) interviews with six therapists and five medical doctors. The treated patients improved significantly and showed a high degree of satisfaction. Doctors and therapists agreed on the advantages of cooperation and of psychotherapy as a treatment alternative in the primary care setting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karlsson, Evelina, and Veronica Wellbring. "Samverkan, värk eller mästerverk? : En kvalitativ studie om samverkan vid ett Barnahus." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27362.

Full text

Abstract:

This is a qualitative study based on interviews with professionals who are cooperating at a children advocacy center, in swedish called “Barnahus”. The center, Barnahus, pulls together law enforcement, criminal justice, child protective service, medical and mental health workers in to one coordinated team. Children suspected to be victims of any kind of violence or sexual abuse shall, at Barnahus, be offered coordinated efforts and support all the way from suspicion to possible intervention. The aim of the study is to examine how the participants involved relate to collaboration in Barnahus. The study will also present the success factors and barriers to collaboration that identifies by the participating actors, who are mentioned above. The study will provide insight and understanding of how collaboration can be represented in multiprofessional activities in practice.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Björnwall, Jessica, and Christine Skillborg. "”Ständig känsla av otillräcklighet” : En kvalitativ studie om det kompensatoriska uppdraget i teori och praktik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-83982.

Full text

Abstract:

Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Odelius, Nina. "På samma planhalva : En fallstudie om socionomens roll och möjlighet till inflytande inom det tvärprofessionella teamarbetet i en hälso- och sjukvårdsorganisation." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6871.

Full text

Abstract:

Titel: Working on the same conditions - A case study on the role of social workers and the ability to influence within the cross-professional teamwork in a healthcare organization. The purpose of this study has been to describe and understand the role and influence of social workers in the cross-professional teamwork within a healthcare organization. The study has been conducted as a case study with qualitative semistructured interviews with seven professionals in the organization, three of which are social workers. The material has been analyzed using previous research and through a theoretical reference framework where I chose to use three key concepts; role, influence and teamwork. Previous research shows that the legitimacy of the social worker is low in comparison to other professions in healthcare, which is also affected by the fact that members of other professions find it hard to understand what the role of social work within health care is. Social workers have in several studies indicated that they feel a need to defend their social position. Research has also shown that many state that it is the physician in the team who determines the working climate and ability to jointly respect the occupational groups. The result of this study shows an organization where the cross-professional work is part of the very essence of the business. Social workers have the same opportunity for influence within the organization as other professions, and is valued based on the unique knowledge that forms an essential part of the business. The role of the social worker is also clear to other teammembers. Therefore this study shows an organization in which the role and opportunity of influence for social workers is affected very positively in relation to previous research. The study also shows that there are challenges in the organization's activities. These concern issues of stress and to have sufficient capacity, which informants realate to a company in rapid development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Edlund, Christine, and Anna Rengbo. "EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33365.

Full text

Abstract:

SammanfattningRengbo, Anna & Edlund, Christine. (2020). EHM – en ledstjärna i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas bidra med kunskap om hur skolpersonal ser på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka olika uppfattningar det finns om vad detta arbete innebär. Denna kunskap skulle kunna användas som utgångspunkt för planering av skolans utbildningsbehov inom området. För den undersökande skolans del blir studien också en utvärdering av elevhälsomötet (EHM), som mötesmodell och bidrag till skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika uppfattningar det finns bland pedagoger och elevhälsa kring vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär och huruvida EHM kan bidra till att utveckla detta arbete. Studien utgår från följande frågeställningar:•Vilka olika uppfattningar finns om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är bland skolpersonal? •Vilka olika uppfattningar finns om EHM:s möjlighet att utveckla verksamhetens hälsofrämjande och förebyggande arbete?TeoriFör att tolka resultatet i studien har det systemteoretiska perspektivet använts. Vi har genom att rikta blicken mot helheter, mönster och sammanhang undersökt på vilka nivåer; individ-, grupp- eller organisationsnivå, som uppfattningar om hälsofrämjande och förebyggande arbete ligger på. Genom att titta på kontexten, hur företeelser hänger samman och påverkar varandra samt betydelsen av att ha ett öppet system, så har uppfattningar om hur arbetsmodellen EHM kan bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet tolkats.MetodDet empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med; tre pedagoger från olika årskurser, specialpedagog, kurator och speciallärare i matematik på en skola. Den insamlade empirin har sedan bearbetats med inspiration av en fenomenografisk ansats.ResultatResultatet visar på tre olika sätt att uppfatta begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete - som två olika begrepp, som samma begrepp eller som två diffusa begrepp. Hälsofrämjande arbete uppges i huvudsak vara aktiviteter på grupp- eller organisationsnivå, som att skapa ett bra klassrumsklimat präglat av elevinflytande, arbetsro och goda relationer, samtalsgrupper kring nätetik, källkritik och pubertet samt god samverkan mellan elevhälsa och pedagoger kring elever. Förebyggande arbete beskrivs oftare som aktiviteter på individnivå, som tidig kontakt med vårdnadshavare kring frånvaro, kartläggning av elever och tidiga insatser. EHM bidrar, enligt respondenterna, till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på skolan genom att gynna kollegialt lärande, nyttja det tvärprofessionella perspektivet, generera nya tankar, ge förutsättningar för tidiga insatser och påverkansmöjlighet samt en upplevelse av gemensamt ansvar och mindre stress. Utmaningar som lyfts fram i samband med EHM är att all personal i verksamheten inte deltar, att det är för långt mellan mötestillfällena och att det inte sker någon tydlig uppföljning kopplat till det som diskuteras.Specialpedagogiska implikationerStudien visar att det finns olika uppfattningar om vad begreppen hälsofrämjande och förebyggande betyder. Specialpedagogen har en viktig roll i att klargöra dessa begrepp för att skapa samsyn inom verksamheten. Det tvärprofessionella perspektivet framkommer vara viktigt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, liksom kollegialt lärande. Allas kompetenser måste nyttjas på rätt sätt och specialpedagogen behöver vara aktiv i sin handledarroll. Enligt respondenterna bidrar EHM till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på den aktuella skolan. Som specialpedagog kan du sprida kunskap om och förankra modellen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sundqvist, Sara, and Kristin Wiström. "Specialpedagogen i förskolan - spindeln i nätet eller räddaren i nöden? : Hur olika förutsättningar påverkar specialpedagogers förebyggande och främjande arbete." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189856.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagogers förebyggande och främjande arbete i förskolan påverkas av formuleringar i lagar och styrdokument samt hur organisationens förutsättningar påverkar specialpedagogernas förebyggande och främjande arbete. Detta utifrån att det saknas tydliga formuleringar och riktlinjer gällande det specialpedagogiska arbetet i förskolan samt riktlinjer för vem som ansvarar för samordning av stödinsatser för barn i förskoleåldern. I studien har 12 specialpedagoger med anställning mot förskoleverksamhet deltagit i kvalitativa intervjuer gällande specialpedagogiskt förebyggande och främjande arbete i förskolan. Resultaten har bearbetats genom tematisk analys och diskuterats i relation till systemteori. Studien visar att det finns stora variationer i hur det specialpedagogiska arbetet är organiserat i förskolan vilket skapar olika förutsättningar för specialpedagoger att fokusera på den förebyggande och främjande delen av uppdraget. En slutsats är att specialpedagogens arbete i förskolan är viktigt och tycks kunna bidra till det förebyggande och främjande arbetet genom att sprida kunskap till pedagogerna. Studien belyser att specialpedagogens uppdrag i förskolan är komplext och påverkas av flera faktorer på olika nivåer såsom styrdokument, arbetsgivarens syn på uppdraget, organisationens ramar, förväntningar och samverkan med andra yrkesprofessionella. Det framstår som betydelsefullt att det förebyggande och främjande arbetet utgår från en helhetssyn på barnets situation där relationerna och samarbetet mellan alla runt barnet blir centralt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Andersson, Maria, and Josefin Göthe. "Att verka mot ett gemensamt mål : En kvalitativ studie om samverkan i Barnahus Gävleborg." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16973.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om samverkan. Syftet med studien var att undersöka den samverkan som äger rum inom verksamheten Barnahus i Gävleborgs län. Empirin samlades in med kvalitativa halvstrukturerade interjuver med sju verksamma inom Barnahus. Resultatet visar att samverkan existerar och yttrar sig i olika nivåer beroende på profession och arbetsmoment. Uppsatsen ger vidare belägg för att samverkan är ett komplext fenomen men att en ständig utvecklingsprocess inom verksamheten pågår. Vissa problemområden från tidigare forskning kvarstår fortfarande och bör utvecklas. En positiv inställning till samverkan har genomsyrat intervjupersonernas utsagor.
This essay is based on a qualitative study, and is first and foremost about cooperation. The purpose of the study was to examine the cooperation which takes place within Barnahus, in the county of Gävleborg. This study was conducted in order to understand how the cooperation manifests itself. The empiric data was collected by ways of qualitative half-structured interviews with seven active personnel in Barnahus. The results show that cooperation does exist and manifests itself in different levels depending on profession and suboperation. The essay’s conclusions showed that cooperation is a complex phenomenon, but there is an ongoing development process within the function. Some problematic areas from earlier research remain, and should be developed. A positive attitude towards intercommunion/cooperation has permeated the interviewees’ statements.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gårdeman, Cristin, and Gunnel Sundberg. "Att samverka i gymnasieskolan : -en studie om specialpedagogers upplevelse av samverkan med elevhälsan och pedagogisk personal." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67540.

Full text

Abstract:

Specialpedagoger har ett ansvar för att samverka med övriga yrkesgrupper i elevhälsan och med pedagogisk personal för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande och utveckling. I de uppdragsbeskrivningar och direktiv som finns för elevhälsan och det specialpedagogiska uppdraget understryks nödvändigheten av samverkan. Syftet med denna studie är att närmare undersöka hur specialpedagoger i gymnasieskolan upplever den del av professioner som handlar om samverkan. Vi utgår ifrån en kvalitativ metod och har genomfört intervjuer med specialpedagoger som empiri och har inspirerats av kulturanalysens dimensioner för att kategorisera specialpedagogernas beskrivningar och sätter det som framkommer i relation till yttre ramar för skolans elevhälsoarbete. Teorier om grupptillhörighet och tvärprofessionella team relateras också de till specialpedagogernas uttalanden. Resultatet visar att gymnasieskolan är en komplex verksamhet där verkningsfull samverkan blir en utmaning, då en kultur med flera olika perspektiv blir synlig. Ansvaret för samverkan kring elever i behov av stöd samt för utveckling av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet vilar tungt på det lokala elevhälsoteamen och i specialpedagogernas beskrivningar tonar begreppet samsyn fram som en viktig faktor för att utveckla arbetet med samverkan. Kulturen i förhållande till de yttre ramarna skapar ett frirum för att utveckla det gemensamma elevhälsoarbetet. Aktörsberedskapen framstår som varierande på de olika skolorna, vilket utgör ett dilemma för utvecklingsarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Kraska, Lisa. "Behandling med ätstörningspatienter." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5151.

Full text

Abstract:

Inledning: Inom ätstörningsbehandling arbetar man ofta i tvärprofessionella team, olika professioner med olika teoretisk kunskap och inriktning. Finns det egentligen någon gemensam bas dem emellan och vad skulle den kunna vara? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en gemensam bas mellan professioner i arbetet med ätstörningspatienter. Frågeställningar: Finns det någon gemensam bas olika professioner emellan inom ätstörningsvården? Om, hur skulle den kunna tas till vara? Metod: Studien är kvalitativ. Fem personer med olika professioner inom ätstörningsvården intervjuades; en arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, psykolog/psykoterapeut och en sjukgymnast. Resultaten: Resultatet i denna studie visar att det hos terapeuterna finns en samsyn i relation till ätstörningsproblematik, dess uppkomst, vård och behandling, baserat på affekternas roll. En del av problematiken hos den ätstörda handlar om känslor och affekter som behöver hitta rätt känslomässiga uttryck istället för att ta sig uttryck genom maten. Den egna viljan och motivationen till att bli frisk finns med i mötet med patienten i form av motivationsarbete oavsett profession. Slutsats: För att ätstörningsbehandlingen ska nå framgång är det viktigt att det hos patienten finns en motivation till att bli frisk, att patienten får förtroende för behandlingen och lär sig att känna igen känslor och affekter.
Introduction: In the eating disorder treatment you work most often in interdisciplinary teams, different professions with different theoretical knowledge and specialization. Is there really any common ground between them, and what would it be? Purpose: The purpose of this qualitative study is to investigate if there is a common ground between professions in the process of eating disorder patients. Questions: Is there any common ground between various professions within the eating disorder treatment. If, how could it be utilized? Method: Five people with different professions within the eating disorder treatment were interviewed, an occupational therapist, nurse, nutritionist, psychologist / psychotherapist and physiotherapist. Results: The results of this study show that the therapists there is a consensus in relation to the eating disorder problems, des emergence, care and treatment. Their willingness and motivation to get healthy is with the meeting with the patient in the form of motivational work regardless of profession. A conclusion of the study is that the base between professions and what unites the different professional groups are thoughts about the affect of the role in terms of development and treatment. To deal with the issue of the eating disorders is about feelings and emotions that need to find the right emotional expression instead of being expressed through food. Conclusion: For eating disorder treatment to achieve success, it is important that the patient´s motivation to be healthy, the patient gain confidence in reading and learn to recognize feelings and emotion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Cuci, Albina. "Frivillighet kontra tvång : samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst kring patienter som slussas ut från rättspsykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8322.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to gain insight into professional`s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional`s experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study`s empirical data was obtained through eight semi-structured interviews with five social workers from the social services and three counselors`s at the forensic ward. National and international previous research in interdisciplinary collaboration that was relevant for my study has been obtained. For the analyze I combined previous research, the result from my interviews and my theoretical framework. Conclusions show that the professionals believe that communication between social services and forensic psychiatry is good and that both parties focus on the individual patient. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the organizations, work areas, responsibility, and resources and that the legislation is different. All the interviewees have a wish to improve and develop the collaboration between them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Jacobson, Lena, and Ida Elveskär. "Sekretess i elevhälsoteamet utifrån skolsköterskans perspektiv : hjälp eller hinder?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13649.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Skolsköterskan är en del i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har med sin tvärprofessionella kompetens möjlighet att fånga olika perspektiv för att kunna sätta in rätt insatser för elever. Informationsutbytet inom teamet har dock visat sig vara en utmaning för att nå god samverkan. Skolsköterskans arbete innebär en känslig balans mellan att bidra till elevhälsoteamets arbete, att hålla sekretessen och värna om elevens värdighet och integritet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors uppfattning om vad sekretessen har för betydelse i arbetet i elevhälsoteamet. Metod: Fenomenografisk metod med induktiv ansats. Åtta informanter deltog genom att besvara kvalitativt utformade frågor via mail. Datan analyserades med fenomenografins analysmetod i sju steg. Resultat: Skolsköterskorna uppfattade att det fanns olika uppfattningar och kunskaper kring sekretessen vilket påverkade informationsutbytet. Sekretessen uppfattades också som en isolerande faktor då skolsköterskorna kände sig ensamma i sin profession. Genom behovet av medgivande uppfattades sekretessen som en fördröjande omständighet i elevärenden. Skolsköterskorna beskrev att sekretessen ökade tilliten från elever och vårdnadshavare och att tilliten var viktig för att få medgivande och därmed eliminera det eventuella hinder som sekretessen kunde orsaka. Konklusion: Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt uppfattade skolsköterskorna sekretessen ibland som ett hinder i elevhälsoteamsarbetet men som värdefull i relationen med elev och vårdnadshavare.
Background: The school nurse is part of the student health team. With its interdisciplinary skills, the student health team is able to identify different perspectives in order to put in place the right efforts for pupils. However, the information exchange in the team has proved to be a challenge for achieving good cooperation. The school nurse’s work involves a sensitive balance between contributing to the work of the student health team, keeping confidentiality and protecting student’s dignity and integrity. Purpose: To investigate the school nurse’s perception of the impact of secrecy on the work of the student health team. Method: Phenomenographic method with inductive approach. Eight subjects participated by answering qualitatively formulated questions by mail. The data was analyzed by the methodology of the phenomenon in seven steps. Result: The school nurses perceived that there were different perceptions and understandings about secrecy, which affected the exchange of information. Secrecy was also perceived as an isolating factor when the school nurses felt alone in their profession. Due to the need for consent, confidentiality was perceived as a delayed circumstance in order to help students. School nurses reported that confidentiality increased trust from students and guardians and that trust was important in order to obtain consent, thus eliminate the possible barriers that secrecy could cause. Conclusion: Based on ethical approach, the school nurses perceived confidentiality as an obstacle in student health team work but as valuable in the relationship with student and guardians.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Olerud, Sofia, and Ellinor Öhman. "Vad ska vi göra med all ADHD? : Socialtjänstens, skolans och neuropsykiatrins attityder och förståelse av ADHD hos barn i Gävleborgs län." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19597.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Gustavsson, Therese, and Therese Doverstål. "Familjen & diabetesteamet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-183803.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Typ 1-diabetes en av de vanligaste, svåra kroniska sjukdomarna bland barn och ca 8000 barn i Sverige är drabbade. Vid insjuknande får barnen kontakt med tvärprofessionella diabetesteam, en kontakt de behåller till 18 årsdagen. Det finns flera fördelar med teamarbete och de tvärprofessionella teamen uppskattas av både personal, patienter och anhöriga. Teamets kompetens och sammansättning har en stor betydelse kring vården för familjerna. Motiv: Målet är att bidra med en ökad förståelse av det stöd tvärprofessionella team kan bidra med samt eventuellt finna förslag på utvecklings- och förbättringsarbete inom diabetesvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelse av stöd från tvärprofessionella diabetesteam. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Resultat: Föräldrarnas erfarenheter av diabetesteamets stöd genomsyrades av positivitet, men visade även en viss brist på föräldrastöd. Intervjuernas resultat mynnade ut i 3 huvudkategorier; ”Stödjande relation”, ”Stöd i lidande” och ”Stöd i vardagen”. Konklusion: För att möta upp föräldrarnas behov av stöd krävs en förändring kring diabetesteamens arbete. En mer individanpassadomvårdad, där även föräldrars psykosociala behov inkluderas vilket gynnar hela familjen.
Background: Type 1-diabetes is one of the most common, severe chronic diseases among children and about 8000 children in Sweden are affected. When the children get sick, they get in touch with interprofessional diabetes team, a contact they keep until their 18th birthday. There are several benefits to teamwork and the interprofessional teams are appreciated by staff, patients, and relatives. The team’s competence and composition are of great importance in the care of the families. Motive: The goal is to contribute with an increased understanding of the support that interprofessional teams can contribute with and possibly find proposals for development and improvement work in diabetes care. Aim: The aim of the study is to find out parent’s experience of the support from the diabetes team.Methods: A qualitative interview study.Result: The parent´s experiences of the diabetes team´s support was permeated by positivity, but also showed a certain lack of parental support. The results of the interviews resulted in 3 main categories: “Supportive relationship”, “Support in suffering” and “Support in everyday life”. Conclusion: To meet the parent´s need for support, a change in the work of the diabetes team is required. A more individualized care, where parent´s psychosocial needs are also including, which benefits the whole family.

Presenationen genomfördes via zoom, anordnad av Instutionen för omvårdnad, Umeå Universitet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Bengtsson, Amanda, and Nikita Björnebäck. "Studie- och yrkesvägledare: elevhälsoteamens kameleonter : En kvalitativ studie om studie- och yrkesvägledares roll i gymnasieskolans elevhälsoteam." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185393.

Full text

Abstract:

Vår studie syftar till att undersöka vilken upplevd roll några studie- och yrkesvägledare har eller skulle kunna ha i elevhälsoteam. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex olika informanter, fyra studie- och yrkesvägledare och två elevhälsoteamansvariga och tittat på deras erfarenheter och åsikter kring studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoteam. Våra forskningsfrågor är: Hur ser studie- och yrkesvägledarnas roll ut och hur används dennes kompetenser i elevhälsoteamens arbete? Hur ser de elevhälsoteams-ansvariga på studie- och yrkesvägledarens roll och kompetenser i elevhälsoteamen? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna och de EHT-ansvariga samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och övriga professioner i elevhälsoteamen? Resultatet visar att samtliga av studiens informanter är eniga om att studie- och yrkesvägledare ska ingå i elevhälsan. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare besitter kompetenser som ingen annan i elevhälsoteam har, om bland annat utbildningsvägar, skolgångar och samtalsfärdigheter. Vidare framkommer det att det tvärprofessionella samarbetet i elevhälsan visar sig både ha för- och nackdelar.
Our study aims to explore what experienced role some school counselors have or could have in school-health teams. We have explored this through qualitative interviews with six different informants, four school counselors and two leaders of school-health teams. We have examined their experiences and opinions about the school counselor’s role in school- health teams. Our research questions are: How does the school counselor’s role look like and how are their competencies being used in school-health teams? How does leaders of school-health teams see the school counselor’s role and competencies in the work done by school-health teams? How does the school counselor and the leader of the school-health teams experience the cooperation between the school counselor and the other members of the school-health team? The results show that all our informants agree that the school counselor should be a part of the school-health team. They also agree that the school counselor have competencies that no other member of the school-health team have, including knowledge about educational routes, schooling, and conversation methodology. Furthermore, our study shows that the interprofessional cooperation in the school-health team prove to have both pros and cons.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Engström, Malin, and Hanna Ramsten. "Tidigt förebyggande arbete med barn - hur vi värnar om framtidens medborgare : Ska socionomen vara en del av framtidens barnhälsovård?" Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6958.

Full text

Abstract:

Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är: Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning. Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité. Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden.
This study wants to identify how the early prevention work looks in the society as well as how it could be developed. The purpose with this study is to exam the early prevention work for children, also if an implementation of a social worker in the children health care could develop the early prevention work that exist today. The study has a qualitative approach and an inductive view. A general strategy has been used to reach the empirics, that is gathered through four semi structed interviews and a review of current research in the field. The problem perspective is a foundation for processing and coding the interviews in the study. The study uses the bioecological model as the theory to process the coding and analysis of the interview empirics. From the theory three of the systems are used, micro-, exo and macrosystems. The study reaches conclusions from the systems that are: Micro conclusion: Early prevention work must be taken more seriously and occur in a greater extent. Exo conclusion: The interprofessional team should exist, along with the social worker, to perform early prevention work of good quality. Macro conclusion: To focus on early prevention will reduce high costs in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Duarte, Anette. "Standardvårdplaner – till vilken nytta?" Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-5836.

Full text

Abstract:

Standardvårdplaner är vanligt förekommande inom hälso- och sjukvård och är under ständig utveckling. Standardvårdplaner är i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. Standardvårdplaner används som ett hjälpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vården för en specifik patientgrupp och är en på förhand formulerad vårdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrågas om standardvårdplaner faktiskt minskar mängden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vårdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som användande av standardvårdplaner leder till. I litteraturstudien bearbetades 10 vetenskapliga artiklar som grund för resultatredovisningen. Resultatet visar att standardvårdplaner kan höja vårdkvaliteten, minska mängden dubbeldokumentation och leda till att tid frigörs till patientnära arbete. Det finns emellertid studier som visar på det motsatta. Standardvårdplanen kan ses som ett verktyg som underlättar en jämlik, högkvalitativ vård till alla patienter oavsett vem som vårdar. Utveckling av standardvårdplaner i vården bör ske på ett strukturerat och vetenskapligt sätt och tid till detta bör prioriteras. Litteraturstudien redovisar motstridiga resultat vilket indikerar behovet av fortsatt forskning av vilka effekter standardvårdplaner har för vården, både sett ur patientperspektiv, personalperspektiv samt ur ett organisatoriskt perspektiv.

Standardized care plans are commonly used in health care and are under constant development. Standardized care plans are to varying degrees evidence-based and designed with varying quality. Standardized care plans are used as a tool for improving the quality of care and are seen as a pre-formulated treatment plan. Research is needed into whether standardized care plans reduce the amount of redundant documentation, save time and increase quality of care. The aim of this literature study was to describe the situation regarding effects of using standardized care plans. In this study 10 scientific articles were analyzed. Results show that standardized care plans can improve quality of care, reduce redundant documentation and decrease time spent on documentation. However, there are studies that demonstrate the opposite. Standardized care plans can be seen as a tool for providing high-quality basic care for all patients. Scientific evidence should be used for development of standardized care plans and therefore priority should be given to making resources for this work available. There is a need for further research to validate the effects of standardized care plans as the results from this literature study are ambiguous. It would also be interesting to compare the views from patients, staff and management on the effects of using standardized care plans.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Larsliden, Bibbi. "Ett nytt sätt att arbeta med elevhälsa? : En fallstudie om förebyggande, hälsofrämjande och åtgärdande arbete i ett elevhälsoteam." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-373209.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur elevhälsoteam kan gestaltas för att inte bara vara åtgärdande utan även hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning, nationella granskningar och rapporter har visat på svårigheter för elevhälsoteam att arbeta utifrån sitt uppdrag att vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att undersöka om elevhälsoteamets som studeras arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Indikatorer i en tidigare pilotstudie indikerar på att så är fallet och syftet är att undersöka detta närmare och om det iså fall finns en brytpunkt när elevhälsoteamet började arbeta på detta sätt. Vidare är syftet att, om det finns en brytpunkt, undersöka vilka faktorer som bidragit till att detta arbetssätt utvecklades och vilka faktorer som upprätthåller detta. Studiens teoretiska ansats är systemteori om lärandeorganisationer samt teori om tvärprofessionella team. Andra ansatser är olika specialpedagogiska perspektiv, ett salutogent perspektiv samt ekologisk utvecklingsmodell. Dessa teorier används även i analysen. En variant av metodtriangulering har använts. Detta innebär att empirin är insamlad från flera olika källor för att identifiera olika perspektiv på elevhälsoarbete i materialet samt se var samstämmighet föreligger. Följande datamaterial har samlats in: a) 13 observationer av elevhälsoteamsmöten med lärare b) 3 observationer av elevhälsoteamsmöten utan lärare c) en fokusgruppsintervju med elevhälsoteamet d) en intervju med psykolog i elevhälsoteamet e) en intervju med två rektorer f) en fokusgruppsintervju med elever med åtgärdsprogram samt g) en enkät till alla pedagogerna på skolan. Observations- och intervjumaterialet har transkriberats och samtliga material har analyserats genom att identifiera återkommande teman och sedan tolka dem genom tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Elevhälsoteamet i undersökningen har rört sig från att arbeta mest med åtgärder till att även arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skiljer sig således till delar från elevhälsoteam som studerats tidigare. Rektors roll var viktig för att utvecklingsarbetet skulle inledas men även för att upprätthålla arbetssättet, enligt flera datakällor. Att rektor skapar tydliga mål, sprider visionen och håller i utvecklingsarbetet över lång tid lyftes fram som betydelsefullt. Att elevhälsoteamet har tydliga rutiner för hur samarbetet med lärarna ska utformas samt för användningen av ett elevcentrerat arbetssätt är andra faktorer som framstår som viktiga i den empiriska analysen. Resultaten i uppsatsen diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning.
The aim of this study is to create knowledge about how pupil welfare teams in schools can work with health promotion and prevention and not only with remedial work. Earlier research together with national reports and inspections has shown the challenge for pupil welfare teams to work with prevention and health promotion. The study first explored if the pupil welfare team in the study also worked with prevention and health promotion. Indications of this way of working was shown in an earlier study and the aim was then to further explore if there was an inflection point when the pupil welfare team started to work in these ways. In case there was such a point, the aim was also to further explore which factors that contributed to this and which factors that supported that these ways of working continued. System theory and theories about cross-professional teams are used as theoretical perspectives in the analysis. Special pedagogical perspectives and the salutogenic perspective were also used in the analysis together with earlier research about pupil welfare teams. Both qualitative methods with interviews and participant observations and a quantitative method with a questionnaire are used in the study. The information from the different data sources was triangulated in order to identify both different and convergent perspectives of the research questions. The following data material has been collected: a) 13 observations of pupil welfare teams including teachers b) 3 observations of pupil welfare teams without teachers c) a group interview with the pupil welfare team d) an interview with the psychologist in the pupil welfare team e) an interview with both headmasters in the school f) a group interview with six pupils g) a questionnaire to all teachers working on the school. Results show that the pupil welfare team has gone from remedial work to work more with prevention and health promotion. The results indicate the important role of the principal for creating clear goals and common visions. To stay long and hold on to the strategies are important for developing the way of working with prevention and health promotion. Clear routines, close co-operation with teachers and a pupil centered way of working are other keys to success for developing and hold on to prevention and health promotion work in pupil welfare teams. The results are discussed in relation to the theoretical background and earlier research.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Hermansen, Walther Jenny, and Selma Engdahl. "Psykologiska frågor i socialtjänstens barnavårdsutredningar : trångmål, begränsningar och möjligheter ur socialsekreterares perspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-104079.

Full text

Abstract:

Socialtjänstens barnavårdsutredningar utgör samhällets verktyg för att bedöma när stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingår svåra bedömningar som ställer höga krav på kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svårigheter barnavårdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frågor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa frågor finns strukturellt och praktiskt tillgänglig i arbetet. Induktiv tematisk analys av elva intervjuer med socialsekreterare genererade tre övergripande områden; trångmål i utredningen, begränsningar utifrån arbetets ramar samt möjligheter. Centrala teman rörde konflikt mellan barnets behov och kravet på föräldrasamarbete, svårigheter relaterade till samarbete med andra verksamheter, tillgänglig kompetens samt tidsbrist i arbetet. Möjligheter fokuserade på struktur för kompetensutveckling, möjlighet till psykologisk avlastning, relationsbaserat arbete, samverkan och tvärprofessionellt arbete i barnavårdsutredningar. Resultaten går i linje med tidigare forskning rörande utmaningar inom social barnavård och samverkan kring utsatta barn. Implikationer för professionens specialisering och välfärdssystemets organisering av tjänster för att identifiera och stötta utsatta barn och familjer diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Tvärprofessionell'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles