Relevant bibliographies by topics / Tyst kunskap

Journal articles
Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Tyst kunskap'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 15 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Tyst kunskap.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Tyst kunskap"

Lundgren, Mats, and Ina von Schantz Lundgren. "Synliggörande av tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning." Nordic Journal of Vocational Education and Training 2, no. 1 (April 24, 2012): 1–12. http://dx.doi.org/10.3384/njvet.2242-458x.12v2i1a3.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Wallander, Lisa. "Fiktiva fall – fast inte som förr: faktoriella surveymetoden i högre utbildning." Pedagogisk forskning i Sverige 24, no. 1 (December 20, 2018): 46–67. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.04.

Full text

Abstract:

Syftet med artikeln är att introducera och demonstrera ett pedagogiskt verktyg baserat på användningen av fiktiva fall (vinjetter) konstruerade enligt den experimentella faktoriella surveymetodens principer. Dessa vinjetter är – till skillnad från traditionella ”case” eller ”fallbeskrivningar” – helt igenom kvantitativa, i betydelsen att de kan analyseras i termer av ett antal variabler (dimensioner) och variabelvärden (nivåer). I korthet består kärnan i det pedagogiska verktyget i att man låter studenter bedöma ett stort antal vinjetter, varpå man gör statistiska analyser separat för varje students vinjettbedömningar och låter resultaten av dessa ingå i en bedömningsprofil, vilken används som grund för systematisk reflektion och diskussion. Utöver de fördelar som finns med allt slags fallbaserat lärande, kan detta verktyg användas för att identifiera bedömningsmönster som studenterna själva är omedvetna om. Detta genererar tillfällen för reflektion kring det potentiella inflytandet av stereotypt tänkande i bedömningar, och kring innehållet i studenternas ”tysta kunskap” på området för bedömningen. Det aktuella pedagogiska verktyget har utvecklats inom ramen för undervisning om professionella bedömningar, men kan användas i alla tänkbara universitets- och högskolekurser där det finns intresse för att analysera, reflektera över och diskutera bedömningar (jfr uppfattningar, attityder, värderingar).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Eriksson, Olof, Mats Sandewall, and Erik Wilhelmsson. "A model for analyzing influence of timber production on lichens for reindeer grazing." Rangifer 7, no. 2 (June 1, 1987): 15. http://dx.doi.org/10.7557/2.7.2.712.

Full text

Abstract:

A model for long-term analysis of the influence of timber production on lichens for reindeer grazing (Cladina, Alectoria, Bryoria spp and others) in Sweden is presented. The annual production of and demand for lichens are estimated and compared. Production of these lichens is presumed to set the upper limit for the reindeer population. Reindeer graze on both ground and tree lichens, which both must be accessible in sufficient amounts and at the right times of the year if reindeer husbandry is to succeed without supplementary feeding. The model is based mainly on existing data, and uses are estimations from the National Forest Survey and the Hugin system for calculation of longterm potential cut (Bengtsson, 1981). Geographically the study is limited to Vasterbotten and Norrbotten, the northernmost counties in Sweden, where most reindeer husbandry in Sweden is located, and where reindeer grazing takes place over almost the whole area. The calculations cover a period of one hundred years from 1980, and are based on a timber production programme which relies more on «multiple use» than the current Swedish forest policy (Bengtsson, 1986). The annual production of ground lichens is calculated by multiplying the area covered with ground lichens by their increment as estimated from their rate of biomass increase, which in turn depends on site factors and age of the stand. The estimation of the area is based on data from the National Forest Survey. Sample plots with ground lichens are assumed to maintain lichens during the whole hundred year period. Areas with stands that have been thinned within ten years and stands younger than 20 years are excluded due to logging residues from thinnings and packed snow. Some of the remaining area cannot practically be utilized for reindeer grazing. Representatives of three communities of reindeer herders classified 212 plots from the National Forest Survey with ground lichens and assessed that 3/4 of the plots can be utilized. The reduction was because of location (near buildings, roads, railroads, and recreation facilities), or because the area with lichens was too small and isolatéd. Demand for ground lichens is calculated as the daily demand for ground lichens by the reindeer multiplied by the number of days every year that reindeer depend on this forage. Figures used are based upon estimations from persons with great experience of reindeer farming. The annual production of tree lichens consists of two parts, i.e., tree lichens within reach of the reindeer, and tree lichens which become accessible after falling down from the trees onto the snow. Forest stands dominated by conifers and older than one hundred years are assumed to bear tree lichens. This area is also reduced to 75 per cent for reasons of practical accessibility. Annual production of lichens in reach of the reindeer is then estimated as the area multiplied by the increment rate of the biomass. One quarter of the annually fallen tree lichens is assumed to be available as fodder during late winter/early spring. The demand for tree lichens is principally estimated in the same way as for ground lichens, but the number of days per years is lower because tree lichens are mainly considered to be fodder in distress periods. Two sources of uncertainty are present in the results, namely the influence of factors not included in the models, and the influence of uncertainty in factors included in the models. The models used to estimate production and demand obviously imply simplifactions of true relations. These simplifications are mainly due to a basic lack of knowledge, one example being that variation, i.e. in volume per hectare, might very well influence the production of lichens, but is not taken into consideration in the models. One example of uncertainty in data used is the increment rate of lichen fodder. Another example is the estimation of biomass of lichens, here based upon investigations (Eriksson, unpubl.) with other purposes than to provide data about grazing availability in the large geographic regions used in this study. The possibilities for drawing reliable conclusions will increase when better estimations of input data and relationship are available. The geographic division into four regions is a result of the design of the National Forest Survey. However, great differences may be present within these geographic areas, each containing a number of communities of reindeer herders. Thus, results are not applicable to single communities of reindeer herders. The study illustrates a method of revealing how lichen fodder for reindeer will develop in relation to timber production. The results of the calculations, however, are too uncertain to allow reliable conclusions to be drawn. Nonetheless, the results indicate that in some areas there is already a shortage of lichen fodder for the number of reindeer assumed in this study. The calculations hint that production will decrease in the future. These indications should motivate more research in this topic. If the results of this study are accurate and if forestry develops according to the assumptions, the owners of the reindeer will have to continue or increase the supplementary feeding and/or reduce the number of reindeer significantly. They will also have to utilize all of the areas that are possible to graze, even if some of them today are considered to be of marginal value for reindeer grazing. Another way to improve the balance of production and demand is to adjust forest management on areas with lichens to a greater extent than has been done in the timber production alternative analysed in this study.Virkesproduktionens inverkan på renskotselns lavbete - En metodstudie.Abstract in Swedish / Sammanfattning: En modell for långsiktig analys av virkesproduktionens inverkan på renskotselns lavbete(Cladina, Alectoria, Bryoria spp mfl) i Sverige presenteras. Modellen beråknar årlig produktion och behov av lavbete, ef^ersom tillgången på dessa lavar bedoms begrånsa renpopulationen. Både tråd- och marklavar betas av renarn£| och måste finnas tillgångliga i tillråcklig mångd och vid rått tidpunkt under året om renskotseln skall klara sig utan stodutfordring. Modellen bygger huvudsakligen på redan existerande data. Skattningarna av areal gors med data från riksskogstaxeringen och från beråkningar med Hugin-systemet for långsiktiga analyser av avverkningsmojlighe-terna (Bengtsson, 1981). Studien begrånsas geografiskt till Norr- och Våsterbottens lån. Beråkningarna gors for en hun^raårsperiod med start 1980, och bygger på ett virkesproduktionsprogram i A VB-85 som syftar till mera mångbruk an dagens skogspolitik (Bengtsson, 1986). Den årliga produktionen av marklav skattas som produkten av mångden marklav per hektar, dess till-våxtprocerit och arealen med marklav. Mångden marklav per hektar beror av ståndortsforhållanden och bes-tåndsåldern. Skattningen av arealen baseras på uppgifter från riksskogstaxeringen. Provytor med marklav antas vara laybårande under hela prognosperioden. Provytor dår beståndsåldern år lågre ån 20 år, samt provytor som i awerkningsberåkningen rojts eller gallrats under senaste tioårsperiod råknas dock bort. Orsaken år att snopacknirig och kvarlåmnade stammar och ris forsvårar eller omojliggor for renen att komma åt laven. Hela den återstående arealen kan dock inte nytt jas for planerad renskotsel. Representanter for tre samebyar bedomd)e 212 av riksskogstaxeringens provytor med marklav med avseende på om de kan nytt jas for planerad renskotsel. Resultatet blev att 3/4 av provytorna ansågs kunna utnyttjas. Provytor råknades bort på grund av belågenlhet nåra byggnader, vågar, jårnvågar och friluftsanlåggningar, eller pga att arealen med marklav var for liten och isolerad for att kunna utnyttjas. Behovet av marklav beråknas som produkten av det genomsnittliga dygnsbehovet for en ren, antalet renar samt det ailital dagar per år som renarna bedoms ha behov av detta foder. De två senare uppgifterna grundas på uppskattningar av personer med stor erfarenhet av renskotsel. Den årliga produktionen av trådlavar består dels av lavtillvåxten i det betningsbara hojdintervallet, dels av trådlav som faller ner på snon. Barrdominerade bestånd aldre ån hundra år antas vara trådlavbårande, men åven denna areal reduceras med hånsyn till praktisk tillgånglighet. Årlig produktion av trådlav inom råckhåll for renen skattas som produkt av mångden trådlav, dess tillvåxtprocent och arealen. Av den trådlav som årli-gen faller n)er på marken antas en fjårdedel vara tillgånglig under vårvintern. Efterfrågan på trådlav beråknas på i princip samma sått som efterfrågan på marklav, men antal betningsda-gar per år åk lågre eftersom trådlav huvudsakligen år ett visserligen hogkvalitativt och låttillgångligt, men dock nodfoder. Resultaten år osåkra av två huvudorsaker. Dels pga inverkan av faktorer som inte ingår i modellen, dels osåkerhetejn i de faktorer som ingår i modellen. Modellen innehåller uppenbart forenklingar av verkliga samband. Dessa forenklingar beror huvudsakligen på viss brist på grunddata. Mojligheterna att dra såkre slutsatser kommer att oka i takt med båttre kunskap om utnyttjade samband och uppgifter. Den geografiska indelningen i lånsdelar beror på utformningen av riksskogstaxeringen. Forhållandena kan givetvis variera inom dessa lånsdelar, som var och en består av ett flertal samebyar. Resultaten får således inte tillåmpas på enskilda samebyar. Studien visar på en metod for att belysa hur renskotselns lavbete kommer att utvecklas i relation till virkes-produktionen. Resultaten år dock allt for osåkra for att man skall kunna dra några såkra slutsatser. Resultaten antyder emellertid att for vissa områden finns redan i dag en brist på lavbete for den renpopulation som kalkylerats med i denna studie. Beråkningarna antyder att produktionen av lavbete kommer att minska i framtiden, vilket bor motivera mer forskning inom området. Om resultaten i denna studie år riktiga och om det virkesproducerande skogsbruket utvecklas enligt exemplet, måste renågarna fortsåtta med eller utoka stodutfodringen och/eller minska antalet renar betydligt. De tvingas också utnyttja alla betningsbara områden, åven sådana som for nårvarande anses vara marginella. Ett annat sått att forbåttra balansen år att modifiera det virkesproducerande skogsbruket på arealer med lavbete i storre utstråckning ån vad som gors i det alternativ som analyseras hår.Puuntuotannon vaikutus jäkälälaitumiin.Abstract in Finnish / Yhteenveto: Artikkelissa esitetåån pitkånaikavålin analyysimalli puuntuotannon vaikutuksista ruotsin jåkålå-laitumille (Cladina, Alectoria, Bryoria spp. ym.). Koska jåkålien saantia pidetåån porojenlukumååråå rajoittava, laskee malli jåkålålaidunten vuotuisen tuoton ja tarpeen. Porot laiduntavat sekå puussa ettå maassa kasvavia jåkåliå, ja nitå molempia on oltava saatavilla, sekå tarvittava måårå, ettå oikeaan aikaan vuodesta, jos poronhoito aikoo selviytyå ilman tukiruokintaa. Malli rakentuu pååsiassa jo aikaisemmin hankittuihin tietoihin. Pinta-ala arviot tehdåån valtakunnanmetsånarvioinnin tietojen, ja hakkuumahdollisuuksien pitkånaikavålin analysoimiseksi perustetun Hugin-systeemin laskelmien avulla (Bengtsson, 1981). Maantieteellisesti tutkielma rajoittuu Norrbotte-nin ja Våsterbottenin lååneihin. Laskelmat tehdåån sadanvuoden aikavålille alkaen 1980, perustuen yhteen AVB-85:en puuntuotantoohjelmaan, joka tåhtåå tåmånpåivåistå laajempaan metsien moninaiskåyttoon (Bengtsson, 1986). Vuotuinen maassa kasvavien jåkålien tuotanto arvioidaan jåkålien hehtaarimåårien, sen kasvuprosentin ja pinta-alan tulona. Jåkålien måårå hehtaaria kohti on riippuvainen kasvupaikan ja metsikon iåstå. Pinta-ala arviot perustuvat valtakunnanmetsånarvioinnin tietoihin. Jåkålåå kasvavien koealojen odotetaan pitåvån jåkå-låkasvustonsa koko prognoosiajan. Koealat, joissa metsikon ikå on alle 20 vuotta, sekå koealat, jotka hak-kuulaskelmissa on perattu tai harvennettu viimeisen kymmenen vuoden aikana, on jåtetty huomioimatta. Syynå tåhån on lumenpakkaantuminen, sekå jåljelle jåtetyt rungot ja oksat, jotka vaikeuttavat tai tekevåt po-rojen jåkålån saannin mahdottomaksi. Vuotuinen puussa kasvavien jåkålien tuotanto koostuu, osittain poron ulottuvilla olevasta, ja osittain lu¬melle putoavasta jakålåstå. Yli sata vuotta vanhojen havupuuvaltaisten metsikkojen oletetaan tuottavan puussa kasvavia jåkåliå, mutta myos tåmå pinta-ala pienenee kåytånnon syistå. Vuotuinen poronulottuvilla puussa kasvavien jåkåliå tuotanto arvioidaan jåkålån måårån, sen kasvuprosentin ja pinta-alan tulona. Yksi neljånnesosa siitå vuosittain lumelle tippuvasta jåkålåmååråstå oletetaan olevan saatavilla kevåttalvella. Puussa kasvavien jåkålien kysyntå lasketaan periaatteessa samalla tavoin kuin maassa kasvavien jåkålien ky-syntå, paitsi ettå vuorokausien måårå vuodessa on pienempi, koska puussa kasvavavien jåkålien katsotaan på-åasiassa olevan håtåravintoa. Tulokset ovat epåvarmoja kahdesta pååsyystå. Osittain niiden tekijoiden vuoksi, jotka eivåt sisålly malliin, osittain niiden tekijoiden epåtarkkuudesta, jotka sisåltyvåt malliin. Malli sisåltåå selviå todellisten yhteyksien yksinkertaistamisia. Nåmå yksinkertaistamiset johtuvat pååasiassa perustietojen puutteesta. Esimerkkinå voidaan mainita, ettå metsån tila muuttuu paljolti prognoosikauden aikana. Tåtå vaihtelua esimerkiksi puus-tossa ei kuitenkaan mallissa huomioida. Esimerkki niiden tekijoiden epåtarkkuudesta, jotka sisåltyvåt malliin, on jåkålålaidunten kasvuprosentti. Toinen esimerkki on jåkålåmåårien arviot, jotka tåsså perustuvat tutkielmiin (Eriksson, julkaisematon), joilla on ollut toinen tarkoitusperå kuin tåsså tutkimuksessa kåsiteltåvien lååninosien laiduntamahdollisuuksien arvioiminen. Mahdollisuudet varmojen johtopååtosten tekoon lisååntyvåt yhdesså parempien perustietojen myotå kåytetyistå yhteyksistå ja tiedoista. Maantieteellinen jako lååninosiin johtuu valtakunnanmetsånarvioinin rakenteesta. Olosuhteet voivat tie-tysti vaihdella nåiden lååninosien sisållå, joista jokainen sisåltåå useamman paliskunnan. Tuloksia ei siis saa tulkita paliskunta kohtaisesti. Tutkielma esittåå tavan valoittaa kuinka porohoidon jåkålålaitumet kehittyvåt suhteessa puuntuotantoon. Tulokset ovat kuitenkin liian epåvarmoja, jotta niistå voitaisiin vetåå varmoja loppupååtelmiå. Tulokset viittaavat kuitenkin, ettå tietyillå alueilla on jo talla hetkellå pula jåkålålaitumista niillå poromåårillå, joilla tassa tutkielmassa on laskettu. Laskelmat viittaavat, ettå tuotanto våhenee tulevaisuudessa, minkå pitåisi motivoida laajempaa tutkimukseen tållå alueella. Jos tulokset tåsså tutkimuksessa ovat oikeat ja jos puuntuotannollinen metsåtalous kehittyy esimerkin mu-kaisesti, pitåå poronomistajien jatkaa tai lisåtå tukiruokintaa ja/tai våhentåå porojen lukumååråå huomatta-vasti. He joutuvat my os hyodyntåmåån kaikki laiduntamiskelpoiset alueet, my os sellaiset jotka tållå hetkellå ovat våhemmån tårkeitå. Toinen tapa par ant aa tasapainoa on sopeuttaa jåkålåalueiden puuntuotannollinen metsåtalous suuremmassa måårin kuin tåsså analysoitavassa vaihtoehdossa tehdåån.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Tyst kunskap"

Levin, Henrik. "Tradition och tyst kunskap." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-95921.

Full text

Abstract:

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap. Vidare görs en läsning av Niklas Luhmanns systemteori och autopoiesis begrepp. Därpå redogörs för hans distinktion mellan psykiska och sociala system och hans ståndpunkt att de inte kan reduceras till varandra. Han menar att tankar och annat som hör till själslivet till sin natur är privat och inte kan kommuniceras. Kommunikation är något som hör nära samman med sociala system. Med denna Luhmanns distinktion försöker jag förstå skillnaden mellan Göranzons och Rolfs olika syn på tyst kunskap och osägbarhet. Närmare bestämt så att jag uppfattar att Göranzon rör sig mer i Luhmanns domän för psykiska system medan Rolf mera rör sig i domänen för sociala system. Jag ansluter mig till Rolfs uppfattning om traditionens kunskapsförmedlande potential och till den fokala kunskapens möjligheter. Men genom de begräsningar som jag menar att systemteorin visar vad gäller den individuella, privata kunskapen och möjligheten att kommunicera den, så öppnar det mot Göranzons uppfattning om att det finns osägbar kunskap. Enligt min uppfattning är den osägbara kunskapen inte av en speciell art utan en restpost i individernas olika och unika utgångspunkter för förståelsenav de kunskapselement som till exempel kommuniceras inom en organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Öst, Daniel. "Ljudläggning - en tyst kunskap." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3966.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen var att genom iterativ intentions- och receptionsanalys undersöka begränsningar och möjligheter gällande kommunikation om ljud och intentioner. Studien är baserad i en ljudläggningsbeställning som jag utfört till spelet Wildheart. Genom teoribildning om tyst kunskap identifierades liknelser, metaforer och referenser som metoder för att underlätta kommunikation. Beställarens intention och reception kategoriserades mellan dessa tre metoder för att studera hur de används. I resultatet visas det att liknelser oftast används för att kommunicera om ljud och att metaforer och referenser används för att kommunicera intentioner. Kommunikationen har varit avslappnad och personlig. Den har skett via videosamtal, mail och chatt. I analysen redogörs förhållandet mellan liknelser, metaforer och referenser. Dessa förklaras som beskrivningar med olika abstraktionsnivåer. Liknelser används för att beskriva ett specifikt ljud, metaforer används för att beskriva helheten och referenser kan beskriva specifika ljud och helheten. Att vara medveten om dessa abstraktionsnivåer vid kommunicerandet av ljud och intentioner ges som förslag för att enklare kommunicera kring ämnet. Avslutandes ges förslag på framtida forskning för att bestämma generaliserbarheten på resonemanget gällande beskrivningarnas abstraktionsnivåer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lundmark, Fredrik. "Tyst Kunskap : Alliansskapande arbete utifrån praktisk kunskap." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85683.

Full text

Abstract:

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende. För att tydligare kunna se den tysta kunskapen delade jag upp materialet för att på ett nyanserat sätt se var kunskapen kommer ifrån och vad den har för inverkan i det dagliga arbetet. Genom dessa studier belyste jag att kunskapen finns och hur den verkar för att skapa allianser. Det blir synligt hur komplext arbetet med människor är och att teoretisk kunskap inte är allt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Korshed, Lejon Kani, and Ludvig Millqvist. "Tyst Kunskap : En kvalitativ studie om hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376745.

Full text

Abstract:

In a society where knowledge is more and more valuable, every moment that knowledge can be shared between colleagues is of great importance. According to our earlier personal experiences, we thought that organizations prioritised explicit knowledge and not tacit knowledge. To contribute to knowledge on the subject we choose to do a study where we focused on the experiences of coworkers that works in shops. The purpose of the study then became: “to investigate how tacit knowledge is made use of in shops from the perspective of coworkers”. With the purpose in mind, we created two questions: “How does the coworkers of shops perceive that tacit knowledge occurs on their workplace?” and “how does coworkers perceive that they share their tacit knowledge”? The study is made with a qualitative approach the collection of data has been made through seven semistructured interviews with coworkers. When we analyzed the empiric material, we’ve analyzed it through the theory of situated learning by Lave and Wenger that is included in the sociocultural perspective. Some things that the result showed according to our interpretation was observation and social interactions with other colleagues is the most common way that tacit knowledge can be shared through on the respondent’s workplaces, that the organizations do have a plan to make use of the explicit knowledge in greater extent than tacit knowledge, the respondents views trust as an important factor when it comes to sharing their tacit knowledge.
I ett samhälle där kunskap blir mer och mer värdefullt är vartenda tillfälle där kunskap kan delas mellan kollegor av stor vikt. Våra personliga uppfattningar är att organisationer prioriterar formell kunskap som kan förmedlas i ord och skrift och inte den tysta kunskapen. För att bidra med kunskap i ämnet valde vi att göra en studie där vi fokuserar på medarbetare som arbetar i butik för att ta reda på deras uppfattningar. Syftet blev då: “att undersöka hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln utifrån medarbetares perspektiv”. Utifrån syftet skapade vi de två frågeställningarna: ”Hur uppfattar butiksmedarbetare att tyst kunskap förekommer på deras arbetsplats?” och ”Hur upplever medarbetare att de delar sin tysta kunskap? Studien har gjorts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare. När vi analyserat det empiriska materialet har vi gjort det ur teorin situerat lärande av Lave och Wenger som ingår i det sociokulturella perspektivet. Några saker som resultatet visar enligt vår tolkning är att: observation och socialt samspel med andra kollegor är de vanligaste sätten som tyst kunskap delas på respondenternas arbetsplatser, att organisationerna har en plan för att ta tillvara på explicit kunskap i högre utsträckning än tyst kunskap samt att respondenterna ser tillit som en viktig faktor när de ska dela sin tysta kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nordh, Emilie, and Sara Laineste. "Kunskap om konflikthantering - Tyst kunskap? : Fem lärares kunskap om konflikthantering i skolan." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1001.

Full text

Abstract:

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.

Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna.

För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap.

Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande.

We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school.

Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils.

To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge.

We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Sohlberg, Sarah, and Kristina Nordanberg. "Kundens tysta kunskap i innovationsprocessen : En studie om företag använder sig av tyst kunskap för att skapa innovationer." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19323.

Full text

Abstract:

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Olofsson, Bodil. "Tyst kunskap hos en amatörskådespelare - finns den?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Humanities and Social Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3729.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel. Vid ett tillfälle visade pojkarna dock olika gester i användandet av samma replik, vilket kan ses som en nytillkommen kunskap om hur vi använder oss av tyst kunskap. Slutsatsen av denna studie kan sammanfattas med, i enlighet med Polanyis teori, att människan vet mer än hon kan uttala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Beijer, Kerstin. "Tyst kunskap, ledarskap och kommunikation i klassrummet." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-613.

Full text

Abstract:

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Carnerud, Jessica. "Relationen mellan Shadow IT och tyst kunskap." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationssystem och –teknologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39389.

Full text

Abstract:

Organisationer möter nya utmaningar då IT möjliggör för delning av information att ske i stora mängder och i hög hastighet. De alltmer utsuddade gränserna mellan privatliv och arbetsliv leder till att privat teknik används för arbetsrelaterade syften, så kallad shadow IT [SIT]. För att anskaffa sig konkurrensfördelar ställs krav på organisationer att hantera informationsteknologier, men också en av de största tillgångarna organisationer besitter: medarbetarnas kunskap. Denna uppsats ämnar till att undersöka relationen mellan shadow IT och tyst kunskap. SECI-modellen som innehåller konverteringar mellan tyst och explicit kunskap har använts som ett verktyg för att undersöka kunskapsdimensioner (socialisering, internalisering, kombination och externalisering) och hur dessa förhåller sig till SIT. Inom ramen för denna kvalitativa studie har 7 intervjuer genomförts, varav 3 telefonintervjuer och 4 besöksintervjuer. Resultatet visar att kunskapkonverteringarna residerar i olika informationstyper, där indikationer visar att shadow it [SIT] är kopplat till tyst kunskap och target IT [TIT] är kopplat till explicit kunskap. SIT spelar en stor roll i socialiseringsprocessen på grund av teknikens förmåga att bygga relationer som kan ligga till grund för delningen av tyst kunskap. SIT utgör vidare en plattform för internalisering genom att skapa ett forum för att skapa och dela arbetsmaterial på ett informellt sätt. Utan SIT finns det en risk att delningen av tyst kunskap inte skulle ske i samma utsträckning, vilket är något organisationer måste ta i beaktning. I och med SITs inbyggda ‘sense of urgency’-design kan kunskapskonverteringar även ske i en hög hastighet då medarbetarna behandlar förfrågningar mer brådskande.
Organizations face new challenges as IT enables information sharing in large quantities and at a high speed. The increasingly blurred boundaries between private and working life lead to usage of private technology for work-related purposes, so called shadow IT [SIT]. In order to gain competitive advantages organizations must manage its information technologies, but also one of the largest assets an organization possess: the knowledge that resides within their employees. This paper aims to explore the relationship between shadow IT and tacit knowledge. The SECI-model that contains conversions between tacit and explicit knowledge has been used as a tool for exploring knowledge dimensions (socialization, internalization, combination and externalization) and how these relate to SIT. Within the framework of this qualitative study, 7 interviews have been conducted, of which 3 telephone interviews and 4 visit interviews. The result shows that the knowledge conversation resides in various information concepts, where indications show that shadow IT [SIT] is linked to tacit knowledge and target IT [TIT] is linked to explicit knowledge. SIT plays a major role in the socialization process due to its ability to build relationships that can form the basis for tacit knowledge sharing. SIT further provides a platform for internalizing by creating a forum for creating and sharing work materials in a informative manner. Without SIT, the sharing of tacit knowledge might not happen to the same extent, which is something organization must take into consideration. Due to the build-in ‘sense of urgency’-design in SIT, knowledge conversions can also happen at a high rate since employees process request more urgently.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Salomonsson, Ida, and Johanna Witting. "Din kunskap gynnar andra : En studie om hur tyst kunskap delas." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149352.

Full text

Abstract:

Ett företags lönsamhet beror till stor del på den kunskap som finns inom organisationen. För att skapa hållbara konkurrensfördelar har därför hantering av kunskap blivit en viktig faktor vid styrning av dagens företag. Den tysta kunskapen är svår för konkurrenter att replikera då den finns inbäddad inom individen och inte kan uttryckas i ord och skrift. Hur den tysta kunskapen delas för att gynna hela organisationen blir därför en nyckelfråga för att skapa konkurrensfördelar. Social interaktion ansikte-mot-ansikte har visat sig vara den viktigaste faktorn vid delning av tyst kunskap varpå vi funnit det intressant att studera hur detta sker på arbetsplatser där de anställda framförallt arbetar på distans från varandra. Vi menar att inom kunskapsintensiva företag där anställda arbetar inom projekt och är utspridda på olika arbetsplatser saknas de naturliga mötesplatserna som tillåter interaktion ansikte-mot-ansikte. Därav har studies syfte varit att finna hinder och möjligheter för delning av tyst kunskap och på så vis bidra med praktiska rekommendationer till ledningen inom kunskapsintensiva företag. Detta är en kvalitativ fallstudie som utförts på ett kunskapsintensivt företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer inom företaget som innehar ledande befattningar samt individer inom deras respektive team. Genom att tolka och analysera det empiriska materialet mot studiens teoretiska referensram har studiens resultat vuxit fram. Slutsatserna visar att tyst kunskap delas genom fysiska sociala interaktioner. Vi har funnit att företagskulturen har en stark påverkan på delningen av den tysta kunskapen då den influerar anställdas öppenhet och vilja att hjälpa varandra. På arbetsplatser där anställda ofta arbetar på distans från varandra blir det ett ledningsansvar att skapa möjligheter till interaktioner. Relationer som skapas genom interaktion mellan kollegor där erfarenheter utbyts är därför en viktig möjliggörare för delning av tyst kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

Contents

Academic literature on the topic 'Tyst kunskap'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Journal articles on the topic "Tyst kunskap"

Dissertations / Theses on the topic "Tyst kunskap"