Academic literature on the topic 'Typsnitt'

Pålitlighet och tillit identifieras som ett viktigt krav för att konsumenter skall lita på en webbplats. Typografi definieras som ett steg för att en webbplatts skall uppfattas som pålitlig. Syftet med denna rapport är att undersöka tidigare forskning och teorier inom typografi och kognitionsvetenskap för att syntetisera hur typsnitt kan inge pålitlighet. Studien vill undersöka vilka existerande typsnitt som har egenskaper vilka inger pålitlighet samt används på webben. Detta utfördes genom en utveckling av de kognitionsvetenskapliga teorierna Stereotypisk tillit och Kognitiv tillitsbildning för att få fram tre pålitliga element: pålitligaste varumärke, yrke och kön. Utifrån dessa tre element och deras typografiska motsvarigheter togs fem typsnitt fram, vilka är Monopol, Helvetica, Proxima Nova, Arial och Roboto. De identifierade linjärerna rekommenderas som typsnitt man skulle kunna använda för att applicera en pålitlig känsla på sin webbplats. Typsnittet i sig kan dock, enligt denna studie, inte inge pålitlighet utan det är en kombination av användning, erfarenhet och läsbarhet som gör att ett typsnitt kan bli pålitligt i en viss kontext. Här kan jag dock få fram att ett typsnitt bör stämma med sitt budskap för att uppehålla en nivå av pålitlighet. Förslag för vidare studier är att testa ifall dessa framtagna typsnitt inger en pålitlig känsla samt ifall sans-seriffer ses som pålitligare än seriffer.

Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.

Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler. Vidare visar resultatet att man missar färre felstavade ord i talbetingelsenoch att läshastigheten minskar i den betingelsen. Det verkar alltså som det svårlästa typsnittetskyddade försöksdeltagarna från effekten av irrelevant tal när de skulle hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord.

Uppsala Universitet Sophie Dicksen

Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats

Abstract

Title: Communication of gender through design -A study of shapes and colors of perfumebottles and of the fonts on their labels.

(Genuskommunikation genom design -En studie av form, färg och typsnitt på parfymflaskor)

Number of pages: 39 (82 including enclosures)

Author: Sophie Dicksen

Tutor: Mats Lind

Course: Media- and Communication Studies C

Period: Autumn 2006

University: Division of Media and Communication, Department of information Science,Uppsala University

Purpose/Aim: To study whether gender is communicated through design, and if so is the case, the aim is also to see by which aspects gender is communicated.

Material/Method: 40 perfumebottles, 20 for women and 20 for men has been studied, and attributes such as their shapes, colors as well as the fonts on their labels has been analyzed in search of gender differences. An art director has also been interwiewed to receive information about genderdesign from a practical wiew.

Main results: There is no difference out of a gender perspective between the colors on the bottles in aspect of lightness but colors on ladieperfumes are generally more saturated and they are also more often located among yellow, orange and red shades on the color chart while perfumesbottles for men tend to consist of yellow, green and blue colors in more unsaturated versions. The results of the study of shapes showes that there are more cubes among the male perfumes than there are in the group of womensperfumes. Concidering the study of fonts does results prove that fonts on labels of male perfumes mostly belong to the most common group of fontfamilies. This compared to

perfumes for ladies where the the fonts varied between the two current fontgroups of the study, and therefore are bort rare and common. The interwiew with the art director gave that he sees differences between products for women and products for men out of a gender perspective. He claims that most perfumes for women generally have soft shapes, warm colors and scriptlike fonts with the opposite of attributes for men and he argues that those products not fitting in these

genderframes are products for women looking more masculine. According to the art director,products for men are more limited when it comes to design as they would rarely approach areas that would be considered as feminine.

Keywords: perfume, design, shape, color, font, gender, communication, interview

Studien genomfördes för att undersöka om associationer mellan utformningen av typsnitt i latinska alfabetet och i japanska skriftsystem och icke-språkliga ljudstimuli. Ytterligare syfte var att undersöka om associationerna påverkas av modersmål och kultur hos respondenter. Teorin som denna studie byggs på inkluderar ljudsymbolismen och BoubaKiki-fenomenet som visar att vissa ljud associeras med vissa former, samt studier om typsnittets personlighet. Två online-enkäter skapades, en engelskspråkig och en japanskspråkig. Enkäterna innehöll samma ljud och samma frågor. 10 typsnitt valdes för latinska alfabetet och 10 för japanska skriftsystem. Ljuden skapades med ett datorprogram och innehöll huvudsakligen toner, rytmer och brus. Respondenterna ombads att lyssna på ett icke-språkligt ljud och sedan välja ett typsnitt från de befintliga svarsalternativen som de upplevde likna ljudet mest. Resultatet visade att det finns ett svagt mönster som kan tyda på att människor associerar snabbare rytm med tunnare typsnitt och långsammare rytm med tyngre typsnitt. Brunt brus associerades starkt med kantiga tunna typsnitt. Toner som förändrades i tonhöjd visade på en svag association med rundare typsnitt. Höga toner associerades med luftiga tunna typsnitt. Det verkar som att japanska och västerländska respondenter inte hade några större skillnader i korssensoriska associationsmönster. Mindre skillnader kunde dock ses, som kan bero på olika faktorer och kan delvis förklaras med sättet studien genomfördes på.
The aim of this study was to investigate associations between typeface design of the Latin alphabet and the Japanese writing system and nonspeech sound stimulus. Moreover, the goal was to study if the associations are influenced by the native language and the culture of a person. Theories that this study was based on included the sound symbolism and the BoubaKiki phenomenon, which shows that certain sounds are associated with certain shapes, and the theory on the typeface personality. Two onlinesurveys were created, one in English and one in Japanese. The surveys were distributed to two groups, the Latin alphabet native users and the Japanese native speakers.  The questions of the surveys were the same and were split in two parts depending on the language of typefaces. 10 typefaces were chosen for the Latin alphabet and 10 for the Japanese writing system. Sound files included tones, rhythms, and the Brownian noise. Respondents were asked to listen to a sound and then choose a typeface that felt “closest” to it. Result shows a somewhat weak pattern that people associate quicker rhythm with thinner typefaces and slower rhythm with heavier typefaces. Brownian noise was strongly associated with angular and thin typefaces. Tones that changed the pitch were somewhat weakly associated with rounder typefaces. High pitched tones were associated with thin and light typefaces. The differences in cross-sensory perception between the Japanese and the western respondents were not major. However, some minor differences could be noticed which might depend on the way the study was conducted or the other factors.

Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft.
This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.

Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.

Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman & Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin & Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.

The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.