Dissertations / Theses on the topic 'Underprisöverlåtelser'

Ett företag kan genom en omstrukturering överlåta en näringsverksamhet till en utomstående person för att kunna bedrivas vidare i en ny företagsfrom istället för att verksamheten avslutas. En omstrukturering kan äve ske inom en koncern eller mellan olika bolag som ägs av en och samma fysiska person. Huvudregeln är att om en överlåtelse görs till ett pris som understiger marknadsvärdet ska uttagsbeskattningsreglerna i 22 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL, tillämpas. Till huvudreglen finns det undantag och en av undantagsreglerna framgår av 23 kap. IL och gäller för underprisöverlåtelser, dvs. försäljning av tillgångar till priser under marknadsvärde. I 23 kap. IL finns det ett antal villkor som måste vara uppfyllda för att det ska kunna föreligga en kvalificerad underpirsöverlåtelse. Ett av villkoren som uppsatsen utgår ifrån är 23 kap. 17 § IL som reglerar självaste överlåtelsen. Överlåtelsen ska avse en hel verksamhet, verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhetsgren. Vad som avses med begreppet verksamhetsgren är oklart då det varken av lagtext eller förarbeten tydligt framgår vad som faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren eller hur begreppet ska tolkas. För att veta vad som avses med verksamhetsgren kan definitionen i 2 kap. 25 § IL ge vägledning. I paragrafen framgår det att tillgången ska lämpa sig för att avskiljas till en självständig rörelse. Vad som menas med rörelse kan definitionen utläsas ur 2 kap. 24 § IL. Eftersom att 2 kap. 25 § IL gäller för både underprisöverlåtelser i 23 kap. IL och verksamhetsavyttringar i 38 kap. IL har diskussioner förts huruvida begreppet ska tolkas enligt EU-rätten. Ska definitionen i 2 kap. IL kunna tillämpas för två olika transaktioner? Hur begreppet ska tolkas är omdiskuterat i doktrinen och mycket talar för att det är en fråga för domstolen att döma i. För att företag, innan de genomför en omstruktuering, ska veta om tillgången de vill överföra ses som en verksamhetsgren eller inte hade det underlättat om det gick att utläsa riktlinjer ur praxis om vilka tillgångar som utgör en verksamhetsgren och hur begreppet ska tolkas. Eftersom det varken av lagtexten eller förarbeten går att utläsa hur begreppet verksamhetsgren ska tolkas kan ledning sökas i praxis. I uppsatsen lyfts ett antal praxis från domstolen men också förhandsbesked från Skatterättsnämnden, SRN, som har prövat frågan om en typ av tillgång ses som en verksamhetsgren. Eftersom en bedömning görs från fall till fall kan det vara svårt att finna riktlinjer som skulle gälla i alla situationer. Av domstolens och SRN:s bedömning har det inte heller framgått på ett tydligt sätt hur deras bedömning har gjorts i det aktuella fallet. Detta gör det svårt att veta hur deras diskussioner har gått och vad som faktiskt har legat till grund i bedömningen. Men trots detta skulle man kunna utläsa ett fåtal riktlinjer även fast de inte är på någon detaljerad nivå.

En överlåtelse kan ske till underpris för att omstrukturera en verksamhet. För att inte de olika parterna i överlåtelsen ska uttags-, utdelnings- samt tjänstebeskattas förutsätts att överlåtelsen är en kvalificerad underprisöverlåtelse. Definitionen i svensk rätt av en kvalificerad underprisöverlåtelse är att ett antal villkor ska vara uppfyllda samt att överlåtelsen ska ske utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det är klart i svensk rätt att den öppna ersättning som betalas vid en överlåtelse ska beaktas. Mer debatterat är om dolda ersättningar såsom en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser. Om arbetsprestationen kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelser riskerar den totala ersättningen att hamna på eller över marknadsvärdet vilket leder till att de berörda parterna i överlåtelsen uttags-, utdelnings- eller tjänstebeskattas. Frågan är således om en arbetsinsats kan utgöra underlag för beräkning av ersättning vid kvalificerade underprisöverlåtelse.

Sammanfattning

Företag med koncernbidragsrätt har en möjlighet att överföra enstaka till-gångar till underpris utan att tillgångens övervärde uttagsbeskattas. För att få genomföra en kvalificerad underprisöverlåtelse som leder till undantag från uttagsbeskattning finns ett villkor i 23:16, 1 st. IL. Villkoret stadgar att för-värvaren måste vara skattskyldig för tillgången i Sverige. Det innebär att moderbolag inte kan genomföra gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbolag utan att transaktionen leder till uttagsbeskattning. Syftet med uppsatsen är att utreda om det nämnda villkoret strider mot EU-rätten.

Villkoret i 23:16, 1 st. IL, utgör en inskränkning av etableringsfriheten då transaktioner till ett bolag som har hemvist i en annan medlemsstat särbe-handlas i relation till en intern transaktion. Då inskränkningen utgör en sär-behandling på grund av bolagens skattemässiga hemvist kan inskränkningen rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse. Det tvingande all-mänintresse som villkoret i 23:16, 1 st. IL, söker att uppnå är att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.

Det är inte möjligt att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas be-skattningsrätt vid gränsöverskridande underprisöverlåtelser till ett dotterbo-lag genom att tillämpa mindre ingripande åtgärder än det villkor Sverige har uppställt. Bestämmelsen i 23:16, 1 st. IL, står således i proportion till syftet att upprätthålla fördelningen av medlemsstaternas beskattningsrätt.

Inskränkningen i etableringsfriheten som det svenska villkoret utgör kan så-ledes rättfärdigas med hänsyn till ett tvingande allmänintresse som dessutom är proportionerligt till syftet villkoret söker att uppnå.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar.

Uppsatsens utreder skatterättsligt accepterade omstruktureringar genomförda enligt reglerna om underprisöverlåtelser och skattefrihet på näringsbetingade andelar inför försäljning av fastigheter, så kallade paketeringar.

 

Begreppet omstrukturering sammanfattar ett antal olika typer av överförning av fastigheter, aktier med mera som sker mellan bolag och andra juridiska personer inom en koncern eller där det förekommer en intressegemenskap mellan parterna. Anledningen till att göra en omstrukturering kan vara flera men i denna uppsats behandlas de omstruktureringar som syftar till att få tillstånd en skattefri försäljning av fastigheter.

En underprisöverlåtelse av en tillgång mellan två koncernbolag kan omfattas av tvåolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa två lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rättsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas är inte klart. I de situationer där det inte föreligger någon regelkonkurrens är det osäkert hur de två lagstiftningarna förhåller sig till varandra. Problemet ligger i att förhållandet inte har behandlats tillfredsställande i varken lagstiftning eller förarbeten. Det lämpligaste sättet att komma till tals med problemet är att lagstiftaren reder ut det hela genom lagstiftning.

Syftet med denna uppsats var att studera gränsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vårt syfte använde vi oss av den så kallade rättskälleläran vilket innebär att vi läste lag och förarbetena till dessa. Vidare läste vi även rättsfall och doktrin.

Efter att ha studerat rättskällorna insåg vi att lagen är väldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Därför fick vi koncentrera oss på vad praxis säger. Utifrån den praxis vi studerat kunde vi se att det inte finns någon klar gräns mellan en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Vi har kunnat se en klar tendens till att det mesta godkänns av SRN, när överlåtelsen inte godkänns av SRN saknas de formella förutsättningarna.

Vi har sett att de förändringarna som gjorts från gammal praxis till dagens lag har lett till att det är lättare att få en tillgång klassad som en verksamhetsgren vid en underprisöverlåtelse. Vi har även funnit att gällande lag och nuvarande praxis motsäger varandra.

Slutligen har vi presenterat vad vi anser som gällande rätt.

I Sverige samt internationellt är företagskoncerner någonting som är frekvent förekommande. När aktiebolag växer och expanderar blir det allt vanligare att de sätter upp en koncernstruktur som i längden hjälper bolagen att fortsätta tillväxten. I dessa fall är det viktigt för ett företag att ha god förståelse för de skatterättsliga konsekvenserna som kan förekomma, saknar ett skattesubjekt förutsebarhet vid tillämpning av skatterättsliga regler kan det leda till ekonomiska påfrestningar för företaget. När en koncern ska överföra tillgångar mellan bolagen eller när en omstrukturering sker, är det inte helt ovanligt att begreppet verksamhetsgren blir aktuell. Vad som faktiskt anses utgöra en verksamhetsgren enligt definitionen i 2 kap. 25 § IL har varit ett ämne som skapat flera olika tolkningsproblem och medfört att flera förhandsbesked begärts från SRN samt att mål tagits upp till HFD. Det kom år 2010 ett förhandsbesked från SRN som beslutade att två typer av immateriella rättigheter kan utgöra en verksamhetsgren. Men trots detta beslut finns det rum att utreda om alla typer av immateriella rättigheter kan utgöra en verksamhetsgren. Med anledning av detta kommer denna studien främst att försöka undersöka om alla olika typer av immateriella rättigheter har möjlighet att utgöra en verksamhetsgren enligt 2 kap. 25 § IL. För att försöka besvara detta kommer en genomgående förklaring ske av hur ett aktiebolag ser ut samt hur en omstrukturering påverkar företag. Studien kommer även jämföra fyra olika rättsfall som behandlar begreppet verksamhetsgren, för att kunna försöka uppnå klarhet inom ämnet. Det ställs höga krav på lagstiftaren för att försöka uppnå en förutsebarhet i lagen, detta föranleder att en diskussion inom ämnet kring att begreppet verksamhetsgren som preciseras i 2 kap. 25 § IL kan anses vara för vag. Studien kommer att utreda kring de rättssäkerhetsaspekter som kan förekomma om en lag är vag samt om den fungerar ihop med viktiga rättsprinciper inom skatterätten. Det blir därför viktigt att i studien utröna om det finns några rättssäkerhets- och praktiska problem med termen verksamhetsgren. För att besvara den frågan kommer det i studien diskuteras kring legalitetsprincipen, neutralitetsprincipen och lagtolkning, då de är centrala för att besvara frågan om det finns rättssäkerhets- och praktiska problem med begreppet. Problematiken som kan uppstå med att begreppet verksamhetsgren inte förklaras tydligt i lagtext kan leda till flertalet problem för rättstillämparen och det kan även bidra till att enskilde utsätts för skattemässiga konsekvenser med anledning av att det saknas förutsebarhet i lagrummet. Studien kommer med stöd av ett analyskapitel och en slutsats belysa för läsaren om alla olika typer av immateriella rättigheter faktiskt kan utgöra en verksamhetsgren i enlighet med 2 kap. 25 § IL. Studien kommer även att besvara om det finns eventuella rättssäkerhets- och praktiska problem med begreppet verksamhetsgren.

I Sverige finns idag ett flertal olika företagsformer att välja mellan. Några av de företagsformerna är exempelvis enskild firma och aktiebolag. En näringsidkare kan ha startat en enskild firma som efter några år har expanderats. Näringsidkaren har då möjlighet att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Den enskilda firman är en egen fysisk person och när en ombildning sker blir aktiebolaget sin egna juridiska person. Vid ombildning av företagsform finns det ett flertal krav men även skattemässiga aspekter att ta hänsyn till. En ombildning från enskild firma till ett aktiebolag kan ske på två olika sätt, genom inkråmöverlåtelse eller apportemission. Tillgångarna som finns i den enskilda firman måste överlåtas på ett korrekt sätt. Här ska därför uttagsbeskattnings- och underprisöverlåtelsebestämmelserna tillämpas. Dessa bestämmelser finns reglerade i 22 och 23 kap. Inkomstskattelagen (1999:1229). Definitionen av uttag är när näringsidkaren har till syfte att ta ut tillgången från verksamheten. Det kan antingen vara för att överlåta till en annan näringsverksamhet eller för privatbruk. Detta kan då leda till att näringsidkaren blir uttagsbeskattad för tillgången. För att undvika uttagsbeskattning, finns underprisöverlåtelsebestämmelserna i 23 kap. IL. I 23 kap. 14 – 29 §§ IL finns dessa bestämmelser reglerade och de ska vara uppfyllda för att det ska betraktas som underprisöverlåtelse.  En maskin är den tillgången som används i scenariot i detta arbete. För att undvika att skattekonsekvenser uppstår, ska maskintillgången värderas på ett korrekt sätt. Det finns ett samband mellan redovisning och beskattning som påverkar näringsverksamheten. Görs redovisningen på ett korrekt sätt, blir det lättare att se hur maskintillgången ska värderas vid en ombildning. Värderas tillgången på ett korrekt sätt behöver det inte ske någon uttagsbeskattning för tillgången vid ombildningen. Följs bestämmelserna som krävs vid en ombildning och vid värdering av tillgången, underlättas procedurerna för näringsidkaren. Detta har även en påverkan på näringslivet.

All small- and medium-sized family owned enterprises need to sooner or later undergo a change of ownership. When the elder generation is approaching their retirement they have to make a choice; either hand over the business to the younger generation or sell it to an outsider. The succession of the family owned business can create a life long dilemma for the entrepreneur. From the view of taxation there are, according to current legislation, no reasons to plan the succession to the younger generation. If no preparation has been done, the optional law system concerning inheritance will divide the property left. This can result in undesired effects, such as shattering the ownership. To plan the succession of generations can be costly and time consuming but contributes to favourable effects. The entrepreneur has the opportunity to decide how the company will be operated in the future with legal transactions. The younger generation will have the opportunity to gain knowledge of the company routines and be educated in the position as executive director. This thesis describes how a succession of generations can be planned and executed. We have attached great importance to the methods gift and sale of the company shares for a price below market value. If the elder generation has attained economic security, a succession of generations throughout the gift method are a good alternative. This method demands that some mandatory requirements are fulfilled. Gift enables for the elder generation to transfer the family business to the younger generation during their lifetime without any taxation. A sale of shares to the younger generation for a price below the market value gives the older generation a compensation that can be used to enhance their standard of living or compensate other offsprings. However, the older generation will more likely be taxed on a part of the sale. We do not consider today’s Swedish tax legislation, concerning succession of generations, compatible to fundamental taxation principles.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas. Från och med 1 januari år 2014 är det obligatoriskt för svenska onoterade aktiebolag att tillämpa något av de regelverk som BFN utformat. Enskilda firmor behöver dock inte tillämpa ett K-regelverk men möjligheten finns under förutsättning att de uppfyller kraven för att upprätta ett förenklat årsbokslut.Syftet med studien har varit att påvisa de redovisnings- och skattemässiga effekter som kan bli aktuella vid en företagsombildning, där en enskild firma skall ombildas till ett aktiebolag. I denna studie antas företagen tillämpa något av K-regelverken då de upprättar sin redovisning. K-regelverken har därför varit utgångspunkten för att studera redovisningsskillnader mellan de olika företagsformerna. Dessa eventuella redovisningsskillnader har vidare legat till grund för att fastställa skattemässiga effekter. Övriga skattemässiga effekter som kan uppkomma har studerats utifrån det perspektiv då den faktiska ombildningen sker. Utöver att studera de redovisnings- och skattemässiga effekterna har de skatterättsliga principerna legat till grund för att analysera i vilken mån regelverken är förenliga med dessa.Studien har genomförts med en kombination av en deskriptiv och komparativ analys, där innehållet i K-regelverken har studerats och jämförts med varandra. Typfall har upprättats för att tydligt påvisa de eventuella skillnader som kan förekomma i redovisningen beroende av om företaget är en enskild firma eller ett aktiebolag, vilka tillämpar olika regelverk.Efter genomförd studie kan vi konstatera att en företagsombildning kan resultera i både redovisnings- och skattemässiga effekter. Den totala effekt som en ombildning resulterar i beror till viss del på vilken typ av tillgångar och skulder det specifika företaget har, eftersom de värderas på skilda sätt enligt de olika K-regelverken. Sett till enbart den skattemässiga effekt vid en ombildning påvisar studien att den har sitt ursprung i hur företaget väljer att ombildas, det vill säga om hela verksamheten eller bara enstaka tillgångar överlåts. Dessa faktorer bör därför beaktas innan valet att ombilda en enskild firma till ett aktiebolag tas.
Program: Civilekonomprogrammet

År 2003 infördes lagstiftning som innebar att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffades. Syftet med lagstiftningen var att eliminera den principiellt felaktiga kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn som tidigare regler gav upphov till och att åtgärda den faktiska asymmetri som uppkommit genom internationell skatteplanering. Redan i och med de förarbeten som föranledde avskaffandet förutsågs att detta kunde leda till att dyrbarare tillgångar som producerats inom en koncern skulle komma att paketeras. En paketering går i princip till på så sätt att ett företag i en koncern inledningsvis avyttrar den ifrågavarande tillgången till ett dotterföretag. Överlåtelsen ska då enligt reglerna om underprisöverlåtelser behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning motsvarande dess skattemässiga värde. Därefter säljs andelarna i dotterföretaget externt, dvs. till en aktör utanför koncernförhållandet, till marknadsvärdet. Andelarna är i normalfallet att anse som näringsbetingade, och då avyttrande av sådana inte är skattpliktigt sker sålunda ingen kapitalvinstbeskattning, vilket skulle ha varit fallet vid en direktförsäljning. Det ansågs dock inte motiverat att införa generella regler som motverkade detta. På grund av långa avskrivningstider för byggnader får förpackningar av just fastigheter stor ekonomisk betydelse, och för att säkerställa att skattereglerna inte särskilt gynnar vissa branscher eller vissa företag inom samma bransch har det ansetts motiverat att utreda de samhällsekonomiska effekterna av paketering. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 11 juni 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Betänkandet redovisades i mars 2017 genom SOU 2017:27, och omfattande lagändringar på området kom härigenom att föreslås. I denna uppsats ämnar jag framför allt se över de i utredningen framlagda förslagen, och uppsatsens huvudsakliga syfte är att bedöma om förändringarna utgör en lämplig utveckling på området.

Sverige har ett av världens högsta skattetryck vilket medför att det alltid varit attraktivt med skatteplanering och skatteundandragande aktiviteter för att finna förmånligare skattesituationer. Ett regelverk som kan anses ge upphov till att många skattskyldiga försöker finna förmånligare skattesituationer i form av skatteundandragande aktiviteter är de så kallade fåmansföretagsreglerna som innebär för de som träffas, att beskattning kan komma att ske i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst.

Ett förfarande som blivit uppmärksammat i praxis och som framställningen är koncentrerad på, är då en svensk fåmansföretagare överlåter sina andelar till underpris till ett av honom ägt holdingbolag i ett annat land beläget inom EES-området, som i sin tur överlåter andelarna till marknadspris till en extern köpare i Sverige. Sedan Sverige omarbetat sin lagstiftning avseende underprisöverlåtelser av kapitalvinstbeskattade tillgångar efter påtryckningar från EG-domstolen kan dessa överlåtelser göras till utländska bolag belägna inom EES-området utan att uttagsbeskattning blir aktuell. Efter utflyttning från Sverige undkommer den skattskyldige svensk skatt. Det har uppstått frågor kring om det går att bortse från det utländska holdingbolaget och istället anse att fåmansföretagaren avyttrar sina aktier direkt till den externa köparen då det utländska bolaget endast används som mellanhand i syfte att undkomma svensk skatt. Förfarandet var för handen i RÅ 2008 not. 169 och framställningen syftar till att ur ett rättseffektivitetsperspektiv utreda om förfarandet kan angripas med hjälp metoder mot skatteflykt i svensk rätt där en närmare studie av principen om rättshandlingars verkliga innebörd, skatterättslig genomsyn och skatteflyktslagen omfattas. Syftet är vidare att utreda det eventuella behovet av en förändring av gällande rätt för att bidra till förbättrad rättseffektivitet i det här avseendet.

Principen om rättshandlingars verkliga innebörd innebär en omklassificering av den beteckning den skattskyldige åsatt rättshandlingen till rättshandlingens verkliga innebörd då det föreligger diskrepans mellan dess form och innehåll. De företagna rättshandlingarna i RÅ 2008 not. 169 kan inte omklassificeras då de är verkliga och inte felrubricerade. Det har genom RÅ 2004 ref. 27 konstaterats att det inte finns någon möjlighet att i praxis underkänna civilrättsligt giltiga rättshandlingar då de genomförts endast i skattesyfte. Att en sådan praxismetod mot skatteflykt inte existerar har även bekräftats genom RÅ 2008 not. 169. Av den anledningen kan inte förfarandet angripas med hjälp av skatterättslig genomsyn. Den enda möjligheten att angripa förfarandet är med hjälp av skatteflyktslagen. Enligt min åsikt bör förfarandet som var för handen i RÅ 2008 not. 169 kunna angripas med hjälp av skatteflyktslagen då de fyra rekvisiten för detta är uppfyllda. Skatteflyktslagen behöver därför enligt min mening inte genomgå en förändring för att uppnå högre rättseffektivitet.

Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige. Slutligen, efter köpet, likviderar det köpande aktiebolaget handelsbolaget och skiftar ut fastigheten till sig. Problematiken kring skatteupplägget handelsbolagslösningen är att det svenska aktiebolaget har tillgodoräknat sig fastighetens dolda värde, utan skattekonsekvenser, genom en förvärvad skattefri utdelning från de nederländska delägarbolagen. Det köpande aktiebolaget har samtidigt erhållit kapitalförlustavdrag i Sverige, som innebär att förlusten kan kvittas mot motsvarande kapitalvinster inom bolaget, och därmed minskas det skattemässiga underlaget. I samband med fastigheters långa avskrivningsperiod får dessa paketeringar stor ekonomisk betydelse. Frågan som uppstår är huruvida handelsbolagslösningen är lagenlig. Utifrån en rättsdogmatiskmetod behandlar vi problematiken genom en stegvis bedömning av transaktionerna.

I samband med första steget i handelsbolagslösningen behandlar vi huruvida överlåtelsen av fastigheten från det säljande svenska aktiebolaget till det svenska handelsbolaget uppfyller villkoren för en kvalificerad underprisöverlåtelse. Vi finner att underprisöverlåtelsen är kvalificerad och att uttagsbeskattning således inte inträder. I det andra steget uppkommer frågan om de nederländska delägarbolagen blir skatteskyldiga i Sverige för den kapitalvinst som uppkommer på de avyttrade andelarna i det svenska handelsbolaget. Utifrån förutsättningar och resonemang i rättsfall, kommer vi fram till att det inte föreligger någon skatteskyldighet i Sverige för de nederländska delägarna. I det tredje steget och sista steget ställs vi inför frågan om det köpande svenska aktiebolaget i samband med upplösningen av det svenska handelsbolaget har rätt att dra av den kapitalförlust som uppstår på andelarna. Bedömningen sker utifrån om förlusten kan anses vara verklig eller inte. Med stöd av praxis anser vi att kapitalförlusten är verklig och därmed avdragsgill.

I vår rättsutredning av de tre olika transaktionsleden, finner vi att dessa följer gällande rätt. Med beaktande av detta anser vi det vara av vikt att undersöka huruvida skatteflyktslagen kan tillämpas på typfallet. Med stöd av gällande rätt bör skatteflyktslagen inte bli tillämplig på det köpande svenska aktiebolagets taxering. Vi klargör istället om skatteflyktslagen kan angripa det säljande svenska aktiebolaget. I vår utredning finner vi att skatteflyktslagen inte är tillämplig på handelsbolagslösningen så som den artar sig i typfallet. Detta med stöd av vår gjorda rättsutredning samt de spekulationer som finns på området.

Vår slutsats är att det blir svårt att angripa de fastighetsbolag som har utnyttjat handelsbolagslösningen, åtminstone utifrån den konstruktion som föreligger i typfallet. Utifall det är lagstiftarens intention att förhindra denna typ av skatteupplägg, är det upp till denne att komma med ny lagstiftning som tar fasta på problematiken.

Swedish real estate companies have attracted a lot of attention by packaging industrial real estate in general partnership companies that are owned by foreign legal entities. This tax arrangement is a phenomenon that is referred to as the general partnership solution. In this thesis, we use a case example in which the partners in the Swedish general partnership are legal entities with Dutch nationality. The tax arrangement includes three transaction phases, where the first involves an under priced transfer of a commercial real estate from the selling Swedish private limited company to the Swedish general partnership. In the second phase, the Dutch partners trade their shares in the Swedish general partnership including the real estate to an external buying private limited company in Sweden. After the trade the buying Swedish private limited company liquidates the general partnership and transfer the real estate from the general partnership to itself. As a result of this tax arrangement a complex problematic arises when the Swedish private limited company obtain the hidden value in the real estate by receiving tax-free dividends from the Dutch partner companies. The buying Swedish private limited company simultaneously receive capital deficit tax deductions in Sweden, which means that losses can be settled by corresponding capital profits within the company, consequently reducing their tax base. The long depreciation period of real estates means that packaging represents great economical significance. The question that arises is whether the general partnership solution is consistent with Swedish law. Based on a juridical dogmatic method, we consider this complex of problems by means of a systematic assessment of the discussed transactions.

In the first step of the general partnership solution, we consider whether the transfer of real estate from the selling Swedish private limited company fulfils the conditions for a qualified under priced transfer. We find that the under priced transfer is qualified, and therefore withdrawal taxation does not occur.

In the second step, the arising question is whether the Dutch partner companies become liable for taxation in Sweden for capital profit generated from the disposed shares in the Swedish general partnership. According to the prerequisites and reasoning in legal cases, we find that tax liability in Sweden does not arise for the Dutch partners. In the third and final step, we are faced with the question whether the buying Swedish private limited company has the legal right to deduct the capital loss that results from the Swedish general partnership resolution. The assessment is based on whether the loss can be considered genuine. In accordance with case law we regard the capital loss genuine and therefore tax-deductible.

In our legal inquiry we conclude that the three different transaction phases comply with Swedish law. Considering this, we find it imperative to examine whether the Swedish tax evasion law can apply in the case example. By virtue of domestic law, it is not probable that the tax evasion law can apply on the buying Swedish private limited company’s taxation. In regards to the seller’s taxation, we clarify whether the tax evasion law can be applicable concerning the selling Swedish private limited company. We find that the tax evasion law is not applicable in the general partnership solution, in the form that it has in the case example. We support this statement with reference to our legal inquiry and referring to some speculations on the subject.

Our conclusion is that it would be difficult to deal with the real estate companies that have made use of the general partnership solution, at least in the construction that exists in the case example. It is up to the legislator to decide on whether to prevent this type of tax arrangement or not.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka villkor som skall vara uppfyllda för att uttagsbeskattning skall underlåtas vid en blandad överlåtelse av lagerfastighet i enskild näringsverksamhet och vilka skatteeffekter en underlåten uttagsbeskattning leder till för en enskild näringsidkare.

I uppsatsen utreds och analyseras den praxis som utvecklats för underlåten uttagsbeskattning vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter fram tills det att underprislagen trädde i kraft. Genom upplägg har det varit möjligt för enskilda näringsidkare att minska skattebelastningen vid överlåtelser av lagerfastigheter från över 60 procent till runt 13 procent. Centrala förhandsbesked i utredningen är bland annat RÅ 1981 not. 709, RÅ 1981 not. 710 och RÅ 1989 ref. 112 där Regeringsrätten godtagit benefika överlåtelser som givit den lägre beskattningen utan att givaren uttagsbeskattades. I ett nästa steg utreds lagstiftningsåtgärderna för att reglera i vilka fall uttagsbeskattning skall underlåtas och hur förändringarna förhåller sig till tidigare praxis. I utredningen är huvudsaklighetsprincipen och tillgångars skattemässiga karaktär tillsammans med kontinuitetsprincipen viktigt och har därför en central roll. Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 är av stort intresse för uppsatsens syfte då frågan i förhandsbeskedet avsåg just vilka villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter.

Förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 har tolkats av bland annat Skatterättsnämnden som att reglerna om underprisöverlåtelse i 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpliga vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Ett undantag är att ersättning som lämnas av mottagaren vilken överstiger omkostnadsbeloppet men understiger taxeringsvärdet för givaren inte skall tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet vid benefika överlåtelser av lagerfastigheter. Detta är en följd av huvudsaklighetsprincipen som tillämpas vid blandade överlåtelser av fastigheter. Vid blandade överlåtelser av andra tillgångar än lagerfastigheter skall dock ersättning som överstiger omkostnadsbeloppet tas upp som en intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare, vilket gör att det finns en skillnad i beskattning mellan olika tillgångar. Det måste anses föreligga en viss osäkerhet i Regeringsrättens resonemang och en tolkning enligt ovan är inte helt säker. Regeringsrätten antyder att lagstiftningen inte ger anledning att avvika från praxis avseende just benefika överlåtelser av lagerfastigheter. En tolkning som innebär att 23 kapitlet inkomstskattelagen är tillämpligt innebär dock att i princip all praxis skall bortses ifrån vad avser de villkor som skulle vara uppfyllda för underlåten uttagsbeskattning enligt praxis. Regeringsrättens formulering är därför märklig.

Den slutsats som kan dras av det utredda området är att uttagsbeskattning kan underlåtas vid blandade överlåtelser av lagerfastigheter under förutsättning att villkoren i 23 kapitlet inkomstskattelagen är uppfyllda. Detta innebär att något mer komplicerade upplägg är nödvändiga efter lagstiftningsåtgärderna för att minska skattebördan för enskilda näringsidkare som innehar lagerfastigheter och skall avyttra dem. Den tolkning av förhandsbeskedet RÅ 2004 ref. 42 som gjorts av Skatterättsnämnden kan inte garanteras vara korrekt och ett försiktigt tillvägagångssätt bör vara att föredra. Enligt reglerna i 23 kapitlet inkomstskattelagen är det bland annat möjligt med blandade överlåtelser av enskilda lagerfastigheter i ett större bestånd. Sådana överlåtelser var inte möjliga enligt tidigare praxis då endast överlåtelser av hel näringsverksamhet godtagits. Viss försiktighet bör som nämnt därför iakttagas.

Det har varit möjligt att paketera tillgångar i bolag sedan reglerna om näringsbetingade andelar infördes år 2003. Att paketera en tillgång i ett bolag innebär att det bolag som äger tillgången placerar denna i ett helägt dotterbolag, exempelvis genom en underprisöverlåtelse, för att sedan avyttra andelarna i dotterbolaget istället för att sälja tillgången direkt. Genom att paketera tillgångar på detta vis kan moderbolaget avyttra tillgångar utan att försäljningsvinsten ska näringsbeskattas. I och med att det blir andelar i ett helägt dotterbolag som moderbolaget säljer kan dessa andelar ses som näringsbetingade andelar. En vinst på näringsbetingade andelar ska inte tas upp till beskattning. Lagstiftaren förutsåg att detta skulle bli en följd av införandet av reglerna om näringsbetingade andelar, men förfarandet har ansetts vara alldeles för komplicerat att lagstifta emot. Det vanligaste paketeringsförfarandet är att fastigheter paketeras i dotterbolag. Fastigheter är den tillgång som generellt har högst värde, vilket gör det mycket lönsamt att sälja dem genom ett paketeringsbolag. Paketeringsförfarandet har under åren utvecklats till att bolagen använder oäkta bostadsrättsföreningar i vilka de paketera bostadsrätter. Det har inte varit helt klart hur andelarna i de oäkta bostadsrättsföreningarna skattemässigt ska klassificeras, vilket har lett till en omfattande rättspraxis som fram till år 2019 saknade prejudikat. Det avgörande för om det ska vara lönsamt för bolag att paketera tillgångar är om andelarna i paketeringsbolaget ska klassas som lagertillgångar eller som kapitaltillgångar. Om andelarna ska klassas som lagertillgångar ska andelsförsäljningen tas upp till beskattning, men om de ska klassas som kapitaltillgångar kan de ses som näringsbetingade andelar, vilka är undantagna från beskattning. En stor del av klassificering av andelar baseras på tidigare rättspraxis för när en verksamhet ska ses som en byggnadsrörelse, när handel med fastigheter ska anses föreligga samt paketering av fastigheter. Syftet med denna uppsats har varit att klargöra vilka kriterier den skattemässiga klassificeringen av andelarna i oäkta bostadsrättsföreningar baseras på och alltså när andelarna ska ses som lagertillgång respektive kapitaltillgång. Genom att analysera ett flertal rättsfall på området är slutsatsen att detta görs genom samma bedömning som för byggnadsrörelse, handel med fastigheter och paketering av fastigheter. Det som avgör om andelarna ska ses som lagertillgångar eller kapitaltillgångar är om bolaget kan anses bedriva yrkesmässig handel med bostadsrätter. Det avgörs i sin tur genom att beakta antal sålda bostadsrätter, försäljningsfrekvensen, innehavstiden och bolagets syfte med förvärvet av bostadsrätterna. Prejudikatet HFD 2019 ref 47 klargjorde att en bostadsrätt inte kan jämställas med ett värdepapper samt att vägledning i andelsklassificeringen kan hämtas från rättspraxis rörande handel med fastigheter.