Academic literature on the topic 'Undersökande och utforskande arbetssätt'

AbstractBlomqvist, C & Skaneborn, C (2009). Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Vårt arbete handlar om hur ett undersökande arbetssätt kan ta sig uttryck i en förskoleverksamhet, i synnerhet när det gäller de allra yngsta barnen, samt hur pedagogerna kopplar detta till naturvetenskapliga fenomen i ett brett perspektiv. Arbetet handlar även om hur pedagogerna på förskolan förhåller sig till barns upptäckarlust, hur de tar tillvara på det i verksamheten samt vilka tankar de har kring ett undersökande arbetssätt. Vår forskningsteoretiska utgångspunkt är främst det sociokulturella perspektivet i ett undersökande arbetssätt, samt det pedagogiska förhållningssättet i ett naturvetenskapligt utforskande. I vår studie har vi använt oss av ostrukturerade observationer, videoupptagningar och fältanteckningar, samt utfört skriftliga intervjuer med pedagogerna. Vårt syfte med observationerna och intervjuerna har varit att beskriva och förstå hur ett undersökande arbetssätt kopplat till naturvetenskap visar sig i den pedagogiska verksamheten. Av studien har framkommit att när barn ges tid och möjlighet att undersöka ett föremål eller en händelse som fångat deras uppmärksamhet väcks deras nyfikenhet och lust att utforska vidare. Vi har kunnat se att pedagogerna tar tillvara på barnens tankar, funderingar och idéer i den dagliga verksamheten, och att ett naturvetenskapligt perspektiv löper som en röd tråd i pedagogernas sätt att utforma verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.

Syftet med denna studie är att söka kunskap om hur lärare och elever arbetar med undersökande arbetssätt, inom ämnena naturvetenskap och teknik i årskurs 4-6. I studien deltog en lärare och elever i årskurs 5 på en kommunal grundskola i Mellansverige. Kvalitativa metoder används i undersökningen samt i analysen och materialet har samlats in genom klassrumsobservationer. Resultatet av studien visar att eleverna, i alla fall till viss del, arbetar med undersökande arbetssätt men att de skulle gynnas av att träna mer på de olika momenten för att sedan själva kunna genomföra egna undersökningar. Kopplingen till det naturvetenskapliga området behöver också göras tydligare, det är lätt att få uppfattningen att det enbart är undersökningar som ingår i arbetssättet. Att tydliggöra de olika delarna i undersökande arbetssätt skulle kunna göra det lättare för lärare att undervisa i ämnet och ge eleverna mer likvärdiga kunskaper i naturvetenskap och teknik, oavsett lärare och skola.

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare arbetar med undersökande arbetssätt i de naturorienterande ämnen i grundskolans årskurser 4–6 och vilka mål lärare har gällande undersökande arbetssätt i undervisningen. Denna studie har haft sin utgångspunkt i det pragmatiska perspektivet och för att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod i form av semistrukturerad intervju med åtta lärare. Den analysmetod som användes på det insamlade materialet var innehållsanalys där mönster, likheter och skillnader hittades som gjorde att kategorier sedan kunde identifieras. Resultatet visar att majoriteten av lärarna arbetar med undersökande arbetssätt med material från NTA och att deras roll som lärare är viktig då de beskriver den som stöttande, uppmuntrande och ledande men även den som ställer frågor och följdfrågor till eleverna. Resultatet visar att lärarnas mål med det undersökande arbetssättet är att öka elevernas förståelse och intresse för de naturorienterande ämnena samt koppla ihop teori och praktik genom det undersökande arbetssättet.

This thesis examines how pupils in the upper level of compulsory school learn about environmental issues and related theoretical concepts in an instruction employing an investigative approach and thematically organised content. The results of the study give reason to question some central arguments supporting these designs of instruction. Additionally, and primarily, these results contribute to research on concept formation. An understanding of pupils’ difficulties in learning theoretical concepts as a problem of contextualization is derived, representing an alternative to the influential view in which pupils’ difficulties are seen as a problem of conceptual change.

Three case studies carried out within the pupils’ regular instruction are presented. The empirical material consists of recorded conversations, observational notes and the pupils’ own written material.

The first study shows that the pupils experience difficulty in distinguishing among the different meanings attached to individual concepts in various conceptual contexts. This implies that pupils are often unable to identify the meaning relevant to the specific environmental problem on which they are working. The second study shows that the pupils do not make the connection between theoretical concepts and practical activities, as intended in instruction. Instead, they interpret the concepts within separate practical contexts, i.e. interpretative contexts other than the theoretical contexts. Finally, the third study demonstrates that the context for a pupil’s investigation changes as the pupil’s values concerning the environmental issues are brought to the fore. Thus, the outcome indicates that contextualization is a main factor in pupils’ learning of theoretical concepts. It is shown that the pupils’ understanding of theoretical concepts is dependent on their contextualizations of these concepts, both with regard to different conceptual contexts and with regard to different levels within a context. It is also demonstrated that emotions play a part in pupils’ learning by determining into which context pupils choose to enter.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student’s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed. The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching. All the interviewed teachers find inquiry-based teaching to be helpful to all students but perhaps in particular for students with ADHD due to the fact that these lessons are broken down into smaller pieces of activities which helps the students keep their focus easier. This is particularly helpful for students with ADHD since their main challenge is hyperactivity.

Syftet med denna studie var att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4-6 ser på naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet och hur de beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt för att eleverna ska utveckla förtrogenhet för de naturvetenskapliga begreppen. Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet på lärande ligger till grund för studien. För att söka svar på studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 genomförts. Resultatet visar att lärare ser användande av begrepp, att kombinera arbetssätt och att koppla begrepp till erfarenheter som det viktigaste i undervisningen för att möjliggöra för elevers naturvetenskapliga begreppsförtrogenhet. Studien visar även att lärare arbetar med elevers erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen, gör kopplingar till elevernas vardag och låter eleverna själva söka efter begreppsförklaringar för att eleverna ska utveckla naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet.

Syftet med rapporten har varit att studera gymnasielevers uppfattningar om skolbibliotek, elevernas informationshantering och deras sökstrategier. Dagens skola präglas av ett allt omfattande informationsutbud, där eleverna i regel förväntas att själva söka efter information och sammanställa kunskap. Det förändrade syn- och arbetssättet ställer således stora krav på elevernas arbetsmetoder men även i hur skolans personal väljer att utforma undervisningen.

Analysen synliggör att gymnasieeleverna till stor del använder Internet i sina arbetsmetoder och tillskriver informationskällan positiva vinster i dess snabbhet och lättillgänglighet. På samma gång upplever flera elever att Internet medför en rad källkritiska svårigheter och problem i deras arbetsmetoder. Analysen visar även att flera elever uttrycker svårigheter i att orientera sig i skolbiblioteket och att på ett fullständigt och positivt sätt använda sig av skolbibliotekets källmaterial. I flera fall upplever eleverna det problematiskt att finna och arbeta med tryckta källor - en arbetsprocess som ofta beskrivs som tidskrävande och enformig.

Undersökningens syfte är att analysera, beskriva och få kunskap om hur ett undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3 kan bidra till elevers lärande samt hur lärares arbetssätt kan bidra till att elevers undersökande arbetssätt knyts till undervisningens övergripande syfte. Studien tar sin utgångspunkt i elevers och lärares arbete med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) inom temat jord. Undersökningen är en kvalitativ studie där metoderna är intervju och observation. Intervjuerna antecknades och spelades in, medan observationerna endast antecknades. Resultatet bygger på samtalen under intervjuer samt det elever och lärare gör och samtalar om på lektionerna. Materialet renskrevs och bearbetades och utvalda delar från ljudupptagningarna transkriberades. Resultatet visar att lärarnas övergripande syfte med undervisningen i undersökningen är att lära eleverna ”Se hela förlopp” och ”Ställa hypoteser och undersöka”. Lärarna använder sig i undervisningen av de närliggande syftena ”Plantera ärtor i rör”, ”Gissa vad de tror kommer att hända i rören”, ”Repetera och dokumentera planteringen av ärtorna i olika jordarter”, ”Sköta om komposten”, ”Att repetera vad de gjort tidigare”, ”Gissa i vilken jordart som det växt bäst” och ”Diskutera och dokumentera resultatet” för att uppnå de övergripande syftena. Undersökningen visar också på samspelet mellan de närliggande och övergripande syftena. Lärarnas sätt att arbeta för att uppnå dessa syften är att ställa öppna frågor, ge exempel, förklara, jämföra, föra diskussionen framåt och repetera. Ett undersökande arbetssätt, där NTA står i fokus, bidrar till elevers lärande och uppfyller väl de övergripande syften lärarna har med undervisningen, men också syftet med undervisningen enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11.