Academic literature on the topic 'Typografisk läsbarhet'

Typografi finns överallt. Det är en del av grafisk formgivning som är ramverket som vi på olika plattformar i media och i stadsbilden blir tilltalade och därigenom förstår omvärlden. Typografi påverkar i stor utsträckning hur vi tolkar ett innehåll och hur vi värderar allt från människor till åsikter. I mitt examensarbete "Typografisk makt" undersöker jag relationen mellan samhällets värderingar och typografi. Varför tar vi vissa typsnitt på allvar och andra ses som oseriösa? Jag har skrivit en essä och presenterar texten i två publikationer där jag med formgivningen vill kommentera olika sätt att förhålla sig till idéer om hur typografi bör fungera och se ut. I essän tar jag upp historiska aspekter som påverkat hur typografi värderas. Jag försöker även bena ut vilken roll egenskaper kopplade till kön har för roll i hur typografi värderas.
Typography is everywhere. It speaks to us and makes us understand the world. Why do we regard some typefaces as serious/professional and some as less serious? My project is an investigation of the relation between the values of society and typography.

I denna studie analyseras åtta olika läroböcker som används på gymnasieskolor inom de gymnasiegemensamma skolämnena svenska och engelska utifrån dess texters svårighetsgrad. Syftet med följande studie är att studera huruvida läsbarheten i lärobokstexter är förankrade i forskning kring läsning och om den har en verklighetsförankring och autenticitet, vilket studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vidare jämförs lärobokstexternas kanonisering i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Denna studie har utförts utifrån Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys med fokus på typografisk läsbarhet samt läsbarhetsindex (lix). Texterna för analysen har valts ut stickprovsvis, samt en djupanalys har utförts på de längsta texterna. Vid studien framkom det att lärobokstexterna håller en hög yttre läsbarhet och ett lågt läsbarhetsindex. Texttypsfördelningen i läroböcker visar att ungefär hälften av texterna i dessa böcker består av lärobokstexter författade av läroboksförfattarna själva. I jämförelse med autentiska texter indikerar studien på att lärobokstexterna har en avsevärt lägre svårighetsgrad utifrån dess lixklassificeringar, varför läroböckerna inte tycks erbjuda texter som främjar elevers läsutveckling.

The goal with this thesis is to explore previously used and trusted design guidelines on the new and relatively unexplored platform that is mobile devices. This type of platform is today the most common way for people to access written text, but the typography and design of this text is not always based on research. The thesis is limited to focus on how typefaces and type size affect readability. Based on the definition of readability presented in the thesis both subjective and objective measurements have been produced. These are for example: the reader's personal preference, reading speed, reading comprehension, scroll distance and touch-interactions. Through an analysis of the unique way readers interact with text during reading on a mobile device several objective measurements can be produced. Models for analysing this kind of data have been used and presented in prior studies. The data collection methods utilised in this thesis are: information and literature search, surveys and experiments. The collection of data is mainly conducted through a web application adapted to mobile use which has been published for the participants of the study. The results show that typefaces do not have any significant correlation with readability on text for mobile devices. However, type size has a greater effect on both the subjective and objective measurements of readability. The subjective measurements concerning type size have more of a spread regarding which size was perceived as being the most readable. The type size that generated the best results in the objective measurements was 18pt. When the type size increased so did the reading speed, but the reading comprehension decreased.

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet. Resultatet har visat att trots att gränssnittsutvecklare inte hittade lika många problem som grafiska designers så hjälper tumreglerna ändå till att hitta problem. Detta indikerar att fler deltagare utan typografisk utbildning kan behövas för att komma upp i samma mängd hittade problem som en grupp med typografiskt utbildade deltagare. Resultatet visar också att utvärderingar av responsiva gränssnitt görs bäst genom att granska gränssnittet på flera enheter med varierande skärmstorlek.
This study aims to develop a set of heuristics for evaluating typography in responsive user interfaces. By combining traditional design principles for typography with principles for responsive web design, twelve heuristics has been created. This list of heuristics has been used by graphic designers and user interface developers in two heuristic evaluations. The heuristics ability to lead to finding typographic problems in two different responsive interfaces has been analyzed, and the results from the user interface developers has been in main focus, since the goal was to create a tool for developers with a lack of knowledge in typography to create interfaces with better design. The results has shown that even though developers struggle to find the samt amount of typography problems as graphic designers, the heuristics does help to find problem. Even so, this indicate that a heuristic evaluation with non-typographic experts may need a few more participants than an evaluation with only typographic experts. The results also shows that an evaluation of a responsive user interface is best made through evaluation of the same interface on different devices with different screen sizes.

The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.

Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text. Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat. Följande mikrotypografiska faktorer behandlades i studierna: skillnader i läsbarhet mellan typsnitt, x-höjdens och teckenavståndets inverkan på läsbarheten, skillnader i läsbarhet mellan gemener, versaler och kursiv text samt skillnader i läsbarhet mellan olika bokstavsformer. Slutsatsen var att forskningen kring läsbarhet ger intressanta inblickar i hur typografin inverkar på läsprocessen. Det begränsade antalet studier på varje område samt brist på studier utförda på svenska gör det dock svårt att skapa konkreta riktlinjer för hur text bör sättas. Vidare konstaterades att studier utförda i samarbete mellan forskare och typografiskt kunniga vore en möjlig metod att sprida kunskap till de typografiska yrkena och öka sannolikheten för praktisk tillämpning av forskningsresultaten.
How the typographic design of a document affects how easy it is to read is a subject that has long been of interest to researchers. The aim has been to reach a better understanding of the reading process, and to find an ideal way to design text for maximum legibility. However, the researchers have seemingly failed to raise awareness about their results in the typographic community. The aim of this thesis was to create an overview of the research into how microtypography – the typography concerned with individual letters and sentences – affects the legibility of running text. Ten empirical studies on this subject, published in scientific journals, were selected after literature searches. The methods and results of the studies were described and discussed. The studies were concerned with the following microtypographic factors: differences in legibility between typefaces, the role of x-height and letter spacing in, differences in legibility between lower case, upper case and italic letters as well as differences in legibility between specific letter shapes. The conclusion was that legibility research gives interesting insights into how typography can influence the reading process. However, the limited amount of studies found concerning each typographic factor, as well as the lack of studies concerning Swedish typography makes it hard to create typographic guidelines for Swedish typographers based on the research. It was also concluded that studies conducted in cooperation between researchers and typographers might be a way to raise awareness about the research and lead to greater practical application of research results.

Mitt masterprojekt är en bok som syftar till att stötta anhöriga till personer med förvärvad hjärnskada, där jag använder mig själv och min egen rehabilitering efter en smitningsolycka som fallstudie.
My master project is a book that aims to support relatives of people with aquired brain injuries, where I use myself and my own rehabilitetion after a hit-and-run accident as a case study.