Academic literature on the topic 'Typografi och typsnitt'

Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.

Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.

Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi. Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-fromat och som InDesign-dokument.

Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft.
This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.

Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.

Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.

Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.

Denna uppsats undersöker ett typsnitt för romerska bokstäver avsett att associeras till ”Kina” som en exotisk och lockande miljö, utifrån svensk visuell kulturhistoria. Typsnittet undersöks genom analyser av svenska filmaffischer av Eric Rohman (1891-1949) ur Charlie Chan-serien mellan 1934-1940, med fokus på filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935). Genom bildanalyser och diskussioner utifrån de teoretiska ingångarna postkoloniala studier, kritiska vithetsstudier och visuella kulturstudier kommer undersökningen fram till att typsnittet, genom att efterhärma kinesisk kalligrafi, associerar filmaffischens text och då affischen i sin helhet till ”Kina” som en exotisk, traditionell och främmande miljö. Jag har även undersökt hur ”Kina” och ”kinesen” har konstruerats i svensk visuell kulturhistoria, och hur typsnitt som det i filmaffischen Charlie Chan i Kina kan förstås utifrån den. En slutsats är att typsnittet agerar ut en lagom ”kinesiskhet”, på så sätt att det är ”kinesiskt” och associerar till ett föreställt ”Kina”, samtidigt som det fortfarande är tillgängligt och läsbart för en vit svensk publik.
This essay examines a typeface used for Roman letters meant to connote ”China” as an exotic and foreign place, within Swedish visual culture history. I examine this typeface using Swedish film posters by Eric Rohman (1891-1949) from the Charlie Chan-series from the years 1934-1940, focusing on the poster Charlie Chan i Kina (1935). The purpose is to examine constructions of ”the Chinese” and ”China” in these posters, and how this specific typeface has been used in these depictions as well as been constructed in relation to these ideas. Through a semiotic model for image analysis and the appliance of postcolonial studies, critical race theory and visual culture studies, I arrive at several conclusions. By imitating Chinese calligraphic visual elements, the typeface in Charlie Chan i Kina has the ability to connote ”China” as an exotic, traditional and foreign place, for a white Swedish audience. The analysis discusses the semiotic functions of the typeface in relation to contexts of the film poster, Swedish visual culture history and discourses concerning race in Sweden.

The purpose of this study was to examine if font choices affect how text and sender are perceived in the context of online banking websites. Large amounts of money are invested to produce effective design units; therefore, graphic designers need to be aware of how their font choices impact the readers’ perception of text. This study aimed to raise awareness around the impact of fonts and to create a helpful report that can guide designers in their font choices. Previous research on the subject argues that typography is a critical tool in visual communication, and that selecting an appropriate typeface is very important. Studies have shown how readers are aware of the difference in appropriateness between different font and text matches. Shaikh, Chaparro and Fox (2006) found serif and sans serif fonts to be the most appropriate in most situations while scripts were appropriate only for scrapbooking and e-greetings and modern display fonts were perceived as rude or coarse. The methods used in the present study were a Literature Study, two Focus Groups, a Quantitative Web Survey and two Visual Content Analyses. The results show that font choices do affect perception of the sender in this context. The most appropriate fonts were strict and structured, but not boring, non-decorative and had a medium x-height in relation to cap height.
Syftet med denna studie var att undersöka om val av teckensnitt påverkar hur text och avsändare uppfattas i samband med internetbankers webbplatser. Stora summor investeras för att producera effektiva designenheter; därför behöver grafiska designers vara medvetna om hur deras val av teckensnitt påverkar läsarens uppfattning av text. Målet med denna studie var att öka medvetenheten kring påverkan av teckensnitt och att skapa en användbar rapport som kan guida designers i deras val av teckensnitt. Tidigare studier inom ämnet argumenterar för hur typografi är ett avgörande verktyg inom visuell kommunikation och hur valet av ett passande teckensnitt är av mycket stor vikt. Undersökningar har visat på att läsare är medvetna om skillnaden i hur väl olika kombinationer teckensnitt och text fungerar. I en studie av Shaikh, Chaparro och Fox (2006) lyfts seriff och sanseriff som de mest passande i flest situationer medan skripter enbart passade bra för scrapbooking och e-hälsningar och moderna ”modern display”- teckensnitt uppfattades som oförskämda eller grova. I föreliggande studie användes en litteraturstudie, två fokusgrupper, en kvantitativ webbenkät och två visuella innehållsanalyser. Resultaten visar på att valet av teckensnitt påverkar hur mottagaren uppfattar sändaren i denna kontext. De teckensnitt som ansågs mest passande var strikta och strukturerade men inte tråkiga, utan dekorativa element och med en medelhög x-höjd i förhållande till versalhöjd.

This work study how certain aspects of typography affects the usability and user experience (UX) of a fitness app. “PR” in the title refers to achieving a personal record in sports and fitness. Typography is a relatively unexplored subject within fitness apps even though it plays a major role in how users perceive the UX and usability. One highly recommended way to create and design for good UX is the implementation of gamification, meaning that features and elements originated from the gaming industry are woven into a non-gaming context to inspire and motivate users to work hard to achieve a set goal. In fitness apps, users likely come across gamification in features such as badges, achievements, and leaderboards. To study this matter, a hi-fi prototype was developed in InVision Studio and three different typefaces, one serif font, one sans-serif font, and one display font, were used in various contexts throughout the prototype. Two interviews and a usability test were conducted five times on five different study participants. The result shows that different aspects of typography indeed do have a big impact on UX and usability. The display font is a great choice to encourage users, and the sans-serif font is appreciated for body text. One unexpected finding is that according to the users, the s