Academic literature on the topic 'Tvärprofessionellt team'

A multi professional team use different professional skills to a specific target. The people in the team complement each other to achieve the best performance possible. Professional identity is a mix between the professional and personal identity. Social identities, like professional identity, is a product of social categorization and social comparison. The purpose of this study was to examine how increased cooperation in cross-disciplinary teams has affected the professional identity of home care staff. The method I used to gather my material were focus groups with home care staff in relation to their workplace. Five focus groups were conducted and formed the basis of the results. I used parts of and got inspired from the hermeneutic approach in the analysis of my empirical findings. The results were interpreted by the social identity theory and the concepts of identity, professional identity and the dual task. The results show that home care staff finds it difficult to describe what their role is in the profession. The team's work has affected the staff to feel stronger in their profession and occupation. They have been able to learn from the other team members and have got a deeper understanding of the other team member’s profession. They also believe that the home care staff group has become more of a united group now that they know more about each other's work, work more equal and have more discussions within the group. Home care staff professional identity has been influenced, as all work within the team goes toward a common explicit goal. This has made stronger professional identity within the group and they can identify themselves more with each other. The teams work towards the common goal has also contributed to that they experience cooperation, understanding and affinity with the other team members. This has broadened their professional identity and they have become part of a new group - the team.

Introduktion: Det tvärprofessionella teamet är en viktig del inom den svenska hälso- ochsjukvården och samverkan i team är en av sjuksköterskans åtta kärnkompetenser. Attteamet kan samarbeta över professionsgränserna är en grundförutsättning för att dettvärprofessionella teamet ska kunna upprätthålla en patientsäker hälso- och sjukvård.Patientsäkerhet är en av sjukvårdens grundstenar, den ses som frånvaro av vårdskador ochavvikelser. Det finns två huvudgrupper av vårdskador och avvikelser, de som skett pågrund av misstag och de som skett på grund av uteblivna åtgärder. Vårdskador sker till enkostnad av nio miljarder per år i Sverige.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer inom det tvärprofessionellateamets samarbete som kan påverka patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudie utformad efter Polit och Beck (2017) nio steg. Artikelsökningarutfördes i CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med Polit och Beck(2017) granskningsmall. Fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad metod artiklarvaldes och utgjorde resultatet.Resultat: Under databearbetningen framkom en huvudkategori (Kommunikation) medunderkategorier (strukturer för kommunikation, samsyn angående ansvar- ocharbetsfördelning och brist på respektfullt bemötande ).Slutsats: Studiens resultat visar på att kommunikation är grundläggande för ett gott,patientsäkert samarbete i det tvärprofessionella teamet. Det visade även på att begreppetkommunikation är multifacetterat, och dess framgång ligger på både individuell ochorganisatorisk nivå. För att uppnå en god patientsäker vård är det av stor vikt attorganisationen möjliggör forum för kommunikation samt att var och en av medlemmarna iteamet tar ett personligt ansvar för hur de kommunicerar med varandra.

Bakgrund: Elevhälsan är en väsentlig resurs för elevers lärande, utveckling och hälsa. Samsyn om hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektiv är av betydelse för eleverna. Syfte: Att undersöka hur elevhälsans professioner uppfattar det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande uppdraget. Metod: Fokusgruppsintervjuer genomfördes under februari och mars år 2019 med psykologer, skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger. Genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats analyserades materialet. Resultat: Ur analysen framkom fem kategorier och sju underkategorier fördelade under tre domäner, hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. Resultatet visade både likheter och olikheter i hur professionerna uppfattade elevhälsans uppdrag utifrån det hälsofrämjande-, förebyggande- och åtgärdande perspektivet. Uppfattningarna utgick ofta från det professionsspecifika uppdraget men ibland tangerade de varandras uppdrag. Konklusion: Både likheter och skillnader fanns i hur elevhälsas professioner uppfattade det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet. Professionerna inom elevhälsan behöver sträva efter samsyn om de olika perspektiven vilket kan ge elevhälsan en holistisk syn i arbetet för att stödja eleven mot hälsa och lärande.
Background: Pupil health team (PHT) is an essential resource for pupils' learning, development and health. Consensus on health promotion, prevention and remedial perspectives is of importance to the pupils. Purpose: To investigate how the PHT professions perceive the health promotion, prevention and remedial task. Method: Focus group interviews were conducted during February and March 2019 with school psychologists, school nurses, school counsellors and teachers with special educational competence. Through qualitative content analysis with deductive approach, the material was analyzed. Result: Five categories and seven subcategories distributed under three domains, health promotion, preventive and remedial perspectives emerged from the analysis. The result showed both similarities and differences in how the professions perceived the PHT mission from the health promotion, prevention and remedial perspective. The perceptions were often based on the profession-specific assignment, but sometimes they touched on each other's assignments. Conclusion: Both similarities and differences existed in how PHT professionals perceived the health promotion, prevention and remedial work. The profession of PHT needs to strive for consensus on the different perspectives, which can give the PHT a holistic view of the work to support the pupil against health and learning.

Övervikt och fetma är ett växande komplext folkhälsoproblem även hos barn. Följdsjukdomarna som övervikt och fetma orsakar ett lidande för drabbade barn, vilket även är en stor kostnad för vården och samhället. Flera olika yrkeskategorier förutom distriktssköterskor, som läkare, dietist och psykolog möter barn i arbetet kring övervikt och fetma. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelse av att arbeta i ett tvärprofessionellt team på BVC kring överviktiga barn och deras familjer. Dataanalysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) med en induktiv ansats där åtta distriktssköterskor som arbetar på BVC har intervjuats. I resultatet framkommer betydelsen av ett tvärprofessionellt teamarbete. Genom att samarbeta med dietisten får familjen och barnet träffa sedan träffa dietisten som ger stöd kring kost, portionsstorlek och näringsberäkning av måltidsportioner. Dock är distriktssköterskorna inte närvarande under detta möte. Psykologen kan stödja familjen i deras vardag med gränssättning och med dagliga rutiner som kan påverka familjens kost och levnadsvanor. Teamarbetet med läkarna fungerar bra men deras kunskapsnivå kring att vara uppdaterade på rådande riktlinjer och åtgärder anses bristfälliga, vilket påverkar arbetet kring de överviktiga barnen. Samarbetet med både familjecentralen och med pedagogerna på förskolan anses vara betydelsefull i arbetet kring överviktiga barn. För att alla i teamet ska vara uppdaterade på riktlinjer för övervikt och fetma är det en organisatorisk fråga för att tid ska frigöras åt läkarna så att de kan gå på utbildningsdagarna där gemensam kunskap inhämtas. Genom att förenkla processen med att skriva remiss till obesitasmottagningen och genom att öka samarbetet med både familjecentral och pedagoger på förskolan skulle det stödjande och förebyggande arbetet kring överviktiga barn främjas. Det bidrar i sin tur till en förbättrad folkhälsa och minskade samhällsekonomiska kostnader. Genom teamarbete och genom att tillvarata de olika specialistkompetenserna ökar chanserna för distriktssköterskor att kunna hjälpa det överviktiga barnet och familjen.
Overweight and obesity are a growing complex public health problem. The secondary diseases that overweight and obesity cause means suffer for the child and cost the society money. The aim of the study is to elucidate district nurses' experience of teamwork at primary child health care centers with overweight children and their families. The data analysis was done through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008) with an inductive approach where eight district nurses working at primary child health care centers were interviewed. The result shows the importance of cross-professional teamwork. By working with the dietitian, the family and the child receive support regarding diet, portion size and nutritional calculation of meal portions. The psychologist can support the family in their everyday lives with boundaries and with daily routines that can affect the family's diet and lifestyle. Teamwork with the doctors works well, but their level of knowledge about being updated on prevailing guidelines and measures is considered inadequate, which affects the work of the overweight children. Through teamwork and utilizing the various specialist skills, the chances of being able to help the obese child and the family increases. Collaboration with both the family center and the educators at the preschool is considered to be important in the work on overweight children. For everyone in the team to be up to date on guidelines for overwight and obesity, it is an organizational issue to free time for the doctors so that they can go on training days where common knowledge is obtained. By simplifying the process of writing a referral to the obesity clinic and by increasing cooperation with both family centers and educators at the preschool, the supportive and preventive work on obese children will be promoted. This in turn contributes to increased public health and reduced socio-economic costs.

*Sammanfattning/Abstract: Appelfeldt, Maia och Ottosson, Mia (2019). Komplexitet i samverkan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.*Förväntat kunskapsbidragStudien har en önskan om att bidra med en utvecklad kunskap kring de förutsättningar och begränsningar som specialpedagogens uppdrag ges i ett tvärprofessionellt team. Vad händer exempelvis med specialpedagogens roll och arbete i en samverkan med andra professioner?*Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur en samverkansmodell kan se ut i förskolans arbete för alla barns rätt till stöd. Vidare att bidra med kunskap om vad som händer med specialpedagogens roll/ uppdrag i samverkan med andra professioner.*Frågeställningar1.Vilka risker och möjligheter finns det i den specifika samverkansmodellen för det specialpedagogiska arbetet? 2.På vilket sätt kan arbetet i tvärprofessionella team påverka specialpedagogers roll?3.Hur beskriver teamets olika aktörer innebörden av samverkan för att tillgodose alla barns rätt till stöd?*TeoriArbetets teoretiska ramverk är avsett att skapa en bredare förståelse utifrån studiens syfte. Professionsteorin bidrar med en större kunskap kring de möjligheter och begränsningar som olika professioner bär på. Organisationsteorin skapar förståelse för vikten av att använda sig av olika perspektiv för att kunna skapa en bredare kunskap. Systemteorin bidrar med en förståelse kring vikten av att alla delar i ett system tillsammans bildar en helhet.*MetodArbetet är en kvalitativ studie som är inspirerad av en fenomenografisk ansats som främst berör frågor som är av betydelse för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö. Studien grundar sig i en fallstudie där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner inom en och samma kommun och samverkansmodell.*ResultatUr resultatet framkom att den specialpedagogiska rollen uppfattas bli tydligare i ett team eftersom förutsättningarna ökar för att kunna skapa bättre riktlinjer för både uppdraget och rollen. Även vikten av gemensamma mål och de olika professionernas erfarenheter och kunskaper ses som positiva delar för att få till ett helhetsperspektiv i arbetet med alla barns rätt till stöd. En effektiv kommunikation togs också upp som en viktig faktor. Utöver detta sågs det även som fördelaktigt att kunna välja profession utefter aktuellt ärende. Trots att samverkan ansågs som positivt av samtliga respondenter fanns det antydan till att en samverkan inte är helt okomplicerad. För en fungerande samverkan nämns ledning och organisationen som en viktig och bidragande faktor. Ur intervjuerna framkom att specialpedagogerna ansågs ha en viktig funktion inom den studerande samverkansmodellen. Specialpedagogernas kompetens upplevs som ovärderlig men samtidigt nämns av psykologen att rollen utåt sett i verksamheterna inte uppfattas ha samma dignitet som andra professioner. Trots många fördelar och möjligheter med samverkan så har vi inte kunnat se någon större skillnad på att detta sätt skulle vara ett mer effektivt och förebyggande arbete kring barn i behov av stöd än vad våra egna erfarenheter visar kring ett mer individuellt specialpedagogiskt stöd. Den specialpedagogiska rollen är svårtolkad och vad vi påstår saknas utifrån resultatet är en större reflektion och förståelse kring den komplexiteten som rollen också kan få i en samverkan med andra professioner.*Specialpedagogiska implikationerYrkesrollens komplexitet är problematiserad sedan tidigare och bekräftas även utifrån vårt resultat, men däremot ställer vi oss kritiska till en avsaknad av en mer kritisk granskning kring de svårigheter som en samverkan kan innebära för det specialpedagogiska uppdraget. Ett arbete som vi menar behöver systematiseras ytterligare och ses över på flertalet olika nivåer i både verksamheter och i samhället.*NyckelordOrganisation, Profession, Samverkan, Specialpedagogens roll, Specialpedagogisk kompetens

Syftet var att studera hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av att arbeta i tvärprofessionella team samt hur det upplever sin egen yrkesroll. Vidare studerades deras erfarenheter av hur de upplevt att pandemin påverkat deras och teamets arbete. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer med sex hälso- och sjukvårdskuratorer inom två olika verksamheter. Vår empiri analyserades med stöd av systemteori, interaktionsritualer och emotionell energi samt tidigare forskning. Av resultatet framgick å ena sidan att kuratorerna såg positivt på att ingå i tvärprofessionella team eftersom det var givande för både dem själva som professionella och för patienterna. Bidragande orsaker var bland annat patientcentrerad vård, emotionellt stöd, bredare kunskapsbas och främjandet av arbetsglädjen. Hög arbetsbelastning och tidsbrist visade sig å andra sidan vara en negativ faktor som kunde påverka samarbetet. Resultatet kunde urskilja att kuratorn inte hade någon tydlig arbetsbeskrivning och att konsekvenser av yrkesrollens otydlighet kunde orsaka en känsla av att vara vårdens slasktratt och en svårighet i att förstå rollens avgränsningar. Trots att kuratorerna upplevde en god kommunikation så nämndes försvårande omständigheter som för stora team, tidsbrist, förändrade kommunikationsvägar utifrån pandemin samt övergången till digitala möten i relation till fysiska. En slutsats vi gör är att ett samarbete kräver sociala relationer och sammanhållning och att en möjliggörande faktor till detta är mindre team med en balanserad samarbetsstruktur och tydlig arbetsbeskrivning för samtliga professioner i teamet.Hälsofrämjande aspekter behöver även få en högre prioritet i det digitala arbetssättet som pandemin bidragit till för att stärka sociala relationer och samarbetet i det tvärprofessionella teamet.
The aim was to study the experience of healthcare curators working in cross-professional teams and how they experience their own professional role. Furthermore, their experiences of how they experienced the pandemic affected their work and that of the team were studied. The information was collected through semi-structured interviews with six healthcare curators in two different activities. Our empirical data was analyzed using system theory, interaction rituals and emotional energy, as well as previous research. The results showed, on the one hand, that the curators were positive about being part of cross-professional teams because it was rewarding for both themselves as professionals and for patients. Contributing causes included patientcentred care, emotional support, a broader knowledge base and the promotion of job satisfaction. High workload and lack of time, on the other hand, proved to be a negative factor that could affect cooperation. The result could discern that the counsellor had no clear job description and that consequences of the ambiguity of the professional role could cause a feeling of being the sleagre steering wheel of care and a difficulty in understanding the boundaries of the role. Although the curators experienced good communication, aggravating circumstances such as magnifying teams, lack of time, changing communication paths based on the pandemic and the transition to digital meetings in relation to physical ones were mentioned. One conclusion we make is that collaboration requires social relationships and cohesion and that an enabling factor to this is smaller teams with a balanced collaboration structure and clear job description for all professions in the team. Health promotion aspects also need to be given a higher priority in the digital way of working that the pandemic has contributed to in order to strengthen social relations and cooperation in the cross-professional team.

Bakgrund: Typ 1-diabetes en av de vanligaste, svåra kroniska sjukdomarna bland barn och ca 8000 barn i Sverige är drabbade. Vid insjuknande får barnen kontakt med tvärprofessionella diabetesteam, en kontakt de behåller till 18 årsdagen. Det finns flera fördelar med teamarbete och de tvärprofessionella teamen uppskattas av både personal, patienter och anhöriga. Teamets kompetens och sammansättning har en stor betydelse kring vården för familjerna. Motiv: Målet är att bidra med en ökad förståelse av det stöd tvärprofessionella team kan bidra med samt eventuellt finna förslag på utvecklings- och förbättringsarbete inom diabetesvården. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelse av stöd från tvärprofessionella diabetesteam. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Resultat: Föräldrarnas erfarenheter av diabetesteamets stöd genomsyrades av positivitet, men visade även en viss brist på föräldrastöd. Intervjuernas resultat mynnade ut i 3 huvudkategorier; ”Stödjande relation”, ”Stöd i lidande” och ”Stöd i vardagen”. Konklusion: För att möta upp föräldrarnas behov av stöd krävs en förändring kring diabetesteamens arbete. En mer individanpassadomvårdad, där även föräldrars psykosociala behov inkluderas vilket gynnar hela familjen.
Background: Type 1-diabetes is one of the most common, severe chronic diseases among children and about 8000 children in Sweden are affected. When the children get sick, they get in touch with interprofessional diabetes team, a contact they keep until their 18th birthday. There are several benefits to teamwork and the interprofessional teams are appreciated by staff, patients, and relatives. The team’s competence and composition are of great importance in the care of the families. Motive: The goal is to contribute with an increased understanding of the support that interprofessional teams can contribute with and possibly find proposals for development and improvement work in diabetes care. Aim: The aim of the study is to find out parent’s experience of the support from the diabetes team.Methods: A qualitative interview study.Result: The parent´s experiences of the diabetes team´s support was permeated by positivity, but also showed a certain lack of parental support. The results of the interviews resulted in 3 main categories: “Supportive relationship”, “Support in suffering” and “Support in everyday life”.  Conclusion: To meet the parent´s need for support, a change in the work of the diabetes team is required. A more individualized care, where parent´s psychosocial needs are also including, which benefits the whole family.

Presenationen genomfördes via zoom, anordnad av Instutionen för omvårdnad, Umeå Universitet

Bakgrund: Skolsköterskan är en del i elevhälsoteamet. Elevhälsoteamet har med sin tvärprofessionella kompetens möjlighet att fånga olika perspektiv för att kunna sätta in rätt insatser för elever. Informationsutbytet inom teamet har dock visat sig vara en utmaning för att nå god samverkan. Skolsköterskans arbete innebär en känslig balans mellan att bidra till elevhälsoteamets arbete, att hålla sekretessen och värna om elevens värdighet och integritet. Syfte: Att undersöka skolsköterskors uppfattning om vad sekretessen har för betydelse i arbetet i elevhälsoteamet. Metod: Fenomenografisk metod med induktiv ansats. Åtta informanter deltog genom att besvara kvalitativt utformade frågor via mail. Datan analyserades med fenomenografins analysmetod i sju steg. Resultat: Skolsköterskorna uppfattade att det fanns olika uppfattningar och kunskaper kring sekretessen vilket påverkade informationsutbytet. Sekretessen uppfattades också som en isolerande faktor då skolsköterskorna kände sig ensamma i sin profession. Genom behovet av medgivande uppfattades sekretessen som en fördröjande omständighet i elevärenden. Skolsköterskorna beskrev att sekretessen ökade tilliten från elever och vårdnadshavare och att tilliten var viktig för att få medgivande och därmed eliminera det eventuella hinder som sekretessen kunde orsaka. Konklusion: Med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt uppfattade skolsköterskorna sekretessen ibland som ett hinder i elevhälsoteamsarbetet men som värdefull i relationen med elev och vårdnadshavare.
Background: The school nurse is part of the student health team. With its interdisciplinary skills, the student health team is able to identify different perspectives in order to put in place the right efforts for pupils. However, the information exchange in the team has proved to be a challenge for achieving good cooperation. The school nurse’s work involves a sensitive balance between contributing to the work of the student health team, keeping confidentiality and protecting student’s dignity and integrity. Purpose: To investigate the school nurse’s perception of the impact of secrecy on the work of the student health team. Method: Phenomenographic method with inductive approach. Eight subjects participated by answering qualitatively formulated questions by mail. The data was analyzed by the methodology of the phenomenon in seven steps. Result: The school nurses perceived that there were different perceptions and understandings about secrecy, which affected the exchange of information. Secrecy was also perceived as an isolating factor when the school nurses felt alone in their profession. Due to the need for consent, confidentiality was perceived as a delayed circumstance in order to help students. School nurses reported that confidentiality increased trust from students and guardians and that trust was important in order to obtain consent, thus eliminate the possible barriers that secrecy could cause. Conclusion: Based on ethical approach, the school nurses perceived confidentiality as an obstacle in student health team work but as valuable in the relationship with student and guardians.

Inledning: Inom ätstörningsbehandling arbetar man ofta i tvärprofessionella team, olika professioner med olika teoretisk kunskap och inriktning. Finns det egentligen någon gemensam bas dem emellan och vad skulle den kunna vara? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en gemensam bas mellan professioner i arbetet med ätstörningspatienter. Frågeställningar: Finns det någon gemensam bas olika professioner emellan inom ätstörningsvården? Om, hur skulle den kunna tas till vara? Metod: Studien är kvalitativ. Fem personer med olika professioner inom ätstörningsvården intervjuades; en arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, psykolog/psykoterapeut och en sjukgymnast. Resultaten: Resultatet i denna studie visar att det hos terapeuterna finns en samsyn i relation till ätstörningsproblematik, dess uppkomst, vård och behandling, baserat på affekternas roll. En del av problematiken hos den ätstörda handlar om känslor och affekter som behöver hitta rätt känslomässiga uttryck istället för att ta sig uttryck genom maten. Den egna viljan och motivationen till att bli frisk finns med i mötet med patienten i form av motivationsarbete oavsett profession. Slutsats: För att ätstörningsbehandlingen ska nå framgång är det viktigt att det hos patienten finns en motivation till att bli frisk, att patienten får förtroende för behandlingen och lär sig att känna igen känslor och affekter.
Introduction: In the eating disorder treatment you work most often in interdisciplinary teams, different professions with different theoretical knowledge and specialization. Is there really any common ground between them, and what would it be? Purpose: The purpose of this qualitative study is to investigate if there is a common ground between professions in the process of eating disorder patients. Questions: Is there any common ground between various professions within the eating disorder treatment. If, how could it be utilized? Method: Five people with different professions within the eating disorder treatment were interviewed, an occupational therapist, nurse, nutritionist, psychologist / psychotherapist and physiotherapist. Results: The results of this study show that the therapists there is a consensus in relation to the eating disorder problems, des emergence, care and treatment. Their willingness and motivation to get healthy is with the meeting with the patient in the form of motivational work regardless of profession. A conclusion of the study is that the base between professions and what unites the different professional groups are thoughts about the affect of the role in terms of development and treatment. To deal with the issue of the eating disorders is about feelings and emotions that need to find the right emotional expression instead of being expressed through food. Conclusion: For eating disorder treatment to achieve success, it is important that the patient´s motivation to be healthy, the patient gain confidence in reading and learn to recognize feelings and emotion.