To see the other types of publications on this topic, follow the link: Tvåspråkiga barn.
Dissertations / Theses on the topic 'Tvåspråkiga barn'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Tvåspråkiga barn.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Salem, Tawhid. "Tvåspråkiga barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32771.
Full textAbstract:
Min undersökning inbegriper barns andraspråksinlärning. Studiens syfte är att få fram barns svårigheter i svenska som andra språk och hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn i förskolan.Litteraturen innehåller många diskussioner angående tvåspråkighet, språkliga svårigheter i andraspråksinlärning och inlärningsmetoder som stimulerar språkinlärning. Jag har valt en kvalitativ studie i en avdelning på en förskola. Där gjorde jag två gruppintervjuer med tre pedagoger och observationer av barnens språkinlärning och pedagogernas arbetssätt.I resultat har jag kommit fram till att barn har olika språkliga svårigheter i svenska som andra språk. Pedagogerna i den utvalda förskolan använder olika inlärningsmetoder som väcker barns intresse för att utveckla svenska som andra språk. För att stimulerabarns språkinlärning, använder pedagogerna högläsning, upprepning, lek, sång och tema. Av pedagogernas svar framgår att modersmålet är mycket värdefullt vid andraspråkinlärning. Pedagogerna uppmuntrar föräldrar att tala modersmålet med sitt barn hemma. När pedagogerna med annat modersmål än svenska översätter ord och begrepp, får barn höra både svenska och modersmålet.
2
Gärdenfors, Moa. "Ska barn med cochleaimplantat vara tvåspråkiga? : Satskonnektionen hos en- och tvåspråkiga barn med cochleaimplantat." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-193248.
Full textAbstract:
Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska. I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier. Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell. Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet. Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska.
3
Jössund, Gabriella. "Tvåspråkig utveckling : En studie om pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn i förskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14872.
Full textAbstract:
I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten.
4
Foric, Elvira. "Tvåspråkiga barn : En litteratur- och intervjustudie om förskolans och hemmets roll i tvåspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6498.
Full textAbstract:
<p>Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.</p><p> </p><p> Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.</p><p> </p><p> Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet. Slutsatsen blev även att man idag prioriterar tvåspråkiga barns modersmål i högre grad än tidigare i förskolan men modersmålets status behövs öka ytterligare så att verkligheten blir som sådant att man på modersmål ser som tvåspråkiga barns rättighet.</p><p> </p>
5
van, de Vis Kaufmann Yvonne. "Självkänsla och identitet hos tvåspråkiga barn." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-838.
Full textAbstract:
<p>A b s t r a c t</p><p>I Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan. Vissa tendenser kunde dock skönjas. När barnen</p><p>upplevde en anknytning till båda kulturerna och tyckte att de behärskade både svenska och sitt hemspråk på en tillfredställande nivå, hade de oftast en hög självkänsla och en positiv identitet. När barnen upplevde brister både i språken och i tillhörigheten till kulturerna var självkänslan och identiteten mer osäker. Det finns dock många andra faktorer som samtidigt kan påverka barns välmående.</p>
6
Abbas, Maysam. "Kodväxling hos tvåspråkiga barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29923.
Full textAbstract:
Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer.Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. NyckelordExkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet.<br>The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014.Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations.My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.
7
Gunnarsson, Margareta, and Bodil Strömdahl. "Lärare i förskolan med tvåspråkiga barn - vilka möjligheter och hinder finns det i undervisningen med tvåspråkiga barn?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3585.
Full textAbstract:
<p>Många elever i förskolan är flerspråkiga och det är därför viktigt att lärarna har sådana kunskaper så att de kan arbeta för att språket utvecklas på bästa sätt. Avsikten med undersökningen är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av och vilka hinder och möjligheter de ser i sitt arbete. </p><p>Metoden har varit att intervjua lärare med mångårig erfarenhet av att arbeta med invandrarbarn för att ta reda på vilka förkunskaper de har, om barnen får modersmålsstöd samt hur föräldrakontakt och attityder till tvåspråkighet påverkar de metoder de använder i sitt arbete med att utveckla språket hos barnen.</p><p>Slutsatsen blev att lärarna skaffat sig värdefulla erfarenheter genom långvarigt arbete med invandrarbarn. De använder i stort sett samma metoder, men i de skolorna där det finns många invandrarbarn betonar man vikten av att vara tydlig i kommunikationen med barnen och använda sig av sitt kroppsspråk.</p>
8
Ergin, Yasemin. "Bemötandet av tvåspråkiga barn efter inskolningen. : Tre pedagogers arbetssätt & metoder. – En kvalitativ studie med tvåspråkiga barn inom mångkulturellt område." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2966.
Full textAbstract:
<p>Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.</p><p>The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.</p><p>Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.</p><p>Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by:</p><ul><li>Converse and communicate with the child</li><li>Name word and objects</li><li>Using the body language at conversations</li><li>Building security in the group of children</li><li>Integrate the playing to a language development in the regular day</li><li>Confirm the child’s meaning at different connections</li><li>Create a god relation with the individual</li><li>Take part of the mother tongue in the program to name single words</li><li>Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely</li><li>Place the child at the center of attention among the group of children</li><li>Take part of the parents experience with the mother tongue</li><li>Giving space to create own imagination with the playing for the individual</li><li>Have the language as an approach</li></ul><p>Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.</p>
9
wallin, viktoria. "Interaktion mellan lärare och tvåspråkiga barn i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7823.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation? Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation. Arbetets teoretiska bakgrund utgår i från ett sociokulturellt perspektiv. Lev Vygotskijs syn på hur barn lär genom interaktion med andra människor är ett återkommande inslag i bakgrundstexten. I undersökningen deltog fem barn. Denna grupp barn representerade tre olika nationaliteter och hade varit inskolade på förskolan olika lång tid. Resultatet visar att kommunikationen mellan de i studien uppmärksammade barnen och dess lärare är sällan förekommande. I de situationer som uppmärksammats i den här studien använder sig barnen av ett högst begränsat kroppsspråk, verbalt språk samt mimik. Ofta förblir lärarnas försök till kommunikation obesvarade. Nyckelord: förskola, icke-verbal, kommunikation, tvåspråkiga barn, social interaktion.
10
Maher, Huda. "Språkutveckling bland tvåspråkiga barn, En undersökning av arbetssätt." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28529.
Full textAbstract:
Abstract Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva tre förskolepedagogers arbetssätt och metoder för att utveckla språket hos tvåspråkiga barn. Jag vill presentera olika sätt att arbeta med tvåspråkiga barn i en mångkulturell förskola med hjälp av kvalitativa intervjuer som jag har haft med tre förskolepedagoger. Jag vill få kännedom om sättet pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn och hur verksamheten präglas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Mina frågeställningar är hur det vardagliga arbetssättet och pedagogernas syn på språkutveckling inverkar på barnen och deras lärande? Vilka är pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn för att utveckla språket? Hur integreras leken i deras arbetssätt? Vilka tankar har pedagogerna om språk och identitet? Undersökningen genomförde jag genom att använda mig av kvalitativa intervjuer där intervjun av pedagogerna hölls i form av samtal. De viktigaste resultaten jag kom fram till i mitt arbete är att det inte finns en enda metod eller/och arbetssätt som är det rätta eller fungerar i arbete med tvåspråkiga barn. I min studie redovisar jag vilka tankar pedagogerna har om modersmålets betydelse som bas för att sedan utveckla det svenska språket.
11
Skeffington, Margaretha. "Kodväxling mellan svenska och engelska hos tvåspråkiga barn." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154864.
Full textAbstract:
I denna uppsats undersöks språkanvändningen hos tvåspråkiga barn. Det som speciellt har fokuserats är kodväxling mellan engelska och svenska hos tre tvåspråkiga barn som bor i Sverige. Informanterna är tre pojkar, bröder, som var 5 år och 6 månader vid undersökningen. Frågeställningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodväxlingen är hos tvåspråkiga barn, vilket som är det dominerande språket, om det är möjligt att se någon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodväxling som kan observeras stämmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodväxlingens grammatik. Resultatet visar att kodväxling är ett frekvent inslag hos två av informanterna, men att den individuella variationen är stor. En av informanterna väljer istället för kodväxling att i hög grad använda det språk som intervjuaren använder. Resultatet visar också att flera av de föreslagna grammatiska restriktionerna för kodväxling inte stöds av materialet, utan att det istället verkar finnas större frihet för korrekt kodväxling än vad den teoretiska bakgrunden föreslår.
12
Persson, Inga, and Svetlana Al-Ameri. "Lärarnas arbetssätt med tvåspråkiga barn i en mångkulturell skola." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31055.
Full textAbstract:
Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta.
13
Peric, Vera, and Shaista Akhter. "Att möta tvåspråkiga barn i svensk försköla och förskoleklass." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33743.
Full textAbstract:
Att möta tvåspråkiga barn i svensk förskola och förskoleklass.Syfte med dett examensarbete är att få kunskap om vad tvåspråkighet är för något och om hur pedagogerna i förskolan och förskoleklassen stimulerar språkutveckling.
14
Abdul, Abbas Bettol, and Ifrah Elmi. "Pedagogers arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36423.
Full textAbstract:
SammanfattningVårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn.Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.
15
Adbegovic, Anela, and Shqipe Gucati. "Pedagogers uppfattningar gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan/förskoleklass." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11180.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa en förståelse för pedagogers uppfattningar, gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser. Resultatet, med hänsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det är föräldrarna som bär ansvaret av att lära samt stödja sina barn i deras modersmålutveckling. Detta är något som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmålet, vilket gör det enklare att utveckla andra språk. Vidare visade resultatet på att pedagogerna har varierande uppfattningar kring fenomenet tvåspråkighet, dock med en gemensam uppfattning av svenska språkets väsentliga betydelse i förskolan.
16
Ljunggren, Linda. "Tvåspråkiga barn i förskolan : Pedagogens arbete i dagens mångkulturella Sverige." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1469.
Full textAbstract:
<p>Today’s Sweden becomes more and more multicultural, with a mixture of many different languages. Many children are raised to learn two or more parent languages. If you work as an educationalist in preschool you will probably come in contact with these children. The question is how you should treat them and ease their development of languages.</p><p>The purpose with this work is to find answers to the question if bilingual children develop their languages by the same method as monolingual and how one as an educationalist can make these children’s development of language easier.</p><p>The papers preface is a part of literature that describes different researchers view on the bilingual children’s development of language and how one, as an educationalist, can ease it.</p><p>To my study I have chosen to interview three educationalists in preschool who all work with bilingual children. I have also done an observation at one of these three preschools, one who have several bilingual children in their class. The educationalist all describes how they experience bilingual children and how they work top ease these children’s development of languages.</p><p>I have come to the conclusion that bilingual children differentiate from monolingual children in their development of languages but that it is also a big difference since it is very individual, regardless if they are bi- ore monolingual. I have also come to the conclusion that one can work in many different ways to ease bilingual children’s development of language, but the single most important thing is to be absolutely clear with what one says.</p>
17
MariaPaz, Torres Rodriguez. "Tvåspråkiga barn i förskola och förskoleklass : En intervjustudie om hur pedagoger arbetar med det svenska språket i mångkulturella förskolor och förskoleklasser." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121092.
Full text
18
Lundberg, Evelina. "Pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn : En jämförelsestudie mellan tre olika förskolor." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42019.
Full textAbstract:
Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt. Personalens erfarenhet och medvetna förhållningssätt var faktorer som påverkade deras arbetssätt och inställning till att lyfta fram barnens kultur och språk med avsikt att stärka individernas identitet och verbala språk. På samtliga förskolor arbetade pedagogerna nära barnen och det fanns en ständig kommunikation mellan de vuxna och barnen. Varje förskola som undersöktes arbetade språkutvecklande men på olika sätt. En av dem arbetade projektinriktat och en annan med samtal, sagor, sånger mm. Resultaten visar att samtliga pedagoger var överens om att det är extra viktigt att vara tydlig och benämna allt och att prata ofta för att stärka det svenska språket särskilt hos de flerspråkiga barnen. Genom observationerna framkom att detta språkstödjande arbetssätt, var mest påtagligt bland de pedagoger som arbetade med de yngre barnen även om alla pedagoger i intervjuerna sade sig arbeta så. Under intervjuerna, i vissa observationer samt i dokumentationerna framkom att även pedagogerna på de två avdelningarna med äldre barn tillämpade temainriktat arbete med fokus på att utveckla språket och andra förmågor hos varje enskilt barn.
19
Mobini, Azam. "Tvåspråkiga barn i förskola : En studie av pedagogers uppfattningar om tvåspråkighet." Thesis, Stockholm University, Department of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8395.
Full textAbstract:
<p>Som förälder till tvåspråkiga barn har jag ibland tänkt på vikten av språkutveckling hos tvåspråkiga barn. Under min utbildning på lärarhögskolan blev jag mer intresserad av detta ämne. Som blivande förskollärare kommer jag säkert att möta barn som talar två eller fler språk. Det känns därför viktigt att ha kännedom om hur jag kan arbeta pedagogiskt med tvåspråkiga barn. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om pedagogernas syn på begreppet två- eller flerspråkighet samt deras arbetssätt i en mångkulturell förskola. För att få svar genomfördes intervjuer med pedagoger på två förskolor med tvåspråkiga barn. Pedagogerna använder i stort sett samma metoder som man använder i andra förskolor, dessutom att de har en del böcker som är på barnens språk och är till för att föräldrarna ska kunna låna hem och läsa för barnen. De tvåspråkiga pedagogerna brukar också ha sina stunder med barn som pratar samma språk för att ha samtal med dem eller läsa bok för dem. Pedagogerna stimulerar barnen i deras språkutveckling genom att använda olika arbetsmetoder som t.ex. sagoläsning, sagoberättande med användning av flanotavla, språklekar, etc. I min studie redovisar jag också om pedagogernas tankar om modersmålets betydelse som bas för att barnet sedan ska kunna lära det andra språket lättare.</p>
20
Alkass, Yousef Sabina, and Hanna Bergström. "Ordförråd på modersmål hos barn i förskoleklass i Sverige : en jämförelse mellan tvåspråkiga och enspråkiga barn." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-67791.
Full textAbstract:
I samhället kommer vi ofta i kontakt med tvåspråkighet, så även på logopedmottagningar runt om i landet. Det kan vara svårt att genomföra språkbedömningar på barn med flera modersmål eller annat modersmål än svenska. Syftet med uppsatsen var att översätta benämningstestet "Ordracet" till arabiska och sedan använda det för att testa aktivt ordförråd. Passivt ordförråd testades med Peabody Picture Vocabulary Test III. Fonologiskt och semantiskt ordflöde testades med ordflödestestet FAS. Frågeställningarna var: Hur skiljer sig de två ordförråden hos simultant tvåspråkiga barn från ordförrådet hos enspråkiga barn? Hur skiljer sig det svenska ordförrådet från det arabiska ordförrådet inom gruppen tvåspråkiga barn? Hur ser sambandet mellan fonologiskt och semantiskt ordflöde och ordförråd ut? De tvåspråkiga barnen hade lägre resultat på arabiska än vad de enspråkiga barnen hade på svenska, både vad gäller förståelse och produktion. På svenska presterade de tvåspråkiga barnen praktiskt taget lika högt som de enspråkiga, de var alltså bättre på svenska än på arabiska. Det fanns en stor skillnad mellan grupperna på delen fonologi svenska, där de tvåspråkiga barnen fick signifikant högre resultat än de enspråkiga barnen.
21
Gram, Pia, and Susanne Nilsson. "Barns fantasi och berättarlust genom estetiska former/ ett möte mella fyra tvåspråkiga barn födda år 2000." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35116.
Full textAbstract:
Genom att låta barnen återberätta en saga med ett problem att lösa via bilder och samtal om olika lösningar besvaras frågeställningarna: Hur tolkar tvåspråkiga barn problem i en öppen/sluten dialog i själva processen och hur påverkas barnen utifrån dessa skilda förhållningssätt? Ser vi någon skillnad på deras kreativa tänkande utifrån de olika direktiven från pedagogerna? Utvecklas ett språkutvecklande sammanhang när barnen delger varandra sina olika lösningsförslag?
22
Tayoob, Leyla. "Tvåspråkiga barn i förskolan : Pedagogers arbetssätt kring språkutveckling i en mångkulturell förskola." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13134.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ metod få en uppfattning om hur förskollärare arbetar för att stimulera och utveckla språket hos tvåspråkiga barn med ett annat modersmål än svenska i förskolan. Idag möter vi många barn med utländsk bakgrund inom förskolan som har begränsade kunskaper i det svenska språket. Enligt forskning är språket en länk mellan människan och samhället och är nödvändigt för barns utveckling. Då förskolan har en avgörande roll i barns språkutveckling har jag valt att studera detta område närmre för att få djupare kunskap som blivande förskollärare. Studien utgjordes av intervjuer med tre förskollärare i två mångkulturella förskolor i Västsverige. De fick möjlighet att berätta om sin uppfattning gällande tvåspråkiga barns språkutveckling. Respondenterna ansåg att barn var olika som individer och hade olika inlärningsmetoder. De arbetade mycket utifrån barnets intresse och ansåg att det är viktigt att ta till vara barnets nyfikenhet för att stimulera barnets språkutveckling. Pedagogerna använde sig av olika konkreta material för att främja barnens språkutveckling och ansåg att barn i smågrupper fick större möjlighet att komma till tals. För att hjälpa barnen att lättare förstå det svenska språket arbetade också pedagogerna med sagor, högläsning, sång, musik, rim och ramsor, språkpåsar, bilder, lek, kroppsspråk, olika teman m.m. De ansåg att leken var ett bra verktyg för kommunikation och språkinlärning och att de tvåspråkiga barnen utvecklade sitt språk genom den fria leken. Pedagogerna tyckte att modersmålet var betydelsefullt för andraspråksinlärning och betonade att föräldrarna hade ett stort ansvar för att lära sitt barn modersmålet. De menade att föräldrarna hade en avgörande roll för barnets språkutveckling. Pedagogerna uppmuntrade barnen att prata sitt modersmål även på förskolan och tyckte att barn som kunde sitt modersmål blev mer trygga i sin identitet. De tyckte att det var bra om pedagoger som talade barnets språk fanns på förskolan för att barnet både kände sig tryggare och fick höra fler ord och begrepp på sitt modersmål.
23
Jacobsson, Vivianne. "Modersmål i förskola - En kvalitativ undersökning av modersmål : Barn med flera språk: Flerspråkiga barn i förskolan: Att möta tvåspråkiga barn i förskola." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22328.
Full textAbstract:
Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod, då jag ville ha pedagogernas resonemang och åsikter. Båda förskolorna som jag har varit på och gjort mina intervjuer på visar att pedagogerna visar ett stort intresse genom sin nyfikenhet av att lära sig ord och fraser på barnens olika språk. Pedagogerna tar sin hjälp genom att de använder sig av föräldrarna för att få tillgång till ord och fraser som hjälper pedagogerna i verksamheten. Det är övervägande bland pedagogerna att de uppmuntrar barnen om att prata sitt modersmål även på förskolan med varandra, pedagogerna påpekar även hur viktigt det är att föräldrarna pratar sitt modersmål hemma med barnen. Pedagogerna vill att varje barn ska känna stolthet över sitt ursprung, språk och kultur. Förskolorna använder sig av sång, musik och sagor, de delade även in barnen i smågrupper för att alla ska få komma till tals. Ladberg skriver om att sagor är ett bra och rikt material där barnen lär sig nya ord. Hon poängterar även att det är bra att dela in barnen i smågrupper där barnen är ungefär i samma språkliga nivå. Barn som inte förstår ledsnar och tappar koncentrationen, ger upp ”stänger av” för språket. Sagor läses bäst i smågrupper (Ladberg 2003, s. 157, 158). Resultatet visar att pedagogerna visar ett förhållningssätt som bygger på en nyfikenhet hos pedagogerna, lyssnar, samtalar och forskar tillsammans med barnen. Pedagogerna ger barnen en delaktighet genom att plocka fram barnens läroprocesser och utveckling genom läroplansmålen (Lpfö 98 reviderad 2010, s. 9, 10).<br>The main purpose of this study was to look how preschool teatchers work with multilingual children in preschool. I chose to use a qualitative interview method, since the teachers reasoning and opinions were at value. That was my interest in this study. Both preschools that I have been to and done my interviews at show a great interest by their curiosity to learn words and phrases in different languages. The teachers use the children´s parents for access for new words. It is predominant among the teachers to encourage the children to speak their mother tongue with each other in preschool, and the teachers also point out how important it is that the parents speak the mother tongue at home with the children. The teatchers wish is that every child should feel proud of their origin, language and culture. The preschool used song, music and fairy tales and they also divided the children into smaller groups so everyone could have their say. Ladberg describes how fairy tales are a good and abundant material were the children learn new words. She also points out that it´s good to divide the children into differnet small groups were they´re approximately at the same level. Children who don´t understand become sad and lose their concentration, give up ”shut down” the language. The best way is to read fairy tales in small groups (Ladberg 2003, s. 157, 158). The difficulty to work with multilingual children is that the teachers sometimes don´t know if the children understand what teachers are saying. The result shows that the teachers show an approach, which is based on curiosity of the teachers and listen, converse, and do research togheter with the children. The teachers give the children participation by bring out children´s processing of learning and development by the goals of the curriculum (Lpfö 98 2010, s. 9, 10).
24
Yang, Yang. "”Wǒ zhǐ ramla-le” : Om kinesisk-svensk kodväxling hos tvåspråkiga barn i Sverige." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256162.
Full textAbstract:
This thesis focuses on Chinese–Swedish code-switching of bilingual children in Sweden. The purpose is to, through a case study, study what Chinese–Swedish code-switching looks like in daily conversations between bilingual children and their parents. Three main questions are formulated from the purpose of the thesis, foucusing on the types and frequencies of code-switching, the grammar of code-switching, and the motivation of code-switching. The linguistic material comes from voice recordings of naturally occurring conversations between three children and their parents, which are transcribed afterwards. In order to answer the questions, two different kinds of analyses are carried out: a quantitative analysis, to study the types and frequencies of code-switching, and a qualitative analysis, to study the grammar and motivation of code-switching. The qualitative analysis includes a grammatical analysis and a conversation analysis. The results of the analyses show that the types and frequencies of code-switching vary between different children, due to the interplay of three factors, namely the children’s language competence, the parents’ language patterns and the status of Swedish as the primary language in the society. In intra-sentential code-switching, when both languages have the same word order, constituents in different languages follow the corresponding grammar; and when code-switching occurs at places where there are different word orders in the two languages, the speaker has to choose and follow one of the grammars. The conversation analysis shows that code-switching is used as an extra and exclusive resource for bilingual speakers at turn distribution, marking preference and initiating repair.
25
Muse, Amina Abdi. "Pedagogers uppfattning om tvåspråkiga barns språkutveckling - miljöns betydelse för lärande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32742.
Full textAbstract:
SammanfattningStudiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet samt hur de ser på miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. För att få en djupare förståelse för pedagogernas resonemang valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollärare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö genomfördes. Jag har även genomfört observationer på samma förskolor vid tre olika tillfällen. Undersökningens frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna för att främja tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålet? Undersökningens utgångspunkten har varit sociokulturella teorier. Förskollärarna som intervjuades lyfte fram att språket är viktigt för lärandet. Förskollärarna påpekade att samspelet mellan barn och vuxna eller mellan barn och barn leder till språkutvecklingen. I olika teoribildningar behandlas ömsesidiga interaktioner (samspel) som centrala utgångspunkter för lärande och utveckling. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna har olika sätt att arbeta för att stimulera de tvåspråkiga barnens språkutveckling.
26
Ström, Linda, and Andreas Ehlin. "Skillnader mellan tvåspråkiga kontra enspråkiga barns läsprestationer: med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23296.
Full textAbstract:
Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna. För att analysera resultatet har fyra olika två-vägs ANOVOA och en ANCOVA genomförts. Resultatet visar att de enspråkiga barnen presterar bättre än de tvåspråkiga barnen på lästest med artikulering, med en marginell skillnad. De tvåspråkiga barnen presterade istället bättre på lästest utan artikulering. Föräldrarnas rapportering bekräftades och en genomgående signifikans har funnits mellan barnen i läs och/eller skrivsvårigheters grupperna jämfört med de utan.
27
Falk, Caroline, and Hanna Sundberg. "Språklig kompetens hos en- och tvåspråkiga barn : En jämförelse mellan föräldrars och logopedstudenters bedömning av barn i 2 ½-årsåldern." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-59326.
Full textAbstract:
Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns. I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial. Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen. Det genomsnittliga andelen korrekt producerade konsonanter (Percentage of Consonants Correct, PCC) var högre hos de enspråkiga barnen än hos de tvåspråkiga barnen. Föräldrarna till barnen i båda grupperna tenderade att skatta barnens förmåga högre än vad logopedstudenternas bedömning visade
28
Bruun, Gabriella, Josefina Bruun, and Pernilla Chiarantona. "Pedagogers handlingar i kommunikativa möten med tvåspråkiga barn - en studie på en multikulturell förskola." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-563.
Full textAbstract:
<p>Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. </p><p>I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till</p><p>andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.</p><p>Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som</p><p>medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.</p>
29
Pavlovic, Rodzer. "Psykologisk diagnosticering av tvåspråkiga barn Hur tar skolan emot elever med inlärningssvårigheter i förberedelseklass?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27476.
Full textAbstract:
Abstract AbstractThe aim of this essay was to investigate the level of the organizational state of readiness for receiving students with learning disabilities in classes specialized in working with students recently arrived in Sweden, called förberedelseklasser, which could be translated as preparational classes. I tried to do so by answering two questions:*What routines do principals believe that the particular School has for dealing with cases in which a student in a preparational class is suspected to have some form of learning disability?*What perception do teachers have in regards to whether or not the system at their School is well prepared for discovering and aiding students in preparational classes suspected to have learning disabilities?The first question was directed to principals currently working in schools where a large part of the students are bilingual, and many of those recently arrived in Sweden. The second question was aimed at teachers that work in preparational classes.By interviewing two principals and three teachers I came to the conclusion that the teachers believe that their students are often misplaced in preparational classes when in deed they should be placed in a special educations group. My essay also shows that both principals and teachers are dissatisfied with the amount of time the process of discovering, investigating and diagnosing a student with learning disabilities takes. They also seem to believe that it’s largely due to cultural differences resulting in the parents’ unwillingness to participate in interacting with psychologists.Key words,
30
Cebbar, Alexandra. "Monokulturell och Mångkulturell skola : Pedagogers bemötande av tvåspråkiga barn i en förskoleklass och i en förskola." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2922.
Full textAbstract:
<p><strong>Introduction:</strong> In this investigation I have illustrated, teacher treatment in a mono-cultural pre-school class and in a multicultural pre-school.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of the study was to illustrate how educators go about it when they face bilingual children to see how they work in a comparative perspective. The purpose was answered, based on four questions relating to how teachers relate to the meeting with bilingual children, the approach teachers use, which operation mode the use, if the take advantage of children's traditions, and if there is any different in the teachers’ treatment of bilingual children in the mono-cultural pre-school class and in the multicultural pre-school.</p><p><strong>Theories: </strong>The theory is linked to the concepts like operation mode, inter-cultural approaches and communications.</p><p><strong>Methodology:</strong> The used methods are qualitative interviews with four pre-school, teachers where an interview guide with formulated questions and observations were used. The purpose of the working methods was to highlight teacher treatment of bilingual children to discover different approaches to meet the bilingual children.</p><p><strong>Conclusion: </strong>The study has shown that the multicultural pre-school working inter-culturally, they are taking advantage of children's home language that is lifted in the nursery and the children's background, while in the mono-cultural pre-school class, they meet bilingual children foremost to develop the Swedish language and they also show interest to the children's traditions. Teachers’ treatment leads to a growing confidence in the children and knowledge for the cultural background.</p>
31
Haessig, Anne, and Linda Tuvås. "Narrativ förmåga på franska och svenska : En komparativ studie om enspråkiga och simultant flerspråkiga barn." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-196609.
Full textAbstract:
Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga.<br>In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.
32
Eriksson, Caroline. "Vilket språk stimuleras mest hos tvåspråkiga åländska barn? : en enkätstudie om språkstimulering och språkval hemma och i skolan." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för svenska språket och engelska, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5908.
Full textAbstract:
<p>Syftet med denna studie var att undersöka språkstimulering i hemmet och i skolan för att se om det fanns någon obalans. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av enkäter. Studiens informanter bestod av föräldrar i tvåspråkiga familjer med elever i årskurs ett och barnens lärare. Resultatet visade att svenska är det språk som används mest både hemma och i skolan. Vidare visade resultat att språkstimulering på finska inte förekom alls i skolan.</p>
33
Olsson, Alena. "Tvåspråkiga barn berättar på ryska och svenska : En explorativ studie om narrativ förmåga hos 6- till 7 åringar." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219288.
Full textAbstract:
I dagens mångkulturella samhälle är det många barn som talar två eller flera språk. Det är viktigt att kunna bemöta flerspråkiga barn och ge dem rätt språkligt stöd vid behov. Denna studie baseras på MAINs testmaterial som är utformat inom ramarna för COST projekt IS0804 för bedömning av barns narrativa förmåga och använder berättelser till bildserier som ett sätt att samla in barns narrativer. Syftet med studien är att beskriva narrativ förmåga hos tvåspråkiga rysk-svensktalande barn och bidra med referensdata till ovannämnda projekt. Deltagarna var tio simultant tvåspråkiga rysk-svensktalade barn mellan 6:8 och 7:10 samt tre successivt tvåspråkiga barn. Barnen fick berätta på ryska och svenska kring två makrostrukturellt lika bildserier samt svara på en rad förståelsefrågor utifrån bildernas innehåll. Insamlade ryska och svenska narrativer analyserades på makro- och mikrostrukturell nivå. Resultaten visade att det fanns tydliga skillnader mellan barnens prestationer i berättandet och förståelsen. Narrativernas övergripande struktur vad gäller story grammar och komplexitet stämde väl överens mellan språken oavsett barnets språkbehärskningsnivå. Däremot fanns det stora skillnader i förekomsten av Internal State Terms tokens mellan ryska och svenska narrativer som bara kunde förklaras med rent kulturella skillnader mellan språken. Detta resultat ifrågasätter värdet av jämförelse av IST tokens mellan språk. De små skillnader som påvisades vid en kvantitativ analys av narrativernas mikrostrukturer vad gäller yttrandelängd och lexikal variation kan förklaras med språkspecifika morfo-syntaktiska distinktioner mellan ryska och svenska. En kvalitativ analys av barnens narrativer påvisade att fel ordval, utelämningar och kodväxlingar var mer typiska för barnens svagaste språk. Kongruenssvårigheter påträffades i båda språken hos simultant tvåspråkiga barn men inte i ryska narrativer hos barn vars modersmål var ryska. Det behövs mer forskning inom ramarna för COST Action IS0804 som handlar om berättandeförmåga hos tvåspråkiga barn med språkstörning. Detta kan i sin tur leda till att testmaterialet blir standardiserat och kan användas inom logopedisk verksamhet.<br>In today's multicultural society there are many children who speak two or more languages. It is important to be aware of possible problems and provide them with adequate language assistance if needed. This study is based on the MAIN test material designed within COST project IS0804 for the assessment of children's narrative skills, which uses a number of picture sequences to elicit children’s narratives. The study aims to investigate the storytelling abilities of a group of bilingual Russian-Swedish speaking children and provide reference data for the above-mentioned project. The participants were ten simultaneously bilingual Russian-Swedish speaking children between the age of 6 years and 8 months and 7 years and 10 months, as well as three age-matched children with Russian as their native language and Swedish as a second language. Children were asked to tell a story in Russian and Swedish using two picture sequences with parallel macrostructure and then answer comprehension questions based on the content of the pictures. The Russian and Swedish narratives were analyzed on both macro- and microstructural levels. The results showed that there were clear differences between the children’s storytelling and their understanding. Overall narrative structure in terms of story grammar and complexity was quite similar in both languages, irrespective of language exposure pattern. However, there were significant differences between the prevalence of Internal State Terms tokens in Russian and Swedish narratives that could only be explained by purely cultural differences between the languages. This result questions the feasibility of straightforward of IST tokens between languages. The minor differences revealed by quantitative analysis of the stories’ microstructures in terms of utterance length and lexical diversity could be explained by language-specific morphosyntactic differences between Russian and Swedish. A qualitative analysis of the narratives showed that wrong choice of words, omissions and code-switching were more typical of the child's weakest language. Difficulties with inflections were found in both languages for simultaneous bilingual children but not in Russian stories told by children with Russian as their first language. More research is needed within the framework of COST Action IS0804 on the storytelling abilities of bilingual children with language impairment. This may in its turn lead to the test material being standardized and put into common use in speech-language therapy.
34
Brunell, Ann-Margreth, and Anette Gåredfelt. ""karékla betyder stol på svenska..." : En studie om pedagogers arbete med språkutveckling hos tvåspråkiga barn i mångkulturella förskolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31783.
Full textAbstract:
The aim of this study was to investigate teachers’ experiences of children’s language development in multicultural preschools. The study included the following research questions: 1.How do teachers work in multicultural preschools to help children with their language development; 2. What do teachers in multicultural preschools think about the possible influence of native language on learning the Swedish language?; 3 What is the significance of educators skills for working with childrens language development? .4 What are the obstacles for helping preschool children in multicultural preschools with their development of the Swedish language? A qualitative approach was used that included semi-structured interviews with four teachers in two separate multi-cultural preschools. The interviews were transcribed and analyzed with relevant theories and concepts (the sociocultural perspective of Leo Vygotskij). The informants were positive to working with bilingual children. There were differences in opinions related to level of competence and training, but they all agreed that the teaching approach used and the degree of involvement was of great importance. They had experiences of how the child’s native language influenced the development of their skills in the Swedish language. Children’s’ learning of the Swedish language was dependent both on knowledge of their native language, but also on teachers’ skills and knowledge in how to create learning opportunities. Keywords: Multicultural, language development, monolingualism, bilingualism, native language
35
Mahan, Constance. "Barn ska känna glädje av att de är tvåspråkiga : Pedagogers möte och arbete tillsammans med två- flerspråkiga elever i skolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-16847.
Full text
36
Cheh, Cecilia. "Pedagogers bidrag till barnets språkutveckling i en mångkulturell förskola : Vilken förståelse har pedagogerna av hur man hjälper tvåspråkiga barn i deras språkutveckling?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8797.
Full textAbstract:
Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt. Pedagogerna menar att de själva bidrar genom att arbeta med konkreta material och tydliggör saker för barnen. Pedagogerna betonar även hur viktigt det är att samtala med barnen och kunna föra en dialog med dem, på detta sätt utvecklar barnet sitt språk. Att pedagogerna så ofta som möjligt sätter ord på det som händer och sker och även benämna och sätta ord på saker är också ett sätt som pedagoger gör i vardagliga situationer. Det är viktigt att pedagogerna finns där för att stötta och ge barnen ord och uttryck för saker som de inte har så att de kan förstå varandra i lekar och aktiviteter.<br>My purpose with this thesis is to gain a deeper understanding of pedagogue’s thoughts, experiences and knowledge to support bilingual children's language development. Through interviews, I have been able to see how pedagogues as they themselves consider how they go about to stimulate language development in preschool. What opportunities are given to children in preschool to promote the Swedish language in bilingual children. The results show that pedagogues believe that children’s stay at preschool is a language stimulating environment where children daily practice in the Swedish language. Confident children are more likely to absorb a new language, why pedagogues should work very close to the children. Pedagogues are actively working with language development in many different ways. Pedagogues believe that they themselves contribute by working with concrete materials and clarify things for the kids. Pedagogues also emphasized how important it is to converse with children and able to engage in dialogue with them, thus developing the child's language. To pedagogues as often as possible put into words what is happening and also the term and put words to things is also a way that teachers do in everyday situations. It is important that pedagogues are there to support and give children words and phrases for things that they have so they can understand each other in games and activities.
37
Andersson, Ann-Sofie. "Hur jobbar pedagogerna när det gäller barn som är tvåspråkiga och har ett annat modersmål än svenska i förskolan? : Förskolans arbete för att stödja och stimulera första och andrahandsspråket hos barn med annat modersmål än svenska." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24812.
Full text
38
Axelsson, Caroline, and Kata Severin. ""Jag mår bara normalt, jag känner inte att det är något konstigt med att prata spanska eller svenska" : Om tvåspråkiga elevers tankar kring sin tvåspråkighet och enspråkiga pedagogers attityder till tvåspråkigheten bland barn." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-948.
Full textAbstract:
<p>Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.</p>
39
Rahman, Subarna. "Att göra det annorlunda normalt i förskolan : En vetenskaplig essä om att förstå och stödja tvåspråkiga barn i deras språkutveckling och kommunikation utifrån en interkulturell pedagogisk kompetens." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43961.
Full textAbstract:
This is a scientific essay that has been written with the aim to reflect and analyze difficulties of bilingual children to communicate, being seen in a group and to focus during a traditional learning in language development within preschool. I have also reflected on my experiences and competences in intercultural pedagogy to support bilingual children in a changing society and in a globalized world. By using self-experienced situations from my professional practice, I have in a narrative form reflected back at my experiences with the help of academic literature, research articles, theoretical perspectives, curriculum (2018) and even asked questions to gain different perspectives on my stories. The main part of my research questions is whether I could have planned and acted differently in my self-experienced situations? Did I have enough knowledge about intercultural approach in order to adapt various situations based on the need of different children? In which ways could the preschool have provided better support in language development and communication for all children? This scientific essay has shown that it is important to understand the cultural background, language and ethnicity of bilingual children. It is also important to have a good collaboration with the guardians in order to plan suitable activities and classes/sessions. In addition, it is necessary to have great knowledge of intercultural pedagogical competence, diversified normality, inclusion, sociocultural perspective and support for the mother tongue to be able work with bilingual children. As a pedagogue and a future preschool teacher, I have according to Skolverket - Swedish National Agency for Education (2020) a greater responsibility to change, for example, the traditional way of working, but also to improve and adapt the education based on different needs to provide an equal education and preschool for all children.<br>Detta är en vetenskaplig essä som har skrivits för att reflektera och analysera tvåspråkiga barns svårigheter med att kommunicera, synas i en grupp samt att fokusera under ett traditionellt lärande i språkutveckling inom förskolan. Här har jag också reflekterat över mina erfarenheter och kompetenser inom interkulturell pedagogik för att stödja tvåspråkiga barn i ett förändrat samhälle och i en globaliserad värld. Genom att använda mig av egenupplevda situationer i berättande form i min yrkespraktik har jag reflekterat tillbaka med hjälp av akademisk litteratur, forskningsartiklar, teoretiska perspektiv, läroplanen (2018) samt ställt frågor för att få olika perspektiv på mina berättelser. Centralt i forskningsfrågorna är om jag kunde ha planerat och handlat annorlunda i mina egenupplevda situationer? Har jag haft tillräckligt med kunskaper inom interkulturellt förhållningsätt för att anpassa situationer utifrån barns olika behov? Hur skulle förskolan ha kunnat ge bättre stöd i barnens språkutveckling och kommunikation? Denna vetenskapliga essä har visat att det är viktigt att förstå tvåspråkiga barns kulturella bakgrunder, språk, etnicitet samt ha ett gott samarbete med vårdnadshavare för att kunna planera passande aktiviteter och undervisningar. Det krävs också kunskaper inom interkulturell pedagogisk kompetens, diversifierat normalitet, inkludering, sociokulturellt perspektiv samt modersmålsstöd för att jobba med tvåspråkiga barn. Jag som pedagog och blivande förskollärare har enligt Skolverket (2020) ett större ansvar för att förändra exempelvis det traditionella arbetssättet, men även förbättra och anpassa utbildningen utifrån olika behov för att få en likvärdig utbildning och förskola för alla barn.
40
Ljungberg, Maria. "Tvåspråkiga barns situation i svenska skolan." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2259.
Full textAbstract:
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur man kan förbättra tvåspråkiga elevers situation i skolan. En litteraturstudie och intervjuer med fem lärare har legat till grund för undersökningen av hur viktig modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk är för tvåspråkiga elever samt huruvida det skulle vara bättre att undervisa dessa elever på deras modersmål i till exempel samhällsorienterande ämnen. Resultatet visar att det är mycket viktigt att behålla modersmålet och utveckla det. Därför borde modersmåls- undervisningen ligga inom eller strax efter ordinarie skoltid. Man borde även sträva efter att förbättra modersmålslärarnas status. Arbetet visar att undervisningen i svenska som andraspråk har för lite resurser; en lösning kan dock vara att placera om resurserna på de skolor som har en hög procent elever som har behov av ämnet. Ett samarbete mellan sv2 läraren och modersmålsläraren borde vara självklart. Detta arbete har även visat att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andraspråk och en lösning till de tvåspråkiga elevernas situation i skolan kan vara att man involverar modersmålslärarna i skolvardagen så att eleverna kan få förklarat och översatt det de inte förstår.</p>
41
Krpo, Irvana. "Tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande : En intervjustudie om arbete med och syn på tvåspråkiga barns språkutveckling i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15077.
Full textAbstract:
Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk. Förskollärarnas gemensamma åsikt är att ett barns modersmål är betydelsefullt för dess identitet, kultur och grupptillhörighet.
42
Ferrer, Silvia. "Ett tvåspråkigt barns språkutveckling – en fallstudie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29650.
Full textAbstract:
Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare. Det jag har kommit fram till är att det blir lättare att ta till sig ett andraspråk om man redan har en bra bas i sitt förstaspråk. Genom att få hjälp av andraspråkslärare samt genom att den intervjuade pojken får modersmålsundervisning utvecklas hans språk. Föräldrarnas engagemang i barnet och skolan är också bidragande faktorer.
43
Ramberg, Johanna, and Carin Bergquist. "Lärares arbete med flerspråkiga barn : En observationsstudie i första klass." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24002.
Full textAbstract:
Enligt Skolverket (2008) har ungefär en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstaspråk. Flerspråkiga barn eller barn med små eller inga svenskkunskaper är därför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvärtom något som allt fler lärare i allt större utsträckning kan förväntas komma i kontakt med. Detta kräver speciell kompetens av lärarna. Det övergripande syftet med detta arbete var därför att närmare studera hur arbetet med flerspråkiga elever sker i skolan. I det här examensarbetet gjordes en undersökning av hur lärare i praktiken arbetar med flerspråkiga elever, detta genom en observation av tre lärare i deras undervisning av samma förstaklass med många (tre av fyra) flerspråkiga elever. Under observationen fokuserades det på aspekterna metoder och strategier, kommunikation och interaktion samt flerspråkighet som stöd. Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av de i litteraturen och forskningen beskrivna metoderna i sin undervisning. De flesta observerade strategier har gott stöd i den relevanta litteraturen. Utöver en extra tydlighet i muntliga och skriftliga instruktioner, liksom en mycket metodisk användning av tavlan, skilde sig inte undervisningen från den i klasser med få eller inga flerspråkiga elever, enligt våra erfarenheter från tidigare vfu:er. Detta kan till viss del bero på att ingen av de observerade lärarna hade formell utbildning i svenska som andraspråk.
44
Turesson, Jasmin. "Modersmålet som verktyg för tvåspråklig utveckling." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40315.
Full textAbstract:
Bakgrund: Tidigare studier har gjorts där resultat har visat att modersmålet har betydelse för barns språkutveckling i andra språket. Forskningsresultat har även visat att barn med ett rikt ordförråd i sitt modersmål vid skolstart, hade lättare för att lära sig läsa och skriva på sitt andra språk än barn med ett svagt modersmål Genom att tvåspråkiga barn får använda sig av båda sina språk, samt att förskolor värdesätter barnens språkutveckling kan de få lättare att ta till sig det nya språket. Syftet med denna studie är att undersöka om modersmålet används som ett kulturellt verktyg för att stimulera andraspråksinlärning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att läggas på hur förskollärare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling. Studien kommer att utföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som har studerats är tre förskollärares uppfattningar om arbetet med tvåspråkiga barns språkutveckling på tre olika förskolor. Arbetet utgår från en sociokulturell teori och en kvalitativ metod. Tre förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats i studien. Alla förskolor arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att samtliga förskolor lägger vikt vid att modersmålet används som verktyg i förskolan för andraspråkutvecklingen och ser tvåspråklighet som en kompetens som ska tas till vara på. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med att använda modersmålet som verktyg i verksamheten som svårt och tidskrävande. Samtliga förskolor ser brister i verksamheten med att det inte finns tillräckligt med resurser för att tvåspråkiga barn ska få möjlighet att även utveckla sitt modersmål. Diskussion: Det finns många sätt att stimulera och hämma barns tvåspråkliga utveckling. Genom ett positivt, tillåtande bemötande och visat intresse kan förskollärare komma långt med att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling och uppmuntra barn att använda båda sina språk. Även att låta barnen prova, utforska och höra språk i olika sammanhang.
45
Özmen, Magdalena. "Hur arbetar man med tvåspråkiga barns språkutveckling i en mångkulturell skola?" Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2951.
Full textAbstract:
<p>This work investigates how educationalists on a multi-cultural school work with language development of bilingually children. The children in both investigated classes have a different mother tongue which means that they have Swedish as a second language, they are bilingually. It’s relevant for me to know if there is any consideration taken for these bilingually children. If yes, then in what way? The method which is used is a two weeks observation of two classes in the third grade, complemented with semi- structured interviews with the two class teachers. Both educationalists are bilingually and have great experience of working with bilingually children.</p><p>The result of the investigation was that enough consideration wasn’t taking place for the bilingually children, This was caused by external circumcises, with bilingually children drastically increasing in school today have lead to too many children per teacher which has caused disturbance in the classroom. The educationalists work with bilingualism unconsciousness and they don’t put a lot of importance into every individual because of the fact that all children in the classes are bilingually, which leads to the education not being individually adapted. They are instead putting a great efforts into simplify and change the tasks so that the children easier understands them. They use a lot of both reading and writing as a way of working to stimulate the children’s language development. Something that can have a great significance for the children and their language development is the first mother tongue teaching which they have at school. There isn’t any cooperation between the class teachers and the mother tongue teachers at the moment.</p>
46
Persson, Anita. "Romska barn lär sig läsa och skriva – en fallstudie." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29648.
Full textAbstract:
Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning?Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun. Observationer genomfördes som passiv och deltagande observatör. Barnens teckningar och textmaterial har använts för att de skulle få möjlighet att utrycka sig på ett annat sätt än bara verbalt.Fallstudien visade att genom insatser från modersmålsläraren och genom den tvåspråkiga undervisningen, underlättades det för de tre romska barnen att lära sig läsa och skriva. Slutsatsen är att det tar tid, ansträngningar, motivation och bra samarbete från både barn och lärare för att barnen ska ha chans att bli litterata.
47
Simoncini, Mirna. "Att leva som ett tvåspråkigt barn : En studie om tvåspråkighet med speciellt fokus på spansktalande barn i Sverige." Thesis, Umeå University, Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-483.
Full textAbstract:
<p>Syftet med det här examensarbetet är att komma lite närmare tvåspråkighetens värld och att få en djupare kunskap om detta fascinerande universum. Att lära känna de förhållanden och samspel som skapas mellan individer i det flerspråkiga samhället har blivit allt mer aktuellt och angeläget och därför valde jag det här temat. Forskningsfrågor i detta arbete fokuseras på tvåspråkig inlärning och uppfostran och hur det påverkar individens identitet samt vilka fördelar respektive nackdelar tvåspråkighet innebär. Arbetet är uppbyggt i två delar. Den första baseras på litteratur studier som beskriver tvåspråkighet på ett generellt sätt och den andra på en empirisk studie där jag fokuserar på några av de tvåspråkiga spansktalande barn som bor i Sverige. Som forskningsmetod i den empiriska delen har jag intervjuat 5 tvåspråkiga spansktalande barn mellan 10 och 16 år och deras familjer. Både resultaten från litteraturen och den empiriska studien visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och det också är något helt normalt i majoriteten av världens länder. Människan har alltså kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk och att växla mellan olika språk behöver inte betyda att personen har en fattig vokabulär, det kan vara ett tecken på en välutvecklad språkförmåga. Ett språk är en stor del av en människas identitet och kultur, de människor som har flera språk hittar ofta en jämvikt mellan två olika kulturer och kan se på världen med ett vidare perspektiv. Tvåspråkiga personer är ofta mer öppna och toleranta för meningsskiljaktigheter.</p>
48
Ali, Sanaa. "Hur tvåspråkig undervisning kan utveckla flerspråkiga barns språk och identitet." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27700.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare. En av de fem modersmålslärarna arbetar också som specialpedagog. I resultatet har jag kommit fram till att alla pedagogerna är medvetna om modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse för flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen utom en lärare som har ett avvikande perspektiv. Alla pedagoger anser att barnen tillgodogör sig tvåspråkig undervisning både i språk- och i identitetsutveckling. Däremot anser de flesta pedagogerna att tvåspråkig undervisning inte passar de barn som har läs- och skrivsvårigheter, störningar och dyslexi, eftersom verksamheten då blir ännu svårare för dem än den vanliga undervisningen. Pedagogerna i de två grundskolorna använder sig av ett likartat arbetssätt som utvecklar barns språk och identitet, fast de arbetar mer med att utveckla elevernas språk än deras identitet. De utvecklar barns språk och identitet genom olika sätt som exempelvis skönlitteratur, högläsning, dator, media, musik och sång. Dock använder de sig mest av skönlitteratur och sagor i sin verksamhet.
49
Gustafsson, Natalie, and Erika Hagelin. "Förskollärares arbete med att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40116.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare arbetar och uppfattar sitt arbete med att främja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. I tidigare forskning så framgår det att flerspråkiga barn har ökat i den svenska förskolan, vilket innebär att förskollärare behöver besitta goda kunskaper i flerspråkiga barns språkutveckling. Vi undersöker hur förskollärare beskriver och arbetar med språkutveckling i olika situationer, genom observationer och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på tre olika förskolor med sex förskollärare. I analysen av den insamlade empirin utgick vi från Cummins teori om relationen mellan kontext och graden av utmaningar. I resultatet beskriver förskollärarna hur de arbetar med majoritetsspråk och modersmål i samlingar, måltidssituationer och andra aktiviteter i förskolan. Det framkom från intervjuerna och observationerna att bland annat högläsning, sångstunder, konversationer och barns lek är viktiga redskap och arbetsverktyg för barnens språkutveckling, och i enligthet med Cummis fyrfältare används dessa arbetsverktyg för att stötta och utmana barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna beskriver att relationen mellan hem och förskola samt vårdnadshavarens roll har en betydelsefull effekt i dessa barns språkutveckling. Även miljön och material har stor betydelse för barns språkutveckling, varje rum ska bjuda in till lek och stimulans men även vara anpassat efter barnens olika språkliga nivåer. Det framgår iresultatetattalltmaterialsomfinnsiverksamhetenkan användas i olika språkliga aktiviteter, om förskolläraren beskriver sig har ett medvetet arbets- och tankesätt när det kommer till språkutveckling.<br><p>2019-12-20</p>
50
Krasniqi, Shkendije. "Arbetar pedagogerna i förskolan för att främja tvåspråkiga barns språkutveckling? : en intervjuundersökning av fem förskollärare." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3417.
Full textAbstract:
<p>I Lpfö 98 (Lärarförbundet, 2001: 28) står det att det är förskolans skyldighet att främja barnens modersmål och det svenska språket. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på om pedagogerna arbetar i förskolan med att främja barnens första – och andraspråk och i så fall hur. En kartläggning av Skolverket (2003) visade att stödet för de tvåspråkiga barnen inom förskolan var en stor brist. Med min undersökning ville jag följa upp kartläggningen för att se om något har hänt på detta område efter denna. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat förskollärare i två olika förskolor. Resultatet jag fick fram, och som har satts i relation till forskning inom området, visar att pedagogerna arbetar mycket med olika pedagogiska hjälpmedel och metoder för att främja barnens andraspråk, men inte förstaspråket. Undersökningen visar alltså att dessa förskolor inte följer läroplanen i ett av avseendena. Detta kan bidra till sämre utbildningsresultat för de tvåspråkiga barnen, förskolorna borde därför engagera sig mer i barnens modersmål för att främja deras utveckling. </p>