Dissertations / Theses: 'Undersköterska'

1

Vedmar, Alexandra. "UNDERSKÖTERSKA I HEMVÅRDEN." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26205.

Full text

Abstract:

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser NURSINGPERSONELL IN HOMECARE, A QUALATIVE INTERWIEVSTUDY CONCERNING HOW NURSINGPERSONELL SEE THEM SELF AS PROFFESSIONALLS.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Martinsen, Ranveig. "Silviasyster : expert eller undersköterska." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1137.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Hillered, Amanada, and Anna Kågestad. "Arbetsmotivation hos undersköterskor : En kvantitativ studie inom äldreomsorgen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-241811.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som kan påverka arbetsmotivationen hos undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen, sett utifrån deras perspektiv. De två formulerade frågeställningarna är; Vilka faktorer beskriver undersköterskor att de motiveras av i sitt arbete inom äldreomsorgen samt Vilka motivationsfaktorer kan urskiljas som mest framträdande utifrån undersköterskornas beskrivningar. Studiens empiri bygger på enkätundersökningar utifrån undersköterskors perspektiv och urvalet innefattar 81 undersköterskor som arbetar på olika äldreboenden i Uppsala. Den teoretiska referensramen består av både Granboms och Deci & Ryans definition av inre och yttre motivation, samt Maslows behovsteori. Vidare utgår studien från tidigare forskning som behandlar vad undersköterskor som arbetar inom långtidsvård tillskriver för meningsfullhet i sitt arbete, samt forskning som behandlar arbetstillfredsställelsen bland undersköterskor som arbetar på vårdboenden. Studien utgår även från tidigare forskning som berör arbetsmotivation hos Japanska undersköterskor som arbetar på sjukhus, samt forskning om sjuksköterskors arbetsmotivation. Ur resultatet kan utläsas att de faktorer som undersköterskorna främst motiveras av i sitt arbete är att få möjlighet till att hjälpa andra människor via sitt yrke och därmed känna sig behövda och betydelsefulla samt att känna gemenskap och samhörighet, främst med arbetskollegor. Vidare framkommer det ur resultatet att undersköterskorna motiveras av att få uppskattning, främst från brukare. Att självförverkligas och stimuleras via sitt arbete samt att få utveckla och nyttja sina yrkeskunskaper påverkar också arbetsmotivationen. Dessutom kan undersköterskornas arbetsmotivation härledas från känslan av att känna trygghet i sin anställning och i sitt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hofvander, Alice. "Undersköterskans yrkesroll : En kvalitativ studie om implicita och explicita regler och förväntningar i undersköterskans yrke." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64331.

Full text

Abstract:

Under de kommande decennierna förväntas behovet av undersköterskepersonal öka drastiskt i Sverige. Det utbildas inte tillräcklig med undersköterskor för att täcka upp de behoven som finns samtidigt som intresset för gymnasiets vård- och omsorgsprogram minskar. Regeringens utredare har i en utredning publicerad i mars 2017 föreslagit införande av legitimation för undersköterskeyrket i syfte av att skärpa yrkesrollens definition. Även fackförbundet Kommunal har arbetat för införandet av legitimation av undersköterskeyrketför att stärka yrkesrollens legitimitet. Trots påtryck om att skärpa undersköterskans yrkesroll har forskningsintresset för undersköterskans upplevelse av sin yrkesroll varit knapp. I föreliggande kvalitativa studie undersöks därför hur undersköterskor upplever sin yrkesroll utefter en teoretisk definition av yrkesroll som formella och informella regler och förväntningar. Studien försöker besvara tre frågeställningar: Vilka formella och informella regler ligger till grund för undersköterskans yrkesroll? Hur karaktäriserar undersköterskan sin yrkesroll? Hur förhåller sig undersköterskan till sin yrkesroll och arbetsuppgifter? Åtta yrkesaktiva undersköterskor rekryterades från Sunderby sjukhus, Norrlands universitetssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Mölndals sjukhus med minst ett års arbetserfarenhet. Deltagarna var mellan åldrarna 24–56 år varav sex av undersköterskorna arbetar vid onkologiavdelningar samt övriga två arbetar på akutmottagningar. Resultatet analyseras utifrån yrkesrollens formella och informella regler och förväntningar, en teoretiskdefinition av samvetsstress, samt ett dramaturgiskt perspektiv. Resultatet visar på tre manifesta teman: yrkesrollens definition, yrkesrollens kvaliteter samt upplevelse av arbetsuppgifter. Resultatet diskuteras i relation till studiens teoretiska ramverk där slutsatserna dras att undersköterskans yrkesroll definieras till en del av yrkets sociala kontext samt de arbetsuppgifter och beteende som undersköterskan förväntas att utföra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Barbu, Sandra, and Joy Dirland. "Undersköterskors uppfattning om oral hälsa och munvård på cancerpatienter : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14041.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ”oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat”. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Bomark, Niklas. "Omsorgsförvaltningen, Kalmar kommun : ett kvalitativt scenario om kostnader för ohälsa hos en undersköterska." Thesis, University of Kalmar, Baltic Business School, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1846.

Full text

Abstract:

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder – kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig. En orsak är enligt vissa forskare att de ansvariga har accepterat myten om att personalaktiviteter inte kan värderas i kvantitativa termer. Det är här, i bakvattnet av den personalekonomiska forskningen, som syftet med uppsatsen ligger. Syftet har varit att påvisa Omsorgsförvaltningens kostnader för ohälsa, kopplad till en undersköterska inom en enhet vid Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Min intention med uppsatsen har varit att synliggöra hur en ekonomisk argumentation kan föras kring ohälsa bland en undersköterska inom enheten. I ett vidare perspektiv är min vision att öka kunskapen och medvetenheten om hur personella resurser kan hanteras mer effektivt inom kommunens organisation. Uppsatsen har grundat sig på en kvalitativ inriktning med en abduktiv forskningsansats. Undersökningarna har genomförts genom personliga intervjuer och genom en enkätundersökning med berörd personal inom Kalmar kommuns Omsorgsförvaltning. Kostnader som diskuterats i uppsatsen kan främst ses kopplade till tre huvudområden. För det första, den ohälsa som leder till att personal är sjuknärvarande på arbetsplatsen. För det andra, den ohälsa som leder till att personalen är sjukfrånvarande och för det tredje, den ohälsa som leder till att någon form av rehabiliteringsåtgärd måste initieras. Uppsatsen mynnar ut i en figur som sammanställer de kostnader som analyserats och beräknats i uppsatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Voutsinas, Johanna. "Distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering inom kommunal hemsjukvård." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13774.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Marincic, Therese, and Sofia Tannfors. "Undersköterska - ett framtidsyrke med stort rekryteringsbehov : En kvantitativ studie om elever på vård och omsorgsprogrammet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225892.

Full text

Abstract:

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde. I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik. För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Backman, Linda Marie Nilsson Emma. "Psykosocial arbetsmiljö på äldreboenden : En intervjustudie med verksamhetschefer och undersköterskor." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18913.

Full text

Abstract:

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide. Resultatet visade att både verksamhetscheferna och undersköterskorna upplevde krav i sitt arbete, dock på olika sätt. Gällande upplevelsen av stöd och hjälp från kollegor, visade det sig att majoriteten av respondenterna upplevde sig ha det, dock med undantag från en verksamhetschef som arbetade mycket ensam. Att arbeta på ett äldreboende, upplevdes som stressigt och ibland psykiskt påfrestande bland samtliga respondenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Valdes, Angelica. "Litteraturstudie om Cytostatika vid Barncanceravdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus." Thesis, KTH, Skolan för kemivetenskap (CHE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-154031.

Full text

Abstract:

I Sverige har 379 barn och ungdomar under 19 år fått en cancerdiagnos under 2012.På de arbetsplatser där personalen inte var tillräcklig informerade observerades enhögre exponering för cytostatika i patienternas urin. Arbetare vid Avdelning förOnkologi är regelbundet exponerad för de toxiska substanserna. På lång sikt innebärdetta en yrkesmässig exponering för låga doser av cytostatika. Sammanfattningsvis ärdet sannolikt att exponeringen sker via huden och inte via luft och man vet ännu inteidag konsekvenserna av cytostatika substanser i avloppsvattnet. Detta till följd av förlite forskning om vilka konsekvenser detta har för miljön. Däremot finns det tydligastadgar och lagar för hantering och riskavfall som kan vara till hjälpmedel för de somhanterar dessa substanser. In Sweden, 379 children and adolescents under the age of 19 was diagnosed withcancer in 2012. In workplaces where staff were not sufficiently informed they couldobserve a higher exposure in patients to cytotoxic drugs in urine. Workers at theDepartment of Oncology are regularly exposed to the toxic substances. In the longterm, it means an occupational exposure to low doses of chemotherapy drugs. Inconclusion, a probable exposure occurs through the skin and not through the air and atthis time we do not know the consequences of chemotherapy drugs in the sewage.This is the result of too little research, and what impact these substances have on theenvironment. However, there are clear statutes and laws for handling and waste thatcan help to reduce exposure for the staff.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lind, Mirella. "Strategier för en hälsofrämjande arbetsmiljö : Utifrån undersköterskans perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26301.

Full text

Abstract:

Att arbeta som undersköterska är fysisk, psykiskt och socialt krävande. Du behöver besitta stor kunskap om det arbete och om de brukare och patienter du dagligen tar hand om. Det är känt att undersköterskornas arbetsmiljö är allt annat än hälsofrämjande. Långa arbetspass, låg bemanning och stress är några problem som undersköterskan möter dagligen. För att klara av sitt arbete och sitt arbetspass krävs hälsofrämjande strategier hos den enskilda medarbetaren. Syftet med denna studie är att beskriva strategier som den enskilda medarbetaren använder sig av för att skapa en hälsofrämjande arbetsvardag. I studien inkluderas undersköterskor inom hälso- och sjukvården samt inom den kommunala vård- och omsorgen. En kvalitativ forskningsintervju valdes som metod. Deltagarna telefonintervjuades och samtalet spelades in. Deltagarna var verksamma som undersköterskor i södra och norra delen av Sverige. Resultatet visade att deltagarna upplevde liknande arbetsmiljörelaterade problem samt att de använde sig av olika strategier för att klara av sina arbetspass. De strategier som användes för att klara av arbetsdagen var: ta varje chans till återhämtning, arbeta snabbt och effektivt, röra på sig och vila regelbundet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Fogelberg, Stina, and Tobias Lindroth. "Sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av arbetsmiljön och möjligheterna att ge god och patientsäker vård på Akademiska sjukhusets akutmottagning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215411.

Full text

Abstract:

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013. Resultat: I resultatet framkom att personalen upplevde arbetsmiljön som god under de flesta av arbetspassen och upplevelsen av arbetsglädje skattades högt. När det gällde möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansåg majoriteten att kompetensen var hög. Patientsäkerheten däremot skattades lägre i förhållande till de andra frågorna. Majoriteten ansåg att de var delaktiga i SKL projektet - akut förbättring. Slutsats: De få sjuksköterskor och undersköterskor som besvarade enkäten ansåg att arbetsmiljön var god. Möjligheterna att ge god och patientsäker vård ansågs generellt vara hög men patientsäkerheten var lägre i förhållande till de andra enkätfrågorna. Mer forskning krävs om faktorer i arbetsmiljön som kan öka patientsäkerheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Strömdahl, Matilda. "Kompetensförsörjning hos yrkeskategorin undersköterskor. : En studie om vad undersköterskor inom äldreomsorgen i Nybro kommun värdesätter i verksamheten gällande sitt yrkeskategori." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98348.

Full text

Abstract:

The education to become an assistant nurse in Sweden has varied over time and between municipalities. As a consequence people choosing the profession are not guaranteed a high level of skill sets (SOU 2019: 20). With demographic changes, such as an ageing population, the need for more assistant nurses will be manifested in the profession (SCB, 2018). In this thesis the needs of assistant nurses are voiced regarding competence and definitions, to gain knowledge that may be helpful in order to strengthen their position in the labour market. The aim of this study was to investigate how assistant nurses in the elderly care system in Nybro municipality, think about formal and informal competence in their professional field. An explanatory sequential design was used, where data was collected by both a survey and interviews. The survey formed the basis of the study and the interviews were used to deepen and nuance knowledge about the assistant nurses’ opinions and experiences. Professional theory, Scandinavian institutional theory and theory of human service organizations, have been used to analyse the data. According to the assistant nurses there is a difference between working with someone who has a formal education, compared to someone who does not have such an education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Norelius, Schoeps Lena, and Anna-Britta Tallberg. "Kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155439.

Full text

Abstract:

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna. Nitton av 56 sjuksköterskor och 15 av 37 undersköterskor hade genomgått någon form av sårutbildning. Undersköterskorna skattar sina kunskaper om sårbehandling högre än sjuksköterskorna och känner sig mer sällan osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår, jämfört med sjuksköterskorna. Det är också undersköterskorna som oftast utför såromläggningar på avdelningarna. Studien visar att det finns brister i kunskaperna om sårbehandling, hos både sjuksköterskor och undersköterskor och att mer utbildning behövs. To have a wound is a burden and affect people's everyday lives, whether the wound is acute after an accident or after surgery or difficult healing of the ulcers, diabetic foot ulcers, pressure ulcers or a malignant wound. The purpose of this study was to investigate nurses' and nursing assistant’s knowledge of wound healing in surgical wards. The method was done by using a questionnaire survey among registered Nurses (RNs) (n = 56) and nursing assistants (NAs) (n = 38). The results show that the RNs felt more insecure in their choice of treatment of severe ulcer healing compared with the NAs. Knowledge of wound healing shows that the estimated knowledge does not correspond to the answers to knowledge questions. Of the RNs answered 51 of 56 and of the NAs answered 32 of 37 that they needed more education in wound care/treatment. NAs estimated their knowledge of wound care higher than the RNs and felt less insecure in their choice of treatment of wound healing, compared with the RNs. There are also the NAs who usually perform a change of dressing on the wards. The study shows that there are gaps in knowledge in wound care/treatment, with both RNs and NAs and that more education is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Torensjö, Solveig. "Undersköterskans kompetens som handledare för elever från omvårdnadsprogrammet : En studie ur fyra perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7668.

Full text

Abstract:

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent handledare. Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som handledare utifrån fyra perspektiv. Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Från temat, undersköterskans kompetens som handledare, utkristalliserades tre kategorier, handledaren och didaktik, relation mellan handledare och elev och organisation. Subkategorier erhölls under varje kategori. Resultatet visar en stor samstämmighet inom och mellan grupperna, i synen på kompetens som handledare. Detta stöds i litteraturen. Främst lyfts intresse/ motivation för att lära och en god människosyn, också handledarens didaktik och att kunna skapa trygghet för eleven är något som ses som viktig kompetens. Även undersköterskans egna möjligheter för utveckling är viktig för handledarskapet men här finns en skillnad mellan grupperna i hur ansvar för och tid för utbildning/ utveckling ska organiseras. Assistant nurse students have part of their education located to the workplace. Assistant nurses in the different units are required to tutor these students. To do this requires, in that she / he is competent for the task. Today there is a small amount of documented evidence of what it means to be an assistant nurse and qualified tutor. This study aimed to elucidate the perception of the assistant nurse's competence as a tutor from four perspectives. It is a qualitative study. Data were collected from four informants / respondents from each group, teacher, head of department, assistant nurse and student, a total of 16 interviews. Data were analyzed using qualitative content analysis. From the theme, the assistant nurse's competence as a tutor, there emerged three categories, the tutor and didactics, relationship between tutor and student and organization. Subcategories were received for each category. The results show a strong consensus within and between groups, in view of competence as a tutor. This is supported in the literature. Mainly raised interest / motivation to learn and a good human being, also the tutors didactics and to provide security for the student is something that is seen as important competence. The assistant nurse's own potential for development is important to hand the leadership, but there is a difference between the groups, in view of the responsibility for and time for training / development and how it will be organized.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lönnqvist, Johan. "Sjukvårdspersonal och polis : - föreligger skillnad i empati inom den offentliga sektorn?" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18516.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att se om det förelåg skillnad i empati inom yrken i den offentliga sektorn, mätt på två yrkeskategorier, som har för uppgift att hjälpa människor i samhället. 344 deltagare deltog i studien (n=180, kvinnor, n =162, män, n=2, okänt kön). Fördelade i tre olika grupper, polis (n=154), sjuksköterska/undersköterska (n=119) och kontrollgrupp (n=71). Deltagarna var mellan 22-64 år gamla. Signifikant skillnad påvisades i empati som mäter emotionell förståelse, sympatisk fysiologisk affekt, altruism och bedömning av ett känslomässigt tillstånd. Men även där alla frågorna slagits samman till en variabel förelåg en signifikant skillnad. Sjuksköterskor/undersköterskor hade mer empati enligt självskattningsskalan som användes i samtliga tidigare nämnda mätta empatier. Polis hade lägst medelvärde i tidigare nämnda mätta empatier förutom i emotionell förståelse, där kontrollgruppen påvisade lägst resultat. Studien visade även att emotionell förståelse hade ett positivt samband med ålder hos poliser, men att perception av ett emotionellt tillstånd hade ett negativt samband med ökad ålder i samma yrkesgrupp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Olsson, Anna. "Undersköterskors upplevelse av psykologiska kontrakt i relation till politiken, arbestgivaren och enhetschefen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-33708.

Full text

Abstract:

Vård- och omsorgssektorns utmaningar består i att med knappa resurser möta ökade behov hos en åldrande befolkning och att attrahera samt vidmakthålla utbildad, engagerad och frisk personal. Attityder, beteenden och resultat i organisationer regleras delvis av det psykologiska kontraktet. Detta motiverar till ökad kunskap om begreppet i relation till undersköterskor. Studien syftar till att undersöka hur undersköterskor inom äldrevården upplever psykologiska kontrakt avseende innehåll och värdering samt dess konsekvenser. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju undersköterskor på olika vård- och omsorgsenheter och analyserades tematiskt. Resultaten visar att yrkesgruppen upplevde psykologiskt kontrakt i relation till tre aktörer; politiken, arbetsgivaren och enhetschefen. Aktörerna förväntas ta ansvar för omfattande organisatoriska frågor, stärkande personalens hälsa, anknytning, attityder och strategier. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt och bidrar med nya kunskaper avseende undersköterskors perspektiv på det psykologiska kontraktets innehåll, värdering samt konsekvenser för arbetet och dess organisation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Persson, Linda, and Johanna Svensson. "Undersköterskans tysta revolution : en kvalitativ undersökning av hur två generationer undersköterskor upplever sitt arbete." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-140.

Full text

Abstract:

The Swedish old-age care will in the near future face an extensive need to recruit enrolled nurses by virtues of the demographical development. The generation born in the 1940s will soon retire, and at the same time the rest of the population is growing older. One thing that becomes more important in how to draw more people to the old-age care, is to understand how the ones who allready work there experience their own worksituation.The purpose of this study was to find out how enrolled nurses from two different generations experienced their own occupational role and make similarities and differences between the two generations experiences visible. The topics of interest in our study are the respondents own thoughts about their education, their worksituation today, what they think of the future and how they believe others regard their work. To fulfill the purpose of our study we used qualitative interviews. We have performed interviews with three enrolled nurses between 50 and 57 years of age and four enrolled nurses between 20 and 25 years of age.The result was then analyzed with the help of Ingleharts theory “The silent revolution” and the concept of generations. The results showed that there were differences between the two generations. We can´t either on the basis of the small selection of respondents in our study draw any general conclusions. But some differences that show is that the older generation in a larger extent identify with their own occupational role. We also experience that the older are more satisfied with their work situation. They see possibilities to develop in their profession, which the younger don´t. The younger make demands on more possibilities and are more restless then the older generation. From the result we can also see that eatch generation is relative homogeneous. When their is differences between the generations their is often similarites within the own generation. One thing that both generations have in common and that shows clear in the interviews are the importens of empathy and good treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Karlsson, Johanna. "Att vara man i vården : Manliga undersköterskor och vårdbiträdens upplevelser." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6452.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats. I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet. Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rongby, Katrin. "Nyutbildade undersköterskors möte med arbetslivet." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för skolutveckling och ledarskap (SOL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40240.

Full text

Abstract:

I denna studie är syftet att belysa praktikgemenskapen hos nyutbildade undersköterskors möte med arbetlivet och deras uppfattningar om sitt yrkeskunnande och utvecklandet av sin yrkesidentitet. Det finns idag lite forskning inom detta område. Genom undersköterskors berättelser vill jag bidra med kunskap som kan vara till grund för framtida studier om undersköterskornas första tid i yrkeslivet och betydelsen av praktikgemenskap.Sex undersköterskors erfarenheter synliggörs genom intervjuer och hermeneutisk tolkning och fokuserar på tre områden: Hur utbildningen har förberett dem för mötet med arbetslivet, Oförväntade utmaningar i arbetslivet och hur dessa bidrar till utveckling av yrkeskunnande, När de känner sig säkra i sitt yrkeskunnande och i sin yrkesidentitet. Teoretisk utgångspunkt i studien är den samhällsvetenskapliga och kunskapsteoretiska praktikvändningen, situerat lärande, utvecklingen från novis till expert och Aristoteles förnuftighetsformer. Resultatet visar att undersköterskorna anser att gymnasieutbildningen har förberett dem väl för mötet med arbetslivet. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och fallbeskrivningar i utbildningen har utvecklat undersköterskornas kunnande, empati och förståelse för vårdtagaren i enlighet med teorin om situerat lärande och från novis till expert. Dock är lärandet i gymnasieskolan knutet till ämnen, och det är svårt att inledningsvis i yrkeslivet väva samman dessa kunskaper i praktiken. Oförväntade utmaningar är svåra arbetsuppgifter de inte har erfarenhet av, men genom att fråga en mer erfaren kollega om råd utvecklas yrkeskunnande. Det finns en säkerhet i yrkeskunnande och yrkesidentitet på så vis att undersköterskorna har en klar bild av sina arbetsuppgifter och hur de engagerar sig i yrkesrollen. Undersköterskorna använder empati och förståelse i mötet med vårdtagare. Beroende på vilken verksamhet undersköterskorna arbetar i, har de fått olika förutsättningar till introduktion och har olika syn på hur lång tid det tar att komma in i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Coskun, Rojin, and Izabella Kiraly. "Psykisk ohälsa i arbetslivet : Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa." Thesis, Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-55767.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Kandidatuppsats, fördjupning i sociologi Författare: Rojin Coskun & Izabella Kiraly Handledare: Per Dannefjord Examinator: Sven Hort Titel: Psykisk ohälsa i arbetslivet- Varför är exempelvis undersköterskor ofta sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa Nyckelord: Psykisk ohälsa, sjukskrivning, sociala relationer, undersköterska Bakgrund: Statistiken över sjukfrånvarons utveckling i Sverige pekar på att allt fler individer drabbas av försämrat hälsotillstånd, med sjukskrivningar som följd. Sjukskrivningar som beror på någon form av psykisk ohälsa ökar allra mest. Att olika delar av arbetsmiljön kan påverka människors psykiska hälsa negativt, är många forskare eniga om, och arbetsmiljöfaktorers påverkan på den psykiska ohälsan undersöks än i dag. I vår uppsats valde vi att inte fokusera på arbetsmiljöfaktorer, utan istället leta efter andra faktorer som kan förklara skillnaderna i psykisk ohälsa mellan olika yrkesgrupper. Syfte och frågeställning: I denna uppsats vill vi förklara psykisk ohälsa i arbetslivet. Med utgångspunkt att undersköterskor är den största yrkesgruppen i Sverige som har höga sjukfall och väldigt många av dem beror på psykisk ohälsa, blir vår problemformulering följande: - Varför är undersköterskor så oerhört drabbade av psykisk ohälsa? Delfrågor som arbetas med under uppsatsens gång är: - Hur ser sjukskrivningarna ut för samtliga yrkesgrupper vad gäller psykisk ohälsa? - Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupper med hög respektive låg psykisk ohälsa? Metod: Studien är baserat på sekundärundersökning i form av offentlig statistik. Försäkringskassans statistiska underlag över sjukskrivningar användes och samtliga yrkesgrupper delades in efter hög respektive låg psykisk ohälsa. Resultat: Enligt vår mening, är det aspekter av arbetsinnehållet, och inte yrkesbenämningen som behöver undersökas för att kunna förklara varför vissa yrkesgrupper är mer benägna för sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa. Att endast utgå ifrån yrkestitel vid redovisning av sjukskrivningsstatistik, är enligt oss felaktigt därför att skillnader i arbetsuppgifterna finns även mellan samma yrkesgrupper med olika inriktningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Luca, Andreea, and Kristina Zakaraite. "Upplevelse av munhygien hos personer med demens : Undersköterskors perspektiv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18215.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka undersköterskans upplevelse av hur munhygien utförs samt vilka rutiner som finns för att upprätthålla munhygien hos vårdtagare med demens samt hur oral hälsa påverkas av demens. För studiens genomförande användes en kvalitativ metod som baserades på en intervjuguide. I studien deltog nio informanter som arbetar på två äldreboende i Norra Skåne. Allt insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Efter analysen framkom temat ”brister i munhygiensutförandet, trots tillämpning av fasta rutiner” som identifieradesmed följande tre kategorier: hälsa, rutiner och upplevelser. Studiens resultat visade att informanterna ansåg att god munvård hos personer med demens är betydelsefullt och lika viktigt som andra omvårdnadsmoment Informanterna upplevde att vårdtagarna har eftersatt munhygien och de flesta av deltagarna ville ha ytterligare munvårdsutbildning. Slutsatsen av studien är att brister i munhygienutförandet på personer med demens kan förekomma trots att rutiner för munvård tillämpas. Fastän olika sorters munvårdsprodukter används samt kvalificerad personal besöker vårdtagarna regelbundet, upplever informanterna att mer undervisning och konkreta råd behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Vigård, Miriam, and Jarl Skyllqvist. "Sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende. : En intervjustudie om undersköterskors erfarenheter." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14522.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre, vilket kan bidra till ett ökat behov av särskilda boenden och därför ett ökat krav på personalen. Sjuksköterskan på ett särskilt boende är ytterst ansvarig för omvårdnaden, men undersköterskor står för det patientnära arbetet och utför de flesta praktiska uppgifterna. Sjuksköterskan är inte heller alltid på plats på boendet och har därför andra förutsättningar för att leda undersköterskorna. Sjuksköterskans ledarskap innehåller aspekter som att vara en expert på omvårdnad, en teamledare, ett stöd för undersköterskor samt förekommer det i ledarskapet att delegera uppgifter. I den karitativa ledarskapsteorin beskrivs ledarskapet utgå ifrån relationer och gemensamma visioner där patienten står i centrum. Syfte: Syftet var att beskriva undersköterskors erfarenheter av sjuksköterskan som ledare för omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta undersköterskor på två särskilda boenden i samma kommun intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på att undersköterskorna erfarenheter var likartade när det gällde sjuksköterskan ledarskap för omvårdnadsarbetet. Tre kategorier framkom utifrån undersköterskornas erfarenhet, Kommunikation påverkar ledarskapet, Relationer påverkar ledarskapet samt Delegering ett sätt att leda. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter av sjuksköterskans ledarskap visade på att det var viktigt att kommunikationen, relationerna och delegationerna fungerade för att omvårdnadsarbetet skulle fungera. Det framkom att dessa aspekter påverkade varandra och därför behövdes alla. Ledarskapet påverkades enligt undersköterskorna av både påverkbara saker som bemötande och beteende men även av för sköterskan opåverkbara organisatoriska saker som att sjuksköterskorna var placerade på andra ställen, inte hade tid och hade flera andra uppgifter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Carlsson, Linnea, and Lena Watz. "Ledarskap och stöd i hemtjänsten under Covid-19 pandemin : Undersköterskans förändrade stödbehov." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36703.

Full text

Abstract:

Studien hade till syfte att få förståelse för om stödbehovet för undersköterskorna inom hemtjänsten förändrats efter utbrottet av Covid-19 pandemin. Den hade även till syfte att undersöka om ledarskapsstilen hade möjlighet att tillgodose undersköterskans behov av stöd. Denna kvalitativa studie baserades på sex individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och enhetschefer inom kommunal hemtjänst i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt utifrån olika teorier som systemteori samt transformativt och transaktionell ledarskapsteori. Genom resultatet framgick det ett utökat stödbehov, och då i form av exempelvis information, handledning samt tydliga arbetsrutiner. Resultatet förordar även transformativt samt transaktionellt ledarskap för att stötta undersköterskorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Nilsson, Matilda, and Fredrik Wennblom. "Arbetsrelaterad stress i offentlig verksamhet : en enkätstudie av undersköterskor i äldrevården." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39437.

Full text

Abstract:

Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Lundgren, Carina, and Maria Zügner. "Undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21969.

Full text

Abstract:

Undersköterskans välbefinnande och hälsa kan påverkas av arbetsmiljön där inflytande och påverkan på arbetsinnehåll har betydelse. Tid för återhämtning kan vara svårt att få till stånd då undersköterskan arbetar oregelbundna arbetstider. Arbetsuppgifter som kan leda till en god hälsa och arbetsmiljö kan vara känslan av delaktighet och inflytande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats och som metod för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Individuella intervjuer genomfördes med sex undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta data. Resultatet visar att tid för återhämtning och att kunna medverka och ta ansvar har betydelse sett ur individens perspektiv. Arbetsgruppen har betydelse för hälsa och delaktighet genom samspel, öppenhet och förmågan att lyssna på varandra. Ur ett organisatoriskt perspektiv är samspel med andra professioner och upplevelsen av en hälsosam arbetsmiljö viktigt. Chef för verksamhet bör tillsammans med undersköterskor skapa en miljö där välbefinnande råder genom delaktighet i en hälsosam och hållbar organisation. Genom detta förhållningssätt kan arbetsrelaterade problem förhindras vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa hos den enskilde och att minska sjukfrånvaron.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Eriksson, Mattias, and Emil Mattsson. "Undersköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215583.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvårdnad och handledes då av undersköterska. Handledning är ett sätt att lära ut och utveckla kompetens och innefattar både teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 på sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultat: Analysen av intervjusvaren visade att de handledande undersköterskorna ägnade sig åt en uppgiftscentrerad handledning. Handledarna beskrev att även de själva fått nytta av att vara handledare. Det framkom att viktiga kvalitéer hos handledarna anses vara stöttande, kunna ge en positiv bild av yrket och ta hand om studenterna på ett bra sätt. Handledarna upplevde sig få liten mängd information om studenten innan de träffas, men säger även att det brukade gå bra ändå. Handledarna anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter samt personlighet. Studentens inställning och intressenivå påverkade handledningen på flera sätt. Handledarna hade ej fått utbildning i att handleda sjuksköterskestudenter men önskade få detta. Slutsats: Undersköterskorna handledde på ett uppgiftscentrerat sätt men med inslag av ansvar och pedagogik och anpassade handledningen efter studentens tidigare erfarenheter, kunskaper och personlighet. Handledningen påverkade av studentens inställning. Undersköterskorna önskade mer information om studenten innan de träffas, men sa att det gick bra ändå, vilket kan tolkas som motsägelsefullt. Undersköterskorna hade inte fått utbildning för att handleda men önskade detta. Background: The nursing programme at Uppsala university includes 49,5 academic points of clinical training. In the second semester students have four weeks of clinical training in basic nursing and were preceptored by an assistant nurse. Preceptoring includes theory and practice in a way to teach and to develope competence. Aim: To examine the assistant nurse's experiences of preceptoring nurse students during their clinical training during their second semester at the nursing programme. Method: Qualitative interview study with descriptive design. Interviews with semi-structured questions. Results: Preceptoring assistant nurses had a task-centered approach to preceptoring. The assistant nurses themselves had use of being preceptors. Important preceptor qualities were; being supportive, projecting a positive image of the trade and taking care of the students in a good way. The preceptors received little information about the students before meeting them, but said it's okay. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The student's attitude and level of interest affected the preceptoring. The assistant nurses had not received education to preceptor nurse students. Conclusion: The assistant nurses used a task-centered approach to preceptoring with elements of responsibility and pedagogy. The preceptoring was adapted to the student's earlier experience and personality. The preceptoring was affected by the student's attitude. The assistant nurses wished for more information about the student before they met, but said it was fine anyway, which could be interpreted as contradicting. The assistant nurses had not received any education about preceptoring, but were interested in getting one.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Lankell, Louise, and Lisa Rådström. "Sjuksköterskors och undersköterskors upplevelse av att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15832.

Full text

Abstract:

Palliativ vård syftar till att möta dimensionerna kropp, själ och ande/existens hos patienter i palliativt skede och att lindra det lidande som kan uppkomma inom dimensionerna. Tidigare forskning visar att den andliga/existentiella dimensionen hos patienten är svårare att som vårdare möta än de kroppsliga och själsliga dimensionerna. De existentiella behoven hos patienter i palliativt skede riskerar därför att inte bli tillgodosedda. Sjuksköterskor och undersköterskor är de vårdare som oftast arbetar nära denna patientgrupp. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar som är analyserade efter Fribergs analysmodell. I vårt resultat presenteras de kategorier och underkategorier som har identifierats efter analys av litteraturen (se tabell 3). Huvudkategorier är; känslor inför att möta det existentiella, ett berikande arbete, en känsla av otillräcklighet och upplevelsen av ansvar. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda den existentiella dimensionen kan vara både negativ och positiv. Faktorer som kan påverka upplevelsen är den egna kompetensen, vem som bär ansvaret för den existentiella vården, samt kulturella och religiösa skillnader mellan vårdare och patient. I diskussionen belyses att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få psykosocial ohälsa av att ge existentiell vård om det inte finns förutsättningar för kompetensutveckling och stöd, samt förmåga att sätta gränser. Ytterligare aspekter som diskuteras är hur kulturen påverkar synen på existentiell vård och sjuksköterskans roll och ansvar att vårda den existentiella dimensionen hos patienter i palliativt skede i relation till hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Segerberg, Elinor, and Veronica Svensson. "Barnmorskors och undersköterskors upplevda arbetssituation i samband med barnafödsel : Fokusgruppsintervjuer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91078.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barnafödsel är en naturlig livshändelse som symboliserar en viktig del i livet för många kvinnor. Förlossningsupplevelsen är för många föräldrar en stor upplevelse som kvarstår under lång tid. Det bemötande och stöd som ges av barnmorskan och undersköterskan under förlossningen har en betydande roll för kvinnan och dennes partners upplevelse av förlossningen. Barnmorskan och undersköterskan har olika arbetsuppgifter men strävar efter samma mål. Syfte: Var att beskriva hur barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation i samband med barnafödsel. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med fyra fokusgruppsintervjuer, två med undersköterskor och två med barnmorskor. Datamaterialet analyserades systematiskt med en modell av Dahlin-Ivanoff och Holmgren. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till två kategorier. Första kategorin är Ömsesidigt förtroende, vilket har tre tillhörande teman. Kommunikation, Samarbete och Teamarbete. Andra kategorin är Ohållbar arbetsmiljö, vilket har tre tillhörande teman. Stress, Känslomässig berg- och dalbana samt Ansvar. Resultatet visade på att barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation stressig men fantastisk. De slits mellan sina känslor men älskar sitt yrke. Slutsats: Samspelet mellan barnmorska och undersköterska på en förlossningssal i samband med barnafödsel anses av personalen ha betydelse för kvinnan och hennes partners förlossningsupplevelse. Background: Childbirth is a natural life event that symbolizes an important part of many women's lives. The birth experience is, for many parents, a great experience that lasts for a long time. The care and support provided by the midwife and the auxiliary nurse during childbirth has a significant role for the woman and her partner' s experience of childbirth. The midwife and the nurse have different tasks but strive for the same goals. Aim: To describe how midwives and auxiliary nurses experience their work situation during childbirth. Method: The study was conducted with a qualitative design with four focus group interviews, two with auxiliary nurses and two with midwives. The data was systematically analyzed with a model by Dahlin-Ivanoff and Holmgren. Results: The results of the analysis were compiled into two categories. The first category is Mutual trust, which has three related themes. Communication, Collaboration and Teamwork. The second category is Unsustainable working environment, which has three related themes. Stress, Emotional roller coaster and Responsibility. The result showed that midwives and auxiliary nurses experience their work situation stressful but fantastic. They are torn between their emotions but love their profession. Conclusion: The staff consider the interactions between the midwife and the auxiliary nurse in the delivery room during childbirth to have a significant role for the woman and her partner's birth experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Petersson, Emelie. "Den psykosociala arbetsmiljön inom äldreomsorgen : - bland undersköterskor och vårdbiträden inom särskilda boenden." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31989.

Full text

Abstract:

The study was conducted among 100 assistant nurses working in six different residential home. The main purpose of the study was to increase awareness of the psychosocial work environment of assistant nurses in retirement home. In order to fulfill my purpose, I have chosen to use three questions: Have the period of employment in the workplace any impact on how the assistant nurses experience the psychosocial work environment? In the future it will become a lack of staff in elderly care. How do those working in elderly care today feel about the future? How important are the manager and colleagues for how assistant nurses are experiencing the psychosocial work environment? In order to answer the questions a quantitative method and a questionnaire has been used. The results were analyzed using SPSS and presented in the form of frequency tables, cross tabulations, chi square test and the sperman rho test. The results showed that the period of employment did not had an impact on the staffs´ experience of the psychosocial work environment. But what proved to be important was whether they felt their work as stressful. Where those who have worked between 3-10 years felt that the duties were more stressful than those with a shorter or longer period of employment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Callos, Daisielynn, and Christella Liew. "Ansvar - delegering i samband med såromläggning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26771.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sår och såromläggning ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det tycks som att det i praktiken emellertid är undersköterskor som sköter merparten av såromläggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns många olika sorters sår och såromläggningar, vissa mer komplicerade än andra och ibland kan det anses lämpligt att överlåta uppgiften till annan profession.Syfte: Undersöka relationen ansvar – delegering i samband med såromläggning utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades på en avdelning i södra Sverige. Resultatet har analyserats med innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre kategorier, ansvar, utförande samt kontroll, framkom. Medvetenhet om eget ansvar finns men omläggningen prioriteras ofta bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Vid överlåtning av såromläggning tas ansvar genom att överlåta till personal med kunskap och erfarenhet. Den största erfarenheten och kunskapen tillskrivs undersköterskorna medan ansvaret ligger hos sjuksköterskor och läkare. Sårvård har blivit som en osynlig regel och beskrivs som en arbetsfördelning. Kommunikation är viktig som säkerhetskontroll och utvärdering.Slutsats: Någon tydlig och formell delegering av såromläggning görs inte. Sjuksköterskor har stort ansvar för såromläggning men uppgiften prioriteras ofta bort. Undersköterskorna sköter huvudsakligen både såromläggning och en del av dokumentationen vilket kan ses som en praktisk arbetsfördelning. Den arbetsfördelning som informanterna beskriver bygger på ett mycket stort förtroende för att undersköterskorna sköter arbetet på ett bra sätt. Tillit är ett nyckelord. Teamarbete och hur vården utformats gör att professionsgränserna delvis försvinner eller blir mindre tydliga. Background: Wound and wound dressing are part of nurses’ responsibilities. It seems though, as if the health care assistants perform the majority of wound dressings and documentation. There are many varieties of wounds and wound dressings, some are more complicated than others. Sometimes it might seem appropriate to pass on the assignment. Aim: To explore the relation between responsibility and delegation in connection with wound dressing from the nurses’ perspectives.Methods: A qualitative interview study was performed in which five nurses from a ward in the south of Sweden with different working experience participated. Content analysis was restricted to the manifest level to elicit the result.Results: The result was divided into three categories: responsibility, performance and control. Other tasks are highly prioritized over wound dressing even though nurses are aware of their responsibilities. Handing over the assignment to an experienced and knowledgeable person is nurses’ way of taking responsibility. The greatest experience and knowledge are ascribed to the health care assistants while the nurses and doctors have the responsibility. Task performance regarding wound care is described as division of work and rules are unclear. Communication plays an important role for safety, control and evaluation. Conclusions: There is no clear and formal delegation of wound dressing. Nurses have big responsibility regarding wound dressing yet it is often neglected. The fact that the health care assistants perform both wound dressing and some documentation is considered as a practical work division. Nurses are confident to hand over the assignment since trust and faith to the health care assistants exists. Teamwork and structure of work, however, results in unclear boundaries between professions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Rygg, Kjetil, and Martin Nygren. "Delegering av omvårdnad." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24575.

Full text

Abstract:

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad –En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007.Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter. Det finns för sjuksköterskan konkreta författningar och lagar knutna till delegeringsansvaret. Syftet med denna studie var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan delegerade till annanvårdpersonal. Centrala frågeställningar var bland annat vilka omvårdnadsåtgärder delegeras, och hur upplever sjuksköterskorna att delegera omvårdnadsåtgärder? Studien var kvalitativ och som datainsamlingsmetod valdes semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. Både manifest och latent innehållsanalys valdes som analysmetod. Vid den manifesta analysen framkom fem kategorier: Delegerade arbetsuppgifter, orsaker till att delegera, försäkran om kompetens vid delegering, uppföljning av delegerad uppgift och hinder för delegering. Vid den latenta analysen framkom tre teman: delegeringar är positivt, kontrollbehov och osäkerhet kring delegering. Studien visar bland annat att delegeringar när det fungerar upplevs som någonting positivt, men att det finns faktorer, exempelvis att vara nyutbildad sjuksköterska som bidrar till osäkerhet kring delegeringssituationen.Nyckelord: Delegering, kompetens, omvårdnad, sjuksköterska, undersköterska Nygren, M & Rygg, K. Delegating nursing tasks –An empiric study of delegation.Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007. As being a supervisor the nurse possesses several areas of responsibilities such as, the prioritizing and assigning of nursing tasks and delegation of nursing care. The aim of this study was to examine what kind of nursing tasks the nurses would delegate to the rest of the nursing staff. Examples of the main questions at issue were amongst others what kind of nursing tasks are delegated, and how did the nurses experience the delegation of nursing tasks? The study was qualitative and the data was collected from nine nurses using semi structured interviews. Both a manifest and a latent content analysis were chosen as methods of analysis. Five categories emerged as a result of the manifest analysis: delegated tasks, reasons to delegate, assurance of competence, the follow-up of delegated tasks and obstacles to delegations As a result of the latent analysis, three themes occurred: delegation is something positive, the need of control and finally uncertainty attached to delegations. The study revealed among other things that delegations, when well functioning, are experienced as something positive. Still there are elements, such as being a fresh educated nurse, that contribute to uncertainties as far as delegations are concerned.Key words: assistant nurse, competence, delegation, nurse, nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lundius, Kastenfalk Maria, and Málaga Erika Fessy. "Samarbetet på operationssalen : personalens uppfattning om främjande och hindrande faktorer." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-117.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien. Frågeformuläret har inspirerats av "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". Totalt 38 frågeformulär med medföljande informationsbrev delades ut till 12 operationssjuksköterskor, 13 anestesisjuksköterskor och 13 undersköterskor. Personalen informerades om studien muntligen på en arbetsplatsträff (APT). Resultat: Resultatet visade att de främjande faktorerna för ett fungerande samarbetet är god kommunikation, personkemi, kompetens, teamträning, checklista och konstruktiv kritik. De hindrande faktorerna för ett fungerande samarbete som framkom i resultatet var att det inte gavs tid för reflexion, bristande resurser gällande personal och utrusning samt trång arbetsmiljö. Konklusion: Om kommunikationen fungerar mellan professionerna samt att tid ges för reflexion främjas i sin tur samarbetet och patientsäkerheten vilket minskar vårdskador. Background: Cooperation as a form of organisation has become more and more important within the health services.Knowledge of how health professionals perceive cooperation is valuable for the further development of the organization and to ensure good care. Aim: The purpose of this study was to investigate an assistant nurse's, nurse's anesthetist and surgical nurse's the perception of cooperation in the operating room, as well as the promotion and prevention factors affecting cooperation. Method: The method was a descriptive design with quantitative data. A questionnaire was used in order to achieve the purpuse of the study.The questionnaire is inspired by "The Operating Room Management Attitudes Questionnaire". A total of 38 questionnaires with an accompanying information letter was distributed to 12 surgical nurses, 13 nurse anesthetists and 13 assistant nurses. The staff were informed about the study orally in a department meeting. Results: The results showed that the promoting factors for an effective collaboration is good communication, personal chemistry, expertise, teamtraining, checklist and constructive criticism. The disincentives for a functional cooperation that emerged in the result, was that there was no time for reflection, a lack of staff resources, shortage of equipment and cramped working conditions. Conclusion: A well functioning communication between professions, where time for reflection is given encouriging cooperation, which in turn promotes patient safety and thereby reduces preventable harm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Julkunen, Therese, and Linda Romlin. "Att få vara med : fem undersköterskor berättar om sina upplevelser av delaktighet och inflytande i arbetet." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7017.

Full text

Abstract:

The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser – provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ”a Sense of Coherence (SOC)”. The analyzes show that the enrolled nurses have a low sense of participation and influence regarding decisions relating to their work situation. Decisions that affect the enrolled nurses are made by politicians, directors, and care managers of the city districts (biståndshandläggare). On the other hand, the enrolled nurses felt strong support from their peers at work. They could socialize and discuss issues with them. The analyzes show that without their peer support, they would have a lower sense of participation and influence. Furthermore the analyzes show that the interview subjects possess knowledge and competence that they are unable to make use of in their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Sjöö, Robinne. "Socialt stöd på arbetsplatsen påverkar hälsan positivt : En kvalitativ studie baserad på intervjuer av anställda inom vård- och omsorgssektorn." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39662.

Full text

Abstract:

Arbetsmiljöverket har utfärdat föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete som inkluderar socialt stöd. Socialt stöd betyder att det på arbetsplatsen ska finnas en möjlighet att tala med kollegor och chefer, anförtro sig till dem och mötas av en känsla av uppskattning. Forskning visar att brist på socialt stöd på arbetsplatsen kan medföra ett flertal folksjukdomar, såsom psykisk ohälsa. Även vårdyrket är drabbat av denna problematik. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vårdpersonals upplevelser av socialt stöd på arbetsplatsen och hur det kan påverka deras hälsa. Metoden för studien är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex anställda vid en vård- och omsorgsenhet för äldre. Deltagarna valdes genom ett målstyrt urval. Samtliga informanter är utbildade undersköterskor och vårdbiträden. Insamlat material har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Studiens resultat bekräftar tidigare forskning som visar att socialt stöd på arbetsplatsen är viktigt för hälsan hos arbetstagarna. En rimlig slutsats av resultatet är dessutom att socialt stöd som metod för att främja hälsan hos arbetstagarna - med lägre sjuktal som följd - är kostnadsbesparande för organisationer och samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Gardmo, Madeleine. "En attraktiv arbetsplats för undersköterskor : - Samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta ur ett systemperspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-219419.

Full text

Abstract:

Personalomsättningen bland undersköterskor är hög. Få tidigare gjorda studier har fokuserat på undersköterskans arbetsmiljö i sjukvården och hur arbetsplatsfaktorer kan kopplas till arbetstillfredsställelse och intention att sluta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete som undersköterska och identifiera arbetsplatsfaktorer med koppling till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete ur ett systemperspektiv. Studien bestod av två delar, en tvärsnittsstudie (studie 1) med enkäter baserade på redan insamlat material med 238 undersköterskors svar från COPSOQ II gällande arbetstillfredsställelse och intention att sluta samt en semistrukturerad intervjustudie (studie 2) med fem undersköterskor från akut verksamhet från två olika sjukhus i Stockholms län. Studie 1 visade en signifikant positiv samvariation mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta (Pearsons r = 0,490, p= 0,00). De enskilda arbetsplatsfaktorer som visade signifikant samvariation var arbete som helhet (Pearsons r= 0,487) samt arbetsmiljö (Pearson r= 0,398, p= 0,064) med tendens till signifikans. R Square visade att 28% av variationen i intentionen att sluta kunde förklaras utifrån de ingående variablerna i arbetstillfredsställelse. I studie 2 lyftes 6 olika teman; Socialt klimat, Kontroll över hur arbetet planeras och organiseras, Interaktion mellan fysisk arbetsmiljö, Teknik och arbetsuppgift, Möjlighet till lärande och utveckling, Organisation och ledarskap, Produktionstänk kontra meningsfullhet och etik som faktorer kopplade till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete för undersköterskor. Ett sammanfattande systemperspektiv av resultatet identifierade de arbetsplatsfaktorer som kopplats till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete genom en kartläggande analys. En del av resultaten är samstämmiga med tidigare gjorda studier kring sjuksköterskors arbetsmiljö (Aiken et al.., 2011, Björn, 2016., Chan et al., 2013., Hayes, et al., 2012., Carter & Tourangeau, 2012., Lu et al., 2015 mfl). Fler studier behövs dock för att identifiera och verifiera de arbetsplatsfaktorer som bidrar till attraktiva arbetsplatser för undersköterskor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Hoffer, Elisabet, and Veronica Björk. "Sjuksköterskors och undersköterskors uppfattningar om omvårdnadens innehåll och arbete : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215464.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Omvårdnad är ett ord som kan ha flera olika betydelser, det kan vara ett verb som något man utövar eller en synonym med kunskap som något som erhålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och undersköterskor ansåg inbegripas av begreppet omvårdnad och “god omvårdnad” samt vad för arbetsuppgifter de olika yrkeskategorierna utförde inom ramen för omvårdnad. Metod:Individuella intervjuer av tre sjuksköterskor och fyra undersköterskor. Innehållet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fem teman och 21 kategorier framkom. Resultat: Respondenterna uttryckte att den basala omvårdnaden hade en central roll inom begreppet omvårdnad. Vid diskussion om vad god omvårdnad innebar framhävde de flesta att ett gott bemötande var avgörande, att utföra arbetsuppgifter med omtanke och respekt. Att bedriva personcentrerad vård ansågs även ge god omvårdnad. Förutom basal omvårdnad och bemötande framkom det att medicinsk teknik var en stor del av arbetet inom omvårdnaden och att samarbete var en viktig del. Det rådde få meningsskiljaktigheter angående sjuksköterskans respektive undersköterskans arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskorna och undersköterskorna som intervjuats har till stor del en samlad bild utav vad begreppet omvårdnad innebär. Det fokuserades mest på basal omvårdnad och gott bemötande vilket båda är två viktiga och centrala delar inom omvårdnaden. Att det inte fanns många meningsskiljaktigheter mellan undersköterskorna och sjuksköterskan kan ses som ett resultat av en tydlig arbetsfördelning. Background: Nursing is a word that can have several meanings, it can be a verb or be synonymous with knowledge. Aim: The aim with this study was to describe what registered nurses (RN) and certified nursing assistant (CNA) perceived by the expressions nursing and “qualitative nursing ” and what tasks at work these two different professions performed within the limits of nursing. Method: Qualitative interview study with individual interviews with three RN's and four CNA's. The content was analyzed through qualitative content analysis. Five themes and 21 categories arose. Results: The respondents expressed that the basal nursing care had a central role within the concept; nursing. At discussions about what good nursing meant, it was brought forth that a good interaction was decisive, to perform work related tasks with consideration and respect. To exercise person centered care was also considered to be good nursing. Besides basal nursing care and interactions it became apparent that medical technique is a big part of the job within nursing and that cooperation is an important part as well. There were few differences in opinions concerning RN respectively CNA job tasks. Conclusion: RN's and CNA's that were interviewed have the same general idea about what the concept nursing implies. It mainly focused on basal nursing care and good interactions, which were both considered as important parts within nursing. It can be seen that the lack of differences in opinion between CNA's and RN's is brought forth by a clear division of work between the two.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Leibring, Ingela. "Metodrumsundervisning : En kvalitativ studie av simulering inom vård- och omsorgsutbildning." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37845.

Full text

Abstract:

Den här avhandlingen handlar om vårdlärares arbete med simulering av arbetsuppgifter i metodrum Ett metodrum kan ses som en hybrid mellan klassrum och sjukhussal. I denna skolmiljö övas arbetsuppgifter som förekommer inom vård och omsorg. Det saknas patienter att öva på och ibland sjukvårdsmaterial, vilket innebär en utmaning för vårdläraren att skapa en autentisk miljö. Syftet med studien är att undersöka hur vårdlärare arbetar med simulering av arbetsuppgifter i metodrumsundervisning för vuxna elever. Avhandlingen grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre metodrumslektioner från tre olika skolor ljudinspelades digitalt : venprovtagning, urinkatetrisering och såromläggning. Resultatet visar att vårdlärarna arbetar med tre olika simuleringsaktiviteter: Tekniskt utförande, Tolkande och Bemötande. Simuleringsaktiviteternas utförande varierar med lektionsinnehållet. Studien visar vilka redskap i metodrumsundervisningen som är vanligt förekommande och hur de används. Ingela Leibring har bakgrund som barnmorska och arbetar för närvarande som vårdlärare inom kommunal vuxenutbildning i Karlstad samt är utbildningsledare för Yrkeshögskolans utbildning till barnspecialiserad undersköterska. This study centres on clinical skills laboratory teaching in municipal adult education. This type of teaching takes place in a school setting and is hybrid of a nursing and healthcare environment. Future professional tasks are simulated and practised here. Three different schools were visited and three clinical skills laboratory lessons were recorded with a digital audio recorder. The following tasks were included in the study: venipuncture, urinary catheterisation, and wound dressing. The analysis was performed as a qualitative content analysis informed by a sociocultural perspective. The aim of the study is to extend the knowledge of how teachers approach the simulation of tasks in clinical skills laboratory training. The study identifies three simulation activities and their application: technical performance, interpretation, and treatment. The main teaching tools used in the lessons were the teacher’s body/hands, different physical tools specific to the respective laboratory session and the teacher’s language. All the simulation tasks – venipuncture, urinary catheterisation and wound dressing – were included in the sessions. A similarity was that technical performance on the whole was the most common feature in all the laboratory lessons. A difference emerged when the clinical skills laboratory lesson was divided into the components: introduction, students practise themselves, and conclusion. The lesson introduction included treatment to nearly the same extent as technical performance. Differences related to lesson content were evident in the activities interpretation and treatment. A common pattern was that the teachers shifted between everyday language and professional language when they worked with simulation. They named their patients and gave the students immediate response.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Vestman, Martin. "Ensam är stark? : En studie om hur undersköterskor definierar, kartlägger och arbetar med ensamhet bland äldre på särskilt boende." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40631.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetet mot ensamhet bland äldre ser ut och hur undersköterskor arbetar för att kartlägga äldres psykosociala behov med frågeställningar som handlar om hur ensamheten bland äldre synliggörs, hur undersköterskor arbetar för att kartlägga arbetet mot ensamhet utifrån värdegrunden och hur undersköterskorna bemöter äldre personer som upplever ensamhet. För att besvara dessa frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av denna studie visar på att åldrande och ensamhet kan förstås utifrån fysiska begränsningar och ett minskat socialt kontaktnät. Arbetet med äldre och ensamhet utifrån socialstyrelsens värdegrund har visat sig vara en kombination av aktivitetsteorin och disengagemangsteorin i och med den personcentrerade vården utifrån mina intervjupersoners subjektiva uppfattningar. Värdegrundens tre mål som handlar om att skapa en personcentrerad vård, att respektera de äldre och att vårdpersonal ska ha en adekvat utbildning är behandlade utifrån mina intervjupersoners svar. Den personcentrerade vården och respekten för de äldre behandlas genom kontaktmannaskap, samtal med den äldre och anpassning av vårdinsatserna efter situation och individ. Det verkar dock vara en svårighet att kartlägga de äldres psykosociala omsorgsbehov utifrån värdegrundens riktlinjer i och med att undersköterskor har svårigheter att kommunicera med omsorgstagarna. The aim with this study was to illuminate the work with loneliness among older people and how assistant nurses work to chart older peoples psychosocial needs with following framing of questions: How does loneliness appear among older people? How does assistant nurses work to chart the work with loneliness among older people according to socialstyrelsens values? How does assistant nurses work with loneliness among older people? To answer those questions, I used seven qualitative semi-structures interviews and then analyzed it from a hermeneutical perspective. With that background, I temathisized the interviews to the concepts aging and loneliness, work with charting of the work with loneliness among older people from Socialstyrelsens values, the teory of activity and the theory of disengagement. The results showed that loneliness among older people was understood through physical disabilities and a lack of social network according to the persons who was interviewed. The work with older people according to Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) has shown to be a combination with the theory of activity and the theory of disengagement because of the individually oriented care. According to the three themes and goals of Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) to create an individually oriented care, to respect older people and that the staff should have an adequate competence was partly processed according to my respondents answers. The individually oriented care and the respect for the older people were connected when the assistant nurses work with liaisonship, social interactions with the individual and adaptation of the care depending on the individual and situation. It also seems that there are some issues with the charting of older peoples psychosocial needs according to Socialstyrelsens values because of an communication problem between the caretakers and the assistant nurses according to the persons who were interviewed, which means that the goal about adequate education partly is processed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Bergerus, Viktor, and Patrik Bengtsson. "Samma fast olikaWhat do you want to do ?New mailCopy : En explorativ studie om hur undersköterskorna inom hemtjänsten hanterar äldreomsorgens värdegrund och de organisatoriska förutsättningarnaWhat do you want to do ?New mailCopy." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82589.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Titel: Samma fast olika – En explorativ studie om hur undersköterskorna inom hemtjänstenhanterar äldreomsorgens värdegrund och de organisatoriska förutsättningarna Författare: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus Uppsatsen syftade till att med en explorativ ansats, undersöka hur undersköterskor ihemtjänsten hanterar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samtvilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen. För att studienssyfte skulle uppnås, användes en kvalitativ metod. Fem intervjuer har genomförts medundersköterskor som arbetar inom hemtjänsten i fyra olika kommuner. Resultatet frånintervjuerna tolkades utifrån grundad teori som valdes då syftet var explorativt. Under analysengenererades koder, underkategorier, kategorier som resulterade i en main concern. Det fannsolika faktorer som influerade när det kom till vad som främjade respektive hämmade införandetav värdegrunden i det dagliga arbetet. Det begrepp eller main concern som framkom varnormdiskrepans, vilket i korthet innebär att arbetet som utförs ska vara flexibelt men genomförsinom en rigid inramning. Nyinstitutionell användes för att diskutera resultatet, slutsatsen var attundersköterskornas förmåga att anpassa sig är det som får hemtjänstens arbete att fungera trotsmotstridiga mål och krav. What do you want to do ?New mailCopy<img /> Abstract Title: Same but different - An exploratory study on how nursing aides within the homecare handlethe values of elderly care and the organizational conditions Authors: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus The thesis aimed to, with an exploratory approach, examine how nursing aides in the home careservice manage the goals of self-determination, participation, and individualization, as well aswhich factors enable and limit the implementation of these goals. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative method was used. Five interviews have been conducted with nurses workingin home care in four different municipalities. The results of the interviews were interpretedbased on grounded theory which was chosen when the purpose was exploratory. During theanalysis, codes, subcategories and categories were generated that resulted in a main concern.There were various factors that influenced when it comes to what promotes and inhibits theintroduction of the values in daily work. The concept or main concern that emerged was thenorm discrepancy, which in short means that the work performed must be flexible but be carriedout within a rigid framework. Neo-institutional theory was used to discuss the results, theconclusion was that the nursing aides’ ability to adapt is what makes the home care service'swork despite conflicting goals and requirements. What do you want to do ?New mailCopy<img /> What do you want to do ?New mailCopy

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Bååth, Carina. "Vara steget före : Bedömning av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym." Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2754.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet var att beskriva och jämföra sjuksköterskors och undersköterskors bedömningar av patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym samt deras uppfattningar om att använda bedömningsinstrument. Vidare att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors uppfattningar om hur de bedömer patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. Metod: Etthundrasjuttio patientjournaler granskades. Intervjuer med sjuksköterskor (n=9) och undersköterskor (n=9) genomfördes. Resultatet av sjuksköterskors (n=34) och undersköterskors (n=43) bedömningar jämfördes. Interbedömarreliabilitet undersöktes när sjuksköterskor (n=50) och undersköterskor (n=61) använde bedömningsinstrument. Resultat: Sextio procent av patientjournalerna vid inskrivningen och 78 % vid utskrivningen innehöll dokumentation om patientens hudstatus. Det fanns dokumentation om trycksår i 15 % respektive 20 % av patientjournalerna. Patienter som var i risk för trycksårutveckling enligt Modifierad Nortonskala (MNS) erhöll i medeltal 4,6 omvårdnadsåtgärder och patienter som ej var i risk erhöll i medeltal 3,8. Det var inte några tydliga gränser för hur sjuksköterskor och undersköterskor genomförde bedömningar, vem som gjorde vad och på vilket sätt det gjordes. Det var inga skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors bedömningar av risk för undernäring och trycksår när det gäller poäng för initial bedömning och totalpoäng. Det var dock skillnader i deras bedömningar av enskilda delskalor och smärta. Sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning om hur det var att använda bedömningsinstrument varierade. Interbedömarreliabiliteten avseende MNS, Short- Form Mini Nutritional Assessment och trycksårkortet varierade mellan och inom sjuksköterskegruppen och undersköterskegruppen. Konklusioner: Sjuksköterskor dokumenterar inte alltid bedömning av patienters hudkostym och risk för trycksårutveckling. Det är såväl likheter som skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor när det gäller hur de genomför bedömningar och resultatet av deras bedömningar. Interbedömarreliabiliteten mellan och inom sjuksköterske- och undersköterskegruppen varierar vid deras bedömning med olika bedömningsinstrument och trycksårkort. Ett viktigt led i arbetet med att säkerställa patientsäkerhet och hög vårdkvalitet är att vara steget före och fortlöpande bedöma patienters smärta, näringstillstånd och hudkostym. The overall aim was to describe and compare registered nurses’ (RNs’) and enrolled nurses’ (ENs’) assessments of pain, nutrition and skin and their perceptions of using assessment tools. Further to describe RNs’ and ENs’ perceptions of how they assess patients’ pain, nutrition and skin. Methods: One hundred and seventy patient records were reviewed for patients with hip fracture. Interviews were conducted with RNs (n=9) and ENs (n=9). Results of the RNs’ (n=34) and ENs’ (n=43) assessments of patients with hip fracture were compared. Interrater reliability was examined between and among RNs (n=50) and ENs (n=61) using assessment tools for assessments (n=228) of patients with hip fracture and stroke. Results: Sixty percent of patient records on admission and 78% at discharge had documentation of the patient’s skin status. Pressure ulcers were documented in 15% and 20% of patient records respectively. Patients at risk for developing pressure ulcers according to the Modified Norton Scale (MNS) received a mean of 4.6 nursing interventions, while those not at risk received a mean of 3.8. There were no established boundaries between RNs’ and ENs’ assessment who performed it and in what way it was done. There were no differences between RNs’ and ENs’ assessments of risk for malnutrition and pressure ulcer regarding screening or total scores. However, there were differences regarding their assessments on the subscales and patients’ pain. RNs’ and ENs’ perceptions of using assessment tools varied. Interrater reliability regarding MNS total score was very good among RNs, good among ENs and between RNs and ENs. For Short- Form Mini Nutritional Assessment screening score, interrater reliability was good between RNs and ENs and among RNs, while it was moderate among ENs. Interrater reliability between and among RNs and ENs varied for Pressure Ulcer Card. Conclusions: RNs do not always document assessment of patients’ skin and risk for pressure ulcer. Patients at risk for pressure ulcers receive more nursing interventions than patients not at risk. There are both similarities and differences between RNs and ENs regarding how they perform their assessments and what the results of their assessments are. Interrater reliability between and among RNs and ENs varies regarding the different assessment tools. An important part of the work in establishing patient safety and high quality of care is to be one step ahead and continuously assess the patients’ pain, nutrition and skin.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Nilsson, Joanna, and Rebecca Udén. "Teamarbete på BB : En intervjustudie av barnmorskors och undersköterskors upplevelser." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-99901.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Teamarbete anses nödvändigt i hälso- och sjukvården. Barnmorskan och undersköterskan ska kunna samarbeta i team tillsammans med andra barnmorskor, undersköterskor samt med andra professioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors och undersköterskors upplevelser av teamarbete på ett BB. Metod: En kvalitativ metod används i genomförandet av studien. Tio telefonintervjuer, med fem barnmorskor och fem undersköterskor, utfördes. Datamaterialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i sex kategorier: Att arbeta mot samma mål, Att kommunicera, Att stödja varandra i arbetet, Att ha förståelse för varandra inom teamen, Att känna trygghet i teamet samt Att hantera stress. Två av kategorierna genererade i underkategorier. Slutsats: Det är grundläggande att ha ett effektivt teamarbete för att skapa en god vård. För att skapa ett effektivt teamarbete krävs det att teammedlemmarna stödjer varandra och arbetar mot samma mål. Det är även viktigt att ha en god kommunikation med varandra och ha förståelse för varandras professioner. Background: Teamwork is considered necessary in health care. The midwife and the assistant nurse must be able to work in teams together with other midwives, assistant nurses and other professions. Purpose: To describe midwives and assistant nurses experience of teamwork in postnatal care. Method: A qualitative method was used. The data collection was conducted using semi structured interviews. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis by Graneheim och Lundman. Result: The results were compiled in six categories: To work towards the same goal, To communicate, To support each other in the work, To have an understanding of each other in the teams, To feel secure in the team and To manage stress. Two of the categories generated in subcategories. Conclusion: It is fundamental to have effective teamwork to create good care. To create effective teamwork, team members need to support each other and work towards the same goal. It is also important to have good communication with each other and have an understanding of each other's professions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Asp, Tina, and Charlotte Stridh. "Kompetensutveckling; en fråga om var du arbetar? : En kvantitativ pedagogisk studie." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13522.

Full text

Abstract:

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg. Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner. This quantitative study has the purpose of mapping educational background and illustrate the possibilty of competence development in municipal elderly care. The study is based on answers from 108 electronic questionnaires from assistance nurses and nurse´s aides in municipal elderly care in Sweden. The result of the study shows that as much as 23,2% that are working in municipal elderly care is unqualified for their jobs. The study also shows that the municipalities around Sweden give their employees a good amount of competence development, but in the smaller municipalities there is less access to competence development than in the middle sized municipalities.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Usanovic, Britney Nicole. "Ledarskap inom äldreomsorgen - ur undersköterskors perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24778.

Full text

Abstract:

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rydelius, Evelina, and Saidi Alicia Ataei. "En framtid med hälsorobotaroch välfärdsteknik? : En kandidatuppsats om attityder till robotar somhjälpmedel inom vård och omsorg." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178081.

Full text

Abstract:

This thesis deals with attitudes regarding robots, specifically those seen within health and social care. The purpose of this paper is to look into and analyze as to why the implementation of robotics as a complement to health and social care moves at a slow pace in Sweden, compared to Japan - which we believe is due to skepticism and a presumed social aversion in Sweden. In the beginning of writing this paper, we suspected that the media had played a part in affecting the opinions of the public, which we later could confirm in interviews done by us, and by doing a Google search analysis. However, we were disproved that Japan is as far ahead of Sweden as we first thought. We came to realize that Sweden has a goal of becoming the world’s leading country in welfare technology and digitalization by 2025, which the media has failed to report about, and so it is something that has gone unnoticed. By asking three research questions we’re looking to compare Sweden to Japan in terms of attitudes towards and the development of robotics, specifically robots directed towards health and social care. The questions are as follows: (1) How does the opinions between caregivers differ from developers and other people working with welfare technology? (2) What is the skepticism, as well as the acceptance based on, regarding robots? (3) How does the search results differ in the search engine Google when googling the term “robot” in Swedish and Japanese? Our research showed that there is a lack of information and communication by politicians and developers of robotics pointed towards the public and specifically caregivers, who are left out of the conversation to do research on their own - which leads them to find Swedish websites and articles about robotics that, in comparison to Japanese websites and articles, puts the robots in a negative light. Finally, we suggest some sort of normalization process regarding robots, for example by downplaying the scare tactics by the media, and letting the public see the robots for what they really are - something to serve as a complement in health and social care, and not as a threat that could replace you. We believe that fairs and educational talks open to the public would be helpful, so that they can “meet and greet” the robot. This might help the public warm up to the idea of welfare robotics, which in turn may bring forward societal changes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Plathin, Rosvall Maria. "Det basala bemötandet är det vitala." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25654.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Moberg, Ulrica, and Matilda Rydkvist. "Att se var och en på det sättet som den behöver : En kvalitativ intervjustudie om undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-33813.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Cirka 40 % av de som lider av en demenssjukdom i Sverige bor på särskilt boende. Omvårdnaden som ges bör enligt Socialstyrelsen vara personcentrerad vilket innebär att personens upplevelse sätts i centrum. Syfte: Att beskriva undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som grund. Resultat: Studien visar två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin är levnadsberättelsens betydelse för personcentrerad omvårdnad där flera erfarenheter av att arbeta utifrån levnadsberättelsen beskrivs. Den andra kategorin är en känsla av otillräcklighet där undersköterskornas vilja att göra mer men inte kunna beskrivs. Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter visar att en väl ifylld levnadsberättelse ger förutsättningar för att ge en god personcentrerad omvårdnad. Informationen som framkommer i levnadsberättelsen gör det möjligt att skräddarsy omvårdnaden kring personen med demenssjukdom. Det finns även en känsla av otillräcklighet hos undersköterskorna och tidsbrist är en bidragande faktor. Background: About 40 % of the persons suffering from dementia in Sweden lives in nursing homes. According to the National Board of Health and Welfare, the care ought to be person-centred, which means that the person is the centre of the care. Aim: To describe the experiences of assistant nurses working with person-centred care for people with dementia living in nursing homes. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The outcome of the study shows two categories and five subcategories. The first category is the significance of life story for person-centred care where several experiences to work based on the life story are described. The second category is a feeling of inadequacy where the nursing assistants describes a desire to do more but not be able to. Conclusion: The nursing assistants experience that a prerequisite to be able to provide a good person-centred care is a life story with a lot of information. The information about the person enables the nursing assistant to customize the care of the person with dementia. There are also feelings of inadequacy expressed by the nursing assistants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Lundborg, Carl Johan, and Johan Iwar. "Moralisk stress hos sjuksköterskor och undersköterskor." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26857.

Full text

Abstract:

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress. Det som genererade moralisk stress i hög utsträckning hos både sjuksköterskor och undersköterskor var när personalstyrkan var så liten att kvaliteten på vården blev lidande. En signifikant skillnad fanns mellan hantering-en av moralisk stress och erfarenheten bland informanterna. Sjuksköterskor hade i stor utsträckning svårart att koppla av hemma relaterat till moralisk stress. För att bättre förstå vad den moraliska stressen beror på och vad effekterna kan vara krävs ytterligare studier. Moral distress is something that nurses and auxiliary nurses struggle with every day at their workplace. Moral distress is defined as negative stress syndromes, which arises when a person can’t perform the action he or she intends to do, due to institutional conditions. The aim of this study was to examine the degree of moral distress among nurses and auxiliary nurses at their workplace. Data was collected by using a questionnaire at two different wards at a hospital in the south of Sweden. The result shows that both nurses and auxiliary nurses experience moral distress. What generated moral distress to a high extent among both nurses and auxiliary nurses was when the number of staff was so small that the quality of patient care was suffering. A significant difference was found between the han-dling of moral distress and the working experience among the informants. Nurses found it more difficult to relax at home related to moral distress. Further studies are needed to better understand what causes moral distress and the effects of it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Österman, Christine. "Vi är KRAV-märkta : Äldreomsorgens förutsättningar ger konsekvenser för psykosocial arbetsmiljö och hälsa." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118940.

Full text

Abstract:

Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. Hälsofrämjande arbetsplats

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Falk, Celina. "”Det känns ju fantastiskt att bli lite bekräftad” : En kvalitativ studie om undersköterskors motivation och arbetstillfredsställelse i äldreomsorgen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85668.

Full text

Abstract:

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care. Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care. The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Undersköterska'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles