Relevant bibliographies by topics / Typologi

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Typologi'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Typologi.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Typologi"

1

Lund, Jens Hansen, and Birgitte Lund Nielsen. "Viden i læreruddannelsen – en typologi." Studier i læreruddannelse og -profession 5, no. 1 (June 19, 2020): 135–56. http://dx.doi.org/10.7146/lup.v5i1.118866.

Full text
Abstract:
Artiklen beskriver og analyserer måder hvorpå ’viden’ er konceptualiseret i diskussioner om læreruddannelse og –praksis gennem præsentation af en typologi med de fire dimensioner: videntype, håndtering af viden, viden gennem materialitet og videnindhold. Den første dimension fokuserer på, at viden kan fremstå både som global og lokal empiri og teori. Den næste dimension handler om at håndtere viden på forskellige måder, herunder tilegnelse af viden, videnbevidsthed, omsætning og produktion af viden. Den tredje dimension beskriver den materialitet, hvormed viden er ’båret’, som fx tekst eller tale. Endelig handler den sidste dimension om videnindholdet – ’hvad-spørgsmålet’, som er relevant både i en fagopdelt og transdiciplinær organisering af læreruddannelse. Potentialer og perspektiver på brug af typologien med disse fire dimensioner diskuteres og perspektiveres.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Marwahyudi, Marwahyudi. "TYPOLOGI KERUSAKAN MASONRY INFILLED FRAME." MoDuluS: Media Komunikasi Dunia Ilmu Sipil 1, no. 1 (September 28, 2019): 11. http://dx.doi.org/10.32585/modulus.v1i1.376.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Maulana, Alvaryan, and Tania Benita. "Typologi of Island City in Indonesia." IOP Conference Series: Earth and Environmental Science 79 (July 2017): 012026. http://dx.doi.org/10.1088/1755-1315/79/1/012026.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hjørland, Birger. "Indledende overvejelser over faglitteraturens typologi og udtryksformer." Biblioteksarbejde, no. 29 (June 15, 2018): 35–50. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i29.106336.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jensen, Jens F. "Vejkort til Informationsmotorvejen. En medietypologi for informationstrafikmønstre på Internet." MedieKultur: Journal of media and communication research 13, no. 27 (September 3, 1997): 16. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v13i27.1098.

Full text
Abstract:
Internet er - som medie betragtet - et overordentligt komplekst fænomen. Det aktualiserer behovet for en typologi over Nettets mange og meget forskelligartede informationstjenester og kommunikationsformer. I den- ne artikel præsenterer Jens F. Jensen et udkast til en sådan klassifika- tion af Internet-tjenester. Først introduceres en mulig typologi for nye computerbaserede netmedier; og endelig bliver der draget forskellige konklusioner om Internet som medie og det aktuelle medielandskab, bl.a. ud fra begreber som "push media" og "pull media". Målet med artiklen er dobblet: Dels på et forholdsvist grundlæggende niveau at introducere til Internets mange forskellige tjenester. Dels at etablere en mulig beskrivel- sesramme for forståelsen af Internet - som medie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Carlsen, Dorthe. "Taktfuldt samarbejde." Sammenlignende Fagdidaktik, no. 6 (June 23, 2021): 96–108. http://dx.doi.org/10.7146/sammenlignendefagdidaktik.vi6.127743.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mouritsen, Per. "Multikulturalisme og liberalt medborgerskab. En oversigt og typologi." Politica 35, no. 2 (January 1, 2003): 174–95. http://dx.doi.org/10.7146/politica.v35i2.69677.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Jacobsen, Henrik Galberg. "Den normative ortografi og udtalen. Skitse til en typologi." Folia Scandinavica Posnaniensia 20, no. 1 (December 1, 2016): 41–50. http://dx.doi.org/10.1515/fsp-2016-0024.

Full text
Abstract:
Abstract The paper deals with the relations between Danish pro­nunciation and the so-called ‘normative orthography’, i.e. the official Danish writing rules as laid down by the authorities in orthographic directives since 1889. The specific aim of the paper is to suggest a model for defining and describing the different kinds of normative orthography and their mutual relations. The criteria used for placing the orthographic rules in the model are (a) whether the rule is dependent on pronunciation or not, and (b) whether the resulting orthography (i.e. the prescribed letters) are linguistic signs (inflectional endings, morphemes) or non-signs. The model thus consists of four types of normative orthography, i.e. autonomous expression orthography (Danish: autonom udtryksortografi), autonomous content orthography (Danish: autonom indholdsortografi), mirrored expression orthography (Danish: spejlet udtryksortografi) and mirrored content orthography (Danish: spejlet indholdsortografi). Among these, mirrored expression orthography constitutes the core domain, followed by mirrored content orthography, which has been a growing domain after the 1889-directives, and autonomous content orthography, which is a potentially growing domain.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bílý, Milan. "Typologi of case languages with respect to grammatical constructions used." Scando-Slavica 32, no. 1 (January 1986): 111–38. http://dx.doi.org/10.1080/00806768608600900.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Basito, Danu Hadi, R. Riniati, and Sebastiana Viphindrartin. "Penentuan Pusat Pertumbuhan pada Satuan Wilayah Pengembangan (SWP) Kediri Provinsi Jawa Timur." e-Journal Ekonomi Bisnis dan Akuntansi 6, no. 1 (May 24, 2019): 50. http://dx.doi.org/10.19184/ejeba.v6i1.11075.

Full text
Abstract:
Research conducted aims to: 1) to identify the potential economic sectors as the base sector as a determinant of the central region of growth in the Region Development Unit (RDU) Kediri East Java; 2) to identify economic sectors that have a competitive advantage in the Region Development Unit (RDU) Kediri East Java; (3) to classify the region in each Regency / City in the Region Development Unit (RDU) Kediri East Java; (4) to identify region based on the availability of service facilities in Region Development Unit (RDU) Kediri East Java; and (5) to identify region with potential interaction strength among regions as the central development areas in Region Development Unit Kediri East Java'. An analysis method that used a method of quantitative descriptive analysis by using secondary data obtained from the Statistic Indonesia and other institutions needed. The analysis is use location quotient analysis, shift share analysis, typologi klassen analysis, scalogram analysis, dan gravitation model analysi. The Analysis showed Kediri City emerges as a growth poles in Region Development Unit Kediri East Java with regional advantages from two aspects namely regional capability (Location Quotient analysis) and high per capita income (Tipology Klassen analysis) with hinterland area such as Kab. Nganjuk, Kab. Trenggalek, and Kab. Kediri and Kab. Tulungagung. Keywords: Gravitation, Growth Poles, Location Quotient, Scalogram, Shift Share, Typologi Klassen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Typologi"

1

Sommar, Fanny. "Bronssvärd på Gotland : en typologi och genusdiskussion." Thesis, Gotland University, Institutionen för kultur, energi och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-558.

Full text
Abstract:

On the island of Gotland in the Baltic sea there have been 18 archaeological find of bronze swords and five finds of bronze miniature swords and they have been dated to the bronze age periods II-VI. They have been found as ritual hoard offerings, as treasure hoards and in graves. These finds will be put in relation to each other and the bronze age landscape they have been found in. The purpose of this is to see if there is a pattern to be seen, if a specific sword-type can be found in a grave or hoard or if there’s a pattern to be seen in there placement in the landscape relating to other bronze age sites. The question of who used the sword during the bronze age will also be asked, followed by a discussion of gender, gender roles and power on Gotland during the bronze age.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Månsson, Lovisa, and Maja Persson. "Historiebruk i undervisning. : Kunskapsöversikt om hur lärare undervisar om historiebruk och hur det påverkar elevernas uppfattning av historia." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39138.

Full text
Abstract:
A central part of the Swedish history curriculum is use of history. Consequently, the aim of this study is to research the science field regarding use of history in education. Thus, our research questions are: What does the research field say about teachers use of history in history in education, and how does it that effect student’s perception of history? In this study we looked at research regarding both use of history in a theoretical context and also in a classroom context. This research overview is mainly focused on Swedish and Nordic research regarding Swedish secondary and upper secondary school. To gather research for this study we used the following databases: Swepub, Ebsco and DiVA.  The result of the knowledge overview that Swedish history teachers find it difficult to educate students about the concept use of history as well as defining the concept. Furthermore, the study shows that in the history didactic research field typologies is a common way to explain and systemise the concept of use of history.  Even though scientists in the history didactic field generally are critical of the use of typologies. Another conclusion of our research is that students who have basic history knowledge tend to have a better understanding of use of history. In conclusion, the knowledge overview of this research area suggests that a deeper cooperation between the theoretical and practical aspects of the usage of history would be highly beneficial for teachers and students alike.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Börstell, Carl. "Grammatisk finithet i trumaí." Thesis, Stockholm University, Department of Linguistics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8154.

Full text
Abstract:

Traditionellt har tempusböjning och person-/numeruskongruens på verb varit de starkaste kriterierna för finithet. Det har dock visat sig vara svårapplicerade kriterier för många språk och finithet på satsnivå – huruvida en sats är självständig eller ej – har blivit en viktig fråga för definitionen.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera finithetsfenomenet utifrån språket trumaí.

Det tycks finnas flera fenomen som är tecken på en finithetsdistinktion i trumaí, framför allt -n/-e-klitikan som markerar 3Abs på verbet vid absolutivargumentets frånvaro, samt FT-partiklarna som har en tempusfunktion. För imperativ verkar det vara så att imperativpartiklarna har en intern distribution baserad på person och animathet hos absolutivargumentet, vilket kan tolkas som att det finns en argumentkongruens frikopplad från den semantiska inkorporeringen av andraperson som subjekt. Gällande finithet på satsnivå finns det i trumaí både finita och infinita satser som kan fungera som bisatser. I strukturer där verbet beter sig prototypiskt är satsen finit, medan andra strukturers verb tycks ha rört sig mot att bete sig nominellt, varpå satsen fungerar annorlunda och är infinit.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Johansson, Malin, and Linnea Wallinder. "Karlstads Bostads AB:s miljöengagemang : Vad är syftet?" Thesis, Karlstad University, Karlstad University, Karlstad University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4328.

Full text
Abstract:

De senaste åren har halterna av växthusgaser stigit märkbart, detta kan sägas bero på ändrad markanvändning och föroreningsutsläpp. Detta har gjort att jordens klimat har genomgått en del kraftiga förändringar, med bland annat global uppvärmning som följd. 2007 förbrukade bostads- och servicesektorn ungefär 36 procent av Sveriges totala energianvändning. Det är därmed mycket viktigt att energiåtgången inom fastighetssektorn minskar för att påfrestningarna på miljön inte ska bli för omfattande. Fastighetsbolag har ett stort ansvar och måste tänka långsiktigt i sitt fastighetsförvaltande för att gynna miljön och därmed uppnå en hållbar utveckling som gör att klimatpåverkan minskar. Vidare är det en nödvändighet att fastighetsbolagen rapporterar de miljömässiga konsekvenser som deras verksamhet ger upphov till. Det finns många goda exempel på fastighetsbolag som tar sitt miljömässiga ansvar och i sin årsredovisning presenterar flertalet sidor där deras miljöengagemang beskrivs, ett av dessa bolag är Karlstads Bostads AB, i fortsättningen kallad KBAB. Det är detta fastighetsbolag som vi undersöker i denna uppsats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför KBAB redovisar miljöinformation och på detta sätt gå till botten med KBAB:s miljöengagemang. Vi har valt att undersöka detta bakomliggande syfte med hjälp av Svante Beckmans 4N typologi, som har sin utgångspunkt i Edward Gibbons "Det romerska rikets uppgång och fall". Denna typologi svarar på vad det bakomliggande motivet är som styr vår handling. Tar vi oss an en handling på grund av ett nöjesmotiv eller för att vi känner en viss nytta med handlingen? Kanske finns en norm som vi känner oss tvungna att följa eller är det nöden som kräver att vi utför handlingen? Vidare ska vi undersöka hur väl den presenterade miljöinformationen stämmer överens med de rådande lagkrav som finns i årsredovisningslagen samt i miljöbalken. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att samla in data till vår undersökning. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med tre miljökunniga nyckelpersoner inom KBAB.

Uppsatsens slutsats blev att KBAB lägger störst fokus på interna motiv: nöje, nytta och normer inifrån företaget. Samtidigt lägger de inte så stor vikt vid externa motiv: nöd och omvärldens normer. Detta leder till att KBAB framstår som att ha ett genuint miljöengagemang som kommer inifrån företaget och dess personal. Människorna i företaget tycks vara den bakomliggande orsaken till KBAB:s miljöengagemang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Fuster, Sansalvador Carles. "Negation in Germanic languages : A micro-typological study on negation." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-92731.

Full text
Abstract:
Traditionally, typological classifications have been done in a macro-typological perspective; that is,they have been based on balanced world-wide samples of languages, which often avoid includingclosely related languages, since these are supposed to act alike with respect to their typologicalfeatures and structures. However, attention has recently been drawn to the idea that even closelyrelated languages, as well as dialects within languages, may differ on their typological features. Theintention of this thesis is to give an overview of and study how the Germanic languages differ fromeach other in regards to their negative word orders and negation strategies. Mainly their negativeadverbs (English equivalent not), but also their negative indefinite quantifiers, are analyzed in mainclauses, subordinate clauses, and (negative) imperative structures. The focus lies on the standardlanguage varieties, but some of their non-standard varieties are included, in order to be able to give amore detailed description of the variation within the family. The expected result that the ratherhomogeneous described area of the Germanic languages will turn out to be much more complex, withrespect to negation aspects, is confirmed. The results show that the standard language varieties behavedifferently than the non-standard ones, which are less "rare" cross-linguistically. In addition, the nonstandardNorth-Germanic varieties show that multiple negation occurs in the North-Germanic branch,which is traditionally claimed to not occur.
Typologiska klassifikationer har traditionellt gjorts från ett makrotypologiskt perspektiv; vilketinnebär att de har baserats på utvalda språksampel där närbesläktade språk ofta exkluderas, eftersomdessa antas uppvisa liknande typologiska särdrag och strukturer. Nyligen har det dock påpekats attnärbesläktade språk, och även dess dialekter, kan uppvisa signifikant variation med avseende på derastypologiska särdrag. Syftet med den här studien är att ge en översikt över och studera hur degermanska språken skiljer sig åt vad avser deras ordföljd i negativa satser samt derasnegationsstrategier. Det negativa adverbet (motsvarande svenskans inte) står i fokus men ävennegativa indefinita pronomen analyseras, i huvud- och bisatser samt i (negativa) imperativakonstruktioner. Fokus ligger på standardspråkvarianterna, men några icke-standardvarianter till dessainkluderas, för att kunna ge en mer detaljerad beskrivning över variationen inom språkfamiljen.Hypotesen att det traditionellt homogent beskrivna germanska området är mer komplext vad gällernegationsaspekter bekräftas. Resultaten visar att de standardspråkvarieteterna uppvisar olika mönsterjämfört med de icke-standardspråkvarieteterna, som är mindre "ovanliga" i världens språk. Dessutomvisar de nordgermanska icke-standard språkvarieteterna att dubbelnegation förekommer i dennordgermanska språkgrenen, vilket traditionellt har antagits inte förekomma alls.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Haraldsson, Elias, and Sandra Östlund. "Svenska börsnoterade bolags utlämning av miljöredovisning." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9887.

Full text
Abstract:
Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

lönnborg, louise. "Geografiämnet på gymnasiet : En studie om elevers uppfattningar, selektiva traditioner och didaktiska typologier." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76972.

Full text
Abstract:
In the following study, students' perceptions of the topic of geography are related to the subject's selective traditions. The theoretical framework of the study consists of selective traditions and different didactic typologies. Based on the theory, the study's empirical material is analyzed and discussed. Empirin consists of a group interview and a survey, where students have given personal opinions and thoughts on the subject of geography and for them current geography teaching. The choice of method was guided by the questions with the goal of meeting the purpose. The study aims to investigate how selective traditions appear in students' perceptions of the geography subject. The research overview consists of national studies and surveys where the focus is mainly on students' perceptions of the school subject geography, the content of the teaching as well as the selective traditions and didactic typologies that are and have been relevant for the school subject geography. Literature and research overview within the development of the geography subject have played a significant role during the work with this arousal. Previous research shows that geography has been characterized by different selective traditions, whit selective traditions, means in this study how the choice of teaching content is influenced by a specific educational culture / tradition, where themes such as namegeography, climate and types of nature have been considered important. The selective traditions are expressed in various didactic typologies, which according to Molin (2006) can be seen as different variations of an educational content that can be used to create overviews of the different aims, content and methods of individual school subjects. The worked and analyzed empirical evidence shows that students' perceptions of the geography subject are mainly positive. Furthermore, empirical evidence shows that topical and value-based geography teaching and interdisciplinary geography teaching are the most prominent typologies in student statements. The following fact suggests that the tradition that has a great influence on students 'perceptions at present is based on a progressivist philosophy of education, which is reflected in students' perceptions of the subject, its content and teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hellström, Lisa. ""Den du så länge har sökt är på väg" : Messianska föreställningar i Astrid Lindgrens text Mio, min Mio utifrån Werblowskys typologi." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29338.

Full text
Abstract:
Min uppgift och syfte med denna uppsats har varit att undersöka om Zwi RJ Werblowskys teori om messianism kan appliceras på texten Mio, min Mio. Den andra uppgiften har varit att pröva om hypotesen att texten Mio, min Mio av författarinnan Astrid Lindgren innehåller messianska föreställningar stämmer. Till min hjälp tog jag religionshistorikern Zwi RJ Werblowskys artikel: "Messiah and Messianic movement". Utifrån hans text kunde åtta typologiseringar utkristalliseras. Dessa var; tiden, messiasfiguren, ledaren, mytologiseringen och de dualistiska delarna visionärt-rationellt, aktiv-passiv, konservativa regler-revolutionära regler och inklusive-exklusive. Jag använde mig av närläsning som metod. I arbetet presenteras både slutsatser och en diskussion utifrån tidigare forskning kring dessa. Det har varit intressant att blanda olika discipliner i denna uppsats. Jag har använt mig av en religionshistorisk modell på en skönlitterär text, vilket kan ses som fruktbart och utvecklande för framtida forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Friedrich, Carsten. "Die Schatten der himmlischen Dinge : Typologie im Hebräerbrief /." Bonn : Verl. für Kultur und Wiss, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2937343&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Frylén, Jonathan. "Det sköna har ersatts med "kultur" : En studie i Miljöpartiet de Grönas historiebruk." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Didaktik i Samhällsämnena, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44742.

Full text
Abstract:
Miljöpartiet de Gröna är ett parti som på relativt kort tid etablerat sig i svensk politik. Mellan 1982 och 2013 har de antagit nio program som var och ett definierar vilken politik de velat föra vid respektive antagningstillfälle. Den här studien avser att undersöka på vilka sätt historia brukas i dessa program samt hur bruket förändras över tid. Studien är en kvalitativ textanalys som utgår från Karlssons typologi för historiebruk. Resultatet av undersökningen visar på ett utbrett pedagogisk-politiskt bruk och ett fåtal exempel på ideologiskt- existentiellt- och moraliskt bruk. Historia brukas framförallt i inledningen av stycken men även när den egna rörelsen ska beskrivas. Programmen bär spår av sin samtid och det finns trender i hur vissa historiebruk till- och avtar där det tydligaste är en ökning av ideologiskt historiebruk i de två yngsta programmen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Typologi"

1

Larsen, Jette Linaa. Keramik fra Torvet i Horsens: Typologi, proveniensbestemmelse og datering. Højberg: Afd. for Middelalder-arkæologi, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Rofiq, Ahmad. Nuansa dan typologi pembaharuan hukum Islam di Indonesia: Laporan penelitian individual. Semarang: Balai Penelitian, IAIN Walisongo, 1996.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hjermind, Jesper. Keramik fra udgravningerne ved Viborg Søndersø 1981-85: En redegørelse for typologi, datering og herkomst. Højberg: Middelalder-arkæologiske Nyhedsbrev, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bernd, Becher. Bernd & Hilla Becher: Typologien = typologies. München: Schirmer/Mosel, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hilla, Becher, and Biennale di Venezia (44th : 1990), eds. Bernd & Hilla Becher: Typologien = typologies. München: Schirmer/Mosel Verlag, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Klaus, Bussmann, and Biennale di Venezia, (44th : 1990), eds. Bernd & Hilla Becher: Tipologie = Typologien = typologies. Bonn: Auftrag des Auswärtigen Amtes, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vykypěl, Bohumil. Essais zur Prager Typologie: Mit einer Bibliographia typologica Pragensis. München: Lincom Europa, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Geschichte und Typologie der Sprachsysteme: History and typology of language systems. Heidelberg: Universitätsverlag Winter, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rolf, Rudi. Typologie du mur de l'Atlantique =: Atlantic wall typology = Atlantikwall-Typenheft = Atlantikwal-bunkertypen. [Beetsterzwaag, NL: AMA, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kankaanpää, Jarmo. Kajakki: Typologis-etnohistoriallinen tutkielma = The kayak : a study in typology and ethnohistory. Helsinki: Helsingin yliopiston Kansatieteen laitos, 1989.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Typologi"

1

Backes, Uwe. "Typologie." In Politischer Extremismus in demokratischen Verfassungsstaaten, 247–87. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1989. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-86110-8_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Comrie, Bernard. "Typology." In Handbook of Pragmatics, 551–53. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 1995. http://dx.doi.org/10.1075/hop.m.typ1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Comrie, Bernard. "Typology." In Variation and Change, 234–38. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2010. http://dx.doi.org/10.1075/hoph.6.17com.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schramm, Helmut. "Typologie." In Low Rise — High Density, 44–67. Vienna: Springer Vienna, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-75794-9_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schlegelmilch, Cordia. "Typologie." In Taxifahrer Dr. phil., 52–187. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1987. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-95575-3_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Spurrell, Mark. "Typology." In The Symbolism of Medieval Churches, 37–42. New York: Routledge, 2020.: Routledge, 2019. http://dx.doi.org/10.4324/9780429399091-5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Baechler, Günther. "Typology." In Social Indicators Research Series, 85–112. Dordrecht: Springer Netherlands, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-015-9175-1_4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

von Heydwolff, Andreas. "Typologie." In Wörterbuch der Psychotherapie, 732. Vienna: Springer Vienna, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-211-99131-2_2000.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Muraszkiewicz, Julia, Olivia Iannelli, and Peter Wieltschnig. "Typology." In Human Trafficking in Conflict, 21–41. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-40838-1_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Böing, Jasper. "Typologie." In Räumliche Identität und Kultur, 167–219. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-14559-0_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Typologi"

1

Yi Jian, Izzy, Esther H.K. Yung, May Jiemei Luo, Weizhen Chen, and Edwin H.W. Chan. "A typological study of public open space in private developments in Hong Kong." In Post-Oil City Planning for Urban Green Deals Virtual Congress. ISOCARP, 2020. http://dx.doi.org/10.47472/ebov7340.

Full text
Abstract:
Public Open Space (POS) can generate a range of benefits across economic, social and environmental dimensions. As the government gradually contracting out the urban development responsibilities to private sectors, the fundamental mechanisms for the provision and management of POS have altered in cities all over the world. Public Open Space in Private Developments (POSPD) are accused of limiting the manifestation of social or ethnic identity, declining in public space quality. The typological study of POSPD offers a vital tool to understand, assessing and improving the existing POSPD. However, there are surprisingly few published typologies investigating the publicness and management dimension with a special focus on POSPD. Intentionally, we first discuss existing classifications and typologies of POS and comply with a list of complex measures that are inherited from scholars’ previous research. By examining the diversity of POSPD in terms of its spatial justice performance, we organise this diversity into a POSPD typology dedicated to compact urban morphology. The proposed POSPD typology allows the most effective management of existing POSPD, as well as a more precise recognition of gaps that is relevant to POS service and governance practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Benselama-Messikh, Safia. "Architecture militaire et typologies défensives d’Alger entre le XVIème et le XIXème siècle." In FORTMED2020 - Defensive Architecture of the Mediterranean. Valencia: Universitat Politàcnica de València, 2020. http://dx.doi.org/10.4995/fortmed2020.2020.11467.

Full text
Abstract:
Military architecture and defensive typologies of Algiers between the sixteenth and the nineteenth centuriesIn the Ottoman regency, the fortifications of Algiers evolve according to the politico-economic growth experienced by the city partly thanks to the development of the maritime piracy and the lusts it entails. Its stranglehold on the sea, arouses many projects of punitive expeditions. The construction of fortifications is then the major concern of its new leaders who between the sixteenth and the seventeenth centuries, fortify the city, its bay and the hinterland. These efforts develop over the three centuries of the Ottoman regency, a singular military architecture for the city of Algiers. The sixteenth century sees, a medieval reminiscence with the first fortifications, then, with the presence of Christians, a western influence the seventeenth century and the arrival of the Moriscos, brings a second breath to this defensive typology which is defined as a local style between domestic and military architecture. The question is: why Algiers has developed a particular defensive typology while the modernization of the artillery had led to an internationalization of the defensive system.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Favi, Claudio, Roberto Raffaeli, Michele Germani, Fabio Gregori, Steve Manieri, and Alessio Vita. "A Life Cycle Model to Assess Costs and Environmental Impacts of Different Maritime Vessel Typologies." In ASME 2017 International Design Engineering Technical Conferences and Computers and Information in Engineering Conference. American Society of Mechanical Engineers, 2017. http://dx.doi.org/10.1115/detc2017-68052.

Full text
Abstract:
Maritime vessels have long service life and great costs of building, manning, operating, maintaining and repairing. Making a consistent lifecycle model among the different vessel typologies, repeatable with the same level of detail and comparable for the implementation of decision-making strategies, remains an open question. This paper aims to define a suitable lifecycle model in the context of maritime vessels to cope with the current limitations of ad-hoc and fragmented methods. The model considers the main aspects involved in the vessel lifecycle such as building materials, manufacturing and assembly, maintenance/service, operational activities, use, etc. The model provides a common structure for the lifecycle assessment (LCA) and lifecycle cost analysis (LCCA) including the way to retrieve and to collect the data necessary for the analysis starting from the available project documentation and the design models. The method is flexible and it is able to cover a large variety of maritime vessel typologies. As example, a luxury yacht has been analysed using the developed method, demonstrating the applicability of the proposed model in one of the most critical vessel typology.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Zahedi, S. "Risk typology." In RISK ANALYSIS 2008. Southampton, UK: WIT Press, 2008. http://dx.doi.org/10.2495/risk080221.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Navratil, Miroslav. "Typologie historických krovů." In PhD Workshop 2015. Brno: Fakulta architektury VUT v Brne, 2015. http://dx.doi.org/10.13164/phd.fa2015.13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Ellsworth, Michael, Collin Baker, and Miriam R. L. Petruck. "FrameNet and Typology." In Proceedings of the Third Workshop on Computational Typology and Multilingual NLP. Stroudsburg, PA, USA: Association for Computational Linguistics, 2021. http://dx.doi.org/10.18653/v1/2021.sigtyp-1.6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Taddeo, Chiara, Marco Di Giovanni, Alberto Viskovic, and Piero D'Asdia. "Great open spaces for emergency covered with Hemp cables nets." In IABSE Congress, New York, New York 2019: The Evolving Metropolis. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2019. http://dx.doi.org/10.2749/newyork.2019.0221.

Full text
Abstract:
<p>Emergencies like post hurricane or earthquake need of buildings quick and easy to build. These buildings have to be great open spaces in order to host as many people as possible. These buildings can be non-temporary because they are useful for one, two years or more. For this reason, they have to be designed like permanent buildings. This exclude a great number of typologies as for example inflatable structures. The typology suggested is cables net and membrane roofs with hyperbolic paraboloid shape. These typology permits to cover very large span and it is built easily and quickly. In order to encourage a sustainability approach to build, the paper promotes recent developments in the field of material engineering that have allowed for the use of natural materials for common structural elements instead of traditional materials such as steel or concrete. In this context, hemp is a very interesting material for structural building design. This paper proposes the use of hemp cables for roofs with hyperbolic paraboloid cables nets, which sees the use of a sustainability material for structure thus having a very low environmental impact in terms of structural weight. The paper discusses five different plan sizes and two different hyperbolic paraboloid surface radius of curvatures. The cable traction, which gives the cable net stiffness, was varied in order to give a parametric database of structural response. Three-dimensional geometrically nonlinear element analyses were carried out on different geometries and a parametrization of the borders structures of anchorage is given.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kuta, Dagmar. "ANALYSIS OF HOUSING TYPOLOGY." In 4th SGEM International Multidisciplinary Scientific Conferences on SOCIAL SCIENCES and ARTS Proceedings. STEF92 Technology, 2017. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocial2017/52/s21.057.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jadir, Mohammed. "Typologie textuelle et connecteurs." In 2ème Congrès Mondial de Linguistique Française. Les Ulis, France: EDP Sciences, 2010. http://dx.doi.org/10.1051/cmlf/2010260.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Buccini, Marcos, and Stephania Padovani. "Typology of the experiences." In the 2007 conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2007. http://dx.doi.org/10.1145/1314161.1314211.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Typologi"

1

Roberts, Nancy, and Paula King. Public Entrepreneurship: A Typology. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, August 1989. http://dx.doi.org/10.21236/ada215634.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Soenko, Yevgeny. TYPOLOGY OF PERIPHERAL VISION. Intellectual Archive, May 2020. http://dx.doi.org/10.32370/iaj.2331.

Full text
Abstract:
The research is based on the statement that retina produces the proper level of electrical activity, sourcing visual system. I started the research with partial darkening of different parts of the visual fields of humans to register possible psychological and physiological changes. The tested showed dramatically increasing variability and number of changes within just four exact types of darkening. More, emotional and physiological aspects of those changes were polarized into general acceptance and general rejection of a certain type of darkening in most of the individual tests. Thus the tested formed two opposite groups within every one of those types of darkening: a group with general negative reactions and a group with general positive ones. Further, those types of darkening turned out combined in pairs. General tune of reactions of most of the tested changed to strictly reverse within a pair of upper-lower types of darkening of peripheral vision and outer-inner ones as well. Between the pairs of types of darkening, there was no correspondence. The tested showed stability of their reactions during at least several months. Thus I may state a possibility of existence in the visual system of humans of two independent neuropsychological structures both having two alternative modes of functioning with a stable preference of just one of them in every individual case. If it is true, there may be a vision-based typology.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Research Institute (IFPRI), International Food Policy. Typology of agricultural productivity zones. Washington, DC: International Food Policy Research Institute, 2016. http://dx.doi.org/10.2499/9780896298811_04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Namara, Regassa E., L. Horowitz, S. Kolavalli, G. Kranjac-Berisavljevic, B. N. Dawuni, Boubacar Barry, and Mark Giordano. Typology of irrigation systems in Ghana. International Water Management Institute (IWMI), 2011. http://dx.doi.org/10.5337/2011.200.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Vickers, Ross R., and Jr. Stress Reactivity: Five-Factor Representation of a Psychobiological Typology. Fort Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, August 1991. http://dx.doi.org/10.21236/ada252715.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

McGlynn, Ciara. Identifying Typologies of Failure to Appear. Portland State University Library, January 2000. http://dx.doi.org/10.15760/etd.7411.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

P., Batra, and Pirard R. Is a typology for planted forests feasible, or even relevant? Center for International Forestry Research (CIFOR), 2015. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/005608.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rato, Berta, Ana Roldão, and Oliver Mühlhan. A typology of creative cities in the world - lessons learned. DINÂMIA'CET-IUL, 2009. http://dx.doi.org/10.7749/dinamiacet-iul.wp.2009.82.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Figueiredo, Maria da Conceição, Fátima Suleman, and Maria do Carmo Botelho. Typology of abuse and harassment in domestic work in Portugal. DINÂMIA'CET-IUL, 2016. http://dx.doi.org/10.15847/dinamiacet-iul.wp.2015.18.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Montgomery, Kiara, and Pamela Ulrich. Trends in Advertising Typology and Facial Cosmetic Emphasis, 1940-2010. Ames: Iowa State University, Digital Repository, November 2015. http://dx.doi.org/10.31274/itaa_proceedings-180814-33.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Typologi' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography