Dissertations / Theses on the topic 'Tyst kunskap'

Kunskap överförs ständigt mellan människor. Inom en organisation är kunskapsöverföringen mellan medarbetarna ofta särskilt strukturerad och i synnerhet om det är inom samma profession. Tyst kunskap är förknippat med viss oklarhet i hur kommunikationen kan gå till och vad som kan kommuniceras. I uppsatsen refereras och jämförs Bertil Rolfs och Bo Göranzons skilda ståndpunkter om den tysta kunskapens natur. Traditionen är för dem båda det verktyg som möjliggör överföring av tyst kunskap. Vidare görs en läsning av Niklas Luhmanns systemteori och autopoiesis begrepp. Därpå redogörs för hans distinktion mellan psykiska och sociala system och hans ståndpunkt att de inte kan reduceras till varandra. Han menar att tankar och annat som hör till själslivet till sin natur är privat och inte kan kommuniceras. Kommunikation är något som hör nära samman med sociala system. Med denna Luhmanns distinktion försöker jag förstå skillnaden mellan Göranzons och Rolfs olika syn på tyst kunskap och osägbarhet. Närmare bestämt så att jag uppfattar att Göranzon rör sig mer i Luhmanns domän för psykiska system medan Rolf mera rör sig i domänen för sociala system. Jag ansluter mig till Rolfs uppfattning om traditionens kunskapsförmedlande potential och till den fokala kunskapens möjligheter. Men genom de begräsningar som jag menar att systemteorin visar vad gäller den individuella, privata kunskapen och möjligheten att kommunicera den, så öppnar det mot Göranzons uppfattning om att det finns osägbar kunskap. Enligt min uppfattning är den osägbara kunskapen inte av en speciell art utan en restpost i individernas olika och unika utgångspunkter för förståelsenav de kunskapselement som till exempel kommuniceras inom en organisation.

Syftet med uppsatsen var att genom iterativ intentions- och receptionsanalys undersöka begränsningar och möjligheter gällande kommunikation om ljud och intentioner. Studien är baserad i en ljudläggningsbeställning som jag utfört till spelet Wildheart. Genom teoribildning om tyst kunskap identifierades liknelser, metaforer och referenser som metoder för att underlätta kommunikation. Beställarens intention och reception kategoriserades mellan dessa tre metoder för att studera hur de används. I resultatet visas det att liknelser oftast används för att kommunicera om ljud och att metaforer och referenser används för att kommunicera intentioner. Kommunikationen har varit avslappnad och personlig. Den har skett via videosamtal, mail och chatt. I analysen redogörs förhållandet mellan liknelser, metaforer och referenser. Dessa förklaras som beskrivningar med olika abstraktionsnivåer. Liknelser används för att beskriva ett specifikt ljud, metaforer används för att beskriva helheten och referenser kan beskriva specifika ljud och helheten. Att vara medveten om dessa abstraktionsnivåer vid kommunicerandet av ljud och intentioner ges som förslag för att enklare kommunicera kring ämnet. Avslutandes ges förslag på framtida forskning för att bestämma generaliserbarheten på resonemanget gällande beskrivningarnas abstraktionsnivåer.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende. För att tydligare kunna se den tysta kunskapen delade jag upp materialet för att på ett nyanserat sätt se var kunskapen kommer ifrån och vad den har för inverkan i det dagliga arbetet. Genom dessa studier belyste jag att kunskapen finns och hur den verkar för att skapa allianser. Det blir synligt hur komplext arbetet med människor är och att teoretisk kunskap inte är allt.

In a society where knowledge is more and more valuable, every moment that knowledge can be shared between colleagues is of great importance. According to our earlier personal experiences, we thought that organizations prioritised explicit knowledge and not tacit knowledge.  To contribute to knowledge on the subject we choose to do a study where we focused on the experiences of coworkers that works in shops. The purpose of the study then became: “to investigate how tacit knowledge is made use of in shops from the perspective of coworkers”. With the purpose in mind, we created two questions: “How does the coworkers of shops perceive that tacit knowledge occurs on their workplace?” and “how does coworkers perceive that they share their tacit knowledge”?  The study is made with a qualitative approach the collection of data has been made through seven semistructured interviews with coworkers. When we analyzed the empiric material, we’ve analyzed it through the theory of situated learning by Lave and Wenger that is included in the sociocultural perspective. Some things that the result showed according to our interpretation was observation and social interactions with other colleagues is the most common way that tacit knowledge can be shared through on the respondent’s workplaces, that the organizations do have a plan to make use of the explicit knowledge in greater extent than tacit knowledge, the respondents views trust as an important factor when it comes to sharing their tacit knowledge.
I ett samhälle där kunskap blir mer och mer värdefullt är vartenda tillfälle där kunskap kan delas mellan kollegor av stor vikt. Våra personliga uppfattningar är att organisationer prioriterar formell kunskap som kan förmedlas i ord och skrift och inte den tysta kunskapen.  För att bidra med kunskap i ämnet valde vi att göra en studie där vi fokuserar på medarbetare som arbetar i butik för att ta reda på deras uppfattningar. Syftet blev då: “att undersöka hur tyst kunskap tas tillvara på inom detaljhandeln utifrån medarbetares perspektiv”. Utifrån syftet skapade vi de två frågeställningarna: ”Hur uppfattar butiksmedarbetare att tyst kunskap förekommer på deras arbetsplats?” och ”Hur upplever medarbetare att de delar sin tysta kunskap?  Studien har gjorts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med medarbetare. När vi analyserat det empiriska materialet har vi gjort det ur teorin situerat lärande av Lave och Wenger som ingår i det sociokulturella perspektivet. Några saker som resultatet visar enligt vår tolkning är att: observation och socialt samspel med andra kollegor är de vanligaste sätten som tyst kunskap delas på respondenternas arbetsplatser, att organisationerna har en plan för att ta tillvara på explicit kunskap i högre utsträckning än tyst kunskap samt att respondenterna ser tillit som en viktig faktor när de ska dela sin tysta kunskap.

Vi har genomfört en kvalitativ studie i ämnet konflikthantering. Vi har valt att utforma den med hjälp av fem lärare som vi har intervjuat. Konflikter kan man inte undvika, varken i livet eller i skolan och där är det lärarens uppgift att hantera dem. Därför tycker vi att det är viktigt att belysa och förstå kunskapen om konflikthantering.

Förr hanterades inte konflikter och bråk i skolan som idag. Fram till 1958 var det fortfarande tillåtet att bestraffa elever med aga. Det var genom aga och skäll som man hanterade konflik¬terna istället för att som idag prata med eleverna. Skäll existerar fortfarande men framförallt hanterar lärarna konflikter med hjälp av att kom¬municera med eleverna. Idag är idealet att kommunicera väl; lyssna, tala och känna empati. I konfliktsituationer agerar läraren ofta medlare mellan eleverna.

För att ta reda på hur kunskapen om konflikthantering i skolan ser ut tar vi hjälp av begreppet tyst kunskap. Eftersom tyst kunskap har många olika tolkningar för vi en diskussion kring begreppet. Att vi använder oss av just detta begrepp beror på att tyst kunskap i alla olika tolk¬ningar ändå anses vara en praktisk kunskap. Så är, menar vi, även fallet med konflikthan¬teringen i skolan eftersom den är kopplad till lärarens vardagliga arbete. Därför kopplar vi samman kunskap om konflikthantering med tyst kunskap.

Vi har kommit fram till att hur lärare hanterar konflikter beror mycket på vilka ideal som råder just då. Lärarna i våra intervjuer inhämtar kunskapen om konflikthantering till största delen i sitt arbete och de anser alla att det är viktigt att aktivt förebygga konflikter för en fungerande undervisning och ett gott klassrumsklimat. Kunskapen om konflikthantering är situationsbunden och personlig men detta räcker inte för att vi ska kunna sluta oss till att det är tyst kunskap, detta beror helt på vilken definition man utgår ifrån. Vi vill poängtera att våra resultat inte på något sätt försöker vara generaliserande.

We have done a qualitative study about conflict-handling. The purpose of this study is to understand conflict-handling and prevention of conflicts in the classroom from a teacher’s perspective; how does teachers develop their knowledge of conflict-handling and is that knowledge tacit? How can teachers handle conflicts and quarrels in the classroom and how can they prevent them? Those are our questions at issue. To get information we interviewed five different teachers and studied relevant literature. We have chosen to restrict this study to conflicts between pupils or teachers and pupils, grade 4-6 in the Swedish school.

Conflicts or quarrels are things that can’t be avoided and it is the teacher’s job to handle them, this is called conflict-handling. In former times the conflict-handling in schools meant corporal punishment or telling the pupil off. Telling-off still exists in our schools today but the way conflicts are handled is now mostly by using communication and the teacher will in most cases become the mediator between the pupils.

To elucidate conflict-handling we chose to use the concept of tacit knowledge. This concept has many different interpretations but all of them are saying that tacit knowledge is practical. Therefore it is interesting for us to connect conflict-handling, which is a part of the teacher’s daily tasks, with tacit knowledge.

We have compared the interviews with each other and with the literature and found that the conflict-handling depends on what the current ideals are. The teachers in our interviews learn conflict-handling mostly in their work and they all think that it is important to actively prevent conflicts for a functioning education and a good atmosphere in the classroom. In the matter of deciding if conflict-handling is tacit knowledge or not it all comes down to which definition of tacit knowledge you rely on. The results we found are only specific for the teachers we interviewed and for our study.

Denna studie åsyftar att undersöka om produktutvecklande B2B företag använder sig av sina kunders tysta kunskap i sin innovationsprocess. Studien ämnar även att undersöka vilka redskap eller stimuli som de berörda företagen företrädesvis använder sig av i kunskapsdelningsprocessen. Den undersökningsmetod som valts är en flerfallsstudie av kvalitativ art och den har bedrivits genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en abduktiv analysmetod. Fem produktproducerande företag har deltagit i studien. Resultatet visar att de redskap och stimuli som används mest frekvent av de undersökta företagen i avsikt att nå sina kunders kunskap är förtroende, "face to face" möten, prototyper och bilder. Detta indikerar att företagen använder sig av sina kunders tysta kunskap i innovationsprocessen. Kännedom om den tysta kunskapen är dock generellt svag.

Syftet med denna undersökning är att genom en litteraturstudie praktiskt sätta upp en pjäs, från manuskript till föreställning, samt utifrån repetitionerna studera amatörskådespelare genom den kvalitativa metoden observation. Urvalet av personer har varit två 16-åriga pojkar som vuxit upp tillsammans. Kategorierna, i observationen, som har studerats är gester och samspel. Resultatet av litteraturstudien utmynnade i pjäsen och föreställningen Nils Holgersson har rymt. Resultatet av observationerna visade att amatörskådespelare använder sig av tyst kunskap i form av gester och samspel. Vid ett tillfälle visade pojkarna dock olika gester i användandet av samma replik, vilket kan ses som en nytillkommen kunskap om hur vi använder oss av tyst kunskap. Slutsatsen av denna studie kan sammanfattas med, i enlighet med Polanyis teori, att människan vet mer än hon kan uttala.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen. Under rubriken"Ledarskap"presenteras lärarnas personlighet och elevsyn samt hur de strukturerar klassrumsarbetet. Under rubriken"Kommunikation"presenteras hur lärarna samtala med eleverna, bygger upp ett gott klassrumsklimatet samt vilka normer, regler och ritualer som förekommer. Jag presenterar dessutom lärarnas tankar om fortbildning och egen utveckling. Mina observationer visar att de tre lärarna använder sig av sina olika personligheter i sitt arbete. De är alla tre mycket tydliga och demokratiska ledare som respekterar eleverna och uppmuntrar en öppen kommunikation.

Organisationer möter nya utmaningar då IT möjliggör för delning av information att ske i stora mängder och i hög hastighet. De alltmer utsuddade gränserna mellan privatliv och arbetsliv leder till att privat teknik används för arbetsrelaterade syften, så kallad shadow IT [SIT]. För att anskaffa sig konkurrensfördelar ställs krav på organisationer att hantera informationsteknologier, men också en av de största tillgångarna organisationer besitter: medarbetarnas kunskap. Denna uppsats ämnar till att undersöka relationen mellan shadow IT och tyst kunskap. SECI-modellen som innehåller konverteringar mellan tyst och explicit kunskap har använts som ett verktyg för att undersöka kunskapsdimensioner (socialisering, internalisering, kombination och externalisering) och hur dessa förhåller sig till SIT. Inom ramen för denna kvalitativa studie har 7 intervjuer genomförts, varav 3 telefonintervjuer och 4 besöksintervjuer. Resultatet visar att kunskapkonverteringarna residerar i olika informationstyper, där indikationer visar att shadow it [SIT] är kopplat till tyst kunskap och target IT [TIT] är kopplat till explicit kunskap. SIT spelar en stor roll i socialiseringsprocessen på grund av teknikens förmåga att bygga relationer som kan ligga till grund för delningen av tyst kunskap. SIT utgör vidare en plattform för internalisering genom att skapa ett forum för att skapa och dela arbetsmaterial på ett informellt sätt. Utan SIT finns det en risk att delningen av tyst kunskap inte skulle ske i samma utsträckning, vilket är något organisationer måste ta i beaktning. I och med SITs inbyggda ‘sense of urgency’-design kan kunskapskonverteringar även ske i en hög hastighet då medarbetarna behandlar förfrågningar mer brådskande.
Organizations face new challenges as IT enables information sharing in large quantities and at a high speed. The increasingly blurred boundaries between private and working life lead to usage of private technology for work-related purposes, so called shadow IT [SIT]. In order to gain competitive advantages organizations must manage its information technologies, but also one of the largest assets an organization possess: the knowledge that resides within their employees. This paper aims to explore the relationship between shadow IT and tacit knowledge. The SECI-model that contains conversions between tacit and explicit knowledge has been used as a tool for exploring knowledge dimensions (socialization, internalization, combination and externalization) and how these relate to SIT. Within the framework of this qualitative study, 7 interviews have been conducted, of which 3 telephone interviews and 4 visit interviews. The result shows that the knowledge conversation resides in various information concepts, where indications show that shadow IT [SIT] is linked to tacit knowledge and target IT [TIT] is linked to explicit knowledge. SIT plays a major role in the socialization process due to its ability to build relationships that can form the basis for tacit knowledge sharing. SIT further provides a platform for internalizing by creating a forum for creating and sharing work materials in a informative manner. Without SIT, the sharing of tacit knowledge might not happen to the same extent, which is something organization must take into consideration. Due to the build-in ‘sense of urgency’-design in SIT, knowledge conversions can also happen at a high rate since employees process request more urgently.

Ett företags lönsamhet beror till stor del på den kunskap som finns inom organisationen. För att skapa hållbara konkurrensfördelar har därför hantering av kunskap blivit en viktig faktor vid styrning av dagens företag. Den tysta kunskapen är svår för konkurrenter att replikera då den finns inbäddad inom individen och inte kan uttryckas i ord och skrift. Hur den tysta kunskapen delas för att gynna hela organisationen blir därför en nyckelfråga för att skapa konkurrensfördelar. Social interaktion ansikte-mot-ansikte har visat sig vara den viktigaste faktorn vid delning av tyst kunskap varpå vi funnit det intressant att studera hur detta sker på arbetsplatser där de anställda framförallt arbetar på distans från varandra. Vi menar att inom kunskapsintensiva företag där anställda arbetar inom projekt och är utspridda på olika arbetsplatser saknas de naturliga mötesplatserna som tillåter interaktion ansikte-mot-ansikte. Därav har studies syfte varit att finna hinder och möjligheter för delning av tyst kunskap och på så vis bidra med praktiska rekommendationer till ledningen inom kunskapsintensiva företag. Detta är en kvalitativ fallstudie som utförts på ett kunskapsintensivt företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer inom företaget som innehar ledande befattningar samt individer inom deras respektive team. Genom att tolka och analysera det empiriska materialet mot studiens teoretiska referensram har studiens resultat vuxit fram. Slutsatserna visar att tyst kunskap delas genom fysiska sociala interaktioner. Vi har funnit att företagskulturen har en stark påverkan på delningen av den tysta kunskapen då den influerar anställdas öppenhet och vilja att hjälpa varandra. På arbetsplatser där anställda ofta arbetar på distans från varandra blir det ett ledningsansvar att skapa möjligheter till interaktioner. Relationer som skapas genom interaktion mellan kollegor där erfarenheter utbyts är därför en viktig möjliggörare för delning av tyst kunskap.

Kunskap är fakta och information som en individ erhållit och utvecklat genom erfarenhet och utbildning. Med tyst kunskap menas den kunskap som är högst personlig, svår att formulera och finns vanligtvis i de färdigheter samt rutiner som en individ besitter. Under de senaste åren har betydelsen av kunskap i näringslivet stigit dramatiskt och skiftat från att vara en resurs bland många till att bli den främsta resursen. Det är viktigt för en kunskapsintensiv verksamhet att omvandla tyst kunskap till strukturkapital, för att kunskap ska stanna kvar i organisationen vid bortfall av personal. Detta är grunden för kandidatarbetet som syftar till att ta reda på hur tyst kunskap sprids inom en specifik avdelning på det tekniska konsultföretaget WSP. En fallstudie utfördes för att undersöka vilka metoder som används i praktiken av företaget för spridning av tyst kunskap samt hur bra metoderna fungerar i dagsläget. Empiristudien har därefter satts i relation till en teoretisk referensram.De teoretiska metoder som granskats för kunskapsspridning är socialisering, externalisering, kombinerad kunskapsöverföring, internalisering, person till person och person till dokument. Dessa metoder är till för att underlätta kunskapsspridning. Det finns flera svårigheten med att sprida tyst kunskap, enligt en forskare är några hinder för spridning att människan inte vet om den kunskap hon besitter, människan upplever att spridning inte gynnar en själv och att personen inte vill dela med sig av sin kunskap.På fallföretaget sprids och lokaliseras tyst kunskap genom ett öppet kontorslandskap, fikaraster, uppdrag, intranät och möten. Det finns flera faktorer som hämmar kunskapsspridning inom avdelningen, några av dessa är tidsbrist, bristande engagemang och missförstånd. Enligt den empiriska studien går det att konstatera att det som fungerar bra enligt teorin fungerar inte alltid bra i praktiken. Chefen implementerar en metod som, enligt teorin, fungerar bra medans den anställde har en skild åsikt om hur effektiv denna metod är i praktiken. Resultatet av studien visar att en trygg och trivsam arbetsmiljö främjar kunskapsspridning bland de anställda, tyst kunskap sprids effektivast genom vad en forskare kallar för socialisering. Det innebär att tyst kunskap överförs antingen genom interaktion mellan två eller fler människor eller genom observation och imitation.Trots att WSP inser vikten med spridning av tyst kunskap så arbetar de inte aktivt med att stödja denna process. Det har resulterat i att den tysta kunskapen om kundhantering och kundrelationer blivit en bristvara inom avdelningen. Detta problem skulle kunna lösas genom en utformad strategi innefattande obligatoriskt mentorskap eller en kampanj som främjar denna typ av kunskap.
How to spread tacit knowledge within a technical consulting firm?Knowledge is facts and information that an individual has received and developed through experience and training. Tacit knowledge it’s a kind of knowledge that is highly personal, difficult to formulate and are usually in the skills and routines that an individual has developed. In recent years the importance of knowledge in the industry have risen dramatically, and shifted from being a resource among many to be the primary resource.It is important for a knowledge-intensive organization to convert tacit knowledge into structural capital for knowledge to remain within the organization in case of staff loss. This is the basis of this candidate project that seeks to find out how tacit knowledge is disseminated within a specific division in the technical consultancy WSP. An empirical study was conducted to examine the methods used in practice by a consulting firm for the dissemination of tacit knowledge and how well it work in the current situation. Interviews were conducted with two people in various positions within the department. Empirical data is placed in relation to a theoretical framework.The theory that was examined for the dissemination of knowledge is socialization, externalization, combination of knowledge, internalization, person to person and person to the document. These methods are intended to facilitate knowledge sharing. There are several difficulties with the dissemination of tacit knowledge. According to a researcher some of the barriers of sharing tacit knowledge are that man does not always know about the knowledge she possesses, that spread is not beneficial to oneself and that the person does not want to share their knowledge.In the company that was disseminated the tacit knowledge was spread and localized in an open-plan offices, coffee breaks, assignments, intranet and meetings. There are several factors that inhibit knowledge sharing within the department. Some of these are time constraints, lack of commitment and misunderstandings. According to the empirical study it can be noted that what works well in theory does not always work in practice. The manager implements a method that according to theory works well, but the employee has a distinct view on how effective this method is in practice.The result of this study shows that a safe and pleasant work environment conducive to knowledge sharing among employees, tacit knowledge is spread most effectively by what a researcher calls for socialization. This means that tacit knowledge is transmitted either through the interaction of two or more people or by observation and imitation.Although WSP recognizes the importance of the dissemination of tacit knowledge, they do not actively support this process. This has resulted in lack of tacit knowledge in customer relationship in the organization. This problem could be solved by a strategy, including mandatory mentoring or a campaign that promotes this kind of knowledge.

Idag är kunskap viktigt för värdeskapande inom nästan alla branscher, men inom konsultföretag är det extra påtagligt då kunskapen som genereras och delas bildar kärnan i företagets tjänster. Kunskap kan delas upp i två former, en explicit och en tyst form.”Tyst kunskap” definieras som den form av kunskap som är svår att dokumentera och som grundar sig i känslor, värderingar, personliga åsikter och erfarenheter samt ligger inbäddad i en organisations kultur, vilket medför att den är svår för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar är baserad på tyst kunskap.Syftet med detta projekt är att undersöka vad tyst kunskap är, huruvida denna uppmärksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnå konkurrensfördelar. Undersökningen bygger på en litteraturstudie om framförallt ”Knowledge Sharing” och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad på intervjuer med två konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet från litteraturstudien visar på att tyst kunskap är viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete. Tyst kunskap delas genom personlig kontakt och vid utbyte av erfarenheter. Ur litteraturstudien framkom att en väl fungerande kunskapsdelning, exempelvis genom dokumentation av projekt, bidrar till ökad prestation och innovation. För att motivera anställda till att delta i delning av tyst kunskap krävs en öppen företagskultur som främjar social interaktion, tillit och delad vision. Det finns även motiverande lösningar så som ”Push & Pull”, belöningssystem och incitament för att konsulter ska vilja dela med sig av kunskap.Efter intervjuerna med de två konsultföretagen kan det konstateras att begreppet ”tyst kunskap” inte tycks vara känt och därmed finns inga etablerade metoder för att ta tillvara på denna form av kunskap. Däremot är konsultföretagen medvetna om vikten av kunskapsutbyte och social kontakt, vilket leder till att detta främjas av respektive företagskultur. Skillnader i kunskapsdelning på grund av företagens olika storlek kunde iakttas, då ett litet företag mer naturligt kan bibehålla en informell kommunikation med mer personlig kontakt. Båda konsultföretagen har infört incitament för att motivera till kunskapsdelning och har institutionaliserat aktiviteter för delning av explicit kunskap. Dock återfanns svårigheter i att hitta en balans mellan elektroniska hjälpmedel och personlig kontakt.En slutsats som kan dras är att kunskapsdelning och främst delning av tyst kunskap är av yttersta vikt för konsultföretag. För att bättre kunna utnyttja den tysta kompetens som finns bör konsultföretag bli mer medvetna om termen tyst kunskap och arbeta aktivt och kontinuerligt med denna. Genom att institutionalisera aktiviteter där tyst kunskap delas, så som brainstorming och erfarenhetsutbyten, kan konsultföretag uppnå högre produktinnovation och konkurrenskraft.
Knowledge is today important for creating value within almost every industry. However, within consulting firms it is even more significant since the knowledge that is generated and shared in the firms creates the core of their services. Knowledge can be divided into two forms, one explicit and one tacit form. “Tacit knowledge” is defined as the form of knowledge that is difficult to document, founded in feelings, values, personal opinions and experiences and that is embedded in an organization’s culture, which makes it difficult for other firms to imitate. A large part of the knowledge that contributes to performance and competitive advantages derives from tacit knowledge.The purpose of this report is to investigate what tacit knowledge is, whether it is recognized and seized in consulting firms, and also how it can be used to reach competitive advantages. The investigation is built upon a study of literature with focus on “Knowledge Sharing” and tacit knowledge, as well an empirical and comparative study based on interviews with two consulting firms that differ in size and industry.The result from the study of literature shows that tacit knowledge is important in problem solving and leads to increased quality in the work of consultants. Tacit knowledge is shared through personal contact and exchange of experiences. In the literature it was found that good knowledge sharing, for example through documentation of projects, leads to increased performance and innovation. To motivate employees to participate in the sharing of tacit knowledge it is necessary to have an open culture within the company that encourages social interaction, trust and shared vision. Motivating solutions such as “Push & Pull”, reward systems and incentives, are also used to make consultants willing to share their knowledge.After interviewing two consulting firms it can be stated that the concept of tacit knowledge does not seem to be well known. Therefore, there are no established methods to take advantage of this form of knowledge. On the other hand, the consulting firms are aware of the importance of knowledge sharing and social contact, and therefore this is encouraged by each company’s culture. Differences in knowledge sharing methods could be observed because of the firm’s diverse sizes, since a small firm more naturally can sustain an informal communication with more personal contact. Both of the consulting firms have established incentives to motivate knowledge sharing and also instituted activities where explicit knowledge is shared. However, difficulties were found in finding a balance between electronic aids and personal contact.To conclude, knowledge sharing, and mainly sharing of tacit knowledge, is of great importance to consulting firms. In order to use the tacit knowledge that exists better, consulting firms should become more aware of the concept of tacit knowledge and work actively and continuously with it. By institutionalising activities where tacit knowledge is shared, such as brainstorming and exchange of experiences, consulting firms can reach higher product innovation and competitive strength.

Den tysta kunskapen karaktäriseras ofta av att det är abstrakt och svårt att definiera vilket har gjort att detta benämns som “tyst”. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar själva över tyst kunskap. Vidare är syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter. De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats utgörs av Michael Polanyi som grundade begreppet ”tacit knowledge”, filosofen Ludwig Wittgenstein samt Ikujiro Nonaka och Hirotaka Takeuchis SECI- modell. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är något som är inneboende hos människan. Det är en omedveten erfarenhet som finns hos människan, vilken är svår att uttrycka i ord, vilket tidigare forskning bekräftar. Den tysta kunskapen kan synliggöras och överföras genom samtal och intervjuer med de andra medarbetarna eller när de nyanställda behöver hjälp, detta genom så kallad “externalisering” som innebär att tyst kunskap omvandlas till explicit och “socialisering” som är en process då anställda lär genom andras erfarenheter. Synliggörande och överförande av den tysta kunskapen blir ännu lättare när relationen mellan medarbetarna på företaget bygger på tillit och vänlighet.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation.

Kunskap är en viktig resurs, speciellt inom kunskapsintensiva branscher så som revisionsföretag. En stor del av kunskapen hos en människa utgörs av den tysta kunskapen, som är den kunskapen som är personlig och svår att uttrycka. Genom att skapa en bättre förståelse för den tysta kunskapen, kan företagen utnyttja sina kunskapsresurser på ett bättre sätt. Därför krävs det att den tysta kunskapen studeras. Denna undersökning syftar till att ta reda på vad den tysta kunskapen är och hur den tillvaratas inom revisionsföretagen. För att besvara syftet har vi intervjuat fyra revisorer från de fyra största revisionsföretagen i världen. För att försöka fånga den tysta kunskapen, använde vi ”epitomes of tacit knowledge” som metod i vår intervjuguide. I undersökningen kom vi fram till att den tysta kunskapen finns inom revisionsyrket, och att den finns mest i möten med kunder. Det mest intressanta vi kom fram till, är att revisorerna tillvaratar den tysta kunskapen genom att ta hjälp av gamla fall vid bedömning av nya fall. Detta sker i diskussioner med andra medarbetare i berättelseform. Vi fann även andra förutsättningar där det finns en möjlighet för den tysta kunskapen att tillvaratas mellan revisorer, vilka revisionsföretagen använder sig av.

Knowledge is an important resource, especially in knowledge-intensive industries such as audit firms. Much of mankind's knowledge consists of tacit knowledge, this is a knowledge that is personal and difficult to express. By having a better understanding of tacit knowledge, companies can exploit their knowledge resources more effectively, and therefore it's important that the tacit knowledge is studied. The purpose of this study is to find out what tacit knowledge is and how audit firms take care of it within the own firm. To answer these questions we have interviewed four accountants from four of the largest accounting firms in the world. In our attempt to capture the tacit knowledge we used ''epitome of tacit knowledge'' as a method in our interview guide. In the survey, we found out that the tacit knowledge exists within the audit profession and that it appears in meetings with clients. The most interesting thing we discovered is that the auditors takes care of the tacit knowledge by taking help of old cases when assessing new cases. This occurs in discussions with other co-worker in narrative form. We also found other conditions where there is an opportunity for the tacit knowledge to be enforced between auditors, which audit firme use.

Stefan Holm har en unik förmåga att hoppa högt. Den förmågan bygger på fysiska egenskaper och ett kunnande om att hoppa högt. Om jag lär mig tekniken för höjdhopp kommer jag också att hoppa högre men förmodligen inte lika högt som Stefan Holm, då jag kanske saknar vissa fysiska förmågor. Förutom fysiska förmågor behöver en höjdhoppare även kunskaper som han förvärvar under sin träning tillsammans med sin tränare. De behöver tillsammans ett språk för att utveckla kunnandet för att hoppa högt. En viktig ingrediens för att odla fram ett yrkeskunnande är kommunikationen och med den, språket. I essän etableras två nya begrepp; språköar och språkfällor. Med hjälp av språköar som bygger på gemensamma erfarenheter kan kommunaktionen underlättas. Språkfällor kan däremot förhindra att en gemensam förståelse uppstår i dialogen. Med hjälp av språköar och språkfällor etableras två kunskapsbegrepp, kunskapsöar och kunskapsfällor. Kunskapsöar består av kunskaper och förmågor som leder individen till nya kunskaper när han får nya erfarenheter. I exemplet med höjdhoppet kan det röra sig om placeringen av fötterna i stegen fram till själva hoppet.

Kunskap är idag ett maktvapen för företag i den hårda konkurrenssituation som råder på många marknader. Det kan därför vara av vikt för företag att få de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, så att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som är svårast att överföra mellan medarbetare är den kunskap som benämns som tyst, eftersom denna kunskap inte går att formulera och föra in i manualer och rapporter.

För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter på Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i så fall hur, produktutvecklingsavdelningen på Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sätt för att underlätta den tysta kunskapsöverföringen. De har främst valt att använda sig av möten av olika karaktär samt det spontana samtalet medarbetare emellan. Den tysta kunskap som finns på avdelningen är till största delen sådan kunskap som medarbetarna får tillgång till genom sitt arbete. Vi har sett en del brister i Phadias hantering av kunskapsöverföring. De framkommer när en medarbetare lämnar organisationen, då går ofta en del av dennes kunskap och erfarenheter förlorad. Organisationen är nämligen uppbyggd kring en förväntan om att kunskapen redan delats under medarbetarens tid på avdelningen vilket inte alltid tycks vara fallet i verkligheten. Det är således viktigt att avdelningen arbetar för att få en mer tydlig strategi för att se till att kunskap inte går förlorad när personer lämnar företaget.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.

Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).

Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin. Finns det en utbildningsform som hjälper en industriarbetare, i denna undersökning handlade det om montörerna vid Volvo Östra i Skövde, att så snabbt som möjligt komma in i arbetsuppgifterna och den gällande produktionstakten?

Det andra syftet var att försöka få fram vilken betydelse tyst kunskap har för inlärningen inom industrin. Spelar tyst kunskap inom ett område någon roll för att lättare lära sig arbetsuppgifter inom samma område? I denna undersökning bestod den tysta kunskapen av motorkunskaper och arbetsuppgifterna av motormontering.

De personer som medverkade i undersökningen i detta examensarbete arbetar vid yttre monteringen på Volvo PV Östra fabriken i Skövde. Östra fabriken utvecklar och tillverkar långt över hundra varianter av 4-, 5- och 6-cylindriga bensinmotorer för Volvo S70/V70, C70, S90/V90 och S40/V40. Motorerna transporteras sedan till Volvos fabrik i Göteborg som är basen för Volvos verksamhet. I Göteborg färdigställs hela bilen. Totalt anställda inom hela Volvokoncernen i Skövde är 3.300 personer, av dessa finns ca 1.600 personer på Östra fabriken.

Resultatet från undersökningen gällande inlärning inom industrin gav att den ideala utbildningen vore en blandning av teori och praktik som varvades i någon form av grundutbildning på ungefär 1-2 månader. En inlärningsprocess fungerar effektivare för den enskilde industriarbetaren när onödig kognitiv belastning undviks, så att arbetaren slipper stressas av att ha produktionsansvar samtidigt som en inlärningsprocess pågår.

När det gäller resultatet från undersökningen om tyst kunskap, gav den att tyst kunskap inte spelar någon roll för att kunna utföra arbetsuppgifterna rent mekaniskt, men att det är roligare att lära sig arbetsuppgifterna, om tidigare bakgrundskunskap inom området finns. Begreppet tyst kunskap är svårtolkat eftersom det är en omedveten kunskap som människor besitter inom olika områden.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    

Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?

I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen.

Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår.

Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten.

Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten. 

I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.

Bakgrund: Samtidigt som konsulter måste tillhandahålla ny och professionell expertis verkar de i en föränderlig omgivning där gårdagens kunskap snabbt blir utdaterad. Få studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstå om osäkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter. Syfte: Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsättningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förståelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osäkerhet hos konsulterna. Metod: Arbetet består av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger där datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer. Slutsatser: Organisatoriska förutsättningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt är ett öppet arbetsklimat där samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap. Tyst kunskap delas främst i informella forum men även i formella beroende på diskussionsämne, kontext och rådande förhållningssätt. Det finns till viss del en upplevd osäkerhet av konsulterna vilken är kopplad till deras expertis. Osäkerheten kan delvis reduceras genom tyst kunskapsdelning mellan projekt men framförallt genom informationsutbyte mellan projekt vilket reducerar och förebygger osäkerhet.

Den här kvalitativa studiens syfte var att öka kunskapen om och isåfall hur samspelet mellan medarbetare och ledare kunde utveckla medarbetares tysta kunskap. Studien utgick ifrån frågeställningen hur anställda upplevde att ledare påverkade samt stöttade lärandeprocesser av tyst kunskap. För att uppnå studiens syfte valdes att göra djupgående semistrukturerade intervjuer med fyra anställda i olika yrkesroller från fyra skilda verksamheter. Intervjuerna genomfördes face to face med stöd av en mind map som gav utrymme för följdfrågor för att få fram så reliabla svar som möjligt. Materialet analyserades för att kunna tolka respondenternas beskrivningar som påvisade upplevelser av att ledarna påverkade samt stöttade lärandeprocesserna av tyst kunskap inom fem teman; arbetslagets uppbyggnad, dialog och reflektion, konkreta aktiviteter, yrkesroll och begreppsbildning samt autonomi och utrymme att ta initiativ. Tillsammans bildade de en helhet som gav en bild av hur upplevelsen av stöd och påverkan för lärandeprocessen av tyst kunskap tog plats på deltagarnas arbetsplatser.
This qualitative study’s purpose was to increase the knowledge of and if so how the interaction between employees and managers could develop employees' tacit knowledge. The study was based on the question of how the employees experienced that leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge. In order to achieve the objectives of the study profund semi-structured interviews were carried out with four employees with different job roles from four different companies. The interviews were conducted face to face with the support of a mind map with room for follow-up questions to obtain as reliable answers as possible. The analysis showed that the participants experienced that the leaders influenced and supported the learning processes of tacit knowledge within the five themes; work team building, dialogue and reflection, concrete activites, work role and concept formation and autonomy and also room to take initiative. Together they formed a whole which created a picture of the experience of support and influence on the learning process of tacit knowledge at their workplaces.

This thesis looks at two sides of the same coin: how to support the production and future development at a specialist medical technology department at Danderyd Hospital. The two sides are; a pilot study of a product management system (PDM) and an interview based study on the characteristics of the silent knowledge of the technicians. The department (National respiratory centre, NRC) is facing retirement of several key employees.

The technical study shows that the success of an implementation is largely dependent on the users’ prior knowledge and use of a 3D Computer aided design system (CAD).The system itself is shown to fulfill the Lifecycle requirement of tracking the products (mostly tracheostomy tubes) but without a CAD centered workflow, some substantial education and preferably some new recruits, an implementation of the PDM system will fail. The author recommends development of the current “low-tech” system of MS Excel and Access rather than redistribute the dependency from technician towards a complex, commercial software and its vendor.

The analysis of the technicians’ silent knowledge with the newly developed method, epithet for silent knowledge (ETK), shows that the longer employment time:

• the more differentiated technicians become in describing their work,
• practical knowledge are regarded higher and
• the social and collective problem solving factors of the work becomes more important.

Typically, it is shown that a new employee should preferably enjoy problem solving, being pragmatic and social as well as having some prior education or work experience in a CAD and/or a PDM system.

Problem: Hög personalomsättning är en realitet i många branscher, vilket gör att företag står för utmaningen att framgångsrikt bevara kunskapen inom företaget när de anställda väljer att lämna. Eftersom att kunskapen i ett företag är starkt relaterad till företagets konkurrenskraft är det av stor vikt att ta till vara på och sprida kunskapen som har utvecklats och som existerar hos de anställda. Tyst personlig kunskap är svår att kodifiera, och på så sätt svår att bevara. Syfte: Denna uppsats syftar till att inom ämnet Knowledge Management undersöka hur kunskap överförs via face-to-face processer. Studien ämnar examinera frågan hur tyst kunskap överförs och bevaras i ett kunskapsintensivt företag, och då vilken roll interaktionen mellan individer spelar i kunskapsöverföringsprocessen. Metod: Denna studie antar en kvalitativ ansats, med karaktären av både deskriptiv och explorativ studie. Data har primärt samlats in genom intervjuer på två olika företag inom revisionsbranschen. Slutsatser: Face-to-face processer såsom teamarbete, nätverk och sociala aktiviteter används på de kunskapsintensiva företagen som metoder för överföring av tyst kunskap, flera av dessa processer är dock inte vedertagna kunskapsöverföringsprocesser för medarbetare. Anställda ser sina kollegor som den främsta källan till kunskap på arbetsplatsen, vilket kan förklaras med att det personliga mötet inkorporerar just den tysta dimensionen av kunskap. Företag kan i större utsträckning tydliggöra för sina anställda vilken betydelse social interaktion har för överföring och bevaring av tyst kunskap inom företaget.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

Kunskap har alltid setts som en viktig resurs, både för företag och den enskilda individen. Detta gör att det är av stor betydelse för revisionsbyråer att hitta effektiva sätt för juniora medarbetare att tränas in i yrket. Samtidigt påverkar digitaliseringen de flesta branscher, inte minst revisionsbranschen. Branschens ökade digitalisering kan leda till förändringar av arbetssätt, vilken medför att metoder för att överföra kunskap kan behöva anpassas därefter. I studien görs en uppdelning mellan tyst och explicit kunskap med grund i tidigare forskning. Därpå har det identifierats att den tysta och den explicita kunskapen inom revisionsbranschen kan komma att påverkas i olika grad i samband med en ökad digitalisering. Syftet med studien är att undersöka hur tyst kunskap överförs mellan juniora och seniora revisorer, och hur det påverkas i samband med en ökad digitalisering inom branschen. Vidare syftar även studien till att skapa en förståelse för hur revisorer tränas in i professionen kopplat till en ökad digitalisering. Med hjälp av en kvalitativ studie som baseras på personliga intervjuer med juniora, seniora och auktoriserade revisorer så besvaras studiens problemformulering: Hur skapas och överförs tyst kunskap inom revisionsbranschen och hur kan detta påverkas i samband med en ökad digitalisering? Studien kan genom den insamlade empirin visa på tre konkreta faktorer som upplevs bidra till hur juniora revisorer tränas in i yrket: genom interna utbildningar, att lära genom att praktisera sina kunskaper och genom feedback från kollegor. Genom empiriinsamlingen tyder denna studie på att fenomenen professionell bedömning och professionell skepticism är två typer av tyst kunskap inom revisionsbranschen som grundar sig i erfarenheter. Studien tyder även på att den tysta kunskap både överförs genom interaktion mellan kollegor och genom utbildning. Slutligen indikerar studien på att överföringen av den tysta kunskapen kommer anpassas i samband med en ökad digitalisering.

Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare? Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ”lära genom att göra”. Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier. I mina frågeställningar har jag funnit svar på ett didaktiskt tillvägagångssätt. Min studie har för mig visat existensen och vikten av förståelsen för kunskap i handling, speciellt den tysta kunskapen. Jag har varseblivit den tysta kunskapen och att jag till viss del besitter den och även delar med mig av den. Att i livet ständigt omges av det tysta, ja, kanske även i sömnen.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Uppsatsens syfte är att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmänhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlängningen är även förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stärka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgångspunkter är i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som används är observation, intervju samt analys med hjälp av två strateginät i dataprogrammet Complador.   Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att en stor del av informantens professionella överväganden och handlanden baseras på hennes tysta kunskap. Skillnader mellan de två strateginäten i resultatet diskuteras bland annat utifrån teorier om hur tyst kunskap och förförståelse kan ha påverkat intervjusituationen. En slutsats som kan dras utifrån undersökningen är att man genom övningar kan skapa gemenskap men att det behövs en kompetent ledare som använder sig av olika typer av intentionellt handlande, i denna uppsats uttryckt som pedagogiska redskap, för att skapa trygghet och tillit. En annan slutsats som lyfts fram i undersökningen är att en stor del av den dramapedagogiska kompetensen utgörs av att med hjälp av övningar och pedagogiska redskap bidra till att skapa uppmärksamhet och motivation hos deltagarna.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

I det här arbetet undersöker vi hur uppmätningar, dokumentation och tillverkning kan vara en väg till djupare förståelse för hantverk. Dokumentations- och uppmätningsfasen ck oss att förstå hur en snickare för länge sedan kan ha resonerat i val av material, konstruktion och tillverkningssätt samt formgivning. Tillverkningsritningen ökade vår förståelse för en möbels konstruktion och uppbyggnad. Tillverkningsfasen gav oss en förståelse för varför man valt att lösa en uppgift på ett sätt och inte ett annat. För oss har arbetet betytt att vi har utvecklats som möbelsnickare men vi har även haft ambitionen att kunna förmedla den här kunskapen vidare till någon annan, att inspirera och väcka intresse för möbelsnickaryrket. Att kunna ge gemeneman en inblick i den komplexa process det är att tillverka högkvalitativa möbler och samtidigt kunna se och uppskatta värdet i de föremål som redan existerar kring dom. Vi fann att de medier som mest effektivt övertygar åskådaren om en möbels komplicerade tillverkning och kvalitet är lm i kombination med text.
In this work we investigate how measuring, documentation and manufacturing can be a way of getting a deeper understanding of the craftsmanship. The documentation- and measuring phase leads us to a better under- standing of how a carpenter could have reasoned, a long time ago, in choosing material, way of construction and manufacturing as well as design. The production drawing increased our understanding of a furnitures construction and how it’s parts are put together. The manufacturing phase made us understand why he/she had chosen to solve a task in one way and not in another. It gives us the possibility to develop as cabinetmakers as well as being able to communicate our knowledge, inspire and attract interest for the cabinetmaker trade. To be able to give the common people insight in to the complex process of creating high quality furniture and at the same time, being able to appreciate the value in the items that already exists around them, we found that the most effective media to convince the observer of a furniture’s complex manufacturing is lm in combination with text.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid? Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget. Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget. Den kunskap som utväxlades var löpande och skedde främst vid informella möten. Man förmedlade kunskapen muntligen och genom att praktiskt utföra vissa moment med övervakande från den erfarne. Det var främst erfarenheten som man ville komma åt vid kunskapsöverförandet.

Denna fallstudie beskriver hur kunskap tar sig i uttryck och sprids mellan medarbetare på Nordeas telefonbank för privatkunder i Uppsala. För att analysera hur kunskap sprids har Nonakas SEKI modell för kunskapsöverföring använts som beskriver hur kunskap kan spridas genom fyra olika kanaler: socialisering, externalisering, internalisering och kombinering. Resultatet bygger på en kvantitativ enkätundersökning där 32 medarbetare deltog samt en kvalitativ intervju med Nordea Uppsalas personalchef och utbildningssamordnare. Innan undersökningen genomfördes formulerades tre hypoteser i avsikt att utreda 1) Om majoriteten av kunskapen som sprids mellan respondenterna i urvalet är implicit 2) Om det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och 3) Om medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Resultatet visar att majoriteten av den kunskap som sprids är explicit, att det finns en skillnad mellan hur män och kvinnor tar till sig och sprider kunskap och att medarbetare med längre erfarenhet besitter mer implicit kunskap. Den slutsats som fallstudien kommer fram till är att kunskap sprids vid sidan om utbildning och manualer genom att medarbetarna i urvalet frågar varandra och att de hanterar kunskap på olika sätt.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas.

Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.

Tyst kunskap definieras oftast som abstrakt och svårdefinierbar eftersom den inte kan uttryckas på samma sätt som teoretisk kunskap, därav namnet ”tyst”. Likväl är den tysta kunskapen högt värderad inom de yrkeskategorier som arbetar i människobehandlande organisationer i direkt kontakt med klienter varje dag. Syfte och frågeställningar kopplade till studien är att undersöka hur medarbetare inom socialpsykiatrin uppfattar begreppet tyst kunskap, om den är möjlig att dela till andra. Arbetet undersöker även hur tyst kunskap värderas i verksamheterna, både från chefs- och baspersonalens perspektiv. I skuggan av den mätbarhetskultur som New Public Management och evidensbaserad praktik gett upphov till har värdet av tyst kunskap och dess användning minskat enligt en del av litteraturen, och studien hoppas kunna ge svar på hur den tysta kunskapen stått sig i sammanhanget. Metoden för vår studie är en kvalitativ ansats där vi intervjuat två team som arbetar som baspersonal inom socialpsykiatrin, samt fyra personer i chefsposition. Vi har valt upplägget utifrån en önskan att se huruvida uppfattningen kring tyst kunskap skiljer sig mellan de som dagligen träffar klienterna, och de som har en arbetsledande position i jämförelse med personalen ”på golvet”. Materialet har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet av vår undersökning visar att den tysta kunskapen är en omedveten erfarenhet inneboende hos individen, och de teorier som beskrivs i arbetet fick stöd i undersökningen då det framhölls att tyst kunskap är en del av en själv.  Den mätbarhetskultur som beskrivits i teorin förefaller inte stämma inom socialpsykiatrin. Här arbetar man här med sig själv som verktyg, något som kräver en ansenlig tyst kunskap, men även en teoretisk grund. Metoderna, i sig generella och objektiva, blir genom praktiken till något eget och unikt i samspel med klienten. Kunskapen är svår att verbalisera men kan synliggöras genom reflektion och samtal med andra medarbetare. Att föra den vidare till nya medarbetare kräver ett lärlingskap som låter den oerfarne ta till sig kunskapen och göra den till ”sin”. Att plagiera någon annans tysta kunskap fungerar inte; den måste göras personlig och på det sättet bli ”äkta”.
Tacit knowledge is usually defined as abstract and intractable because it cannot be expressed in the same way as theoretical knowledge, hence the name "tacit”. Nevertheless, tacit knowledge is highly valued within the professions working in direct contact with clients every day in Human Service Organizations. This study aims to examine how social psychiatry employees perceive the concept of tacit knowledge, and whether tacit knowledge is possible to share with others. Our study also examines how tacit knowledge is valued, by the management as well as by the performing staff. According to the literature the value of tacit knowledge and its use has decreased because of the metric culture produced by New Public Management and Evidence-Based Practice. Therefore, our study hopes to answer to how tacit knowledge stood in this context. A qualitative methodology consisting of interviews has been chosen based on the desire to distinguish whether the perception of tacit knowledge differs between those who meet the clients daily, and those in position as manager. We have interviewed two teams working as basic staff in social psychiatry, as well as four people in managerial positions. The data has been transcribed and analysed using a thematic analysis. Findings show that tacit knowledge is inherent within the individual. In social psychiatry measurability as described in theory does not appear to be true. Instead staff require a theoretical base and a considerable amount of tacit knowledge to be able to be successful. The processes, in themselves general and objective, become distinctive by means of practice and interaction with the individual client. Knowledge is difficult to verbalize but can be made visible through reflection and discussions with other employees. Transferring this knowledge onto new employees require an apprenticeship which allows the unexperienced to receive the knowledge and then make it their own. Plagiarizing someone else's tacit knowledge does not work; it must be made personal thus becoming "authentic".

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts. Den empiriska studien består av en fallstudie av teknikföretaget ABB, där tre personer har intervjuats och interna dokument granskats. Studiens resultat visar på att det inte finns någon utmärkande överföringsform för expertkunskaper, och att flertalet faktorer kan påverka hur väl en sådan överföring genomförs. Särskilt framstående var behovet av tillräckliga förkunskaper hos den som mottar kunskap från en expert.

I denna studie undersöks hur nyförvärvade kunskaper hos repatriater – anställda som kommit tillbaka efter utlandstjänstgöring – tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framgång är det många företag som misslyckas med att ta vara på repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom förtaget. För att undersöka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie där Syncron (ett företag med erfarenhet av att skicka iväg anställda på längre utlandsuppdrag) studerats. För att uppnå syftet undersöks hur kunskapsöverföring inom Syncron går till samt vilka hinder och drivkrafter som finns i denna process. En modell över kunskapsöverföringsprocessen som sammanställer de faktorer som tidigare forskning visat påverkar kunskapsöverföring har använts för att kunna besvara frågeställningarna. Modellen fokuserar på repatriaternas- och arbetsenhetens karaktäristik samt relationen dem emellan. För att kunna analysera hur fallföretaget hanterar repatriater och deras kunskaper har intervjuer gjorts både med repatriater och med representanter för arbetsenheten. Studien visar att Syncron saknar en formell, uttalad kunskapsöverföringsprocess men att repatriaternas nya kunskaper ändå till viss del sprids och tas tillvara. Detta sker genom en mer informell process där Syncrons arbetssätt och intensiva kommunikation mellan kollegor spelar en central roll. Syncron har många av de egenskaper som gör att det finns en stor potential för en effektiv kunskapsöverföring. Däremot är de anställda på Syncron omedvetna om vikten av att kunskaps sprids vilket gör att kunskapsöverföringen blir begränsad. Detta medför att det finns en risk för att en stor del av repatriaternas kunskaper inte sprids och tas tillvara.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

En maskin för tanken Att skriva akademisk essä är balansgång. Essäskrivaren använder det essäistiska temperamentet, där den undersökande tanken tar skrivandet till hjälp. Jay Richards formulerar sig om romanen som: ”A machine to think with”.1 Detta är sant också för essän. Dess temperament har flera kännetecken varav några är att texten kan ses som process, inte primärt produkt. Som dialog snarare än påstående. Som fylld av stoff hämtat ur impulser och egna erfarenheter, ställda i relation till en yttre omvärld, snarare än med anspråk på att sakligt redogöra för sakernas tillstånd som lösgjorda från rum och tid. För den skull är det inte psykologi eller centrallyrik där idén om jaget står i centrum. Långt ifrån. Det är som sagt en balansgång. Textformatet rymmer en ambition om att akademiskt hantverk och essäistiskt hantverk ska låna in det andra formatets metod växelvis, till en hybrid som har sakliga mål, men inte genom att rentvå texten från jaget utan genom att ärligt och redovisande ta dialogen mellan texten och tanken till hjälp för att precisera just dessa ting: texten och tanken. Kanske lite som att vara verktygstillverkare och använda verktyg till att tillverka verktyg. På så sätt blir textskrivandet (vilket text alltid är) ett cykliskt flöde där tankens iterationer preciseras i varv efter varv. Detta i kontrast till att man i stället skulle resa små rätvinkliga skjul, som man kallar för rubriker, som man därefter fyller, tills det är dags att bygga nästa skjul/rubrik, som en ingenjörsmässig favela med rätvinkliga gator mellan alla tankeförråden. Essän bejakar att tankens territorium inte bara är kontrollerad kultur utan också är en råare natur, kanske en skog där irrfärden leder till kantarellgömman. Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 7 Särskilt i en tid när kunskapsbegreppen för många betraktas som ett enda kunskapsbegrepp. Och där individen enligt ett sätt att se bli till ett användande subjekt som hanterar information, mer än ett bildningssubjekt som besitter kunskap och erfarenhet. I en sådan tid är irrfärder en av få saker som kan ge tanken ny skörd. Den som helt vet vad den håller på med står mentalt still, den som upptäcker utsätter sig för det oförutsedda. Text som ett verktyg för en mental utflykt kan alltså ses som en strategi för kunskapsgenerering. En annan strategi kan vara att pröva en hållning långt, så långt att dess fogar knakar. När jag i detta arbete testar gränserna för min hantverkskonservatism, görs det alltså inte uteslutande som ett sätt att hävda en väl grundad position. Tvärt om hoppas jag få förmånen att genom min text nå en läsare som vill och kan nyansera min bild av sådana kunskapsakter där händer styr och huvudet följer, så att kunskapsakterna i andra processer kan ge en rikare bild. Arbetet handlar mycket om det kroppsligt integrerade tänkande där handlingsplanens band till en yrkesmässig och estetisk syssla öppnas på glänt, så att det tysta tänkandets långsamma och bortomspråkliga process ska bli mer synlig. Jag avser den tysta kunskapen, som kroppen vet av erfarenhet. Textens ambition är närma sig dessa kroppsliga erfarenheter av att kunna och att där leta efter ord, egna erfarenheter såväl som andras. Spionage med ord Målet med texten är att den språkligt tänkande tanken ska få undersöka vad den tysta tanken gör. Orden blir på så sätt lite som spionens noter från vistelser i det tysta och sinnliga tänkandet. Till hjälp med det tar jag dels min egen förmåga att tänka noga, samt den läsning av framför allt kunskapsteori som jag refererar till. Förmågan att arbeta på detta sätt är också resultat av sammanlagt fyra år i en studiemiljö som använder dialogseminariemetoden (se rubrik Dialogseminarier, en metod för yrkeskulturers utveckling sid. 26). Min akademiska essä är ett spionage i ord över den tysta kunskapen inom i sådana estetiska praktiker som jag själv arbetat med. Men arbetet är nedskuret till halv längd vilket gör att fokus hamnar på kunskapsteorin, mer än både det och de konkreta erfarenheterna, Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 8 så som det längre och mer vittfamnande arbetet hade anspråk på. En tidigare och längre version av denna uppsats rymde flera intervjuer med hantverkare och konstnärer. Alla som intervjuades verkade inom fält som jag själv har viss erfarenhet av. Tanken med det var att en mer förtrogen intervjuare – och då menar jag förtrogen i ämnet inifrån dess praxis – ställer andra frågor som ibland når närmre de yrkeskunskapens delar som ofta är tysta. Detta i jämförelse med den journalist eller forskare som har en kyligare blick och snarare har kunskap om än i ämnet. En privatdeckares arbetsverktyg är bland annat iakttagelse, besinning, tålamod och en förmåga att läsa händelseförlopp som från ett upphöjt avstånd. Precis som för forskaren är en mycket liten del av dennes arbetstid mättad av nya upptäckter eller relevanta orsakssamband. Du som läser behöver vänja dig vid att språket är på väg, det har riktning och rymmer upptäckter men det har inte ständigt mål i sikte. Däremot en kompass i väskan som ofta tas i bruk. Finlogik En av mina poänger i detta arbete är att: De kollektiva och fungerande formaten för kommunikation som människan uppfunnit åt sig, alltså människans alla språk, inte kan göra anspråk på att vara heltäckande och inbegripa allt mänskligt tänkande. Detta för att stora delar av tänkandet är privat, och även i denna privata form kan tanken vara skarp. Alla tankar börjar i en mer privat och tyst del, vilken är förutsättningen för att nya tankar uppstår och utveckling kan ske. Den som söker följa en idé bakåt till dess tillblivelse, se dess grundstoff och existens-premisser, den kommer att bortom en viss punkt famla i mörker. Ändå uppstår tankar just ur ett sådant mörker. Vi kan inte alltid förstå men däremot odla banden till tankens källor och ibland fånga dem innan de slipats av kulturella föreställningar. Vi kan om vi riktar uppmärksamheten i en sådan riktning se tänkandet mer avklätt och friare från överenskommelser och godtaganden. Det finns visdom i det gamla skämtet: ”Om hjärnan vore så enkel att vi kunde förstå den vore vi så enkla att vi inte kunde.” 2 Det förra sekelskiftets svenska tänkare Hans Larsons, 1862-1944, rustar oss inte minst genom sin term finlogik för att leva med paradoxer, konstruktivt och utan att ge upp i vår Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 9 längtan efter kunskap, bildning och vetande. Det är lätt att vifta bort det förvetenskapliga, men utan förvetenskapliga aningar kan man inte få syn på vetenskapliga faktum. Ledtrådar är först tysta, men de drar till sig nya fakta om man följer deras förslag och så fort det krävs, reviderar sina antaganden. Men Larsson betonar lika bestämt att intuitionen inte befriar från det rationella tänkandets lagar till förmån för ohämmad subjektivitet och ”genialt” godtycke. Mot sådana yttringar av romantisk självhärlighet står han alltid på vakt och tillåter inga kompromisser. Intuitionen följer logikens normer men tillämpar dem på ett finare och mer nyanserat sätt.” 3 Ett annat begrepp, nu från Aristoteles, är: fronesis. I korthet en praktisk klokskap som innefattar en etisk dimension. Både finlogiken och fronesiskunskapen knyter starka band till tid och plats. Därför blir de användbara för den som vill avtäcka, upptäcka och uppfinna kunnandet i, om och för sin yrkespraxis. Målet med texten är inte vetande om estetisk yrkespraktik utan i stället kunnande, i, om, för och genom dessa estetiska yrkesfält; alltså det partikulära, och därigenom bitvis allmängiltiga, inte det generella och alltid sanna

Syftet med denna studie var att studera hur vuxenstuderande tar till sig och lär sig tysta kunskaper genom att delta i formella lärmiljöer på Komvux men även genom arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Studien beskriver tysta kunskaper från ett studerandeperspektiv, som bland annat är baserat på författarna Folkesson, Polanyi, vuxenstuderandes erfarenhet och kunskap. För att få ett resultat utfördes nätbaserad enkät där vuxenstuderande fick svara på ett antal frågor som skulle baseras på studiens två frågeställningar som är: Hur tar vuxenstuderande till sig tysta kunskaper i olika formella lärmiljöer på Komvux, enligt deras egna beskrivningar? Hur omsätter dessa vuxna studerande de tysta kunskaperna i de olika formella lärmiljöerna på Komvux, till exempelvis ute på APL? Studien beskriver praxistriangelns tre olika steg, handling, kunskap och etisk legitimering som är en del i vuxenstuderandes omsättning och beskrivning av tysta kunskaper. Resultat i denna studie har två rubriken som beskriver vuxenstuderandes omsättning av tysta kunskaper genom APL och genom att närvara och delta i de teoretiska och praktiska delarna på Komvux.  De två rubrikerna är beskrivningar av vuxenstuderandes svar som kunde analyseras och gemensamma nämnare hittades: ”Tyst kunskapande – sker mest förtjänstfullt i den arbetsplatsförlagda utbildningsarenan” ”Tyst kunskap erövras – och omsätts – på bästa sätt i övningar som inte står i böcker”   Slutsats i studien visar att vuxenstuderande bör närvara vid de teoretiska och praktiska genomgångarna på Komvux och APL för att kunna ta till sig tyst kunskaper och för att kunna föra tysta kunskaper vidare till framtida yrket inom vård och omsorg. Studien visar även att lärarens tysta kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorgsyrket har stor betydelse för att eleverna ska uppleva utbildningen som intressant men även kroppsspråket hos läraren när denne lär ut de teoretiska och praktiska delarna är viktig del för att eleverna ska tycka att utbildningen är intressant. Erfarenheter från yrket hos läraren och hos handledaren på APL visar även att detta medför till att vuxenstuderande kommer ihåg vad som har lärts ut vilket är positivt när eleverna ska läras ut att bli undersköterskor.
The purpose of the study is to investigate how adult students handle and learns through their silent knowledge (also named tacit knowledge) and through formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux, in Sweden. It points out silent knowledge seen from a student’s perspective. This learning can appear in different ways, one example is work-based practise learning. The study is based on Folkesson (Folkesson, 2005), that takes point of departure in Polanyi. But also, on the adult students experience and knowledge. To get a result I let the students do a survey in writing, based on the studys two questions:·       How does adult students handle silent knowledge from their perspective on the formal learning environment on Komvux?·       How does adult students’ revenue the silent knowledge in formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux. The silent knowledge perspective is further based on the triangle of practice, where it is divided into three levels, based by action, knowledge and ethical identity.  The result of the study has two headlines where the adult student’s silent knowledge is being described through the work-based practise learning and through learning environments on Komvux. The result shows that, the adult student needs to attend on the theoretical courses and their work-based practice learnings. The results two headlines are: ·       Silent knowledge- is described as an important learning environment in work-based practise learning.·       Silent knowledge is learned and handled by adult students on the practice learning environment om Komvux, where it isn´t described in books. The conclusion shows that adult student should attend on the theoretic and the practise learning environments on Komvux to handle and learn through silent knowledge and to keep the silent knowledge to their future work in health and social care. The study also shows that the teachers silent knowledge and experiences in social and health care has big impact on the students and the teachers body language has also a big impact in the students silent learnings, This is something adult students mean is an important way to keep the information and they can take what they learned on Komvux in future work in health and social care.

Olika forskningsinitiativ har belyst vikten av att lära både i och mellan projekt, vilket medför att hela organisationen gynnas av lärande erfarenheter i slutändan. Lärande i och mellan projekt är således en kritisk framgångsfaktor för lyckade projekt i framtiden. Denna uppsats har som ambition att undersöka kunskapspro-cesser i och mellan kommunala projekt, med emfas på huruvida dessa processer skiljer sig mellan lyckade eller misslyckade projekt. M.h.a. en kvalitativ-deduktiv fallstudie, framkom det att det finns vissa skillnader på formaliseringen baserat på projektresultatet. Lyckade projekt har en större tendens att explicitgöras genom någon form av dokumentation, m.h.a. internaliserings- externaliserings- eller kombinationsprocesser.
Various research initiatives have highlighted the importance of learning both in and between projects, which means that the entire organization will benefit from learning experiences ultimately. Learning in and between projects is therefore a critical success factor for successful projects in the future. This paper is aiming to examine knowledge conversion within and between municipal projects, with em-phasis on whether these processes differ between successful or unsuccessful pro-jects. With the methodology consisting of qualitative - deductive thematic analy-sis, conducted as a case study, - with triangulation as a validation tool – the study revealed some differences in the formalization based on a project's result. The successful project is more likely to result in explicit, rather than tacit, knowledge. This knowledge dimension is achieved through internalization, externalization and combination-processes – whereas the unsuccessful project can consist of so-cialization as well as internalization, as a result of differences in the externaliza-tion of knowledge between projects.

Begreppet tyst kunskap är centralt i uppsatsen och utgår från Polanyis förståelse att vi kan veta mer än vi kan säga. Syftet med uppsatsen är att utforska begreppet tyst kunskap med utgångspunkt i Polanyis teori om tyst kunskap. I relation till socialt arbete är det värdefullt att få syn på och fördjupa förståelsen för tyst kunskap. Med hänsyn till transparens i professionens kunskapsutövande är det särskilt viktigt att vara medveten om hur tyst kunskap kan yttra sig i yrkesutövandet och inverka på det sociala arbetet. Studiens övergripande forskningsfråga är på vilka sätt det går att förstå innebörden av ett begrepp som tyst kunskap och dess implikationer för kunskapsutövande i socialt arbete. I uppsatsen som har formen av en filosofisk studie, utforskar jag olika tänkares tankar och teorier om tyst kunskap utifrån min tes att tyst kunskap existerar och att det är viktigt att förstå och vara medveten om hur förståelsen av tyst kunskap påverkar det sociala arbetet som kunskapsfält. Bengt Molander, Bertil Rolf och Donald A. Schön är några av de tänkare som förekommer i arbetet.  Uppsatsens slutsatser visar att vi sannolikt inte kan sätta ord på all den kunskap vi använder oss av i socialt arbete. Tyst kunskap beskrivs som nära förbunden med våra sinnen och färdigheter och kan därför vara svår att beskriva med ord. Det kan handla om undermedveten kunskap, eller kunskap som inte fullt ut ryms i språket eller vårt logiska tänkande. Följaktligen kan Polanyis konstaterande att vi kan mer än vi kan säga betraktas som en förutsättning för att förstå socionomens kunskapsutövande.  Uppsatsen indikerar att det behövs en transparent levande dialog om kunskapsutövande för att dra nytta av tyst kunskap i socialt arbete. Tyst kunskap förutsätter därför ett engagemang, ansvar och vilja som håller kunskapen livskraftig. I uppsatsen förs ett resonemang som mynnar ut i vikten av att låta personliga erfarenheter och handlingar få stå i rampljuset för att, med stöd av teoretiska perspektiv, synliggöra olika aspekter av tyst kunskap och dess betydelse för professionellt socialt arbete. Hur tyst tyst kunskap behöver vara och hur nära vi kan komma en förståelse för den tysta kunskapens innebörd för kunskapsutövande i socialt arbete, beror sannolikt på de arbetssätt och metoder vi använder oss av.
The main aim of this thesis is to explore the impact of tacit knowledge in everyday life of professional social workers. The findings of this philosophical study is that it is necessary to understand the impact of tacit knowledge, in order to understand the very heart of social work practice and the ways of the reflective practitioner. Theories of philosophers like Michael Polanyi and Donald A. Schön are at focus in the study.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.

Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt.

Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap.

The purpose of this thesis is to highlight how tacit and silenced knowledge appear in various contexts in the nuclear power industry.  Attention is paid primarily to the dilemma that the instructor is faced in the teaching of courses and programs of theoretical and practical nature. Organization and leadership are considered to be important parameters in the education context as well.   The method used is called “the dialogue seminar method”. The empirical material has its foundation in the examples that originates from the dialogue seminar sessions in the masters programme, as well as from previous dialogue seminar series at KSU. From a linguistic perspective, some parts of the text have gone the whole hog out in order to create a greater depth in what is written. Some call it poetry.   The thesis considers that tacit knowledge takes a long time to achieve, but it can be lost quickly.  It also describes various dilemmas associated with knowledge and learning, from both the instructor and the student's perspective. The thesis demonstrates the importance of the three knowledges, namely propositional, procedural and personal knowledge. These three types of knowledges can not be separated. For example, if procedural knowledge is reduced to a minimum, it will affect the other two as well.   Since the aim is to highlight training in the nuclear power industry, the primary goal has not been to achieve any specific results. But what emerges is the importance of an organization or leadership which does not restrict the individual, but affirms thirst for knowledge and desire to do good work. Furthermore, it is needed to create opportunities for “on the job training” and in the continuation of self-development. The thesis also shows the importance of welcoming new employees in a good way as well as how knowledge from a colleague who will retire or quit is conveyed to another employee.   In the nuclear power industry, "operational excellence" refers as something to strive for. But what it means or how it affects instructor’s practice is not defined yet. Excellence can be seen as something that comes from within oneself and cannot come from outside and in.
Syftet med den här uppsatsen är att lyfta upp tyst och tystad kunskap och hur den ter sig i olika sammanhang i kärnkraftsbranschen. I första hand ägnas uppsatsen åt de dilemman som instruktören står inför vid genomförande av kurser och utbildningar av teoretisk och praktisk karaktär. Även organisation och ledarskap beaktas som viktiga parametrar i sammanhanget utbildning. Uppsatsen syftar inte till att ge några entydiga svar och gör inte heller anspråk på att komma med lösningar. I de resonemang som förs kommer emellertid svar och lösningar att beröras. Den metod som använts kallas för dialogseminariemetoden och den har tillämpats fullt ut genom de exempel som används. Det empiriska materialet bottnar i de exemplen som har sitt ursprung från de dialogseminarietillfällen som föregått uppsatsskrivandet i masterutbildningen samt från tidigare dialogseminarieserier. Sett ur ett språkligt perspektiv har svängarna tagits ut en del med syfte att skapa ett större djup i det som skrivs. En del kallar det för poesi. Då uppsatsen i första hand betraktar tyst kunskap kommer det fram att den tar lång tid att erövra, men kan förloras snabbt. Uppsatsen beskriver olika dilemman som hänger ihop med kunskap och kunskapsinhämtning både ur instruktörens samt kursdeltagarens perspektiv. Uppsatsen visar vikten av att de trekunskapstyperna påstående-, färdighets- och förtrogenhetskunskap inte glider ifrån varandra. Om till exempel förtrogenhetskunskapen reduceras till ett minimum kommer det att påverka de andra två kunskapstyperna också.  Då syftet är ett belysa utbildning i kärnkraftsbranschen har målet inte varit primärt att nå några resultat. Men det som framkommer är vikten av att en organisation eller ledarskap inte begränsar individen utan bejakar kunskapstörst och viljan att göra ett bra arbete. Därtill kommer att skapa förutsättningar för verkspraktik och fortsatt egen utveckling. Uppsatsen visar också på vikten av att ta emot nyanställda på ett bra sätt såväl som hur kunskap förmedlas från en kollega som kommer att gå i pension. I branschen nämns "Operational excellence" som något att sträva efter. Men vad det innebär eller hur det påverkar instruktörernas praxis går inte att läsa ut än. Excellence kan ses som något som kommer inifrån en själv och kan inte komma utifrån och in.

Jag har skapat ett verktyg för att kunna synliggöra mina egna tysta kunskaper. Under 120 timmar blåste jag en och samma form och sparade allt i en kronologisk ordning. Formen eller glaset blev ett verktyg genom vilket jag sedan kunde studera min kroppsliga inlärning utifrån. Jag ser mitt verk som en processberättande dagbok. Ett utsnitt av ett arbete ur vilket jag sedan kan betrakta min kroppsliga inlärning ur ett nytt perspektiv; genom glaset.

Inom en yrkesgrupp finns det en samlad kunskap och ett yrkeskunnande. En stor del av denna kunskap är outtalad och svårdefinierad. När man överför arbetet till en datormiljö kan det vara av intresse att utforma programvaran på ett sådant sätt att användarna får möjlighet att utnyttja detta kunnande även här.

Genom att undersöka hur användare arbetar med ett verktyg, som uppenbarligen är designat för att hjälpa användare genom att låta dem utnyttja sin tidigare kunskap inom området, vill vi söka svar på hur detta kan fungera och vilka för- och nackdelar det medför.

Det verktyg vi använde för vår undersökning var Reason 2.5, ett musikprogram som erbjuder en simulering av en verklig studiomiljö.

Vi har under testerna sett tydliga tecken på att användarna utnyttjar sitt tysta kunnande i stor utsträckning då de arbetar med gränssnittet. Det stora användandet av metaforer och simuleringar gör att användarna känner igen sig, men det innebär också begränsningar i möjlig arbetsgång. Vi har även sett att man med denna typ av gränssnitt kan erhålla en låg inlärningströskel utan att inskränka på experters möjlighet att arbeta effektivt. Den låga inlärningströskeln är dock beroende av användarens tidigare erfarenhet. Ett simulerat gränssnitt bidrar till konserverandet av den traditionella bild av musikproduktion som är djupt rotad inom yrkesgruppen..