Academic literature on the topic 'Undertextning'

Syftet med denna studie var att utifrån olika kvalitetsnormer jämföra och analysera skillnader mellan professionella undertextares undertexter och amatörers undertexter. Dialogen från fyra filmer parades med motsvarande undertexter av professionella undertextare så väl som av amatörer, varpå skillnader registrerades, viktades samt analyserades. Resultaten visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan undertexter av professionella undertextare och amatörer på ett flertal punkter, som till exempel struktur och semantik, reduktion och expansion, antal tecken, antal ord, exponeringstid samt antal undertextenheter. Genomgående så översätter amatörerna originaldialogen mer ord-för-ord än vad de professionella undertextarna gör, samtidigt som de professionella undertextarna stryker stora delar av dialogen, vilket innebär att tittare som använder amatörundertexter får betydligt mer text att läsa, vilket i sin tur innebär att mindre tid ägnas åt filmernas bildmässiga innehåll.

I Japan är s.k. rollspråk, dvs. stereotypt språk kopplat till en viss typ av karaktär, vanligt i material riktat till barn, såsom barnfilmer. Trots att rollspråk som forskningsområde är relativt nytt finns ett antal studier som behandlar rollspråk i litterära översättningar, undertextningar och dubbningar till japanska. Få eller inga har dock jämfört hur rollspråket påverkar karaktäriseringen dels i undertexterna, dels i dubbningen av en och samma film. Denna uppsats analyserar japansk undertextning och dubbning av den svenska barnfilmen Du är inte klok Madicken och finner att båda versionerna använder rollspråk på ett liknande sätt för att förenkla karaktäriseringen och framhäva de kvinnliga karaktärernas femininitet genom bl.a. feminina satsfinala partiklar, pronomen, verbformer och interjektioner.
In Japan so called role language, i.e. stereotypical language associated with a certain type of character, frequently occurs in material for children such as children’s films. Role language is a fairly new area of research but despite this, there are a few studies dealing with role language in literary translation, subtitling and dubbing into Japanese. However, few or none of these examine how role language influences characterisation in the subtitles and dubbing of the same film. This thesis analyses the Japanese subtitling and dubbing of the Swedish children’s film Du är inte klok, Madicken and finds that both versions use role language in a similar way to simplify characterisation and emphasize the femininity of female characters through the use of feminine sentence-final particles, pronouns, verb forms and interjections etc.

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ”stör” och förstör filmupplevelsen. Det andra syftet är att undersöka professionella undertextares syn på initiativet och sin verksamhet. Materialet utgörs av fyra svenska filmer och dess undertexter för hörselskadade. Undertexterna har analyserats i avsikt att lyfta fram vilka strategier som används och därmed undersöka om det är något i själva undertexterna som skulle kunna utgöra ett problem för filmupplevelsen. Därtill har två professionella undertextare intervjuats. Resultatet visar att undertextningen i sig inte ger skäl till att irriteras av undertexterna, och en viktig faktor för att undvika irritation är att kvaliteten på undertexterna är hög vilket säkerställs genom att anlita professionella undertextare. Kritiken kommer från den hörande publiken, och därmed är tillgänglighetsaspekten mycket viktigare än att undertexterna ”stör”.

En uppsats om översättningsprocessen i vilken dubbning och undertextning sker till mediet TV och film. Uppsatsen tar upp svårigheter med språk, så som tal- och skriftspråk, och olika studios översättningsprocesser. Uppsatsen lägger därmed belägg för att både dubbning och undertextning har svårigheter och öppnar upp en ny syn för den fördomsfulle eller nonchalanta. Uppsatsen avslutas med en jämförelse och en betraktelse av vad författaren har kommit fram till.

Denna avhandling handlar om semantiska utelämningar i undertextning av tv-serien Welcome to Sweden. Jag analyserar med exempel om undertextning i Netflix innehåller semantiskt samma saker som engelska och svenska replikerna i avsnittet och analyserar om man kan anpassa teoretiska översättningsval till undertextning av avsnittet.

Mat, språk och kultur är tätt sammanlänkade, och i matlagningsprogram förekommer en rad olika sorters kulturspecifika referenser. Kulturspecifika referenser definieras som ”any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac i Ranzato 2015:54) och kan vara sådant t.ex. som måttenheter (pint), märken (Tabasco) och maträtter (surf and turf). Denna undersöknings fokus är översättningen av kulturspecifika referenser i matlagningsprogram, och eftersom merparten av de matlagningsprogram som översätts för svensk tv är på engelska består denna studies material av 21 engelskspråkiga matlagningsprogram och deras svenska översättningar. De matlagningsprogram som undersökts är Det goda livet, Jamie Olivers smarta rätter, David Roccos ljuva matresa – Italien, Kitchen Hero och Hela England bakar. Genom att att konstruera en korpus och analysera de kulturspecifika referenserna har normerna för översättningsstrategier gällande kulturspecifika referenser i matlagningsprogram kartlagts, och jämförts med resultaten från Pedersens välkända undersökning av primetime-TV (2011). Resultaten kategoriserades sedan enligt Pedersens taxonomi. Resultaten visade att normerna för matlagningsprogram liknade dem för primetime-TV, trots att det fanns ett par domänspecifika skillnader. Eftersom språk formar hur vi ser världen är det intressant att se hur kulturspecifika referenser översätts från en kultur till en annan, eftersom det formar hur den kulturen ses och värderas, eller åtminstone dess matkultur.
Food, language and culture are closely linked and cooking shows are peppered with culturally specific references. Culturally specific references are defined as “any reference to a cultural entity which, due to its distance from the target culture, is characterized by a sufficient degree of opacity for the target reader to constitute a problem” (Mailhac in Ranzato 2015:54) and can be things such as measurements (pints), brands (Tabasco), and dishes (surf and turf) to name a few. This study focuses on the translation of culture specific references in cooking shows. Since most of the cooking shows translated into Swedish are in English, the material for this study consists of 21 cooking shows in English and their Swedish translations. This study will look at the shows 3 good things, Save with Jamie, David Rocco’s Dolce Vita, Kitchen Hero and The Great British Bake off. By constructing a corpus and analyzing the culturally specific references, the norms regarding translation strategies for the translation of culturally specific references in cooking shows have been mapped out, and compared to the results of a well known study on primetime TV by Pedersen (2011). These were categorized in accordance with Pedersen’s taxonomy (2011:76). The results showed that the norms were very similar to those of primetime TV, with the exception of some domain-specific norms. Language influences how we see the world. Thus, the way culturally specific references are translated from one culture into another is important because it affects how cultures are viewed and interpreted, at least within the food community.

Undertexter skapade av fans, så kallade fansubs, utmärker sig ofta med att utmana de standardiserade normerna inom undertextning genom att vara friare från deras inflytande. En serie som det har skapats relativt mycket fansubs för är den norska webbaserade ungdomsserien SKAM, som fans började skapa egna undertexter till eftersom de ville göra serien mer tillgänglig för tittare från andra länder. Syftet med denna uppsats är att utföra en kvalitetsundersökning av två engelskspråkiga fansub-versioner till tv-serien SKAM. Undersökningen utfördes med hjälp av FAR-modellen, som är en modell skapad för kvalitetsanalys av mellanspråkliga undertexter. FAR-modellen bedömer kvaliteten på undertexter i tre olika områden: funktionell ekvivalens, acceptans och läsbarhet. Undersökningens resultat visar att kvaliteten på fansubs till SKAM är jämförbar med andra fansubs. Kvaliteten varierar dock en del inom de olika områdena, då båda versionerna fick sämst resultat inom läsbarhet, men presterade relativt bra inom funktionell ekvivalens och acceptans.
Subtitles created by fans, so called fansubs, are known to often challenge standardized norms in translation by being freer from their influence. A TV series that many fansubs have been created for is SKAM, the Norwegian web-based series aimed at teens, which fans started creating their own subtitles for because they wanted to make it more accessible to viewers from other countries. The aim of this paper is to carry out a quality assessment study of two English fansub versions for the TV series SKAM. The study was carried out with the help of the FAR model, a model that was created for assessing the quality of interlingual subtitles. The FAR model investigates quality in three different areas: functional equivalence, acceptability and readability. The results of the study show that the quality of the fansubs for SKAM is comparable to that of other fansubs. However, the quality varies somewhat between the different areas, as both versions had the lowest results in readability, but performed better in functional equivalence and acceptability.