To see the other types of publications on this topic, follow the link: Typsnitt.
Dissertations / Theses on the topic 'Typsnitt'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 28 dissertations / theses for your research on the topic 'Typsnitt.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Nordqvist, Lina. "Tillit genom typsnitt - En undersökning av pålitliga typsnitt för varumärken på webben, utifrån kognitionsvetenskapliga teorier." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150545.
Full textAbstract:
Pålitlighet och tillit identifieras som ett viktigt krav för att konsumenter skall lita på en webbplats. Typografi definieras som ett steg för att en webbplatts skall uppfattas som pålitlig. Syftet med denna rapport är att undersöka tidigare forskning och teorier inom typografi och kognitionsvetenskap för att syntetisera hur typsnitt kan inge pålitlighet. Studien vill undersöka vilka existerande typsnitt som har egenskaper vilka inger pålitlighet samt används på webben. Detta utfördes genom en utveckling av de kognitionsvetenskapliga teorierna Stereotypisk tillit och Kognitiv tillitsbildning för att få fram tre pålitliga element: pålitligaste varumärke, yrke och kön. Utifrån dessa tre element och deras typografiska motsvarigheter togs fem typsnitt fram, vilka är Monopol, Helvetica, Proxima Nova, Arial och Roboto. De identifierade linjärerna rekommenderas som typsnitt man skulle kunna använda för att applicera en pålitlig känsla på sin webbplats. Typsnittet i sig kan dock, enligt denna studie, inte inge pålitlighet utan det är en kombination av användning, erfarenhet och läsbarhet som gör att ett typsnitt kan bli pålitligt i en viss kontext. Här kan jag dock få fram att ett typsnitt bör stämma med sitt budskap för att uppehålla en nivå av pålitlighet. Förslag för vidare studier är att testa ifall dessa framtagna typsnitt inger en pålitlig känsla samt ifall sans-seriffer ses som pålitligare än seriffer.
2
Ahlbäck, Johan. "Projektet Elda : Ett typsnitt och en undersökande arbetsprocess." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design, DE, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19544.
Full textAbstract:
Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.
3
Holmgren, Mattias. "Effekter av ljud på korrekturläsning : Kan ett svårläst typsnitt skydda mot distraktion?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13883.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler. Vidare visar resultatet att man missar färre felstavade ord i talbetingelsenoch att läshastigheten minskar i den betingelsen. Det verkar alltså som det svårlästa typsnittetskyddade försöksdeltagarna från effekten av irrelevant tal när de skulle hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord.
4
Dicksen, Sophie. "Genuskommunikation genom design : - En studie av form, färg och typsnitt på parfymflaskor." Thesis, Uppsala University, Media and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7697.
Full textAbstract:
<p>Uppsala Universitet Sophie Dicksen</p><p>Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats</p><p>Abstract</p><p>Title: Communication of gender through design -A study of shapes and colors of perfumebottles and of the fonts on their labels.</p><p>(Genuskommunikation genom design -En studie av form, färg och typsnitt på parfymflaskor)</p><p>Number of pages: 39 (82 including enclosures)</p><p>Author: Sophie Dicksen</p><p>Tutor: Mats Lind</p><p>Course: Media- and Communication Studies C</p><p>Period: Autumn 2006</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of information Science,Uppsala University</p><p>Purpose/Aim: To study whether gender is communicated through design, and if so is the case, the aim is also to see by which aspects gender is communicated.</p><p>Material/Method: 40 perfumebottles, 20 for women and 20 for men has been studied, and attributes such as their shapes, colors as well as the fonts on their labels has been analyzed in search of gender differences. An art director has also been interwiewed to receive information about genderdesign from a practical wiew.</p><p>Main results: There is no difference out of a gender perspective between the colors on the bottles in aspect of lightness but colors on ladieperfumes are generally more saturated and they are also more often located among yellow, orange and red shades on the color chart while perfumesbottles for men tend to consist of yellow, green and blue colors in more unsaturated versions. The results of the study of shapes showes that there are more cubes among the male perfumes than there are in the group of womensperfumes. Concidering the study of fonts does results prove that fonts on labels of male perfumes mostly belong to the most common group of fontfamilies. This compared to</p><p>perfumes for ladies where the the fonts varied between the two current fontgroups of the study, and therefore are bort rare and common. The interwiew with the art director gave that he sees differences between products for women and products for men out of a gender perspective. He claims that most perfumes for women generally have soft shapes, warm colors and scriptlike fonts with the opposite of attributes for men and he argues that those products not fitting in these</p><p>genderframes are products for women looking more masculine. According to the art director,products for men are more limited when it comes to design as they would rarely approach areas that would be considered as feminine.</p><p>Keywords: perfume, design, shape, color, font, gender, communication, interview</p>
5
Kretiv, Ekaterina. "Hur associationer mellan typsnitt och icke-språkliga ljud påverkas av kultur och modersmål." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34588.
Full textAbstract:
Studien genomfördes för att undersöka om associationer mellan utformningen av typsnitt i latinska alfabetet och i japanska skriftsystem och icke-språkliga ljudstimuli. Ytterligare syfte var att undersöka om associationerna påverkas av modersmål och kultur hos respondenter. Teorin som denna studie byggs på inkluderar ljudsymbolismen och BoubaKiki-fenomenet som visar att vissa ljud associeras med vissa former, samt studier om typsnittets personlighet. Två online-enkäter skapades, en engelskspråkig och en japanskspråkig. Enkäterna innehöll samma ljud och samma frågor. 10 typsnitt valdes för latinska alfabetet och 10 för japanska skriftsystem. Ljuden skapades med ett datorprogram och innehöll huvudsakligen toner, rytmer och brus. Respondenterna ombads att lyssna på ett icke-språkligt ljud och sedan välja ett typsnitt från de befintliga svarsalternativen som de upplevde likna ljudet mest. Resultatet visade att det finns ett svagt mönster som kan tyda på att människor associerar snabbare rytm med tunnare typsnitt och långsammare rytm med tyngre typsnitt. Brunt brus associerades starkt med kantiga tunna typsnitt. Toner som förändrades i tonhöjd visade på en svag association med rundare typsnitt. Höga toner associerades med luftiga tunna typsnitt. Det verkar som att japanska och västerländska respondenter inte hade några större skillnader i korssensoriska associationsmönster. Mindre skillnader kunde dock ses, som kan bero på olika faktorer och kan delvis förklaras med sättet studien genomfördes på.<br>The aim of this study was to investigate associations between typeface design of the Latin alphabet and the Japanese writing system and nonspeech sound stimulus. Moreover, the goal was to study if the associations are influenced by the native language and the culture of a person. Theories that this study was based on included the sound symbolism and the BoubaKiki phenomenon, which shows that certain sounds are associated with certain shapes, and the theory on the typeface personality. Two onlinesurveys were created, one in English and one in Japanese. The surveys were distributed to two groups, the Latin alphabet native users and the Japanese native speakers. The questions of the surveys were the same and were split in two parts depending on the language of typefaces. 10 typefaces were chosen for the Latin alphabet and 10 for the Japanese writing system. Sound files included tones, rhythms, and the Brownian noise. Respondents were asked to listen to a sound and then choose a typeface that felt “closest” to it. Result shows a somewhat weak pattern that people associate quicker rhythm with thinner typefaces and slower rhythm with heavier typefaces. Brownian noise was strongly associated with angular and thin typefaces. Tones that changed the pitch were somewhat weakly associated with rounder typefaces. High pitched tones were associated with thin and light typefaces. The differences in cross-sensory perception between the Japanese and the western respondents were not major. However, some minor differences could be noticed which might depend on the way the study was conducted or the other factors.
6
Bergman, Anna, and Tina Gustawsson. "Att designa efter typsnitt : En kvalitativ studie om typografins kraft och betydelse i designprocessen." Thesis, Högskolan Väst, Avd för medier och design, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15660.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar frågorna om hur och varför ett typsnitt kan förmedla ett visst intryck, en känsla eller tonalitet på en webbsidas rubriker. Samt betydelsen av, som designer eller annan yrkesverksam inom området, att ha kännedom och medvetenhet kring typsnitt. Vi valde en kvalitav metod utifrån våra frågeställningar. Genom intervjuer och en fokusgrupp ämnar vi undersöka tre typsnitt från tre olika typsnittsfamiljer. Typsnitten vi specificerat oss på är Roboto (sans serif), La Parisienne (regular skript) samt Fifty four (display/dekorativ). Teoretiska utgångspunkter hämtas från tidigare studier inom ämnet, litteratur av sakkunniga samt data från empirisk undersökning som vi samlat in från intervjuer och en fokusgrupp. En webbsida, utvecklad i WordPress har varit ett praktiskt moment och har fungerat som en plattform för vår undersökning genom att presentera våra olika rubrikers typsnitt. Resultatet från vår undersökning visade att våra valda typsnitt på rubrikerna tolkades likvärdigt och att det är främst formen som avgör. Studien tydliggör även att typsnitt kan tolkas utifrån person och personlighetsdrag, genom grundkänslor, tidigare associationer, konnotation och majoritetens överensstämmande svar. Vi ser att kunskap om typsnitt har en central roll i den tidiga designprocessen. Med detta i åtanke blir det viktigt för designern att kunna behärska typografi och förstå dess kraft.<br>This essay addresses the questions about how and why a font can convey a certain impression, feeling or tonality on a website's headings. As well as the importance of being a designer or other professionals in the field, to have knowledge and awareness of fonts. We have chosen a qualitative method based on our questions. Through interviews and a focus group, we intend to study three fonts from three different fontfamilies. Roboto (sans serif), La Parisienne (regular script) and Fifty four (display /decorative). Theories are obtained from previous studies in the subject, we refer to literature by experts and the data comes from our empirical research that we have collected from our interviews and the focus group. We have developed a website in WordPress, that has been a practical element and has served as a platform for our research by presenting the fonts of our various headings. The results of this study showed that our selected fonts of the headlines were interpreted equally by our informants and everyone answers that it depends on what kind of a typeface it is. Fonts can be interpreted from many different perspectives, the form of a font affects people's interpretation a lot but also interpreted based on personality traits, through basic feelings, past associations, connotation and the majority's response which was consistent. The knowledge of fonts plays a central role in the early design process and it becomes important for a web designer to be able to master typography and understand its powers.
7
Karlström, Camilla. "Typografi och genretillhörighet : En studie rörande ett typsnitts kommunikationsegenskaper." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-13605.
Full textAbstract:
Arbetets syfte har varit att hitta viktiga designprinciper hos olika typsnitt för att kunna förmedla olika mekanikgenrer till en konsument. Med mekanikgenrer menas genrer baserade på ett spels gameplay och inte tema. I denna undersökning behandlades genrerna FPS, sandbox, RPG och sport. Under arbetets gång gjordes först en förstudie där typsnitt från existerande spel analyserades i förhoppning om att hitta gemensamma nämnare att utgå ifrån vid skapandet av egna typsnitt. För varje typsnitt hittades likheter som sedan användes i designarbetet av de typsnitt som användes i undersökningen. Undersökningen bestod av fyra typsnitt (ett representerande varje genre) och två delar. Ett kvantitativt genretest för att tillhandahållas tydliga siffror att analysera resultatet med samt en intervju för att få en mer djupgående uppfattning om hur typsnitten förmedlade genre. Undersökningen visade att det var möjligt för en individ att utläsa olika genrer i typsnitt men att det var svårt definiera vilka exakta designprinciper som gällde för varje genre. Det lyftes också fram hur viktigt konsumenterna tyckte det var att definiera vilken temagenre ett spel har för att kunna skapa sig en tydlig bild av ett bra, välkommunikativt genretypsnitt. Resultatet av undersökningen kulminerade alltså i att det inte var möjligt att svara på undersökningens frågeställning till fullo men visade ändå på typsnittets starka kommunikativa förmåga.
8
Olsson, Maria, and Anna Norman. "Redesign av Dala- Demokraten." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-1252.
Full text
9
Lindbäck, Louise, and Zellman Anton Sjööblom. "Logotypers exklusivitet : En kvantitativ studie om hur logotypens färg och typsnitt påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30278.
Full textAbstract:
Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman & Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin & Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.
10
Skoglund, Hanna. "En undersökning om typografins betydelse för läsbarhet av ord i rörelse." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5597.
Full textAbstract:
The purpose of this work was to determine how important a word’s setting was for the readability of typography in motion. Facts regarding how reading works and the importance of the words formation for the readability were used to form a computer test. This test was performed by 15 test persons and the results were analyzed. The results show that the serif was easier to read than the sanserif. The words of the serif which were easiest to read were the words with positive tracking and the words with capital letters. Also for the sanserif, these words were the easiest to read.
11
Johansson, Enell Lina, and Emelie Hoffman. "Den ständiga kampen mellan serif och sans serif : Typografins digitala utveckling." Thesis, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Datateknik och informatik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-32248.
Full textAbstract:
Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.
12
Landerholm, Anna. "Formgivning av bok." Thesis, Mälardalen University, Department of Innovation, Design and Product Development, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-563.
Full textAbstract:
<p>Detta examensarbete behandlar ämnet bokformgivning. Uppdraget bestod i att jag fick ett manus som skulle formges till en bok. Rapporten beskriver arbetets gång med metoder och principer inom informationsdesign och typografi. Uppgiften var korrläsning och viss redigering av text, val av format, typsnitt och storlekar, layout, brytning av texten, formgivning av omslag och omslagstext.</p><p>Titeln på boken är Minsta möjliga friskvård och är riktad till chefer, friskvårdare och anställda. Den handlar om hur företagen kan stödja de anställda som inte är så intresserade av friskvård, de som inte orkar träna eller inte har lust att röra på sig. Utmaningen ligger i att göra en bok som upplevs så lättillgänglig och positiv som möjligt, så att även den som inte är så intresserad av friskvård orkar läsa den.</p><p>Det är många element som ska tas hänsyn till när det gäller harmonin på en boksida. I och med arbetet har jag identifierat och beaktat några av de viktigaste faktorerna, bland annat format, satsyta, typsnitt, radlängd, radavstånd, ordmellanrum, tillriktnig, styckeindelning och horungar. Det finns mycket litteratur inom området typografi, många regler och rekommendationer som grundar sig på hur ögat tar in informationen och tolkar den. Reglerna är bra att utgå ifrån, men att följa reglerna är ingen garanti för god typografi.</p>
13
Gustafson, Karolina, and Charlotte Bergenfelz. "Grafisk profil åt Borlänge Bandy : Framtagning av en sportförenings visuella profil." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11690.
Full textAbstract:
Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes. Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp. I fokusgruppen diskuterades även vilka typsnitt som passar att bli Borlänge Bandys nya hustypsnitt. Alla resultat som togs fram jämfördes och kontrollerades med hjälp av teorin som framtagits. En utvärderande fokusgrupp kontrollerade sedan att det önskade resultatet uppnåtts genom att jämföra Borlänge Bandys tidigare visuella utseende med den nya grafiska profilen som skapats. Resultatet blev en ny grafisk profil med tillhörande grafisk manual till Borlänge Bandy innehållandes information om typografi, färger, logotyp, bildspråk, korrespondensmaterial, företagsprodukter och grafiska element. Om det grafiska materialet hanteras konsekvent skapas igenkänning. Slutsatserna blev att den nya grafiska profilen uppfattas som enhetlig och harmonisk enligt den utvärderande fokusgruppen bestående av Borlänge Bandys målgrupp.<br>Borlänge Bandy is a sports association based in Borlänge. Before this work took place they had no visual identity. To help Borlänge Bandy create better perception, a visual identity was created. The goal was to create a visual identity supported by the target group’s views. To investigate the target group's opinions on Borlänge Bandy’s visual appearance several surveys was conducted. These formed the basis for a renewal of Borlänge Bandy’s logotype. Material to the visual identity was analyzed in a focus group. This then led to an updated version of the logotype along with graphic material. An evaluative focus group then checked that the goal had been achieved. The result was a new visual identity with associated graphic identity manual to Borlänge Bandy that contains information about typography, colors, logotype, visual identity imagery, correspondence materials, business products and graphic elements. If the graphic material is handled with consistency it will create recognition. The conclusions were that the new visual identity is perceived as unified, harmonious, and related throughout the manual.
14
Angelica, Nordin. "En studie om typografins betydelse i analogt format." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126399.
Full textAbstract:
Abstract (SE) Denna uppsats är den slutliga delen på Medieproducentprogrammet vid Umeå Universitet, inklusive ett påbyggnadsår. Det vill säga att uppsatsen är en kandidatuppsat, även kallad C-uppsats. Syftet med denna var att fördjupa kunskaper och bredda kompetens inom grafisk design, framförallt för tryck och målet var att finna svar på frågeställningar som funnits under utbildningens gång. Framförallt att finna svar på frågan ”vilken betydelse har typografin i analogt format?”. Ett annat mål var även att testa tesen ”det är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund”. Den riktar sig till dig som är av olika anledningar intresserad av typografi och dess betydelse, framförallt i tryck. Uppsatsen berör typografins historia, uppbyggnad och basregler. Uppsatsen presenterar även en genomförd undersökning om betydelsen i tryckt format, dock inte en statistisk undersökning, utan en mer empirisk undersökning som fångar upp ett gäng åsikter och värderingar om användandet av typografi. Resultatet av undersökningen presenteras med texter och tabeller och visar på motsättning av vad litteraturen skriver. Undersökningen visar på att människor föredrar att läsa text skriven i sans-seriffer i analogt format, samt att det inte är jobbigare/svårare att läsa text skriven i annan färg än svart på vit/ljus bakgrund. Resutatet av sidoprojektet visas med texter och bilder för att du som läsare ska få en överblick om utseendet och hur resultatet från undersökningen samt teorin implicerats – att man i resultatet valt att skriva med sans-seriffer och utgå från teorins basregler för vad man ska ha i åtanke vid utformning av trycksaker. Uppsatsen har sneglat på vetenskapliga artiklar. Detta kan man läsa om framförallt under diskussionsavsnittet. Där finner man även förslag till fortsatta studier och forskning inom området typografi, samt tankar kring arbetet i sin helhet.<br>Abstract (EN) This paper is the final part of the Media Producer Program at Umeå University, including a supplementary year. This essay is a Bachelor thesis in media technology. The purpose of this was to deepen my knowledge and extend my skills in graphic design, especially for printing. The goal was to find an answer to the question "what is the significance of typography in the analog format?". Another purpose was to test the hypothesis "it is harder to read text written in a different color than black on a white/light background". This thesis are for those who are interested in typography and its importance. The thesis also refer to the history about typography, the structure and basic rules. It also presents a survey of its significance in the analog format. Not a statistical survey, but an empirical study that captures a bunch of opinions and values about the use of typography. The results of the survey are presented with texts and tables, and it shows a disagreement to what the literature says. The result shows that people read text written with sans-serifs rather than text written with serifs. It also shows that people doesn’t thinks it’s harder to read text written with other colors than black on light backgrounds. The result of the side project appears with texts and pictures, so you can get an overview about the layout and how the results of the study, and the theory, are implicated. In the essay I have also looked at scientific articles. You can read about that in the discussion section, where you also find suggestions to further studies and research in typography, as well as thoughts on the work in its entirety.
15
Holm, Michael. "Från symbol till bokstäver och grundläggande typografi." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33086.
Full textAbstract:
Syftet med examensarbetet var att slutresultatet skulle utmynna i en lärobok. Boken heter Bokstavens historia och grundläggande typografi och är tänkt i första hand för gymnasieelever som har en inriktning mot n´medie-ämnenoch speciellt de som har grafisk kommunikation. Boken består av två huvudteman. Den första delen behandlar den västerländska bokstavens historia och i den andra tar jag upp grundläggande typografi. För att sammanställa boken så har jag gjortlitteraturstudier för att få mer kunskap om bokstävernas historia och typografi. Boken finns endast tillgänglig i ett pdf-fromat och som InDesign-dokument.
16
Sigurd, Therese. "Textens betydelse vid skärmläsning : en kvantitativ studie inom människa-dator interaktion." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19382.
Full textAbstract:
Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på. Studien avser därefter att studera måtten i relation till två olika typsnitt, ett med seriffer: Times, och ett utan seriffer: Arial. Studien genomförs med 20 personer som läser fyra texter, där två kategoriseras som medelsvåra och två kategoriseras som svåra, enligt måttet Läxbarhetsindex (LIX). En statistisk prövning baserad på hypoteser genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och typsnitt. Inga signifikanta samband mellan läsförståelse och typsnitt erhölls. Dock förelåg signifikanta samband mellan läshastighet och textsvårighet, men ej mellan subjektiv upplevelse av text och typsnitt. Det fanns dock samband mellan subjektiv upplevelse av text och läshastighet, där texter som tog längre tid att läsa och uppfattades som svårare, dock fanns inga samband mellan subjektiv upplevelse och textsvårighet, inte heller mellan läsförståelse och textsvårighet. Samband mellan läshastighet och läsförståelse erhölls dock. Ytterligare avsågs att studera hur teori kring informationsbeteende kan förklara de resultat som uppkom. Det visade sig att vissa komponenter, så som exempelvis stress också förekom och påverkade respondenternas resultat. Vidare kunde vissa av de resultat som framkom knytas an till både teori och tidigare forskning, men dock inte alla. Studien är en i ett led av forskningsrapporter som avser att klargöra hur läsning vis skärm optimeras, mycket återstår fortfarande att utredas.
17
Sumbu, Sonata. "Företagets kärnvärden i en grafisk profil : Utformandetav en grafisk profil till ett e-handelsföretag med afrikansk inriktning." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23927.
Full textAbstract:
Sanke är ett nystartat företag som genom sin hemsida ska sälja produkter som producerats i norra och västra Afrika. Konkurrensen mellan olika företag skapar oändliga valmöjligheter för kunden vilket blir ett problem för de företag som vill nå ut i mediebruset. Därför var målet med examensarbetet är att ge Sanke ett enhetligt grafiskt utseende för att öka medvetenheten och igenkännandet av företaget och dess varumärke. Detta har genomförts genom att utforma en grafisk profil som återspeglar företagets kärnvärden. Genom en intervju med Sanke fastställdes företagets kärnvärden. Dessa användes sedan för att skapa nio olika förslag på grafiska profiler som målgruppen genom en webbenkät gett återkoppling på. Resultatet av målgruppens återkoppling blev Sankes grafiska profil. Den grafiska profilen omfattades av en logotyp, profilfärger och hustypsnitt samt riktlinjer för hanterande av elementen och deras samspel. Slutsatsen blev att det faktum att kärnvärden och färgkonnotationer kan ha olika betydelse för olika individer kan ha försvårat bedömningen av förslagen, men att målgruppen till en vis del visat en gemensam uppfattning.<br>Sanke is a new company which, through its website will sell products produced in northern and western Africa. Competition between companies createsendless choices for customers, which becomes a problem for the companies that want to reach their customers through the media noise. Therefore, the goal of this project was to provide Sanke a consistent graphical look to increase awareness and recognition of the company and its brand. This was done by designing a visual identity that reflects the company's core values. The company's core values wereestablished through an interview with Sanke. The core values were then used to create nine different proposals for visual identities that the target group through a web survey provided feedback on. The result of the target group’s feedback became Sanke’s visual identity. The visual identity contained a logotype, colours and typefaces as well as guidelines for handling the elements and their interactions. It was concluded that the fact that the core values and colour connotations may have different meanings for different individuals may have complicated the assessment of the proposals. But the target group had in a sense, a common understanding.
18
Broberg, Maria. "Teckensnitt : Hur svenska bokstavsformgivare har influerats av historiska snitt." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104104.
Full textAbstract:
Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag. Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp; Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen? På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag? För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen. En del av bokstavsformgivarna menar att de söker inspiration i den historiska formgivningen och de menar även att det är viktigt att studera dessa teckensnitt för att kunna formge nya klassiska snitt.
19
Andersson, Sanna. "Skapandet av en grafisk profil till frisörföretag." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36484.
Full textAbstract:
Denna undersökning genomfördes tillsammans med Marie Gustavsson, ägare av frisörföretaget Studio M. Målet var att skapa en grafisk profil, som ska hjälpa företaget att förmedla nedanstående värdeord och värderingar: Rofyllt Personligt Lyhört Kvalitet Familjärt Yrkesstolthet Allas lika värde För att få kännedom om hur logotyper hos frisörer ser ut idag, genomfördes en visuell innehållsanalys. I analysen undersöktes 11 stycken frisersalonger. Detta för att se hur logotyper kan skilja sig åt. Denna visade att företagens logotyper hade vissa specifika designelement som återkom i flertalet logotyper, som exempelvis företagsmärke, typsnitt och färg. Utifrån resultaten från analysen skapade jag logotypen. De typiska designelementen i logotyperna har jag i åtanke vid skapandet av designen. Litteraturstudien visade vad en grafisk profil bör innehålla. Litteraturstudien, innehållsanalysen samt företagets värdeord som ska speglas i den grafiska profilen fanns i åtanke vid skapandet av den grafiska profilen. Tre alternativ på logotyper, tre alternativ på färger samt två alternativ på typsnitt testades mot målgruppen i en enkätundersökning, för att komma fram till vilka designelement som attraherade målgruppen mest. Vinnande logotyp, färg och typsnitt applicerades sedan i den grafiska profilen. Resultatet blev en grafisk profil innehållande logotyp, företagsmärke, färger, mallar och regler, som vid korrekt användande under skapandet av den visuella identiteten, ska attrahera Studio M:s målgrupp.<br>This survey was carried out together with Marie Gustavsson, owner of Studio M. The aim was to create a graphic profile, which should help the company to convey the following words and values:Peaceful Personal Sensitive Quality Familiar Pride Everyone´s equal valueTo get to know how logos at hairdressers look today, a visual content analysis was carried out. The analysis examined 11 hairdressing salons. This was to see how logos can differ. This showed that the company logos had some specific design elements that came back in most logos, such as corporate branding, font and color. Based on the results of the analysis, I created the logo. The typical design elements in the logos were in mind when creating the design.The literature study revealed what a graphic profile should contain. The literature study, the content analysis and the company values that should be reflected in the graphic profile were in mind when creating the graphic profile.Three options on logos, three options on colors and two options on typefaces were tested against the target group in a questionnaire survey, in order to arrive at which design elements attracted the target group the most. The winning logo, color and font were then applied to the graphic profile.The result was a graphic profile containing the logo, company brand, colors, templates and rules, which, when properly used during the creation of the visual identity, will attract Studio M's target audience.
20
Matsdotter, Freja, and Lellah Johanna Turesson. "Typographical trust issues : The impact of font types on trust in the context of online banking websites." Thesis, Högskolan Dalarna, Informatik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30580.
Full textAbstract:
The purpose of this study was to examine if font choices affect how text and sender are perceived in the context of online banking websites. Large amounts of money are invested to produce effective design units; therefore, graphic designers need to be aware of how their font choices impact the readers’ perception of text. This study aimed to raise awareness around the impact of fonts and to create a helpful report that can guide designers in their font choices. Previous research on the subject argues that typography is a critical tool in visual communication, and that selecting an appropriate typeface is very important. Studies have shown how readers are aware of the difference in appropriateness between different font and text matches. Shaikh, Chaparro and Fox (2006) found serif and sans serif fonts to be the most appropriate in most situations while scripts were appropriate only for scrapbooking and e-greetings and modern display fonts were perceived as rude or coarse. The methods used in the present study were a Literature Study, two Focus Groups, a Quantitative Web Survey and two Visual Content Analyses. The results show that font choices do affect perception of the sender in this context. The most appropriate fonts were strict and structured, but not boring, non-decorative and had a medium x-height in relation to cap height.<br>Syftet med denna studie var att undersöka om val av teckensnitt påverkar hur text och avsändare uppfattas i samband med internetbankers webbplatser. Stora summor investeras för att producera effektiva designenheter; därför behöver grafiska designers vara medvetna om hur deras val av teckensnitt påverkar läsarens uppfattning av text. Målet med denna studie var att öka medvetenheten kring påverkan av teckensnitt och att skapa en användbar rapport som kan guida designers i deras val av teckensnitt. Tidigare studier inom ämnet argumenterar för hur typografi är ett avgörande verktyg inom visuell kommunikation och hur valet av ett passande teckensnitt är av mycket stor vikt. Undersökningar har visat på att läsare är medvetna om skillnaden i hur väl olika kombinationer teckensnitt och text fungerar. I en studie av Shaikh, Chaparro och Fox (2006) lyfts seriff och sanseriff som de mest passande i flest situationer medan skripter enbart passade bra för scrapbooking och e-hälsningar och moderna ”modern display”- teckensnitt uppfattades som oförskämda eller grova. I föreliggande studie användes en litteraturstudie, två fokusgrupper, en kvantitativ webbenkät och två visuella innehållsanalyser. Resultaten visar på att valet av teckensnitt påverkar hur mottagaren uppfattar sändaren i denna kontext. De teckensnitt som ansågs mest passande var strikta och strukturerade men inte tråkiga, utan dekorativa element och med en medelhög x-höjd i förhållande till versalhöjd.
21
Skoglund, Gabriel. "Mikrotypografins inverkan på läsbarheten hos tryckt brödtext : En forskningsöversikt." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-11230.
Full textAbstract:
Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text. Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat. Följande mikrotypografiska faktorer behandlades i studierna: skillnader i läsbarhet mellan typsnitt, x-höjdens och teckenavståndets inverkan på läsbarheten, skillnader i läsbarhet mellan gemener, versaler och kursiv text samt skillnader i läsbarhet mellan olika bokstavsformer. Slutsatsen var att forskningen kring läsbarhet ger intressanta inblickar i hur typografin inverkar på läsprocessen. Det begränsade antalet studier på varje område samt brist på studier utförda på svenska gör det dock svårt att skapa konkreta riktlinjer för hur text bör sättas. Vidare konstaterades att studier utförda i samarbete mellan forskare och typografiskt kunniga vore en möjlig metod att sprida kunskap till de typografiska yrkena och öka sannolikheten för praktisk tillämpning av forskningsresultaten.<br>How the typographic design of a document affects how easy it is to read is a subject that has long been of interest to researchers. The aim has been to reach a better understanding of the reading process, and to find an ideal way to design text for maximum legibility. However, the researchers have seemingly failed to raise awareness about their results in the typographic community. The aim of this thesis was to create an overview of the research into how microtypography – the typography concerned with individual letters and sentences – affects the legibility of running text. Ten empirical studies on this subject, published in scientific journals, were selected after literature searches. The methods and results of the studies were described and discussed. The studies were concerned with the following microtypographic factors: differences in legibility between typefaces, the role of x-height and letter spacing in, differences in legibility between lower case, upper case and italic letters as well as differences in legibility between specific letter shapes. The conclusion was that legibility research gives interesting insights into how typography can influence the reading process. However, the limited amount of studies found concerning each typographic factor, as well as the lack of studies concerning Swedish typography makes it hard to create typographic guidelines for Swedish typographers based on the research. It was also concluded that studies conducted in cooperation between researchers and typographers might be a way to raise awareness about the research and lead to greater practical application of research results.
22
Olsen, Gisela. "Hur grafiska formgivare runt om i världen uppfattar skandinavisk grafisk design." Thesis, Högskolan Dalarna, Grafisk teknologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-22402.
Full textAbstract:
Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur grafiska formgivare runt om i världen uppfattar skandinavisk grafisk design. 53 deltagare från industriländer deltog i studien som använde en kombination av mail-intervjuer och enkäter. Resultaten från denna studie indikerar att, oavsett kontinent, upplevs skandinavisk grafisk design som enkel och funktionell. Layouten uppfattades som rutnätsbaserad med mycket ljusrum och få grafiska element. Monokroma färger som svart, vit och grå utan gradienter och skuggor uppfattades som typiska för skandinavisk grafisk design; följt av jord- och pastellfärger. Sanserifer var mest förknippade med skandinavisk grafisk design. Motiv ansågs i denna studie att användas sparsamt, men när de används avbildar de naturen eller geometriska former. Foton och illustrationer ansågs användas ungefär lika mycket, illustrationer hade en smärre större preferens. Den upplevda påverkan av skandinavisk grafisk design varierade mellan deltagarna. Deltagarna som tyckte att påverkan var stor, ansåg att detta berodde på förespråkandet av enkelhet och funktion, sammanflätning av designområden och/eller frammaning av hållbar grafisk design. Deltagarna som ansåg att påverkan var låg, tyckte att för lite publicitet var en bidragande faktor.De flesta deltagarna i denna undersökning ansåg att skandinavisk grafisk design var enklare i jämförelse med vad de kunde se i sina hemländer. Vidare tyckte afrikanska, asiatiska och sydamerikanska deltagare att färgerna hade lägre kroma.<br>The aim of the present study was to determine how graphic designers around the globe perceive Scandinavian graphic design. 53 participants from industrial countries around the world partook in the study, which used a combination method of mail interviews and questionnaires.The results of this study indicated that, regardless of continent, Scandinavian graphic design was perceived as simple and functional. The often grid-based layout favored the use of sans-serifs, white space and few graphic elements according to the participants in this study. Achromatic colors such as black, white, and grey without gradients and shadows were preferred. Followed by earthy and pastel hues. Motifs were used sparingly, but when they were, they depicted elements found in nature or geometric shapes. Photos and illustrations were perceived to be equally in use, with a slight inclination towards illustrations being used more. The perceived impact of Scandinavian graphic design was wide-ranging. The participants who found the impact to be high were due to advocating simplicity and functionality, intertwining design fields, and/or raising awareness of conscious graphic design. The participants, who found the impact to be low, believed that too little exposure was a contributing factor. Most participants in this study considered Scandinavian graphic design simpler in comparison to what they can see in their own countries. Furthermore, African, Asian and South American participants perceived the colors to be lower in chromatic value.
23
Jonsson, Olivia, and Annica Olsson. "Just my type of beer : - en kvalitativ fallstudie om typsnitts meningsskapande funktion." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-30342.
Full textAbstract:
Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.
24
Nagano, Holm Maya. "Konstruktioner av "Kina" genom typografi : En analys av exotypsnitt och filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935)." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37500.
Full textAbstract:
Denna uppsats undersöker ett typsnitt för romerska bokstäver avsett att associeras till ”Kina” som en exotisk och lockande miljö, utifrån svensk visuell kulturhistoria. Typsnittet undersöks genom analyser av svenska filmaffischer av Eric Rohman (1891-1949) ur Charlie Chan-serien mellan 1934-1940, med fokus på filmaffischen Charlie Chan i Kina (1935). Genom bildanalyser och diskussioner utifrån de teoretiska ingångarna postkoloniala studier, kritiska vithetsstudier och visuella kulturstudier kommer undersökningen fram till att typsnittet, genom att efterhärma kinesisk kalligrafi, associerar filmaffischens text och då affischen i sin helhet till ”Kina” som en exotisk, traditionell och främmande miljö. Jag har även undersökt hur ”Kina” och ”kinesen” har konstruerats i svensk visuell kulturhistoria, och hur typsnitt som det i filmaffischen Charlie Chan i Kina kan förstås utifrån den. En slutsats är att typsnittet agerar ut en lagom ”kinesiskhet”, på så sätt att det är ”kinesiskt” och associerar till ett föreställt ”Kina”, samtidigt som det fortfarande är tillgängligt och läsbart för en vit svensk publik.<br>This essay examines a typeface used for Roman letters meant to connote ”China” as an exotic and foreign place, within Swedish visual culture history. I examine this typeface using Swedish film posters by Eric Rohman (1891-1949) from the Charlie Chan-series from the years 1934-1940, focusing on the poster Charlie Chan i Kina (1935). The purpose is to examine constructions of ”the Chinese” and ”China” in these posters, and how this specific typeface has been used in these depictions as well as been constructed in relation to these ideas. Through a semiotic model for image analysis and the appliance of postcolonial studies, critical race theory and visual culture studies, I arrive at several conclusions. By imitating Chinese calligraphic visual elements, the typeface in Charlie Chan i Kina has the ability to connote ”China” as an exotic, traditional and foreign place, for a white Swedish audience. The analysis discusses the semiotic functions of the typeface in relation to contexts of the film poster, Swedish visual culture history and discourses concerning race in Sweden.
25
Möller, Kristian. "Visuellt typinstrument : en metrologisk studie." Thesis, Konstfack, Grafisk Design & Illustration, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5162.
Full textAbstract:
Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre. This makes VTI compatible with the metric system and helps us to set text in relation to our own formats which applies namely in millimetres. VTI uses logical arithmetic and geometry that is set in an automated process, and many choices that normally postpone the working process can be excluded. Simultaneously VTI is meant to discreetly make the user aware that more settings can be activated in line with the users own development, which makes the creative flow unaffected. Using a metrics based on simple fractions, a mnemonic awareness is developed with the user and an understanding of how every detail fits together becomes more obvious. The typography becomes the key to any design choices that follows. The user becomes aware of the visual size, and in a cognitive way stimulated to recreate a font size regardless of the fonts limitations.
26
Bager, Freja. "Making a hybrid of Fraktur and Helvetica : Investigating typography's connection to power, from a historical perspective in a contemporary context." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för design (DE), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76566.
Full textAbstract:
Throughout history and in today’s society, typography has been and still is without doubt a great part of communication. Behrens, an important designer from the modernist movement, believed that after architecture, typography provided “…the most characteristic picture of a period” and “…development of people”. Typography carries meaning and associations, built on the contexts and the design it is used in, that finally creates a typographic image. The Blackletter style Fraktur, and Helvetica were born to serve a purpose connected to power. Important for this research is to understand in detail, the origin of that power and its position: Blackletter portrays features of the Gothic architecture, expressing religious emotions and civic pride, intended for effective writing, and was predominant in religious and educational contexts. This improvement of writing was a necessity for the development of the society during the medieval times; for both educational and financial reasons. As Fraktur became a symbol of Germany, the today’s connotations towards oppression and Nazism were inevitable as the Third Reich continued to use it until it was banned in 1941. Meanwhile, the post war modernism in the 20th Century, sought objectivity, simplicity and readability in their design, to erase any carried meaning or associations that could have a misleading effect on the information. This period of time paved way for a corporate culture, with approaches towards rationalist and functionalist methods, that expresses authority and reliability. Achieving brand recognition for a wide range of products and contexts was required by the graphic designers. Through workshops that document people’s associations and comments on the shapes and typographic images that both Helvetica and Fraktur create, and visual research made in forms of sketching and adding Fraktur features to signs of institutions and public sectors, I have investigated Fraktur’s tainted image of oppression and political sentiments with the help of Helvetica as the contemporary norm.
27
Strand, Linnea, and Emelie Schmidt. "Logotyper: färger och typsnitt : En kvantitativ studie i hur fastighetsmäklarföretags logotyper uppfattas." Thesis, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32894.
Full text
28
Vestergren, Malin. "Att sätta nytt PB i typografi : En prototypdriven studie om typografi i träningsappar." Thesis, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23783.
Full textAbstract:
This work study how certain aspects of typography affects the usability and user experience (UX) of a fitness app. “PR” in the title refers to achieving a personal record in sports and fitness. Typography is a relatively unexplored subject within fitness apps even though it plays a major role in how users perceive the UX and usability. One highly recommended way to create and design for good UX is the implementation of gamification, meaning that features and elements originated from the gaming industry are woven into a non-gaming context to inspire and motivate users to work hard to achieve a set goal. In fitness apps, users likely come across gamification in features such as badges, achievements, and leaderboards. To study this matter, a hi-fi prototype was developed in InVision Studio and three different typefaces, one serif font, one sans-serif font, and one display font, were used in various contexts throughout the prototype. Two interviews and a usability test were conducted five times on five different study participants. The result shows that different aspects of typography indeed do have a big impact on UX and usability. The display font is a great choice to encourage users, and the sans-serif font is appreciated for body text. One unexpected finding is that according to the users, the s