Dissertations / Theses on the topic 'Tvister'

Civilrättsliga tvister om karaktärisering av rättshandlingar är vanligt förekommande i svensk rätt, då särskilt angående syftet med förmögenhetsrättsliga överföringar mellan parterna. För sådana dispositiva tvister är domstolen bunden av parternas respek­tive framställningar. Det kan dock tänkas uppstå en del bevissvårigheter för parterna att styrka det bakomliggande syftet med exempelvis en överföring mellan dem. Det inne­bär att tvistens utgång ofta blir avgörande av vem av parterna som ska bära risken för att ens framställda rättsfaktum inte kan bevisas, eller med andra ord vem som åläggs bevisbördan. Högsta domstolen (HD) har behandlat frågan i en rad rättsfall varav ett, NJA 2014 s. 364, har väckt en del frågor kring vad som faktiskt gäller i bevis­börde- och beviskravssammanhang. Detta problem blir särskilt aktuellt om parterna som tvistar med varandra är makar. När två personer ingår äktenskap med varandra sker ingen direkt ändring i makarnas förmögenhet. Det inträder dock en del rättigheter och skyldigheter. I portalparagraferna i äktenskapsbalken (ÄktB) 1:2 och 1:4 förklaras att makarna har en äktenskaplig lojalitetsplikt mot varandra som omfattar såväl ekonomiska som sociala hänseenden. Samtidigt förklaras det i ÄktB 1:3 att vardera maken råder över sin egendom och svarar för sina skulder. Makarna kan även träffa förmögenhetsrättsliga avtal med varandra och företa rättshandlingar sinsemellan. Eftersom makar har ekonomiska skyldigheter mot varandra uppkommer särskilda bevissvårigheter när rättshandlingar som företagits mellan just makar ska karaktäriseras. Med tanke på att makar ofta lever i nära relation till varandra och ofta har en gemensam ekonomi, kan det tänkas vara vanligt att makarna företar rättshandling utan att säkerställa någon bevisning om rättshandlingens faktiska innebörd. Dessutom finns ytterligare en aspekt att beakta vid överföringar mellan makar som inte finns mellan andra avtalsparter, nämligen den äktenskapliga underhållsplikten som ofta kan vara svår för en part att styrka.

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen – barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge. I samband med det syftar jag också att utreda vem som ger familjen inklusive barnen stöd under den jobbiga perioden och vad som är de yrkesprofessionellas åsikter. Rätten till båda sina föräldrar, genom gemensam vårdnad eller växelvis boende, var och är en del av offentliga retoriken om barns uppväxt. Forskningsresultaten tvingar oss att inse att barn inte mår bra av att vara underställda föräldrarnas rättigheter framför deras skyldigheter och domstolsbeslut, på grund av att barn och föräldrarnas oenighet inte synliggörs och barn har ingen yttranderätt i civilrättsliga mål om vårdnad, boende och umgänge. Jag har valt en kvalitativ design och ett icke- sannolikhets, målinriktad urval, halvstrukturerade intervju med yrkesprofessionella för att undersöka uppsatsens frågor.  Jag har använt rationell val teorin, kognitiva teorin, Meads rollövertagande teori och social konstruktivism teorin för resultatanalys. Man kan konstatera att barn som grupp fick mer inflytande efter lagändringar i FB 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva om vårdnad, boende och umgänge, men detta inflytande är inte tillräckligt för att barnperspektivet inte riskerar att underställas de vuxnas perspektiv. För att förebygga detta behövs först och främst en tydlig definition av barns bästa och riktlinjer för att tolka denna. Tolkning är ett viktigt moment och omfattar barns rättsäkerhet. Tolkningen ska sammanfalla med barns bästa i slutändan men så är det inte alltid idag. Stödet från samhället för kärnfamiljer inklusive barn räcker inte till som både min studie och tidigare forskning har visat.

The biggest consequence of the parents’ decision to go separate ways bears the third part of the family- the children. Still it is they who have the right to a safe upbringing and development that should be satisfied by their parents. How can children's perspectives be stressed and not end up in the shadow of the parents perspective? Are there clear lines of how the child's perspective should be emphasized?  By whom can the children expect support during the difficult time? How can the ill-tempered situation between the parents concerning custody, housing and socializing disputes be reduced? The purpose of the paper is to investigate the status of children as a group, after legislative changes in the “Föräldrabalken” (FB) July 1, 2006 on matters /disputes relating to concerning custody, housing and socializing. In that context I also aims to investigate who gives the family (including children) support during the hard period and what are the opinion of the professionals. The right of both parents, joint custody and alternately living was and is a part of the public rhetoric about children's upbringing. The results of the research forces us to recognize that children do not feel well to be subject to the rights of parents over their obligations and court decisions, because the children and parents' disagreement is not visible and there are no rights for children to speak in civil cases concerning the custody, housing, socializing. I chose a qualitative design and a non-probability, purposeful sampling, semi-structured interview with professionals to examine the paper’s issues. I have used rational choice theory, cognitive theory, Meads taking over the role theory and social constructionist theory for performance analysis. It can be noted that children as a group had more influences after the legislative changes in “FB” July 1, 2006 in matters /disputes relating them about custody, housing and socializing, but this influence is not sufficient so the child's perspective will not likely to be overran by the adults perspective. To prevent this we first and foremost need a clear definition of the child's best and guidelines who to interpret it. Interpretation is an important moment, and includes children's legal rights. Interpretation should coincide with the children's best in the end, but it is not always the case today. The support today from society to families (including children) is not enough and that is shown both in my study and in previous research.

Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område. Dessa typer av skyddsregleringar återfinns bland annat i de regelverk som styr domstolarnas behö-righet på den internationella privaträttens område. Behörighetsfrågan i försäkringstvister är förenad med vissa problem. I första hand stöter parterna på problemet med att det finns ett flertal regelverk som behandlar just behörighetsfrågan i försäkringstvister. Dessa regelverk innehåller likartade regler för försäkringstvister men regelverkens tillämplighetsområden skiljer dem åt. Reglerna som återfinns i Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen och Lugano-konventionen är tvingande och möjliggör för försäkringstagaren att väcka talan både vid den ort i vilken försäkringsgivaren har hemvist samt vid den ort där försäkrings-tagaren har hemvist. Försäkringsgivarens möjligheter att väcka talan är i princip be-gränsade till den ort där försäkringstagaren har hemvist. Genom behörighetsreglerna begränsas parternas möjligheter att genom prorogationsavtal avtala om domstols be-hörighet eftersom skyddet för försäkringstagaren inte skall sättas ur spel genom ett sådant avtal. Det förhåller sig dock på det sättet att regleringarna inte bara skall till-lämpas när styrkeförhållandet mellan parterna är ojämnt utan även i fall när parterna är att se som jämbördiga vilket i sin tur kan skapa omotiverade fördelar för försäk-ringstagaren. Ytterligare problem uppkommer på grund av att regelverken inte är tillämpliga på skiljeförfarande vilket kan komma att underminera skyddsregleringarna då regelver-ken som styr domstolarnas behörighet inte blir tillämpliga på denna typ av avtal.

Problembakgrund: Organisationer upplever ständigt tvister när de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas på en mängd olika sätt, till exempel kan parterna ta hjälp av någon utomstående, de kan lösa tvisten på egen hand eller gå till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter på likartade sätt oavsett tvistens karaktär. Alternativa tvistelösningsmetoder såsom medling används endast i begränsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ändamålsenlig om den anpassas efter den ifrågavarande tvisten. Denna framställning kommer därför att behandla alternativa tvistelösningsmetoder i allmänhet och medling i synnerhet. Problemformulering: Vid vilka typer av kommersiella tvister är medling, utifrån parternas synvinkel, att föredra framför ordinärt domstolsförfarande? Vilka är för- och nackdelarna, för de tvistande parterna, med medling jämfört med domstolsförfarande i Sverige?

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vid vilka situationer tvistande kommersiella parter kan nå mer ändamålsenliga lösningar genom att använda medling istället för att ta tvisten till domstol. Framställningen vänder sig främst till företag och skall ge dem information och vägledning om alternativa metoder i allmänhet och medling i synnerhet. Metod: Den i de inledande kapitlen beskrivna medlingsprocessen skall jämföras med det traditionella svenska domstolsförfarandet. Jämförelsen skall göras utifrån kriterier som näringslivets aktörer finner viktiga för tvistelösning Dessa kriterier representerar parternas preferenser vid valet av tvistelösningsmetod. Utifrån näringslivets inställning till val av tvistelösningsmetod har jag sedan konstruerat fiktiva analysmodeller för att illustrera vad som kan föranleda företag att välja den ena eller andra tvistelösningsmetoden. Analysmodellerna kommenteras sedan för att ge större förståelse till företagens förväntade beteenden eller hur de borde agera.

Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast medling av kommersiella tvister.

Resultat: Den viktigaste slutsats, efter att ha studerat medling som tvistelösningsmetod ingående, är att Sverige och svenskt näringsliv skulle vara betjänta av att använda medling i större omfattning än vad som idag är fallet. Att som idag begränsa valet av tvistelösning till skiljedom eller domstol är ett misstag. Många tvister och konflikter skulle kunna lösas mer ändamålsenligt om de behandlades med en metod mer anpassad efter den specifika tvistens förhållanden. Särskilt viktigt är detta då tvistande parter har en pågående affärsrelation som man vill bibehålla. Medling kan ofta vara en positiv metod när tvistande företag har ställt sig frågorna; var och vad vill vi var för sig och vad vill vi med vår relation? Medling är dock inte generellt en lämpligare tvistelösningsmetod. Det krävs att vissa förutsättningar är för handen för att medling skall vara en lämpligare metod än domstol. Om medling bör användas eller inte måste därför avgöras utifrån de specifika förhållandena i varje tvist.

Varje år hamnar ett antal fastighetstvister om hävning, återgång och bättre rätt i tingsrätterna. Dessa tvister antecknas i fastighetsregistret, men utan någon information om vad tvisterna handlar om. Frågeställningen i detta examensarbete är: Vad är orsakerna bakom tvister om hävning, återgång och bättre rätt som hamnar i tingsrätterna? Syftet är att undersöka om det finns något mönster, eller några återkommande skäl till tvist och om det går att göra något för att minska antalet tvister. Ett fastighetsköp kan hävas av flera olika anledningar, till exempel om fastigheten är behäftad med allvarliga fel. Återgång kan ske när en överlåtelse av någon anledning är ogiltig. En talan om bättre rätt kan väckas av någon som anser sig ha bättre rätttill en fastighet än den som besitter den. Metoden bestod i att granska ett antal tingsrättsärenden utifrån de fastigheter som fått en anteckning om tvist i fastighetsregistret under 2015. Tvisterna delades in i huvudgrupperna hävning, återgång och bättre rätt och därefter i undergrupper utifrån skälen bakom tvisterna. Totalt studerades 46 tvister. Av dessa tvister handlade endast en om hävning, 17 tvister handlade om återgångoch 28 handlade om bättre rätt. Gränsen mellan återgång och bättre rätt visade sig dock inte vara knivskarp. Följande undergrupper skapades: Hävning: Endast en tvist, inga undergrupper. Återgång: Återvinning, ogiltiga gåvor, förfalskningar. Bättre rätt: Dold samäganderätt, avstyckningar, förfalskningar, dubbelöverlåtelser, ogiltiga köp, ogiltiga gåvor, enskild egendom, oklara köp. Totalt var de vanligaste orsakerna återvinning efter konkurs (10 st.), ogiltiga gåvor (7 st.), förfalskningar (7 st.), dold samäganderätt (6 st.) och avstyckningar (5 st.). De flesta tvisterna var mellan personer som kände varandra sedan tidigare, många var inom familjen. För att minska antalet tvister diskuteras främst elektroniska fastighetsöverlåtelser.
Every year a number of real property disputes about cancellation, return and superior title end up in the district courts. These disputes are notedin the Real Property Register, but without any information on what they are about. The research question in this theses is: What are the reasons behind disputes about cancellation,return and superior titlethat endup in the district courts? The purpose is to investigate if there are any patterns or recurrent reasons for disputes and if there is anything that can be done to reduce the number of disputes. A real property transfer can be cancelled for multiple reasons, for example if the property contains serious faults. A return can happen if a transfer for some reasonis invalid. A claim for superior title can be raised by someone that considers himself better entitled to the property than the one who possess it. The method was to examine a number of district court cases based on the real properties that had gotten a dispute notein the Real Property Register in 2015. The disputes were divided into the main groups cancellation, return and superior title and then into sub groups based on the reasons behind the disputes. In total 46 disputes were investigated. Out of these disputes there was only one about cancellation, 17 were about returnand 28 were about superior title. The line between return and superior title did prove not to be so sharpe though. The following sub groups were created: Cancellation: Only one dispute, no sub groups. Return: Recovering, invalid gifts, forgery. Superior title: Hidden co-ownership, subdivisions, forgery, double transfers, invalid purchases, invalid gifts, individual property, unclear purchases. In total the most common reasons were recovering after bankruptcy (10), invalid gifts (7), forgery (7), hidden co-ownership (6) and subdivisions (5). Most of the disputes were between people that already knew each other, many were within family. To reduce the number of disputes mainly electronic real property transfers is discussed

In accordance with UN Convention on the Rights of the Child, the Swedish paternal law stipulates that the best interests of a child should be decisive in all decisions regarding custody. In order to determine what the best interests for the child is, an overall evaluation must take place, where statutory circumstanc- es and the child's own will should be regarded. However, the court must take the child’s will into account with regard to the child’s age and maturity. The court’s obligation to consider a child’s will is also protected by article 12 in the convention which ensures children’s right to express their opinion. the convention can stronger protection of the right for children. The child’s right to express their opinion includes a right to be heard. In cus- tody cases, it is the social welfare committee's task to investigates the child's will within a custody investigation. However, there is no requirement to obtain custody investigations in custody cases. Which means that the absolute right to be heard cannot be fulfilled in accordance with the convention. The child’s right to express their opinion also includes a right to have their will take into account. In the preparatory materials it is said that if a child has a specific desire in the custody issue and has reached such an age that it should be respected, the court should generally follow the child's desire. However, analyzed custody verdicts shows that there is no coherence regarding when children have reached such an age and maturity. The courts estimates the im- portant of the child's will in relation to other circumstances in the case. It is also shown that younger children's opinion is rarely taken into account and that not all older children do get their will considered. The review has shown that there is in the application of the law, a lack of a child-rights-based approach which an incorporating of the convention could remediate. On the other hand there is a clear interaction between the child's right to protection and the child's right to autonomy even in the convention. The child’s right to express their opinion in the custody process will remain conditional on the basis that a custody investigation is obtained and that the custodian allows the child's will to be investigated. The incorporation will not remedy the fact that there is no consensus on how children's will is valued in the courts assessment of the child's best interests. Thus, a legal change is re- quired regarding how the child's will should be taken into account.

Vid tvister om mindre värden kan ordinära processformer bli oproportionerligt kostsamma, särskilt vid gränsöverskridande fall som ofta medför ytterligare kostnader. Sådana faktorer har bevisats avskräcka EU:s medborgare från att vända sig till domstol med småmål. För att avlägsna sådana hinder har det uttryckts ett behov av ett gemenskapligt förenklat rättegångsförfarande vid gränsöverskridande tvister om mindre värden. Därför infördes den europeiska småmålsförordningen år 2009. Förordningens syfte är bland annat att förenkla och påskynda förfaranden vid mindre tvister samt att sänka kostnaderna. Småmålsförfarandet är ett skriftligt förfarande där parterna och domstolen kommunicerar via standardiserade formulär. Tanken med detta är att parterna ska klara sig på egen hand utan att behöva anlita juridiskt ombud. Syftet med förevarande uppsats har varit att analysera småmålsförordningens kapacitet att i praktiken uppnå dess ändamål, främst på det europeiska planet men även på en svensk nivå. På grund av att småmålsförfarandet är en relativt ny processform är tillgången till material i ämnet begränsat. Därför har statistiska rapporter, utländska utredningar samt egna undersökningar tjänat som kompletterande material till de traditionella rättskällorna. Eftersom småmålsförfarandet är ett utav EU:s första processrättsliga instrument har EU i och med dess införande tagit ett steg längre in i den europeiska processrätten. Innan var det medlemsstaternas nationella lagstiftningars uppgift att reglera rättsliga processer. En omvändning som har givit upphov till viss kritik. Det finns de som menar att harmoniseringen av den europeiska civilprocessen inte skett tillräckligt effektivt och att det finns en risk för att betoningen på effektivitet och ekonomi har prioriterats framför de fundamentala processuella rättigheterna. Eventuellt gäller det här även småmålsförordningen. Förfarandet har nämligen visat sig vara en aning problematiskt och till vissa delar ineffektivt. Skillnader mellan medlemsstaternas tillämpning kan riskera en varierande skyddsnivå. Flerspråkigheten i Europa kräver ofta översatta handlingar, något som kan bli avskräckande kostsamt. Medlemsstaternas skyldighet att garantera parterna service är otillräcklig, på grund av bristande kunskaper om förfarandet bland de behöriga domstolarna. Vad gäller Sveriges förhållande till småmålsförfarandet verkar engagemanget hittills mycket svalt och de behöriga domstolarna verkar inte ens känna till förfarandet. För att småmålsförfarandet ska bli effektivt krävs att såväl jurister och domare som allmänheten känner till dess existens. På europeisk nivå finns en hel del medier som upplyser om förfarandet. Dock är det få som känner till de här informationskanalerna. På nationell nivå varierar informationssatsningarna mellan medlemsstaterna, och därefter varierar även antalet avgjorda förfaranden. Överlag tyder statistiken på att det hittills avgjorts relativt få domar i det europeiska småmålsförfarandet. Analysen har sammanfattningsvis visat att det således finns skäl att ifrågasätta förordningens praktiska effektivitet. Det europeiska småmålsförfarandet är emellertid en relativt ny processform som har möjlighet att förbättras. Dess syfte är välmenande och ifall det visar sig att det finns ett fortsatt behov av ett europeiskt förfarande för småmål kan det vara värt att hålla en levande diskussion om ämnet, för att utveckla förfarandet till att bli så effektivt som det syftar till att vara.
With regard to small claims ordinary judicial proceedings may be disproportionate expensive in relation to the amount of the claim, especially in cross-border cases that often involve additional costs. This deters the EU citizens from pursuing small claims. In order to remove such obstacles a need for a European simplified procedure for cross-border small claims was expressed. Hence the European Small Claims Procedure was initiated in 2009. This regulation aims at simplifying and speeding up the small claim litigations as well as reducing the costs. The ESCP is a written procedure where the parties and the court are using standard claim forms. The idea is that the parties should be able to litigate without the help of a lawyer. The purpose with the present paper has been to analyze this regulations’ capacity to reach its aims, principally how the situation seems at the European level but also at the Swedish level. Since the ESCP is a relatively new procedure there is so far a limited supply of material on this subject. Due to this fact statistical reports, foreign investigations and own surveys have served as supplementary material to the traditional sources of law. By introducing the ESCP, which is one of the first European procedures, the EU has increased its involvement in the European civil procedure. Since the regulation of judicial proceedings earlier was handled by the national legislation of the Member States, this caused some critique. There are those who mean that the harmonization of the European civil procedure has not been sufficiently effective and that the focus on efficiency and economy has been prioritized over the fundamental procedural rights. This might also be the case for the ESCP. The procedure has namely turned out to be slightly problematic and somewhat ineffective. If the procedure differs significantly between the Member States this may also lead to differences in the level of protection. The multilingualism in Europe often demands translated documents, which runs the risk of being deterring expensive. Furthermore, the duty of the Member States to offer the parties practical assistance is inadequate, because of the lack of knowledge about the ESCP among the courts. As regards Sweden’s relations to the ESCP, the interest so far seems quite modest. The authorities have not made any widespread efforts to promote the ESCP and the courts do not even seem to have heard of this procedure. The prerequisite for making the ESCP really effective in practice is that lawyers and judges as well as the public are acquainted with its existence. On the European level there are several media that supplies information about the ESCP. Nevertheless, only a few are aware of these media. On the national level the efforts to promote the ESCP varies between the Member States and thus the use of the procedure throughout Europe varies as well. Overall the statistics indicates that up to now relatively few judgments have been decided in the ESCP. Consequently, the analyze has displayed that there are reasons to question the practical efficacy of this procedure. At the same time it is important to bear in mind that the ESCP is a fairly new procedure which has the possibility to improve. Since it has a good purpose there are reasons to keep the debate alive, in order to develop the procedure into the effective instrument as it aims to be.

Syftet med rapporten är att undersöka hur många fastighetsbestämningar som behandlas på grund av tvister om fastighetsgränser i Sverige. Med utgångspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestämningsprocessen sammanställts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har få tvister om fastighetsgränser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgränser än det gör i både Sverige och Danmark. När fastighetsägare är oense om fastighetsgränsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer på grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero på otydliga kartor eller att tydliga gränsmarkeringar saknas.Metoderna som användes i denna uppsats är: (1) en litteraturstudie där relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie där dokumenterade fastighetsbestämningar i Sverige undersöktes; (3) en enkätstudie där en person från Norge och en person från Danmark svarade på frågor om bestämning av fastighetsgränser.Utifrån litteraturstudien sammanställdes resultat om hur fastighetsbestämningsprocessen går till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmålingsforretning och skelforretning/skelafsætning. Resultatet av fallstudien var bland annat att 11 procent av fastighetsbestämningarna i Sverige behandlade tvister om fastighetsgränser. Enkätstudien kompletterade litteraturstudien över processerna för oppmålingsforretning och skelforretning/skelafsætning.Utifrån resultatet av fallstudien som påvisade 11 procent dras slutsatsen att Sverige har få tvister om fastighetsgränser. Det finns både likheter och skillnader mellan processerna vid handläggning av en fastighetsbestämning, en oppmålingsforretning eller en skelforretning/skelafsætning. I Sverige och Danmark ansöks en gränsbestämning hos Lantmäteriet som sedan handlägger ärendet från början till slut. I Norge är det vanligast att fastighetsägarna avtalar om gränsens utsträckning, det är på fastighetsägarnas initiativ som en lantmätare via kommunen handlägger ärendet.
The purpose of this report is to investigate how many property determinations that are treated because of disputes over property boundaries in Sweden. First a review of the property determination process in Sweden has been completed and then an overview over Norway and Denmark carried out. Sweden has a reputation that there are few disputes over property boundaries. In Norway, there are more disputes over property boundaries than in both Sweden and Denmark. When property owners disagree on the property boundary, it is called a dispute. Disputes are arising out of confusion, these uncertainties may be caused by unclear maps or that the boundary markers are missing. The methods used in this paper are: (1) a literature review, where relevant literature has been reviewed; (2) a case study, where documented property determinations in Sweden were investigated; (3) a survey study, where one person from Norway and one person from Denmark responded to some questions about the determination of property boundaries. Based on the results from the literature reviews with regards to property determination process works in Sweden was summarized, and the corresponding processes in Norway and Denmark were also summarized. The result from the case study showed that there were 11 percent of property determinations in Sweden that were treated because of disputes over property boundaries. The interview study supplemented the literature review of the processes of property determinations in Norway and Denmark.Based on the outcome of the case study, 11 percent, the conclusion is that Sweden has few disputes over property boundaries. There are both similarities and differences between the processes in dealing with a property determination in the countries. To do a boundary determination in Sweden and Denmark, you sent in an application to a land survey who is dealing with the case from the beginning until the end. In Norway it is common for property owners to make an agreement on the boundaries, it is on the property owners' initiative that a land surveyor by the municipality prosecuting the case.

This thesis examines the special head of jurisdiction for contractual matters in Article 7(1) of the Brussels Ibis Regulation. Particularly, the thesis aims to establish how the concept ‘matters relating to a contract’ is understood for the purposes of Article 7(1). In applying Article 7(1), the seized court must first determine whether the contract is one for the sale of goods or for the provision of services, for which the rule provides autonomously defined places of performance in subparagraph (b). If not, the court has to identify the obligation forming the basis of the legal proceedings for the purposes of subparagraph (a). Subsequently, the court has to apply its rules of conflict of laws rules and determine the place of performance for that obligation in accordance with the designated law. As regards ‘matters relating to a contract’, this expression is the point of departure for the application of Article 7(1) and has an autonomous definition. Essentially, ‘contract’ refers to a situation in which there is an obligation freely assumed by one party towards another. The thesis examines how this definition operates to characterize claims or rights arising out of representation, assignments, pre-contractual dealings and company law. Furthermore, the thesis examines the requirement that the matter must be one ‘relating to’ a contract, with special notice to two recent CJEU cases concerning the identity of the parties to the contract vis-à-vis the parties to the dispute. In conclusion, it is submitted that the CJEU’s expansion and application of the autonomous concept of contract do not necessarily serve the objective of predictability, which ultimately risks impeding the facilitation of the sound administration of justice.

Florence Stephens became the owner of Huseby bruk, an industry located in Småland, 1934 while she was just over 50 years old, she inherited it from her late father. Huseby bruk, while under the ownership her father Huseby bruk had a thriving economy and expanded. When he died his daughter Florence Stephens took over. Missing formal education regarding how to manage an industry led to a declining economy and later one of the bigger economic scandals in the county. One of the outcomes of the scandal was that Florence Stephens was declared a legally incompetent person and she remained so in 19 years. This study aims to fill in the gaps of studies regarding her attempts to regain her legal competence and in the legal dispute about arranging an administrator for Florence Stephens that followed. Further this study analyzes her right of possession to Huseby bruk and if she had all the rights she was entitled. The source material chosen for this study is documents left over from her cases located at Linnéuniversitetet in the Huseby archives. The result reached by the study was that Florence Stephens regained her legally competence 1976 which led to a response from Alvesta chief guardian requesting that this only happens if an administrator is assigned. This lead to a long lawsuit ending in October 1978. Regarding her possession of Huseby have the study concluded that she still had the rights but they were not absolute.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Örebro tingsrätt beaktar barnets vilja i sina domar gällande vårdnad, boende och umgänge. Studien grundar sig på en kvalitativ dokumentgenomgång, där 30 domar från år 2016 har studerats. En tematisk innehållsanalys har genomförts, i syfte att tolka och förstå domarna. Av studien framgår att tingsrätten endast beaktar barnets vilja i ett fåtal fall samt att barnets vilja har en påverkan på domslutet i ännu färre fall. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i teorier kring begreppen "barn" och "barns rättigheter att komma till tals" som sociala konstruktioner. Av analysen framgår att de sociala konstruktioner som finns av barn, har en påverkan på sättet vilket barnets vilja beaktas av tingsrätten. I de fall där barnets vilja framkommer i domarna, uttrycks viljan med hjälp av ställföreträdare i form av socialsekreterare, föräldrar, andra anhöriga eller umgängesstöd. Barnet har således en sekundär ställning i den familjerättsliga processen. Den här studien ämnar följaktligen att uppmärksamma barns rättigheter i vårdnadstvister, för att på så sätt stärka deras rättsliga ställning. Det kan vidare tänkas vara av intresse för de socialsekreterare som arbetar med dessa frågor, att få en överblick av hur det socialrättsliga läget ser ut.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                   

Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskap

Författare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus Mattsson

Handledare: Ingemar Wictor

Nyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.

Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet?

Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                           

Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.

Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                      

Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen. Dock har de svar vi fått varit blandade, men arbete med kommunikation och kultur har varit de två åtgärder som förekommit mer frekvent.

The aim of this study was to increase understanding of the extent to which the child's will is given in Swedish courts' overall assessments of the best interests of the child in disputes on custody, resident and visitation (VBU). 18 District Court judgments have been collected from the database Zeteo via court judgments from Sweden's six Courts of Appeal. Based on a qualitative research effort, a content analysis was conducted on the judgments. The content analysis resulted in the following three categories being identified: The court judges according to the expressed will of the child, The court judges against the expressed will of the child, and The will of the child was omitted in the district court's assessment. The results were mainly analyzed based on childhood sociological perspectives, Hart’s ladder of participation and family law regulations. The theoretical framework was used to illustrate how the child was presented and socially constructed, and what impact this had on the space the child's will was given in the court's assessments of the best interests of the child. This was then reflected in the prevailing laws. The results of the study showed that the child's will appeared in about half of the cases, and that the court judged according to the will of the child in less than one third of them. The study also showed that the court tended to question the authenticity of the will of the children whose wishes did not comply with what the court considered to be the best interests of the child. In the majority of the cases where the children’s will were not given any room in the judgment, the court generally gave no reasons why the will was not reported.

Today adjustments on the pricing of internal transactions between multinational enterprises can lead to economic double taxation for the involved companies. This circumstance will result in an obstacle for private enterprising on the international market. Rules regarding corresponding adjustments and the mutual agreement procedure, that is used to eliminate economic double taxation, are today not sufficient tools to achieve this purpose. Consequently, changes regarding these rules should be implemented.

The main reason for why economic double taxation is not put right is the competent authorities’ inability to reach a suitable solution for the dispute. This is essentially because the lack of time limit for the procedure and the lack of obligation for the authorities to reach a solution on the issue. These weaknesses should be attended to, if the procedure shall have a larger effect in the future.

Since it is not appropriate to introduce cogent rules for the competent authorities to solve the dispute between themselves other alternatives should be considered, as international arbitration procedure and an international tax court. Although an international tax court probably would be the most effective alternative in order to eliminate economic double taxation, the situation in the area of international taxation requires that the alternative concerning an international arbitration procedure initially should be considered.

Förlikningar i offentligt upphandlade kontrakt som uppenbart leder till att kontraktet eller kontraktets övergripande karaktär förändras väsentlig, är numera inte möjligt att genomföra. Att en väsentlig förändring har framkommit genom en förlikning i ett tvistemål mellan parterna i ett offentligt upphandlat kontrakt innebär inte att den upphandlande myndigheten kan avstå från att genomföra en ny upphandling.Denna förändring är olycklig för förlikningsprocessen i offentligt upphandlade kontrakt. Det är tydligt att parternas handlingsutrymme vid förlikningsprocesser har minskat avsevärt. Kvarstår gör endast alternativet att häva kontraktet vilket är parternas sista utväg.Förändringarna som skett, i och med implementeringen av nya LOU kan dock ses som något positivt för offentlig upphandling i allmänhet. De juridiska svårigheterna till att förlika och de upphandlingsrättsliga principerna har skapat en förutsebarhet och medvetenhet inom offentlig upphandling. De nya upphandlingsreglerna som exempelvis kompletterande beställningar, oförutsebara omständigheter och ändringar som inte är väsentliga gör den upphandlande myndigheten medveten under hela processen. Medvetenheten gäller från annons till utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt och förebygger väsentliga förändringar under kontraktets fullgörande. Den upphandlande myndigheten har med ändrings-eller optionsklausuler i upphandlingsdokumentet möjlighet att förebygga oförutsebara väsentliga förändringar i kontraktet under avtalstiden. Den nya regleringen av LOU, främst 17 kapitlet, kommer att förlänga processen av offentliga upphandlingar, med mer omfattande upphandlingsdokument och större arbetsbörda för parterna, vilket det måste vara för att upphandlingsprocessen ska vara genomförbar.Syftet med uppsatsen är att med traditionell juridisk metod undersöka vilken påverkan den nya lagstiftningen inom offentlig upphandling kommer ha vid ändringar i ett kontrakt som håller på att fullgöras och hur det kommer att påverka möjligheterna till förlikning i offentligt upphandlat kontrakt. Avslutningsvis ska det nämnas, att trots den nya regleringen har de upphandlande myndigheterna och leverantörerna alla möjligheter att träffa förlikningar i tvister av offentligt upphandlade kontrakt, så länge beaktning till framförallt väsentliga förändringar i LOU tas.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i umgängesärenden och vad som är avgörande när socialsekreteraren skall bedöma barnets åsikt. Barnperspektivet inriktades på barns delaktighet. Utgångspunkten för studien var fyra teorier, barndomssociologi, Harts delaktighetsstege, makt och ålderskategorisering samt blivande och varande. Studien genomfördes genom att använda en kvalitativ metod där fyra yrkesverksamma socialsekreterare inom familjerätt intervjuades. Resultatet visade att socialsekreterarna som deltog beaktade ett barnperspektiv på så sätt att de arbetar för och reflekterar aktivt kring att barn ska göras delaktiga i umgängesärenden. De ansåg även att det är viktigt att barnen får möjligheten till delaktighet. Det framkom även att det finns många faktorer som socialsekreterarna anser påverkar barns möjlighet till delaktighet i dessa ärenden och att det är ett komplext ämne. De faktorer som framkommer av resultatet var ålder, mognad, lojalitetskonflikter, föräldrarnas samtycke, relationen mellan socialsekreterare och barn samt riskområden. Slutligen framkom flera förslag på förbättring som kan göras för att barn ska bli ännu mer delaktiga än vad de är idag och att mycket av ansvaret ligger på de vuxna att detta händer.
The purpose of this study was to investigate how social workers consider the child´s perspective in contact orders and what is crucial when social workers was to assess children’s opinions. The child´s perspective focused on children's participation. The starting point for the study was based on four theories: childhood sociology, Hart's participation ladder, power and age categorization and being or becoming. The study was carried out using a qualitative method where four professional social workers in family law were interviewed. The results showed that the social workers who participated considered the child's perspective in that they work for and actively reflect on the involvement of children in contact orders. They believe that it is important that the children get the opportunity to participate. Social workers believe that there are many factors affecting children’s ability to participate in contact orders, therefore making the subject complex/a complex matter. The factors that emerged from the result were age, maturity, loyalty conflicts, parental consent, the relationship between social workers and children and risk areas. Finally, several suggestions for improvement were discovered that could be utilized to make children even more involved in contact orders than they are today, and that much of that responsibility should lie with the adults.

Konflikten kring kalkbrytning på Bunge Ducker 1:64 har pågått i över 10 år och är ännu inte avgjord när detta examensarbete skrivs. Det geografiska område som berörs går även under benämningen Ojnare eller Ojnareskogen. Två riksintressen står emot varandra; värnandet om naturen och de värden som finns i den brytbara kalken. För domstolarna Miljödomstolen respektive Miljööverdomstolen blev tvisterna en övning i intresseavvägning. I uppsatsen analyseras hur avvägningen genomfördes i två domar som kom till motsatta domslut. Miljödomstolen avslog i en dom från 2009 Nordkalks begäran om tillstånd för kalkbrytning, domen överklagades och Miljööverdomstolen gav i en dom 2010 tillåtlighet. I uppsatsen analyseras även en del av de intresseavvägningar som olika sakägare gjort med speciellt fokus på de sakägare vars intresse inte är givet i och med den verksamhet man bedriver eller sektorsansvar, framförallt länsstyrelsen i Gotlands län och region Gotland. För att fördjupa analysen av länsstyrelsens och regionens beslutsprocess har semistrukturerade intervjuer genomförts med tjänstemän på respektive myndighet. Regeringen fattade i 2015 beslut att under pågående rättsprocesser göra Ojnare till Natura 2000-område. Detta beslut kommer också att analyseras i uppsatsen. I analysen av intresseavvägningarna kommer aggregationsträd och nyttodifferenser att användas så långt det bidrar till förståelse av skeendet.

Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt. Uppsatsens fokus ligger på de yrkanden i tvisten som gällde försäkringsavtalstecknande och jämkning av försäkringsersättningen. Även tillämpligheten av krigsundantaget i försäkringsvillkoren behandlas. Försäkringsmäklarens roll och premie-pro-ratas storlek skulle ha kunnat leda till en annan utgång i målet varför även dessa aspekter tas upp i uppsatsen i samband att talans upplägg behandlas. Hur premie-pro-rata kan beräknas i globala ansvarsförsäkringsprogram tas upp liksom förslag lämnas på hur pro-ratans storlek i det aktuella målet skulle ha kunnat fastställas. I uppsatsen lämnas vissa förslag på vad underwriters bör beakta i sitt arbete. Förslagen har arbetats fram utifrån den skiljedom som fastslogs mellan parterna, exempelvis vad gäller försäkringsvillkor.

This thesis aims to explain how politics in 14th century Scandinavia were structured by a set of rules or norms of conduct – rules which were neither codified nor enforced by any outside agency, yet had a very real impact on the patterns by which political action was conducted. Taking inspiration from historical anthropology, the study sets out to analyze the ways in which political tensions and relationships, primarily within the royal elite, were negotiated in various situations. The source material – mainly letters of treaties, but also contemporary literary sources – are treated as remains of political communication within a common discursive framework. The findings of the study go against some established notions about politics in the 14th century that are prevalent in current Scandinavian research. On the whole, patterns of political behaviour during the period show great similarities to those of the earlier Middle Ages, despite the discontinuity implied by the idea of the 13th century as the era of "state formation" in Scandinavia. Rather, the kings and princes of the 14th century appear to have been ruled by quite similar norms of behaviour to those of their predecessors, albeit on a more complex scale. The concepts of peace and justice are shown to have been central to the way that political action was legitimized. No functional difference can be shown to have been made between "feudal" or personal relations, and those of the state. Peace was conceived as a state of harmony, which could only be achieved through the establishment of mutual positive bonds, and an active striving for justice. The latter was achieved, both with the aid of mediators and negotiators, and through the demonstration of force, in patterns largely similar to the practice of feuding. Likewise, acts of supplication and reconciliation are shown to have played an active part in the way that political relations were reified during the process of ending an armed conflict.

Det internationella inflytandet är stort inom kommersiella avtal, vilket inte minst märks när det kommer till formulering av avtalsklausuler. Även avtal mellan två svenska parter inspireras ofta av angloamerikansk avtalsformulering och innehåller inte sällan så kallade boilerplateklausuler som stipulerar bland annat formkrav för ändringar eller tillägg till avtalet. Tvister om tolkning av dessa avtal och ändringar i strid mot avtalade formkrav blir allt vanligare och frågan uppstår då vilken rättsverkan denna typ av avtalsklausuler har för avtal som regleras av svensk avtalsrätt. Området är relativt oreglerat eftersom vår över hundraåriga avtalslag är tämligen kortfattad och istället blir det de avtalsrättsliga principerna, vilka framgår bland annat i praxis, som får ge vägledning i hur frågan ska besvaras. Till skillnad från andra rättsområden där specifika situationer är reglerade i lag och rättsfakta kan påvisas, en rättsregel kan åberopas och rättsföljden någorlunda bestämmas handlar det här istället om att väga olika intressen och ge dem olika prioritet beroende på olika omständigheter. Uppsatsens syfte är att besvara frågan genom att ge exempel på de situationer och omständigheter som är avgörande för när avtalsklausulerna får rättsverkan och när muntliga utfästelser eller andra tillitsgrundande ageranden får avgörande betydelse. Slutsatsen är att det inte går att besvara frågan om en avtalsklausul har verkan utan istället blir svaret när den har det och varför.

När flera yrkanden står emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och där inget alternativ anses vara bättre än det andra, har lantmätaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olägenhet utan att oskälig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vår frågeställning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frågeställning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlätta tillämpningen av FBL 11:7. För att få en djupare förståelse om klyvningsinstitutets innebörd och användning krävdes omfattande litteraturstudier. Detta var det första steget i vårt arbete där vi studerade propositioner, förarbeten och kommentarer till fastighetsbildningslagen. Vi läste även rättsfall, rapporter och utförde intervjuer på lantmäterimyndigheten i Stockholm. Nästa steg i processen blev att undersöka klyvningsärenden. Lantmäterimyndigheten i Stockholm tillhandahöll arbetsrum, datorutrustning och inloggningsuppgifter så att vi kunde använda oss av sökmotorn Trossen , som är ett digitalt databasarkiv. Genom programvaran kunde vi söka upp klyvningsärenden och sedan granska dess akter i fastighetsregistret. Syftet med granskningen var att gallra ut alla överenskommelser och endast använda de ärenden som hade något samband med vår frågeställning om tvistande lottilldelningar. Sökningen begränsades till fem år tillbaka i tiden och med hälften av Sveriges län. Hela sökningen har statistiskt redovisats i undersökningen. Vi kunde sedan klassificera typsituationer utifrån de rättsfall och ärenden som vi erhöll genom undersökningen. Klassificeringarna blev följande: - Dispositiva metoder - Medling - Tvingande metoder (minsta olägenhet utan oskälig kostnad) - Separering - Hävd och avsikt - Sämjedelad fastighet - Hus på ofri grund - Lottning Lagrummet bör utformas i en riktning som ger lantmätaren ökade möjligheter att besluta i situationer där parterna är oense om uppdelningen. Med klarare riktlinjer för hur de personliga omständigheterna ska användas, undviks slumpen genom lottning.

Optimization methods are commonly used to develop new products and are also an importantstep in more incremental design improvements. In the maritime industry, these methodsare often used to create more ecient vessels and to ful ll the environmental requirementsimposed by the IMO. In recent years, the adjoint method have been used more frequently.This method can be used to predict the inuence of some input parameters on a quantityin a Computational Fluid Dynamics (CFD) simulation.In this project, the adjoint method has been investigated and applied on a relevant case;how it can be used to reduce the drag of a twisted rudder by changing the twist angles.STAR-CCM+ has been used to perform the CFD and adjoint simulations. These resultshave been imported to CAESES, a CAD-modeler, which connects the adjoint results to thedesign parameters. The adjoint results indicate a possible change of the design parameter,the twist angle is modi ed based on these results and a new geometry of the rudder is constructedin CAESES. Furthermore, the numerical results indicates that the method can beused to reduce the drag on the rudder. One of the cases in the project achieved a reductionof the rudder drag by 3.35 % and the total drag decreased with 0.18 %. However, the othertwo cases did not achieve a reduction of the drag and hence further investigations needs tobe done.The adjoint method have the possibility to be a good optimization alternative for developmentof new products or in engineering-to-order processes. The option of connecting theadjoint results to design parameters is a great advantage. On the other hand, the method inthis project is not reliable and the reason for the contradictory results needs to be studiedfurther.
Optimeringsmetoder är vanligt förekommande när nya produkter utvecklas och är också ett viktigt steg i inkrementella designförbättringar. I sjöfartsindustrin används dessa metoder för att skapa effektivare fartyg och för att uppfylla miljökraven framtagna av IMO. På senare år har adjointmetoden börjat användas mer. Metoden kan användas för att förutspåindataparametrars inverkan på en kvantitet i en strömningsmekanisk beräkning, även kallat CFD. I det här projektet ska adjointmetoden utvärderas och hur den kan användas för att reducera motståndet på ett tvistat roder genom att ändra tvist vinklarna. STAR-CCM+ har använts för att utföra CFD- och adjointberäkningarna. Dessa resultat importerades till en CAD-modellerare, CAESES, som kopplar adjointresultaten till designvariabler. Resultaten från adjointsimuleringen indikerar en möjlig förändring av designvariabeln, som sedan ändras utefter detta resultat och en ny rodergeometri genereras av CAESES. De numeriska resultaten indikerar att adjointmetoden kan användas för att reducera motståndet på ett tvistat roder. I ett av fallen i projektet reducerades motståndet med 3,35 % och det totala motståndet för hela fartyget reducerades med 0,18 %. Däremot så påvisade två andra fall ingen förändring av rodermotståndet och anledningen till detta kräver ytterligare unders ökningar. Adjointmetoden har möjligheterna att bli ett bra alternativ i en optimeringsprocess och för utveckling av nya produkter. Möjligheten att koppla adjointresultaten till designvariabler är också en stor fördel. Däremot så är metoden i detta projekt inte så tillförlitlig och anledningen till de motsägelsefulla resultaten måste studeras ytterligare.

I november 2015 avgjordes en tvist mellan havredrycksproducenten Oatly och branschorganisationen Svensk Mjölk i Marknadsdomstolen. Svensk Mjölk stämde Oatly eftersom de ansåg att deras marknadsföring var vilseledande. Stämningen ledde till att Oatly dömdes till förbud för marknadsföring som antyder att havremjölk är ett bättre val än komjölk. Denna studies syfte är att undersöka hur tvisten påverkat Oatlys lojala kunders varumärkesuppfattning utifrån begreppet brand image. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med 18 konsumenter som representerat Oatlys lojala kunder: veganer, vegetarianer, laktosintoleranta och mjölkallergiker. Deras uppfattningar undersöktes utifrån teorier om Cause Related Marketing, negativ publicitet och självkongruens hos konsumenter. Majoriteten av respondenternas uppfattningar av Oatly har förbättrats efter tvisten, framförallt för att de ansåg att Oatly var i underläge och att de stod upp för en samhällsfråga. Studiens resultat tyder på att ett företag som upplevs vara en underdog kan undvika att ta skada från negativ publicitet.

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.