Academic literature on the topic 'Undervisning i etik'

Sammendrag: Artikkelen presenterer og drøftar m-læring i lys av danningsdidaktiske teoriar for å utvikle kunnskap om lærarens profesjonsfaglege digitale kompetanse. M-læring er læring med mobile einingar som mobiltelefon og nettbrett. Artikkelen byggjer på resultat frå eit prosjekt gjennomført blant RLE-lærarstudentar om digitale læringsressursar i filosofi- og etikkundervisning. I utgangspunktet starta prosjektet med ei skeptisk haldning, men vi vart positivt overraska. Terskelen for bruken er særs låg, og dei teknologiske løysingane er stabile, enkle og intuitive. Særleg dei kreative og aktiviserande verktøy som ligg i desse, gjev nyttig danningspotensiale. Artikkelen viser òg til ei rad klassiske danningsdidaktiske problemstillingar som i møte med digital teknologi får ny aktualitet, og som er til god hjelp for læraren. Det er lett å gløyme at innhaldselementet i undervisninga legg premiss for undervisningsmetoden. Danningsteorien om undervisning som «peiking» frå den tyske pedagogen Klaus Prange blir ei særleg god hjelp til å forstå det som skjer i m-læring. Nøkkelord: IKT, danning, m-læring, religion og livssyn, etikk, filosofisk samtale, dybdelæring

Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar.

Profesjonsveilederollen i barnehagelærerutdanningen er ny og lite utforsket. I denne artikkelen ser vi på hvordan denne rollen kan forstås og utøves av lærerutdannerne på campus, med utgangspunkt i et relasjonsetisk perspektiv på profesjonsdannelse. Studiet ble gjennomført som en longitudinell kollektiv selvstudie, med utgangspunkt i fire barnehagelærerutdanneres refleksjoner rundt profesjonsveilederrollen. Datagrunnlaget er basert på refleksjonsnotater, journaler fra undervisning og veiledning, samt lydopptak av planleggings- og selvstudiemøter. Basert på tematisk narrativ analyse av datamaterialet diskuterer vi to hovedtemaer: 1) profesjonsveilederen i møte med enkeltstudentene – et relasjonelt og etisk risikoprosjekt, og 2) profesjonsveilederen i møte med egen undervisningspraksis – en dialogisk og anerkjennende væremåte. I artikkelen belyser vi hvordan en systematisk refleksiv praksis samt etisk og relasjonell bevissthet får betydning for barnehagelærerutdanneres profesjonsutøvelse- og dannelse. Vi tematiserer også usikkerheten og navigeringen som kan følge en slik kollektiv bevissthet. Vi argumenterer for at hvis vi forventer at studenter skal utvikle reflekterende holdninger til deres fremtidige pedagog- og veilederrolle, er det viktig at vi modellerer en reflekterende og utforskende pedagogrolle i møte med studentene.

Religionsfagene er i støpeskjeen, både i grunnskolen og den videregående skolen, og det vil også få konsekvenser for lærerutdanningene. I artikkelen vil jeg se særlig på sosiologiens rolle i religionsundervisningen. Et hovedpoeng er at sosiologi er så mangt, og at lærere bør ha en bevissthet om hva slags sosiologiske perspektiver de tar i bruk i fagene som handler om religion, livssyn og etikk. Det er ellers et utbredt inntrykk at samfunnsvitenskapelige perspektiver på religion, livssyn og etikk kommer sterkere inn i skolen. En gjennomgang i artikkelen konkluderer imidlertid med at de direkte referansene til sosiologi ikke er så tydelige eller mange i de nye læreplanene for disse fagene. Bevisstheten om perspektivmangfoldet i samfunnsvitenskapene er heller ikke så sterk i læreplanene. Dette er likevel ikke til hinder for at samfunnsvitenskapelige blikk på religion, livssyn og etikk kan bli viktigere i undervisningen, som ledd i generelle tendenser i samfunnet. I forlengelsen av dette presenteres noen normative synspunkter på bruken av sosiologi i KRLE og Religion og etikk. Ulike former for sosiologi kan ha ulike etiske implikasjoner.

Sammendrag: Denne artikkelen drøfter aspekter ved perspektivtaking som kjerneelement og kompetansemål i de nye læreplanene i KRLE og Religion og etikk. Perspektivtaking sees i lys av læreplaner og religionsvitenskapelige og religionsdidaktiske synspunkter, med særlig vekt på forholdet mellom utenfra- og innenfra-perspektiv. Artikkelen trekker også inn empirisk materiale fra en studie av lærebokperspektiv og elevperspektiv. I lys av det empiriske materialet reflekterer artikkelen over mulige innganger til arbeid med perspektivtaking i undervisningen, med særlig vekt på bidrag fra innenfra-kilder. Nøkkelord: Utenfra-perspektiv, innenfra-perspektiv, kjerneelement, læreplanmål.

ResuméDenne artikel tager afsæt i den antagelse, at en skolastisk tilgang til undervisningen i etik ikke er tilstrækkelig. Med afsæt i et aristotelisk og dannelsesteoretisk inspireret forsknings- og udviklingsprojekt undersøger artiklen værdien og meningsfuldheden i en alternativ didaktisk rammesætning af arbejdet med etik i uddannelse. Først beskrives den teoretiske og filosofiske inspiration til projektet, dernæst den didaktiske rammesætning. I forlængelse heraf analyseres projektets empiri, der primært er baseret på 15 pædagogstuderendes refleksioner over deres bestræbelser på at realisere en selvvalgt dyd i deres anden praktik. Det sker i lyset af projektets dannelsesteoretiske forståelseshorisont. Projektet viser bl.a., at de studerende finder koblingen mellem deres egen udviklingsproces og bestræbelsen på at realisere dyden særdeles meningsfuldt. De oplever, at dette øger deres selvindsigt, samt skærper og nuancerer deres blik for det etiske i praksis. Dette afføder normative overvejelser hos de studerende om, hvad de kan stå inde for i praksis, hvem de ønsker at være som pædagog, og hvad de må arbejde med for at kunne realisere det gode. AbstractThe sense of doing good is formed through practice. This paper takes its starting point in the assumption that a scholastic approach to ethics education is insufficient. Based on a research and development project inspired by Aristotle’s definition of virtues and Humboldt’s theory of self-formation, this paper examines the value and meaningfulness of an alternative didactic framing of working with ethics in education. First the theoretical and philosophical inspiration for the project is described followed by a description of the didactic framework. Next comes an analysis of the project's empirical data, which is primarily based on the written reflections made by 15 social education students on their continuous efforts to realize a self-elected virtue during the second internship of their study programme. The analysis is conducted within the horizon of theory of self-formation. Among other things, the project demonstrates that the students find the linkage between their own development and their virtue-based endeavours highly meaningful. They feel that their efforts to realize their chosen virtue increase their self-insight and develop their eye for the many significant facets of practice. This in turn leads the students to make normative considerations about what they can vouch for in practice, who they want to be as social educators, and what they will have to focus on in order to be able to realise the good.

Både i Sverige och internationellt är hållbar utveckling numera ett allmänt accepterat mål i utbildningssammanhang. De centrala komponenter som bygger upp hållbarhets­tanken kan emellertid ges olika tolkningar som genererar oförenliga hållbarhetsmål. Det är med andra ord en kontroversiell fråga vilket slags utveckling som ska räknas som hållbar. Det innebär i sin tur att utbildning för hållbar utveckling aldrig är neutral – tvärtom vilar den på etiska antaganden. En viktig komponent i en helhetlig utbildning för hållbar utveckling är därför att synliggöra och diskutera dessa antaganden. Artikelns syfte är dels att belysa den etiska dimensionen av hållbar utveckling förstådd som en kontroversiell fråga, dels att argumentera för ett lämpligt metodbaserat angreppssätt för att hantera denna dimension i ett utbildningssammanhang. Under­sökningen är huvudsakligen av filosofisk karaktär, vilket innebär att den metod som främst använts är det analytiska tillvägagångssätt som utmärker modern analytisk filosofi, med inslag av bland annat begreppsanalys och granskning av argument. Studie­materialet har utgjorts av styrdokument samt nationella och internationella rapporter. Bidragets huvudsakliga resultat är etablerandet av en specifik metodbaserad modell för etikundervisning som särskilt lämplig för att hantera den etiska dimensionen av utbildning för hållbar utveckling (och för kontroversiella frågor generellt). En viktig praktisk implikation är att lärare via denna modell får tillgång till en uppsättning verktyg för att behandla den etiska dimensionen av hållbarhet och andra kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare forskning krävs emellertid för att utröna vilka undervisnings­former som bäst lämpar sig för att arbeta med dessa verktyg i olika undervisnings­sammanhang. Nyckelord: hållbar utveckling, utbildning för hållbar utveckling, etikundervisning, kontroversiella frågor, SIL-metoderna, SIL-villkoren Ethics in education for sustainable development – On teaching the ethical dimension of a controversial issue Abstract Sustainable development is nowadays a widely accepted goal in educational contexts, both in Sweden and internationally. However, the central components that constitute the idea of sustainability can be given different interpretations generating incompatible sustainability goals. It is thus a controversial question what kind of development we should count as sustainable. This means that education for sustainable development is never neutral – to the contrary, it rests on ethical assumptions. An important component in a comprehensive education for sustainable development is hence to reveal and discuss these assumptions. The aim of the paper is to elucidate the ethical dimension of sustainable develop­ment and argue for a suitable methods-based approach for dealing with this dimension in an educational context. The investigation is mainly philosophical in character, which means that the method used is primarily the analytic approach that is characteristic of modern analytic philosophy, with conceptual analysis and examination of arguments. The research material used is regulatory documents and relevant reports. The main contribution is the establishment of a specific methods-based model for ethics education as particularly appropriate for dealing with the ethical dimension of education for sustainable development (and for controversial issues generally). An practical implication is that teachers via this model get access to a set of tools for dealing with the ethical dimension of sustainability and other controversial issues. Further research is however needed to determine which teaching methods are most suitable for working with these tools in various educational contexts. Keywords: sustainable development, education for sustainable development, ethics education, controversial issues, the “SIL methods”, the “SIL requirements”

Artikkelen analyserer tros- og livssynsundervisning gjennomført i lærerutdanningens obligatoriske praksisopplæring ved Universitetet i Stavanger (UiS) 2008-2009. Undervisningen inngikk i det ordinære valgemnet Religion, livssyn og etikk (RLE), og var samtidig integrert i FoU-prosjektet Religionsundervisning og mangfold (ROM). Målsetningen i ROM var å prøve ut en bestemt religionspedagogikk med tanke på håndtering av religiøst mangfold i skole og lærerutdanning. I lærerutdanningsdelen av prosjektet etablerte fem lærerstudenter, to praksislærere og to faglærere et praksisfellesskap som arbeidet individuelt og kollektivt i lys av aksjonsforskningsprisipper. Hver deltaker utviklet sitt didaktiske utprøvingsprosjekt med forankring i den valgte teorien, støttet av praksisfellesskapet. Praksisfellesskapets samhandling ble bl.a. dokumentert gjennom bruk av audio- og videoopptak. Spørsmålet som stilles er på hvilken måte den pedagogiske teorien som ble prøvd ut avdekket behov for bestemt fagkunnskap i undervisningen, og hvordan elevene responderte på denne RLE-undervisningen. Funn i videomaterialet som indikerer at valg av religionspedagogisk teori påvirket behovet for bestemt fagkunnskap i undervisningen, analyseres nærmere.

Artikkelen fremstiller Disneys Pinocchio som en dannelsesreise der utvikling av dyder står på dagsorden. Hensikten er å vise hvordan filmen kan brukes til å levendegjøre etiske og kristne temaer i undervisning. Temaene settes i relasjon til barns selv­utvikling, og bidrar dermed til å realisere den dannelsesdimensjon som blir fremhevet i styringsdokumenter for både skole og barnehage. Forfatterne bruker hovedtrekkene i filmen til å vise at den dramatiserer en utvikling fra klassisk dydsetikk til en mer kristent orientert etikk. Analysen trekker veksler på dydsetikk, slik den er utformet i antikken og slik den er kristnet gjennom filosofer som Søren Kierkegaard. I forfatternes lesning handler Disneys Pinocchio om at selvutvikling i dydsetisk forstand forutsetter evnen til å gjenkjenne ondskap og aktivt velge det gode. Artikkelen legger også vekt på hvordan tegnefilmens kunstneriske virkemidler bidrar til å levendegjøre den etiske tematikken, og knytter an til fortellermåter barn allerede er kjent med.

”Informasjonskompetanse – integrering i undervisning” I vår digitale verden er det overflod av informasjon, og det blir stadig viktigere med kompetanse for å håndtere informasjon. Informasjonskompetanse (IK) omfatter prosessen fra å erkjenne et informasjonsbehov til hvordan man finner informasjon, hvordan man vurderer informasjon og hvordan man bruker og kommuniserer informasjonen på en akademisk redelig måte. Mange universitetsbibliotek nasjonalt og internasjonalt har undervisningsopplegg på alle nivå i utdanningen for å fremme studenters IK. Program for universitetspedagogikk ved Universitetet i Bergen og Universitetsbiblioteket har inngått et samarbeid og tilbyr kurset Informasjonskompetanse – integrering i undervisning for nyansatte akademikere. Kurset ble gjennomført for første gang høsten 2008 og neste kurs blir avviklet våren 2010. I dette kurset setter vi fokus på at informasjonskompetanse er sentralt for læring på fagene. Etter kurset skal deltakerne ha følgende læringsubytte: Kjennskap til ulike perspektiver på IK Kunnskap om sammenhenger mellom IK og strategier for informasjonssøk og informasjonsvurdering Økt bevissthet om IK som en del av etisk refleksjon i faglig arbeid Økt bevissthet om sammenhenger mellom IK og ulike former for plagiering Kunne vurdere hvordan ulike læringsaktiviteter fremmer eller hemmer studenters utvikling av IK Kunne tilrettelegg for faglig forankret utvikling av studenters IKI dette innlegget vil vi forsøke å svare på følgende spørsmål: Hvordan etablere et samarbeid med utdanningsinstitusjonen for å utvikle kurs med formålet å fremme studenters informasjonskompetanse? Hvordan få integrert IK på alle studieprogram? Hva er fagreferentens rolle i et samarbeid med fagmiljøet?

De elever som väljer teknikprogrammet i sina gymnasieval ska enligt läroplanen ges en utbildning som bygger på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och teknikutveckling. Detta ska säkerställas genom att lärarna behandlar det kunskapsinnehåll som berör etik i de olika kursplanerna inom teknikprogrammet. Men både egna erfarenheter samt forskning på området indikerar att så inte är fallet i många av Sveriges gymnasieskolor. Detta tycks dels ha sin grund i en upplevd okunskap om etik hos tekniklärarna och dels i en nästan total brist på undervisningsunderlag, exempelvis i form av kursböcker med relevant innehåll. I ett försök att hitta en möjlig väg att som tekniklärare ta sig an det nämnda kunskapsinnehållet så har jag utforskat dialogbaserad undervisning tillsammans med ett utforskande förhållningssätt till etik. Effekten av denna undervisning har sedan utvärderats genom två skriftliga prov. Ett inledande diagnostiskt prov och ett prov vid momentets slut. Samtliga resultat visar också att denna kombination av pedagogisk metod och syn på etik ger en positiv utveckling för eleverna i deras kunskaper att kunna identifiera, samt resonera kring, etiska dilemman.

Syftet med studien är att undersöka betydelsen av att använda virtuell simulerad undervisning (virtual reality, VR) i speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling som alternativ och komplement till autentiska test med elever för att belysa lärande, etiska aspekter och bedömningsformen i en VR-miljö. Bakgrunden till studien är att speciallärarstudenterna behöver öva upp sina färdigheter i att genomföra språk-, skriv- och läsutredningar. Problemet som kan uppstå är att studenternas behov av färdighetsträning kan hamna i motsatsförhållande till autentiska elevers integritet och medföra etiska och bedömningsmässiga konsekvenser. I studien användes kvalitativa metoder. Speciallärarstudenterna deltog i ett lärtillfälle om en VR-simulerad dynamisk bedömning, vilket observerades. Alla deltagarna intervjuades sedan i fokusgrupper om VR-simulering, bedömningspraktik och etik. De lämnade även en skriftlig reflekterande anteckning om lärtillfället. Analysen av resultatet gjordes utifrån ett situerat, sociokulturellt perspektiv på lärande med utgångspunkt i fyra dimensioner: mening, praktik, gemenskap och identitet (Wenger, 1998). I analysen av själva lärandesituationen togs även inspiration av Wengers (1998) teori om att designa för lärande. Studiens resultat identifierar att den största betydelsen av VR-simuleringen för speciallärar-utbildningen ligger i att speciallärarstudenterna gemensamt kan se och diskutera samma dynamiska bedömning i VR. VR-filmen blir ett reifierat minne och ett visualiseringsverktyg där den gemensamma upplevelsen främjar meningsskapande och reifikation om bedömningspraktik. Vi ser också i resultatet att VR-tekniken kan vara ett hinder för vissa men att enkla anpassningar bör öka möjligheten att ta till sig budskapet utan att påverkas negativt av tekniken. Tillgängligheten till en dynamisk bedömning och studenternas meningsskapande om olika bedömningspraktiker möter kraven i examensordningen (SFS 2017:1111) att kritiskt kunna granska och välja olika metoder för bedömning av språk-, skriv- och läsutveckling. Även etiska dilemman i att använda elever i utbildningssyfte motiverar VR-simulering i speciallärarutbildningen. Resultatet i vår undersökning visar att VR-simuleringen kan vara ett komplement till språk-, skriv- och läsutredningar. Resultatet av vår avgränsade studie är inte generaliserbart, men kan bidra till diskussioner om bedömningspraktiken och etiska implikationer genom användning av VR i speciallärarutbildningen. I slutet av examensarbetet ger vi förslag på framtida forskningsområden om VR-simulering i högre utbildning och vi redovisar även specialpedagogiska implikationer.
The aim of the present study is to examine the possibility to use virtually simulated (virtual reality, VR) teaching in the education of special needs teachers with specialization in language, writing and reading development as a complement and as an alternative to authentical tests with pupils, to illustrate learning, ethical aspects and the form of assessment in a VR-based environment. The background of the study derives from the students’ need to practice their ability to make language, writing and reading assessments throughout the education to become special needs teachers. A problem that might arise is when the students’ need for practice affects pupils’ integrity or other ethical implications. The study was based on qualitative methods. The students took part of a VR-simulated dynamic assessment, during which the learning situation was observed. All students who participated were then included in focus groups and interviewed about VR-simulation, assessment practice and ethics. An analysis of the result was done from a situated, sociocultural perspective on learning based on four dimensions: meaning, practice, community and identity (Wenger, 1998). The analysis of the learning situation was also inspired by Wenger’s (1998) theory of designing for learning.The results of the study identify that the greatest importance of VR-simulation for the education of special needs teachers lies in the possibility for the students to mutually see and discuss the same dynamic assessment in VR. The VR-simulation becomes a reified memory and a visualization tool where the shared experience promotes negotiation of meaning and reification around assessment practice. We also see in the result that VR-technology can be a barrier for some students, but that simple adjustments should increase the possibility to participate without being adversely affected by the technology. The availability of a dynamic assessment and the students' reflections about different assessment practices meet the requirements of the system of qualifications “examensordningen” (SFS 2017:1111) to be able to critically review and choose different methods for assessing language, writing and reading development. Ethical dilemmas in assessment of pupils for educational purposes also motivate VR simulation in special education. The results show that VR simulation can be a complement to language, writing and reading assessments. The present study is limited to a specific situation and can not be considered generalizable but can contribute to discussions about assessment practices and ethical implications through the use of VR when educating special needs teachers. We also provide suggestions for future research areas for VR-simulation in higher education.

Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig.

This study has a qualitative attempt where the result has been based upon observations and interviews. The purpose of study was to inquire how teachers work with and discuss ethics. I have adopted grounded theory, where the theories appear from the gathered material. In the analysis, attempts have been made to identify and understand these ethical situations from the teachers’ view on students. The teachers’ education has been able to link to different views on mankind and thereby interpreted on how they perceive their students and what they should learn.

Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi ge lärare, lärarutbildare och lärarstudenter en inblick i hur etikundervisning kan organiseras samt visa på diverse utmaningar som lärare upplever inom ämnet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad samtida forskning säger om hur lärare arbetar för att utveckla elevers reflektions- och resonemangsförmåga inom etikundervisning. För att få en ökad förståelse för litteraturstudiens resultatavsnitt kan läsaren ta del av bakgrundsavsnittet där etik, som en del av läroplan och styrdokument, förklaras. Vidare kan läsaren ta del av relevanta begrepp och den sociokulturella traditionen som kopplas samman med strategierna, resonera och reflektera. Den sociokulturella traditionen förespråkar sociala aktiviteter vilket är centralt i undervisning kring etik. I metodavsnittet redovisas det tillvägagångssätt som använts för att hitta och analysera relevant material för studien. I resultatet presenteras vad samtida forskning säger om olika strategier och metoder inom etikundervisningen samt vilka utmaningar lärare upplever i ämnet. En av metoderna handlar om att låta eleverna samtala och resonera om etiska dilemman. Genom att låta eleverna diskutera dessa får de höra sina kamraters tankar och kan därmed ta ställning och reflektera över sin egen ståndpunkt. En av utmaningarna som tas upp i studien handlar om bristande ämneskunskap hos lärare vilket hindrar eleverna från att ges en god etikundervisning. I kunskapskraven behandlas strategierna reflektera och resonera vilka vi ansåg vara mest relevanta för studien. Att reflektera och resonera tar sig uttryck i olika metoder som läraren kan använda sig av i sin undervisning, dessa presenteras i resultatet. Studien avslutas med en diskussion där metod och resultatet diskuteras, egna reflektioner lyfts och framtida forskning beskrivs.

I denna studie analyseras den estetiska lärprocessen rollspel som metod i undervisning om etik. Syftet med studien är att undersöka hur rollspel kan användas för att eleverna ska utveckla sitt etiska förhållningssätt samtidigt som de tränar olika förmågor. Närmare bestämt undersöker vi hur ett agerande i ett rollspel kan skapa förutsättningar för att förstå vardagliga moraliska dilemman. Det handlar även om en moralisk guidning där eleverna ska inhämta olika normer och värden och där vår förhoppning är att elevernas dramatisering i olika roller kan bidra till att synliggöra flera olika perspektiv för dem. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett handlingsinriktat perspektiv som har anknytning till lärande och estetik som lärande. Utifrån detta ramverk är  rollteori studiens teoretiska perspektiv. Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin på detta sätt har vi analyserat en viss handling både på en kognitiv nivå, samtidigt som kunskap bearbetats utifrån upplevelsen av en handling på en känslomässig nivå.   Det empiriska material som används i studien har samlats in med hjälp av videoobservationer som datainsamlingsmetod och är hämtat från olika lektioner under ett arbetsområde inom etik med elever i en årskurs 4. Deltagande observation har gjorts under elevernas uppbyggnadsfas av totalt tre rollspel och ett samtal med en mindre elevgrupp utgör vår studies analysmaterial. Ett resultat är att det är en framgångsrik kombination att använda rollspelet i undervisning om etik för att resonera om vardagliga moraliska dilemman. Rollspel som undervisningsmetod visar även kunna leda till att eleverna gör ställningstagande utifrån olika perspektiv. På detta sätt kan de ges möjlighet att reflektera över etiska frågor när de sätter sig in i en viss roll. Rollspel i undervisningen blir även användbart för att bearbeta sociala koder och värden såväl som för att hantera konflikter. Det åstadkoms genom att eleverna gestaltar olika handlingar av hur man ska bete sig mot varandra i en viss situation, vilket visar sig öppna upp för ett moraliskt beteende.

Under våren 2017 har intervjuades flera elever på olika skolor i södra Sverige för att få en syn på hur videoinspelningen påverkar deras studier. Frågeställningarna formulerades i riktning mot etik samt bedömning. Den tidigare forskningen säger att fler elever blir mer fokuserade på aktiviteten och dess utförande när de blir filmade. Prestationsförmågan ökar då de själva kan påverka miljövalet och exempelvis utföra en utvald aktivitet hemma. Även feedbackens kvalité ökar med användning av filmmaterial. Metoden som används i studien är av kvalitativ karaktär, där 2 klasser och sammanlagt 47 elever från lokala gymnasie och högstadieskolor har valts ut och intervjuats. Resultaten visade att elevers prestation påverkades endast vid enstaka fall vilket stämde överens med den tidigare forskningen som har tagits del av.  I diskussionen har lyfts vikten av att jobba på det lokala planet i jämförelse med våran erfarenhet, och hur inspelningen skapar en mental miljö, där eleverna presterar bättre.

Denna studie har syftat till att ta reda på hur högstadieelever tänker kring en eventuell neddragning av sin köttkonsumtion samt om de upplever att de blir utmanade i skolämnet hem- och konsumentkunskap att göra så. Tre semistrukturerade intervjuer med totalt sju elever har gjorts vartefter det inspelade materialet transkriberats, analyserats och sedan strukturerats i teman. Eleverna upplever att de blir utmanade i undervisningen. Det finns olika pedagogiska redskap (däribland tallriksmodellen och konceptet S.M.A.R.T.) som syftar till mer balanserade måltider för att främja hälsa och miljö. Dessa används i olika utsträckning av eleverna, ibland mycket sparsamt eller inte alls trots uppmaning från läraren. Djurvälfärd kom högt på elevernas dagordning när olika kötträtter skulle rangordnas. Flera elever skulle sakna kött om det inte ingick i måltiden däremot tycker eleverna att en köttfri dag på skolan är acceptabelt. Information om fördelarna med minskad köttkonsumtion är viktigt liksom inspirerande matlagningstips och recept men även att konsumenten har en genuin vilja krävs för att intentionerna ska resultera i handling. Ämnesövergripande arbetssätt främjar förståelsen av de många gånger komplexa sambanden inom hållbar utveckling. Detta har eleverna varit med om, vilket ligger i linje med läroplanen.

Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art. En sammanställning av hur ord som mening, etik, moral och handling förekom i läromedlet har gjorts. Fokus har legat på en tolkning av i vilket sammanhang dessa ord har förekommit. Resultat som har framkommit i studien är att det analyserade läromedlet presenterar etik/moral och livsfrågor på ett neutralt sett utifrån både religiösa och icke-religiösa perspektiv. Utifrån världsreligionerna kunde delar upptäckas som kan vara relevant material inom momentet etik/moral och livsfrågor som överensstämmer med den värdegrund som, enligt läroplanen, den svenska skolan vilar på. Slutsatsen av denna studie är att det är går att upptäcka och använda delar från olika religioner och traditioner inom momentet i undervisningen som vilar på en gemensam värdegrund oavsett om elever tillhör en religion eller inte.

Inom svensk skola har under de senaste decennierna mer plats givits åt att uppmärksamma den miljöförstöring som numera ständigt omger oss. Många forskare menar att denna problematik verkar starkt under människans etiska förhållande gentemot oss själva och naturen. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur religionskunskapslärare på gymnasiet arbetar med miljö-frågor i sin undervisning, med bakgrund av att ämnet trots allt har ett åtagande om etisk utbild-ning. Det resultat som framkommer riktas främst mot andra religionskunskapslärare, men också till den som finner miljöfrågor av intresse. Ur de intervjuer som utgör studiens grund kan utläsas att religionskunskapslärare upplever svårigheter med att knyta området till sin undervisning trots att läroplanen förespråkar att ett miljöperspektiv bör genomsyra all utbildning inom skolan. En lösning på detta finner lärarna i att låta särskilda aspekter av miljön närvara som delar i andra arbetsområden. Detta kan innebära att belysa etiska teorier och modeller med miljöetik som diskussionsämne, eller att väva in naturreligioner när det är nya religiösa rörelser som står på agendan. Stora delar av vad lärarna tar upp om miljön finner också stöd i begrepp och arbetssätt som förespråkas av forskare inom miljö- och klimatdidaktik. Avslutningsvis lyfts hur studien bidrar med ett begränsat perspektiv på förhållandet mellan religionskunskap och miljöfrågor, och att fler studier inom området behövs för att belysa den roll ämnet kan spela för området i stort.

Mangfoldskompetanse og evnen til å ta andres perspektiv – er begge sentrale målsettinger i utkastet til de nye læreplanene i KRLE og RE.1 På denne måten fremstår KRLE- og RE-fagene ikke bare som kunnskapsfag, men også som tydelige holdningsfag. En viktig metode for å fremme gode holdninger og evnen til å ta andres perspektiv er dialog. I denne artikkelen rettes søkelyset mot hvordan holdninger kan endres gjennom interreligiøs dialog utenfor skolen, og ved å tilrettelegge for møter mellom elever i RE og jevnaldrende medlemmer av en interreligiøs dialoggruppe. Dialoggruppen deler sine ulike livshistorier tilknyttet egen utvikling av sin tro eller sitt livssyn. Gjennom en kvalitativ tilnærming til deltakerne i den interreligiøse dialoggruppen avdekkes utviklingen av positive relasjoner på et kognitivt, affektivt og handlingsorientert nivå mellom deltakerne. En kvantitativ undersøkelse av 220 elevers evaluering av møte med dialoggruppen finner at elevene responderer positivt til dialog tilknyttet individuelle tros- og livssynsfortellinger. Artikkelen argumenterer for at interreligiøse dialoggrupper kan fungere som et godt redskap i både RE- og KRLE-undervisningen, fordi denne tilnærmingen kan gi et innenfraperspektiv på religiøsitet, samtidig som elevens private sfære blir ivaretatt.