Academic literature on the topic 'Underhåll'

Radial-velocity and photometric observations of eclipsing binaries allow one to estimate the masses of the stars in such systems, their relative brightnesses and sizes. If polarization variations are detected throughout the binary period, one may confirm the inclination of the system. All three types of information are available for V444 Cygni and CQ Cephei, see Underhill, Yang, and Hill (1988a,b), Underhill, Gilroy, and Hill (1990), and the references quoted in those papers.

Examensarbetet utfördes på Scania Industrial Maintenance. Historiskt på Scania har intervallerna för det förebyggande underhållet (FU) på produktionsutrustningen bestämts baserat på kalenderdatum. Då kalenderdatum inte tar hänsyn till produktionsutrustningens faktiska användning så anpassas inte underhållet efter användningen. Detta kan leda till att för mycket eller för lite underhåll utförs i förhållande till användandet. Om för mycket underhåll utförs är detta kostsamt eftersom arbete och utbyten av reservdelar utförs i onödan. Samtidigt som för lite underhåll leder till att maskinerna går sönder när dom är planerade att användas vilket är väldigt kostsamt för företaget. På grund av detta önskar Scania att övergå till att utöver det kalenderbaserade intervallet även kunna bestämma intervallerna för det förebyggande underhållet baserat på produktionsvolymen. Målet med arbetet var att ta fram metoder samt process vilka beskriver hur Scanias fabriker i Södertälje, inom ramen för Future Powertrain Program (FPP), ska övergå till ett underhållsintervall baserat på volym. Dessa metoder ska sedan testas i två piloter, en pilot på Scanias axel- och växellådsmontering och den andra piloten på Scanias motorbearbetning. För att öka projektgruppens kunskap inom de ämnen vilka innefattades av projektet utfördes litteraturstudier på rapporter, artiklar och i faktaböcker. Litteraturstudier utfördes även under arbetets gång på sådant som inte täckts av arbetets initiala litteraturstudie. Utöver litteraturstudien har även en dokumentstudie utförts på företagets interna dokument och omfattade bland annat beredningsprocessen och instruktioner för Maximo vilket är det underhållsystem som används på Scania. Vidare utfördes även intervjuer av personal på Scania IM och Scania under arbetets gång då projektmedlemmarna önskade få insikt i verksamheten och de befintliga arbetssätten. Genom att avgränsa arbetet har fokuset legat på att realisera teorin på ett mindre område för att undersöka ifall denna omställning är möjlig att genomföra. De utvalda pilotområdena på DT och DM studerades i avseende på både organisation och produktionsutrustning. Dessa studier tillsammans med projektets litteraturstudie och dokumentstudie låg sedan som grund vid framtagandet av metoderna. De inom projektet framtagna metoderna testades i pilot på de utvalda områdena och utrustningarna. Piloterna vilka utfördes inom projektet var lyckade och Scania har som avsikt att inte återgå utan i stället utvidga områdena där projektets framtagna metoder ska användas. Resultatet av detta arbete är att det kommer utföras ett mer exakt underhåll i förhållande till det kalenderbaserade underhållet. Projektgruppen kunde även konstatera att säkerheten i verkstäderna skulle kunna höjas vid tillämpning av projektets framtagna metoder. Detta då underhållet som utförs på t.ex. nödstopp eller andra säkerhetsfunktioner utförs i proportion med utrustningens användning, därmed kan säkerheten säkerställas även vid höga produktionstakter. Metoderna framtagna inom projektet tar hänsyn till ifall utrustningen omfattas av garanti eller myndighetskrav. Dessutom tar de hänsyn till förebyggande underhållets längd och om FU:t omfattar ronder, underhåll för operatörer (UFO), periodiska utbyten eller säkerhet. Alla dessa faktorer påverkar vilka åtgärder som ska vidtas på det kalenderstyrda och volymbaserade FU:t vilket resulterar i en anpassad och förbättrad FU plan.
The thesis project was performed at Scania Industrial Maintenance. Historically, the intervals of the preventive maintenance for the production equipment have been determined based on calendar dates. As the calendar date does not take the actual use of the production equipment into account the maintenance is not adapted to this use. This could lead to either too much or too little maintenance is being performed in relation to the use of the equipment. When too much maintenance is performed, work and replacement of spare parts are performed when not needed which brings unnecessary costs for the company. At the same time, too little maintenance will instead lead to breakdowns when the machines are planned to be used, which could be very costly for the company. Because of this, Scania now wishes to proceed to determine the intervals for the preventive maintenance based on the production volume. The objective of the work was to develop methods and processes that describe how Scania's factories in Södertälje, within the framework of the Future Powertrain Program (FPP), will transition to a maintenance interval based on volume. These methods shall then be tested in two pilots, one pilot at Scania's axle and gearbox assembly and the other pilot at Scania's engine processing. To increase the project group's knowledge of subjects covered by the project, literature studies were carried out on reports, articles and in fact books. Literature studies were also performed during the course of the work on subjects that were not covered by the work's initial literature study. In addition to the literature study, a document study was also performed on the company's internal documents and included, among other things, the preparation process and instructions for Maximo, which is the maintenance system used at Scania. The project group also conducted interviews with staff at Scania IM and Scania during the work as the project members wanted to gain insight into the business and the existing ways of work. By delimiting the work, the focus has been on realizing the theory on a smaller area to investigate whether this transition is possible to implement. The selected pilot areas located at DT and DM were studied with regards to both organization and production equipment. These studies, together with the project groups literature study and document study, were then used when developing the methods. The methods developed within the project were tested in pilots on selected areas and equipment. The pilots that were carried out within the project were successful and the aim for Scania now is not to return to calendar-based maintenance but instead expand the use of themethods developed by this project. The result of this work is that a more accurate maintenance will be performed in relation to the calendar-based maintenance. The project group could also state that the safety in the workshops could be increased when applying the project's developed methods. This is because the maintenance performed on e.g. emergency stops or other safety functions are performed in relation to the use of the equipment. The methods developed within the project takes into account whether the equipment is covered by warranty or regulatory requirements. They also take into account the length of the PM and whether the PM includes routes, operator maintenance, periodic exchanges or security. These factors decides which measures needs to be taken on the calendar-controlled and volume-based PM, which results in an adapted and improved PM plan.

The traditional view of maintenance is machine-based, where acute maintenance tasks are highly valued. Preventive maintenance is viewed as secondary and less desirable to work with. The more modern view is to regard maintenance as a process. The machine-driven tasks are still necessary but are viewed as a part of the big picture. The purpose of this study is to examine how to high light general difficulties concerning maintenance management to aid organizations to reflecting upon their own situation. The study is based upon a pilot study initiated by ProcessIT concerning relevant key figures in maintenance. Together with the empirical data from interviews investigating the interest for SSG Standard and the present maintenance management work, we analyse the findings in relations to research regarding maintenance in information technology (IT). Through this approach we show the general differences, independent of industries.

Föreställ dig en maskin som transporterar gods. På denna maskin placeras en sensor. Detta examensarbete undersöker möjligheten i att använda maskininlärning som metod för prediktivt underhåll baserat på data från sådana sensorer. Metodiken delas in i två delar. I den första delen skapas en binär klassificerare tränat på sensorvärden från normal maskinfunktion. Därefter är det möjligt att klassificera nya sensorvärden som normala eller som anomala värden. Tre olika klassificerare implementeras. Den andra delen är tillägnad testning av klassificerarna i relation till prediktivt underhåll genom simulering av maskinfel. Samtliga klassificerare uppvisar resultat som troliggör att klassificerarna kan användas för prediktivt underhåll baserat på det givna sensordatat.
Imagine a machine for cargo transportation. On this machine, there is a sensor. This thesis examines the possibility of using machine learning as a method for predictive maintenance based on data from such sensors. The methodology is split into two parts. In the first part a binary classifier is trained on sensor data from normal machine function. Subsequently it is possible to classify new sensor data as normal or as anomalous. Three different classifiers are implemented. The second part is dedicated to test the classifiers in relation to predictive maintenance by simulating machine fault. All classifiers exhibits results which are in favor of its use in predictive maintenance based on the given sensor data.

Abstract Students at Mälardalen University have long performed their lab on a small turbojet engine in the course Aircraft Engine Technology. Since 2011, the engine has been dysfunctional. This was due to lack of maintenance. Since the lab has been an important element in teaching, the University had decided to get the engine functional again. This thesis project has been a request of Mälardalen University. The task we were assigned to was: 1. To make the engine functional. 2. Make the engine and the measuring equipment mobile. 3. Writing a brief maintenance program, such as what needs to be done before and after engine start. After we got the engine functional and mobile along with the measuring equipment, we have also developed a simple maintenance program which we strongly recommend in order to avoid similar accidents in the future. We also made suggestions on how to upgrade the engine and optimize it performance. Date: 29 Maj 2013 Utfört vid/Carried out at: Mälardalens Högskola Handledare vid MDH/Advisor at MDH: Mirko Senkovski Examinator: / Examinator: Tommy Nygren

I det moderna samhället utgör metaller en viktig del. Boliden Minerals AB är en stor aktör inom gruvindustrin och är verksamma i Sverige, Finland, Norge och på Irland. I en komplex bransch med varierande arbetsförhållanden och farliga miljöer för de som arbetar i gruvorna är säkerhet en grundpelare. Automation och underhåll är viktiga faktorer för en ökad säkerhet, produktivitet och driftsäkerhet. För att utvinna mineraler ur berg är borrning och sprängning en viktig del i processen. Gruvbrytning omfattar dagbrott och underjordsbrytning och i det här arbetet har borrningsprocessen vid underjordsbrytning studerats. Boliden har planer på att införa autonom borrning av ort- och fällsalvor, som en del i deras gruvautomationsprojekt. Som ett första steg för att öka produktionen och utnyttjandegraden för maskinerna vill de utföra autonom borrning under lunchuppehåll och skiftbyten. Syftet med arbetet var att möjliggöra autonom borrning genom att ur ett underhållsperspektiv förbättra driftsäkerheten för borriggarna. Målet var att kartlägga de fel som uppstår på borriggen samt att föreslå åtgärder för att minska driftstörningarna. Utifrån dokumentation och intervjuer har kartläggningar gjorts över vilka fel som uppstår på borriggarna, hur rutinerna ser ut för tillsyn och underhåll samt vilka larm borriggarnas styrsystem kan ge. Kartläggningen av fel som uppstår har först gjorts med övergripande kategorier för att sedan på detaljnivå studera de områden som står för de flesta felen. Insamlat data, intervjuer och egna observationer har legat till grund för att ta fram förslag till hur driftsäkerheten kan ökas för borriggarna. I linje med tidigare studier visade resultatet att de områden som står för de flesta felen är slangar, med ca 30 % av de totala felen, följt av matare, borrmaskin och styrsystem. I studien utgjorde dessa fel 80–90% av totalt antal fel. Det finns många orsaker till att felen uppstår. Det beror bland annat på miljön som maskinerna arbetar i, mänskligt handhavande, vibrationer och nötningar. Förutom de dokumenterade felen utför operatörerna olika drifts- och underhållsåtgärder på maskinerna. Det omfattar bland annat att fylla på olja och byta borrkrona när dessa blir nötta. Driftstörningarna utgör ca 6 % av den totala tiden då borrmaskinen står uppkopplad vid gaveln. Driftsäkerheten kan ökas ytterligare på de områden där de flesta felen uppstår genom att vidta olika åtgärder. Slangbrott kan minskas genom att skydda slangarna på utsatta ställen och ha ett tätare förebyggande underhåll. I övrigt handlar åtgärderna mycket om att underhåll ska utföras på rätt sätt, att rätt förutsättningar ska finnas för att utför underhållet och att möjliggöra övervakning av borriggen när det inte finns någon operatör på plats. För att i framtiden möjliggöra autonom borrning är det viktigt att operatörerna får rätt utbildning så att de kan systemet och förstår vinningen med att använda det. Vidare finns det många områden för fortsatt utveckling innan maskinerna kan borra helt autonomt och många av dessa områden utgör en stor utmaning på grund av dess komplexitet. Under hela resan är det också viktigt att fortsätta ha människan som utgångspunkt och ett högt säkerhetstänk.
Metals are an important part of the modern society. Boliden Minerals AB is a major player in the mining industry and is active in Sweden, Finland, Norway and on Ireland. In a complex industry with varying working conditions and hazardous environments for those who work in the mines, safety is a cornerstone. Automation and maintenance are important factors for increased safety, productivity and reliability. In order to extract minerals from rock, drilling and blasting is an important part of the process. Mining includes surface and underground mining, and in this work the drilling process for underground mining has been studied. Boliden plans to introduce autonomous drilling for drifting, as part of their mining automation projects. As a first step in increasing the production and utilization of the machines, they want to perform autonomous drilling during lunch breaks and shift changes. The purpose of the work was to enable autonomous drilling by improving the reliability of drilling rigs from a maintenance perspective. The aim was to identify the faults on the drilling rig and propose measures to reduce the operational disturbances. Based on documentation and interviews, mapping has been made on the errors that occur on the drilling rigs, the procedures for supervision and maintenance, and which alarms the drilling rig’s control system can provide. The mapping of errors that occur was first made with overall categories, then studied at the level of detail for the areas that accounts for most of the errors. Based on collected data, interviews and observations, suggestions have been made for how the reliability can be increased on the drilling rigs. In line with previous studies, the result showed that the areas that account for most of the faults are hoses, with about 30 % of the failures, followed by feeder, rock drill and steering system. In the studie, these errors accounted for 80-90% of total errors. There are many reasons why the error occurs. Some of the biggest contribution factors are the environment in which the machines work, human handling, vibrations and wear and tear. In addition to the documented errors, operators perform various operating and maintenance measures on the machines. It includes filling oil and changing drill bits when they are worn out. The operating disturbances account for about 6% of the time when the drilling machine is in use. The reliability can be increased in areas where most of the errors arise by taking different actions. Hose breaks can be reduced by protecting the hoses in exposed areas and having a more throughout preventive maintenance. Other measures are to ensure proper maintenance, that the right conditions are provided and to enable monitoring of the drilling rig when there is no operator in place. In order to enable autonomous drilling in the future, it is important that operators get the right training so that they learn how to handle the system and understand the gain of using it. Furthermore, there are many areas for further development before the machines can drill completely autonomously and many of these areas represent a major challenge due to its complexity. Throughout this journey, it is also important to have a human-centered approach and a high level of security.

Den här rapporten berättar om mitt examensarbete inom förebyggande underhåll på Pappersmaskin 12 hos Holmen Paper i Hallstavik. Förebyggande underhåll är en väldigt viktig del av underhållsarbetet för att öka anläggningens tillgänglighet. Ett stopp kostar upp mot 100tkr per timme så även en liten ökning i tillgänglighet kan spara stora pengar. De frågeställningar som rapporten ämnade att svara var: - Hur ser ett optimalt förebyggande underhåll ut? - Varför går motorer sönder, finns det något samband mellan motorhaverier? - Finns det vissa problempositioner i processen, och hur ska FU utformas där? - Hur ser det förebyggande motorunderhållet ut på Hallstaviks pappersbruk idag? - finns det likheter/skillnader mellan det arbetet och leverantörernas rekommendationer? För att visa på detta så genomfördes intervjuer med personal, genomgång av data från historiska arbetsordrar samt studiebesök vid ABB service center.  I rapporten beskriver jag olika rekommenderade underhållsåtgärder och jämför dessa med hur man arbetar i Hallstavik. Utöver detta så presenterar jag resultat på vilka positioner det är mest problem med och vilka symptom och orsaker som visats i samband med att en arbetsorder har skrivits. Det framgick att den position som var hårdast drabbad var motorn för formervalsen och att den vanligaste orsaken var vibrationer.

Moderna tillverkningssystem består vanligen av automatiserade och flexibla maskiner som opererar under höga hastigheter och bidrar till en mer flexibel och effektiv produktion (Savsar, 2006). Samtidigt som maskiner utrustning blir allt mer teknologiskt avancerade blir de också mer komplexa och svårare att kontrollera vilket ökar betydelsen av underhåll och underhållsrelaterade aktiviteter (Savsar, 2006). Att ha en tydlig underhållsstrategi är betydande då underhåll påverkar driftsäkerhet, kvalitet, direkta och indirekta kostnader i verksamheten (Wang, et al., 2007). Underhållsstrategier definieras som uppsättningen av olika underhållsåtgärder och den generella strukturen av hur dessa åtgärder är sammansatta (Pintelon, et al., 1999). Denna studie är utförd på Volvo Construction Equipment Operations i Eskilstuna. Fallföretagets fabrik är utrustad med varierande maskiner med olika tillförlitlighetskrav, säkerhetsnivåer och feleffekter. Underhållsstrategin som används på fallföretaget är idag främst avhjälpande underhåll och tidsbestämt kalenderstyrt förebyggande underhåll. Creehan (2005) förklarar att det enligt grundläggande statistiska koncept är lämpligt att påstå att det finns två fundamentala fel inom ett underhållssystem. Sannolikheten att förebyggande underhållsaktiviteter utförs i onödan samt sannolikheten att fel förekommer mellan korrekt utförda förebyggande underhållsaktiviteter. Denna studie syftar till att utreda ett tidsbestämt förebyggande underhåll och jämföra för och nackdelar med intervaller baserat på kalenderdagar eller drifttider. Frågor som ställts är vilka strategier som finns och när tidsbestämt underhåll är att föredra, för och nackdelar med att basera förebyggande underhåll på kalenderdagar och drifttider. Resultatet visar på att det finns en variation i drifttider mellan maskiner på fallföretaget samt att det är främst drifttiden som påverkar slitage av komponenter. Det innebär att maskiner är i behov av underhåll vid olika tidpunkter. För att minska sannolikheten för att underhåll utförs för ofta eller sällan bör drifttider tas med utformningen av underhållsstrategi.  Studien har avgränsats till ett fallföretag och en produktionscell med fyra bearbetande maskiner.

The chapter considers influential definitions of terms like “mysticism,” “mystical,” or “mystical experiences” as formulated by two of the most prominent scholars of mysticism of the twentieth century. The influence of William James to the study of mysticism and his famous four marks of a mystical state is observed. The influence of Evelyn Underhill to the study of mysticism and her defining characteristics of what is true mysticism is observed. The various forms of visionary experiences and locutionary experiences (mystically hearing voices) are studied and the nuances between mystical and visionary experiences are considered. Critiques of the work of James and Underhill are offered and brief case studies of three modern mystics—Maria Valtorta, Therese Neumann, and Gemma Galgani—are considered in support of the critiques.

Notes taken by Winthrop Pickard Bell, Robert Underhill, Sinclair Kerby-Miller, and George Perrigo Conger during the introductory class ‘Philosophy A: History of Philosophy’, which Whitehead taught for four sessions. In these four lectures, he discusses the formation of modern science, with a particular focus on Isaac Newton, but also Galileo, Kepler, Descartes.