Dissertations / Theses on the topic 'Tyst kommunikation'

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt. En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket. I essän etableras två nya begrepp; språköar och språkfällor. Med hjälp av språköar som bygger på gemensamma erfarenheter kan kommunaktionen underlättas. Språkfällor kan däremot förhindra att en gemensam förståelse uppstår i dialogen. Med hjälp av språköar och språkfällor etableras två kunskapsbegrepp, kunskapsöar och kunskapsfällor. Kunskapsöar består av kunskaper och förmågor som leder individen till nya kunskaper när han får nya erfarenheter. I exemplet med höjdhoppet kan det röra sig om placeringen av fötterna i stegen fram till själva hoppet.

Detta arbete utgår från forskning om fördelarna med kommunikation inom matematikundervisningen för att främja lärandet om ämnesspecifika begrepp och resonemangsförmågan. Matematikdelegationen (2004) lyfter att undervisningen i matematik domineras av ett traditionellt förhållningssätt, vilket innebär lärarledda genomgångar och enskilt arbete med statiska uppgifter. Dock är studien genomförd innan den nya läroplanen trädde i kraft 2011 och resultatet kan därför vara missvisande. Därför är denna studie inriktad på pedagoger som avslutat sin lärarutbildning efter 2011.Studien syftar till att jämföra hur pedagoger, som undervisar i de lägre åldrarna, arbetar för att skapa ett kommunikativt klassrum inom matematik för att utveckla elevernas lärandeUtifrån syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 pedagoger. De har fått samtala om sina tankar och erfarenheter om kommunikation i matematikundervisningen genom att svara på öppna frågor. Frågorna formulerades för att ta reda på hur de arbetar för att möjliggöra för eleverna att kommunicera och interagera med varandra, och med pedagogen, om matematik, samt vilka svårigheter och möjligheter de möter i arbetet med detta. Resultatet har därefter analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.Resultaten av pedagogernas svar visar att det finns en samsyn på vad kommunikation inom matematik bör innebära, vilket lyfts som gemensamma reflektioner i grupp, med läraren och i helklass. Detta förklaras med att eleverna ska få möjlighet att redogöra för och ta ställning till sina egna och andras matematiska reflektioner. De deltagande pedagogerna lyfte även att användandet av digitala redskap var en fördel i arbetat med att skapa ett kommunikativt klassrum och att samarbeten mellan eleverna gav förutsättningar till att föra och följa matematiska resonemang.

Föreliggande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av lärare och elever i skolan. Syftet har varit att utifrån tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartlägga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras frågeställningar rörande vardera ovan nämnda aspekter nämligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos lärare, vad kan ske i tysta relationer mellan lärare – elev och elev – elev samt vad kan kropp respektive miljö som redskap ha för betydelse för kommunikationen. Det har även gjorts en jämförande analys inom aspekterna men även mellan dem. Resultatet visar på vikten av att medvetandegöra de tysta uttrycken i kommunikationen, dels bland lärare och dels bland eleverna som många gånger talar med kroppen i kommunikation och relation. Även miljön har visats sig ha stor betydelse för kommunikation och kunskapsintag. Resultatet visar också på lärares så kallade tysta kunskaper som till stor del ligger till grund för läraryrket men som sällan artikuleras eller uppmärksammas. Litteraturstudien har gett upphov till nyckelord såsom fingertoppskänsla, intuition och medvetenhet.

Syftet med undersökningen var att undersöka kommunikationen samt elevers begreppsförståelse inom aritmetik, de fyra räknesätten (addition, subtraktion, multiplikation samt division). Fokus låg även på att se om korrelation fanns mellan dessa. Undersökningen utfördes i två klasser i årskurs 2 på en skola i södra Sverige. I båda klasserna utfördes kvalitativa observationer som sedan följdes upp av semistrukturerade intervjuer med de deltagande lärarna. Observationerna har gjorts utifrån fem observationspunkter och intervjuerna har gjorts med öppna frågor. Det insamlade materialet har analyserats, vilket det gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på språk och samspel. Materialet analyserades även med hjälp av låg, passiv och aktiv nivå av begreppsförståelse. Utifrån resultatet av undersökningen kan vi se att det finns en korrelation mellan kommunikation och elevers inlärning av begrepp. Genom att lärare konsekvent använder sig av rätt terminologi i sin undervisning lär sig eleverna mer effektivt hur de ska använda dessa i rätt sammanhang. Det är genom kommunikation begreppen introduceras och det är även genom kommunikation som de lärs in. Eleverna kan inte själva sätta begreppen i rätt sammanhang om inte stödet av läraren är tillgängligt. Slutsatsen är därmed att både kommunikation och begreppsförståelse i matematiken hör ihop, precis som multiplikation och division. Båda två behövs för att kunna skapa förståelse och bilda kunskap hos eleverna, allt det här, med stöd av en lärare som har fokus på att använda rätt terminologi och förtydliga med synonymer. Ett matematikklassrum är inte tyst - det är ett klassrum fyllt av diskussioner och lösningar som delges till varandra.

De senaste åren har det författats ett flertal rapporter som visar att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker.  Som en följd av det har klassrummet varit i blickfånget för att studera kommunikationen mellan pedagoger och elever under matematiklektioner. Syftet med föreliggande studie var att ge ytterligare en pusselbit till den bilden, genom att beskriva hur kommunikationen gestaltas under två lektioner. Den epistemologiska synen grundar sig i det sociokulturella perspektivet och studien genomfördes med inspiration av en socialkonstruktionistisk inriktning. Empiri har samlats in genom videoinspelade observationer och för att ge ytterligare tyngd i studien, intervjuades även de två klasslärarna. Urvalet av klasserna skedde genom ett kombinerat strategiskt- och bekvämlighetsurval.  Resultatet visar att den muntliga kommunikationen kan gestaltas på olika sätt och att det är lärarna i egenskap av pedagogiska ledare som styr hur den utformas. Slutsatsen var att det inte är mängden kommunikation utan kvaliteten i den samma som är avgörande för om elever utvecklar förståelse inom ämnet matematik.

I det här arbetet undersöker vi hur uppmätningar, dokumentation och tillverkning kan vara en väg till djupare förståelse för hantverk. Dokumentations- och uppmätningsfasen ck oss att förstå hur en snickare för länge sedan kan ha resonerat i val av material, konstruktion och tillverkningssätt samt formgivning. Tillverkningsritningen ökade vår förståelse för en möbels konstruktion och uppbyggnad. Tillverkningsfasen gav oss en förståelse för varför man valt att lösa en uppgift på ett sätt och inte ett annat. För oss har arbetet betytt att vi har utvecklats som möbelsnickare men vi har även haft ambitionen att kunna förmedla den här kunskapen vidare till någon annan, att inspirera och väcka intresse för möbelsnickaryrket. Att kunna ge gemeneman en inblick i den komplexa process det är att tillverka högkvalitativa möbler och samtidigt kunna se och uppskatta värdet i de föremål som redan existerar kring dom. Vi fann att de medier som mest effektivt övertygar åskådaren om en möbels komplicerade tillverkning och kvalitet är lm i kombination med text.
In this work we investigate how measuring, documentation and manufacturing can be a way of getting a deeper understanding of the craftsmanship. The documentation- and measuring phase leads us to a better under- standing of how a carpenter could have reasoned, a long time ago, in choosing material, way of construction and manufacturing as well as design. The production drawing increased our understanding of a furnitures construction and how it’s parts are put together. The manufacturing phase made us understand why he/she had chosen to solve a task in one way and not in another. It gives us the possibility to develop as cabinetmakers as well as being able to communicate our knowledge, inspire and attract interest for the cabinetmaker trade. To be able to give the common people insight in to the complex process of creating high quality furniture and at the same time, being able to appreciate the value in the items that already exists around them, we found that the most effective media to convince the observer of a furniture’s complex manufacturing is lm in combination with text.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande.Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål. Med stöd av lärarhandledning finns det emellertid stora möjligheter för läraren att skapa ett klassrum med interaktion och kommunikation. För att stimulera till en undervisning med rätt terminologi förutsätter detta att lärarens språk fungerar som ett medierande verktyg.
Previous research shows that mathematics teaching is very dominated by quiet textbook work. Current curriculum emphasizes communication. The aim of this study is to investigate whether textbooks in mathematics can help pupils in grades 1-3 develop their mathematical language and communication skills. The study is based on three textbooks in mathematics for grades 1-3, one textbook per grade. The material was examined by using quantitative and qualitative content analysis. The theoretical perspectives used were frame factor theory and curriculum theory, with a sociocultural view of learning.The results show that the textbook as a single frame factor does not allow communicative mathematics according to the objectives of the curriculum. However, with the support of the teacher's guide, there are great opportunities for the teacher to create a classroom with interaction and communication. To stimulate teaching with the correct terminology, this requires that the teacher’s language acts as a mediating tool.

Syftet med studien är att undersöka körledares uppfattningar om och arbete med icke-verbal kommunikation med kör. I bakgrundskapitlet belyses tidigare forskning och områdesorienterad litteratur som handlar om icke-verbal kommunikation. Datamaterialet består av tre ostrukturerade kvalitativa intervjuer där tre körledare fått reflektera över begreppet icke-verbal kommunikation, hur de uppfattar begreppet och hur de arbetar med icke-verbal kommunikation i körsammanhang. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det tolkande hermeneutiska perspektivet. I resultatet framkommer att körledare använder sig av olika icke-verbala kommunikationsformer såsom pianot, olika kroppsliga uttryck och rösten. Dessa icke-verbala kommunikationsformer används för att förmedla affekter och undertexter samt för att tolka notbilder. Det framkommer även i resultatet att de tre körledarna har olika syn på dirigering. Vad som är viktigast skiftar från att dirigering är ett otyg till att dirigeringen och tekniken är det viktigaste verktyg en körledare har. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur.
The purpose of this study is to investigate the conductors' perceptions of and work with non-verbal communication with choir performance. The background chapter describes previous research and literature on nonverbal communication. The results of the study came through three unstructured interviews, where three choir conductors reflected over the term non-verbal communication and how they apprehend the concept. The theoretical perspective underlying this study is the interpretative hermeneutic perspective. The results show that conductors use different non-verbal communication methods in their work with choir. The non-verbal communications that the choir leaders, among other things use are the piano, the voice, but they also how reflect over hos sheet music can be interpreted. It is also apparent that the three conductors have different views on conducting. The conductor’s thoughts rang from that conducting is a bad thing and should be used sparingly. Whilst other say that conducting is the most important tool and should not be neglected. In the conclusion, the results are discussed in relation to previous research and literature.

Under året som gått har den digitala kommunikationen ökat drastiskt. En hel värld har blivit påverkad. Digitala verktyg och plattformar har varit en förutsättning för ett fungerande samhälle och för att hålla kontakten med andra människor. I det här examensarbetet ville vi genom grafisk design utforska och lyfta analog kommunikation och vilken rollden spelar idag. Det finns något väldigt fint i mötet mellan papper och penna. Något personligt som går förlorat när budskap digitaliseras. På papper kan vi skri- va ner våra innersta tankar, till oss själva eller till någon annan. Vi kan också använda pappret för att klottra ner små krumelurer, skissa, måla eller på annat sätt sätta vår personliga prägel. Vi ser det här som ett sätt att hant- verka och det är just hantverk som är vår röda tråd. Med vårt projekt vill vi belysa traditionellt hantverk i vår samtid och uppmuntra till personlig kommunikation.
Digital communication has increased drastically during the past year. An entire world has been affected. Digital tools and platforms have been crucial for a functioning society and for us to be able to keep in touch with other people. In this thesis, we wanted to explore analog commu- nication through graphic design and highlight what role it plays today. There is something beautiful inthe meeting between paper and pencil. Something personal that might be lost when messages are digi- tized. On paper, we can write down our innermost thoughts, to ourselves or to someone close to us. The paper can also be used when we doodle, sketch, paint or when we in other ways add a personal touch. We see this as a way of crafting and craftsmanship is our common thread. With our project, we want to shed light on traditional crafts and encourage personal communication.

Abstract Rönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsättningar för rollspel.     Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tänker kring sina strategier i situationer när teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det här fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vägganteckningar fördes löpande så att deltagarna kunde ta ställning till materialet under samtalets gång samt lätt återknyta till tidigare samtalstrådar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgångspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skådespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen på den sensoriska nivån, vilken handlar om kommunikation på ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhållande.  Vikten av att pedagogen är följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansågs viktigast. I fokussamtalet framkom också resonemang om förutsättningar för lek och förutsättningar för en god lärandesituation – för att kunna leka och för att kunna lära beskrivs till exempel delaktighet och prestationsfrihet som två premisser.

This work is based on qualitative interviews with four educationists who before their university studies lack education in their own field of work. The study aims to explore how higher learning influenced and affected these people. As a theoretical point of view the concept of implicit learning and Aristotle’s epistemological approach was used. The study gives an idea that the concept of knowledge is advanced and can go from practical experience to more theoretical understandings. The result of the study shows, despite some criticism on the standard of the education, that the subjects proved to have developed understanding in reflection, communication and personal awareness. In addition this kind of comprehension can be hidden from us and therefore difficult to understand and explain.

Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna.

Den här uppsatsen handlar om mobbning på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstå hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvägledares och lärares föreställningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare på två gymnasieskolor i Stockholmsområdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning på gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning. Tyst mobbning är den vanligaste typen av mobbning och den som är svårast att upptäcka. Faktorer som leder till mobbning är språksvårigheter, dålig kommunikation, dåligt hemförhållande, svordomar, kränkande ord, bristande respekt, främlingsfientlighet, intolerans, ett aggressivt beteende, yttre avvikelser, en stor konkurrens, maktposition och kulturellt kapital. Skolan som vi har undersökt arbetar med förebyggande åtgärder mot mobbning enligt Farstametoden, som innebär att arbetet sker diskret, snabbt, effektivt och att uppföljningssamtal sker i nära anslutning. Alla som arbetar på skolan skall aktivt motverka förtryck av och trakasserier mot individer och grupper. Skolan skall sträva efter att varje elev förstår andra kulturer och respekterar andra folk. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap och öppen diskussion.

Det outtalade – What is not uttered. The purpose of this study is to observe and analyze interaction between young children and between them and their educators focusing on power relations shown by non verbal communication. The study argues that such expressions can often lead to violations that can be more difficult to address than those outspoken. In our intents as educators to remediate unequal relationships between children and between them and their educators and create a positive social atmosphere in the school context, we need to pay attention to nonverbal interaction. We also need to develop an adequate set of vocabulary in order to be able to discuss what happens and our practice; how we ourselves as educators interact, dealing with it. The study suggests how to – by using a palette of definitions and concepts, collected from different theories. I have performed observations in an Elementary School class, year one and at their After-school programme and furthermore interviewed the educators and pupils participating in the study. The theoretical framework used in the analysis is a combination of positioning and social dramaturgical theory. I present and discuss the negative nonverbal communication that I identified in my observations using four theoretical perspectives, all contributing to shed light on different aspects of power relations and relational creating interaction. These four are: 1. Johnstone’s positioning theory regarding how all human beings engage in High/Low swings in interpersonal relationships (1985).  2. The non vocal aspects of Eile’s theory of The Master Suppression Techniques and their Counter-strategies (2015) based on Ås’ theory (1989). 3. The Sociological theory of Goffman’s The presentation of the Self in Everyday life, an interactionist/dramaturgical perspective (1959). 4. The Low Arousal Approach as presented by Heljskov Elfvén & Wiman (2015). Among the results I found several occurrences of negative non verbal interaction in this First Grade Elementary class between pupils and educators and that the vocabulary of the used perspectives were applicable. The study’s result implies that awareness of non verbal communication can increase both children’s and educator’s available positions and repertoire of actions.
Studien syftar till att undersöka, lyfta fram och belysa tyst maktspel på lågstadiet. Studiens huvudsakliga syfte är att observera negativ icke verbal interaktion mellan barn sinsemellan och mellan pedagoger och barn med fokus på maktförhållanden. Ett andra syfte är att samla begrepp från olika teorier som belyser detta på olika sätt och på så vis presentera en vokabulär för att sätta ord på det outtalade, som kan vara användbar för pedagoger i förebyggande arbete mot kränkningar i skola och på fritidshem. Detta då det implicit uttryckta outtalade kan leda till kränkningar som ofta kan vara svårare att komma åt än sådana som bygger på det explicit uttalade. Jag har gjort observationer av en klass ett och deras tre pedagoger i olika situationer i skolan och på fritidshemmet. Observationer har oftast direkt följts upp med samtal om vad som hände. Empirin har så analyserats med utgångspunkt i positioneringsteori och det social-dramaturgiska perspektivet utifrån begrepp hämtade från fyra teorier av Eile (2015 – utifrån Ås, 1989), Goffman (1959), Johnstone (1985) samt Wiman & Hejlskov Elfvén (2015) som alla på olika vis belyser kroppsspråk ur ett relationellt maktperspektiv. Två längre intervjuer har genomförts: inledningsvis med Eile, doktorand i pedagogik specialiserad på ickeverbal interaktion och avslutningsvis med två av klassens pedagoger som reflekterat kring de observationer som gjorts och hur de tolkas. Uppsatsens resultat visar att bruk av ickeverbala negativa signaler förekommer som maktspel redan på lågstadiet och implikerar att pedagogernas kunskaper om kroppsspråk och maktspel i form av hög- och lågstatusspel och Härskartekniker samt kännedom om strategier för att motverka negativa effekter av detta – som till exempel genom Motstrategier, Bekräftartekniker och Lågaffektivt bemötande – kan ha inverkan på hur dessa signaler påverkar klassen. Jag förordar därför vidare forskning på området och att pedagoger, i sitt arbete för jämbördiga relationer och för att skapa en positiv psykosocial skolmiljö, även bör uppmärksamma det outtalade. Mer kunskaper om de negativa ickeverbala signalerna och de metoder och den vokabulär som här lyfts fram för hur det kan motverkas tycks kunna användas som ett sätt att motverka mobbing i det tysta. Medvetenhet om dylikt ger fler möjliga sätt för barn och vuxna att förhålla sig till sin egen position i mötet med andra och därmed en större handlingsrepertoar.

Examinator blev samma person; Adrian Ratkic, som var den första handledaren för denna uppsats, men då det var redan 2016 och uppsatsen sedan dess skrivits om och givits ny form osv så ansåg kursansvarige, Frans Hagerman, att det var i sin ordning. Efter att uppsatsen ventilerats första gången 2018 med examinatorn Liza Haglund som berömde intentionerna men saknade den stringens som bör känneteckna ett dylikt arbete, fick jag så värdefull handledning av henne som möjiggjorde presentationen av denna reviderade version 2019.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna.Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken. Vilken betydelse har kommunikation, miljö och attityder i klassrummet, för de tysta eleverna? Hur blir man bedömd som tyst elev?Ur vårt resultat utläser vi att matematiklärare anser det viktigt att identifiera tysta elever i skolan. Våra intervjuer tyder dock på att det, i arbetet med de tysta eleverna, råder en traditionell anda bland de flesta lärare.

My study is focused on one organization with is Unicef, the organization that is workning on a UN mission. The mission is about children's rights and Unicef has brought children's actions since 1946.The purpose of this essay was to research whether the images can be used alone or as a complement to the text that the communication organizations use. By examining the way images are used, I hoped to be able to deduce the results of image use. I study if the effect out messages with only pictures will be more effective than the message in which the verbal mixed with the non-verbal.Theoretical part of this essay has a communication perspective. The essay is structure by tree elements, non-verbal communication, mass communication and intercultural communication. With these elements, or keywords, have I interpret UNICEFs communications through two media channels, internet and TV.The methodology I have chosen is qualitative method with a hermeneutic approach. I have carried out three qualitative interviews with women within the organization and one group interview consisting of four persons. I have also observation a qualitative media observation of charity gala on TV4.     My conclusions were that non-verbal communication is most likely more effective as a tool too the verbal instead of the only communication. I also got the conclusion that UNICEF communicate with people thought picture that’s gives hope for the future.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar i praktiken med tysta barns språkutveckling i förskolan, men också vilka utmaningar som förskollärare möter i detta arbete. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie. Det sociokulturella perspektivet med fokus på socialt samspel, språk, kommunikation, verktyg, artefakter och vikten av lärmiljöer för barns utveckling och lärande blev den teoretiska utgångspunkten. Resultatet visade att arbeta i mindre grupper, ge tid, vara tydlig, upprepa ord, använda bilder, teckenstöd och högläsning var metoder som förekom i förskollärares arbete med språkutveckling. Studiens slutsats visade att tysta barns behov inte är prioriterade i dagens förskola. Förskollärares utformande av språkutvecklande miljöer och material för barn användes ofta för hela barngruppen och inte specifikt för tysta barn. Personal och tidsbrist, stora barngrupper samt ingen specifik kompetensutbildning inom tysta barns språkutveckling var utmaningar förskollärare mötte i arbetet, vilket kunde påverka tysta barns förutsättningar för språkutveckling.

Arbetsterapeuten har en ansvarsfull roll som behandlare i mötet med patienten, där denne kontinuerligt måste beakta sitt bemötande för att behålla ett professionellt förhållningssätt. Begreppet professionellt förhållningssätt kan upplevas svårt att sätta ord på, vilket gör det viktigt att lyfta fram samt utforska. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera yrkesverksamma arbetsterapeuters upplevelser av professionellt förhållningssätt. Data samlades in genom sex individuella intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter inom psykiatri samt hjälpmedelsområdet. Materialet transkriberades, analyserades, kondenserades och sammanfattades med hjälp av Giorgi´s fenomenologiska analysmetod. Detta resulterade i tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Huvudrubrikerna var: professionalitet, bemötande och klientcentrerat arbetssätt. Resultatet visade på att deltagarna upplevde professionellt förhållningssätt som svårt att sätta ord på samt något de använder sig av utan att direkt reflektera över detta. Fortsatt forskning på området är nödvändig för att djupare studera hur kvinnliga samt manliga arbetsterapeuter inom olika arbetsområden ser på och upplever professionellt förhållningssätt.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kommer dagligen i kontakt med suicidnära patienter och är delaktiga i det suicidpreventiva arbetet. Studier beskriver att sjuksköterskor kan använda sig av sin kunskap, erfarenhet och intuition för att upptäcka att en patient är suicidal. Suicidavsikt kan kommuniceras icke verbalt genom subtila tecken, som kan uppfattas av sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av den icke verbala kommunikationen inför ett suicid, för att öka medvetenheten om och förståelsen av detta fenomen vid suicidprevention. Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk hermeneutisk ansats har använts. Sju sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk vård intervjuades om sina erfarenheter av det studerade fenomenet, där intervjumetoden var narrativ och ostrukturerad till sin form. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av fenomenet presenteras i sex teman: Att se en förändring hos patienten, Att uppleva patienten som svårtolkad, Att känna patientens existentiella ångest, Att förstå patienten utifrån en helhetssyn, Att se patienten få insikt samt Att uppfatta att patienten gör ett avslut. I den tolkade helhetsförståelsen ger teorier om suicid en djupare förståelse för fenomenet som beskrivs i temana. Konklusion: Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård kan uppfatta och tolka icke verbala budskap från patienter som är suicidnära och de kan använda denna kunskap som ett komplement till en suicidbedömning.

Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck.
The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation.

Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.

This essay is a scientific essay that centers around a story based on a self-experienced dilemma about a shy and silent child who does not communicate with the pedagogues at the preschool nor the majority of the other children. The child chooses to only communicate through her best friend and is then able to use both body- and verbal language, and it is only through this friend that others learn what the child wants.   The purpose of the essay is to examine how preschools satisfy the needs of silent and shy children, by studying my own actions in the described story. The questions at issue which are studied in this essay include how I as a future preschool teacher can support the silent and withdrawn children. Which tools and strategies pedagogues can use to uplift them. How I as a pedagogue can include these children and make them participate in the preschool’s activities. As well as how pedagogues relate to the need of interaction among silent children. These questions are answered through the writing of the essay where my practical knowledge, which constitutes of 17 years of working as a caretaker of children, and theoretical perspectives such as the theory of connection and a sociocultural perspective are applied. An interview with a certified speech therapist has also been conducted. The conclusions that can be made are that there are several possible tools and strategies that can be used to include and facilitate for the silent and shy children in the preschool, for example picture-support, smaller groups of children or that you as an pedagogue participate yourself and give the child roles within the plays that it is able to manage. Furthermore, an important lesson is that the theoretical perspectives constitute a crucial support for pedagogues in their approach towards shy children, that it is important to do a mapping of the shy children in terms of what causes the difficulties and when they arise, and also to always proceed from the individual child’s needs so that every child at the preschool gets the best possibilities for education.
Denna uppsats är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse som utgörs av ett egenupplevt dilemma om ett blygt och tystlåtet barn som inte kommunicerar med pedagogerna på förskolan eller majoriteten av de andra barnen. Barnet väljer att endast att kommunicera via sin bästa kompis och kan då använda både kroppsspråk och verbalt språk, och det är endast genom kompisen som andra får veta vad barnet vill. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan tillgodoser tystlåtna och blyga barns behov, genom att studera mitt eget handlade i den beskrivna berättelsen. De frågeställningar som studeras i uppsatsen inkluderar hur jag som framtida förskolelärare kan stödja de tystlåtna och tillbakadragna barnen. Vilka verktyg och strategier pedagoger kan använda för att lyfta fram dem. Hur jag som pedagog kan inkludera dessa barn och få dem delaktiga i aktiviteterna på förskolan. Samt hur pedagoger förhåller sig till behovet av samspel hos tystlåtna barn. Dessa frågeställningar besvaras genom essäskrivande där min praktiska kunskap, som består av 17 års arbete som barnskötare, samt teoretiska perspektiv som anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv tillämpas. En intervju med en legitimerad logoped har också genomförts. Slutsatser som kan dras är att det finns flera möjliga verktyg och strategier som kan användas för att inkludera och underlätta för de tystlåtna och blyga barnen i förskolan, bland annat bild-stöd, mindre barngrupper eller att man som pedagog själv deltar och ger barnet roller i leken som den klarar av. En viktig lärdom är vidare att de teoretiska perspektiven utgör ett väsentligt stöd för pedagoger i sitt bemötande av blyga barn, att det är viktigt att göra en kartläggning av de blyga barnen kring vad som orsakar svårigheterna och när de uppstår, samt att alltid utgå från det enskilda barnets behov så att alla barn på förskolan får de bästa förutsättningarna för lärande.