Relevant bibliographies by topics / Undersköterska

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Undersköterska'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 18 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Undersköterska.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Undersköterska"

1

Hagström, Gun, Henny Olsson, and Jerzy Leppert. "Delegering av arbetsuppgifter från sjuksköterska til undersköterska — resultat av en studie på medisinska och kirurgiska vård-avdelningar." Nordic Journal of Nursing Research 18, no. 2 (1998): 42–47. http://dx.doi.org/10.1177/010740839801800209.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Undersköterska"

1

Vedmar, Alexandra. "UNDERSKÖTERSKA I HEMVÅRDEN." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26205.

Full text
Abstract:
Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser<br>NURSINGPERSONELL IN HOMECARE, A QUALATIVE INTERWIEVSTUDY CONCERNING HOW NURSINGPERSONELL SEE THEM SELF AS PROFFESSIONALLS.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Martinsen, Ranveig. "Silviasyster : expert eller undersköterska." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1137.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hillered, Amanada, and Anna Kågestad. "Arbetsmotivation hos undersköterskor : En kvantitativ studie inom äldreomsorgen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241811.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci &amp; Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden. Studien utgår även från tidigare forskning som berör arbetsmotivation hos Japanska undersköterskor som arbetar på sjukhus, samt forskning om sjuksköterskors arbetsmotivation. Ur resultatet kan utläsas att de faktorer som undersköterskorna främst motiveras av i sitt arbete är att få möjlighet till att hjälpa andra människor via sitt yrke och därmed känna sig behövda och betydelsefulla samt att känna gemenskap och samhörighet, främst med arbetskollegor. Vidare framkommer det ur resultatet att undersköterskorna motiveras av att få uppskattning, främst från brukare. Att självförverkligas och stimuleras via sitt arbete samt att få utveckla och nyttja sina yrkeskunskaper påverkar också arbetsmotivationen. Dessutom kan undersköterskornas arbetsmotivation härledas från känslan av att känna trygghet i sin anställning och i sitt arbete.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hofvander, Alice. "Undersköterskans yrkesroll : En kvalitativ studie om implicita och explicita regler och förväntningar i undersköterskans yrke." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64331.

Full text
Abstract:
Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar. Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrketför att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretiskdefinition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Barbu, Sandra, and Joy Dirland. "Undersköterskors uppfattning om oral hälsa och munvård på cancerpatienter : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14041.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ”oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat”. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Bomark, Niklas. "Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun : ett kvalitativt scenario om kostnader för ohälsa hos en undersköterska." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1846.

Full text
Abstract:
<p>Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.</p><p>Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder – kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig. En orsak är enligt vissa forskare att de ansvariga har accepterat myten om att personalaktiviteter inte kan värderas i kvantitativa termer. Det är här, i bakvattnet av den personalekonomiska forskningen, som syftet med uppsatsen ligger. Syftet har varit att påvisa Omsorgsförvaltningens kostnader för ohälsa, kopplad till en undersköterska inom en enhet vid Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Min intention med uppsatsen har varit att synliggöra hur en ekonomisk argumentation kan föras kring ohälsa bland en undersköterska inom enheten. I ett vidare perspektiv är min vision att öka kunskapen och medvetenheten om hur personella resurser kan hanteras mer effektivt inom kommunens organisation. Uppsatsen har grundat sig på en kvalitativ inriktning med en abduktiv forskningsansats. Undersökningarna har genomförts genom personliga intervjuer och genom en enkätundersökning med berörd personal inom Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Kostnader som diskuterats i uppsatsen kan främst ses kopplade till tre huvudområden. För det första, den ohälsa som leder till att personal är sjuknärvarande på arbetsplatsen. För det andra, den ohälsa som leder till att personalen är sjukfrånvarande och för det tredje, den ohälsa som leder till att någon form av rehabiliteringsåtgärd måste initieras. Uppsatsen mynnar ut i en figur som sammanställer de kostnader som analyserats och beräknats i uppsatsen.    </p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Voutsinas, Johanna. "Distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering inom kommunal hemsjukvård." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13774.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Marincic, Therese, and Sofia Tannfors. "Undersköterska - ett framtidsyrke med stort rekryteringsbehov : En kvantitativ studie om elever på vård och omsorgsprogrammet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225892.

Full text
Abstract:
Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Backman, Linda Marie Nilsson Emma. "Psykosocial arbetsmiljö på äldreboenden : En intervjustudie med verksamhetschefer och undersköterskor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18913.

Full text
Abstract:
Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Valdes, Angelica. "Litteraturstudie om Cytostatika vid Barncanceravdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-154031.

Full text
Abstract:
I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön. Däremot finns det tydligastadgar och lagar för hantering och riskavfall som kan vara till hjälpmedel för de somhanterar dessa substanser.<br>In Sweden, 379 children and adolescents under the age of 19 was diagnosed withcancer in 2012. In workplaces where staff were not sufficiently informed they couldobserve a higher exposure in patients to cytotoxic drugs in urine. Workers at theDepartment of Oncology are regularly exposed to the toxic substances. In the longterm, it means an occupational exposure to low doses of chemotherapy drugs. Inconclusion, a probable exposure occurs through the skin and not through the air and atthis time we do not know the consequences of chemotherapy drugs in the sewage.This is the result of too little research, and what impact these substances have on theenvironment. However, there are clear statutes and laws for handling and waste thatcan help to reduce exposure for the staff.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Undersköterska' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography