Dissertations / Theses on the topic 'Undervisning i etik'

De elever som väljer teknikprogrammet i sina gymnasieval ska enligt läroplanen ges en utbildning som bygger på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och teknikutveckling. Detta ska säkerställas genom att lärarna behandlar det kunskapsinnehåll som berör etik i de olika kursplanerna inom teknikprogrammet. Men både egna erfarenheter samt forskning på området indikerar att så inte är fallet i många av Sveriges gymnasieskolor. Detta tycks dels ha sin grund i en upplevd okunskap om etik hos tekniklärarna och dels i en nästan total brist på undervisningsunderlag, exempelvis i form av kursböcker med relevant innehåll. I ett försök att hitta en möjlig väg att som tekniklärare ta sig an det nämnda kunskapsinnehållet så har jag utforskat dialogbaserad undervisning tillsammans med ett utforskande förhållningssätt till etik. Effekten av denna undervisning har sedan utvärderats genom två skriftliga prov. Ett inledande diagnostiskt prov och ett prov vid momentets slut. Samtliga resultat visar också att denna kombination av pedagogisk metod och syn på etik ger en positiv utveckling för eleverna i deras kunskaper att kunna identifiera, samt resonera kring, etiska dilemman.

Syftet med studien är att undersöka betydelsen av att använda virtuell simulerad undervisning (virtual reality, VR) i speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling som alternativ och komplement till autentiska test med elever för att belysa lärande, etiska aspekter och bedömningsformen i en VR-miljö. Bakgrunden till studien är att speciallärarstudenterna behöver öva upp sina färdigheter i att genomföra språk-, skriv- och läsutredningar. Problemet som kan uppstå är att studenternas behov av färdighetsträning kan hamna i motsatsförhållande till autentiska elevers integritet och medföra etiska och bedömningsmässiga konsekvenser. I studien användes kvalitativa metoder. Speciallärarstudenterna deltog i ett lärtillfälle om en VR-simulerad dynamisk bedömning, vilket observerades. Alla deltagarna intervjuades sedan i fokusgrupper om VR-simulering, bedömningspraktik och etik. De lämnade även en skriftlig reflekterande anteckning om lärtillfället. Analysen av resultatet gjordes utifrån ett situerat, sociokulturellt perspektiv på lärande med utgångspunkt i fyra dimensioner: mening, praktik, gemenskap och identitet (Wenger, 1998). I analysen av själva lärandesituationen togs även inspiration av Wengers (1998) teori om att designa för lärande. Studiens resultat identifierar att den största betydelsen av VR-simuleringen för speciallärar-utbildningen ligger i att speciallärarstudenterna gemensamt kan se och diskutera samma dynamiska bedömning i VR. VR-filmen blir ett reifierat minne och ett visualiseringsverktyg där den gemensamma upplevelsen främjar meningsskapande och reifikation om bedömningspraktik. Vi ser också i resultatet att VR-tekniken kan vara ett hinder för vissa men att enkla anpassningar bör öka möjligheten att ta till sig budskapet utan att påverkas negativt av tekniken. Tillgängligheten till en dynamisk bedömning och studenternas meningsskapande om olika bedömningspraktiker möter kraven i examensordningen (SFS 2017:1111) att kritiskt kunna granska och välja olika metoder för bedömning av språk-, skriv- och läsutveckling. Även etiska dilemman i att använda elever i utbildningssyfte motiverar VR-simulering i speciallärarutbildningen. Resultatet i vår undersökning visar att VR-simuleringen kan vara ett komplement till språk-, skriv- och läsutredningar. Resultatet av vår avgränsade studie är inte generaliserbart, men kan bidra till diskussioner om bedömningspraktiken och etiska implikationer genom användning av VR i speciallärarutbildningen. I slutet av examensarbetet ger vi förslag på framtida forskningsområden om VR-simulering i högre utbildning och vi redovisar även specialpedagogiska implikationer.
The aim of the present study is to examine the possibility to use virtually simulated (virtual reality, VR) teaching in the education of special needs teachers with specialization in language, writing and reading development as a complement and as an alternative to authentical tests with pupils, to illustrate learning, ethical aspects and the form of assessment in a VR-based environment. The background of the study derives from the students’ need to practice their ability to make language, writing and reading assessments throughout the education to become special needs teachers. A problem that might arise is when the students’ need for practice affects pupils’ integrity or other ethical implications. The study was based on qualitative methods. The students took part of a VR-simulated dynamic assessment, during which the learning situation was observed. All students who participated were then included in focus groups and interviewed about VR-simulation, assessment practice and ethics. An analysis of the result was done from a situated, sociocultural perspective on learning based on four dimensions: meaning, practice, community and identity (Wenger, 1998). The analysis of the learning situation was also inspired by Wenger’s (1998) theory of designing for learning.The results of the study identify that the greatest importance of VR-simulation for the education of special needs teachers lies in the possibility for the students to mutually see and discuss the same dynamic assessment in VR. The VR-simulation becomes a reified memory and a visualization tool where the shared experience promotes negotiation of meaning and reification around assessment practice. We also see in the result that VR-technology can be a barrier for some students, but that simple adjustments should increase the possibility to participate without being adversely affected by the technology. The availability of a dynamic assessment and the students' reflections about different assessment practices meet the requirements of the system of qualifications “examensordningen” (SFS 2017:1111) to be able to critically review and choose different methods for assessing language, writing and reading development. Ethical dilemmas in assessment of pupils for educational purposes also motivate VR simulation in special education. The results show that VR simulation can be a complement to language, writing and reading assessments. The present study is limited to a specific situation and can not be considered generalizable but can contribute to discussions about assessment practices and ethical implications through the use of VR when educating special needs teachers. We also provide suggestions for future research areas for VR-simulation in higher education.

Denna studie har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka hur lärare arbetar och diskuterar om etik. Jag har använt mig av grundad teori, där teorier framträder ur det insamlade materialet. I analysen har försök gjorts till att identifiera och förstå etiska situationer utifrån lärarnas syn på elever. Lärarnas undervisning har kunnat kopplas till olika människosyner och därigenom tolkat hur de ser på elever och vad de ska lära sig.

This study has a qualitative attempt where the result has been based upon observations and interviews. The purpose of study was to inquire how teachers work with and discuss ethics. I have adopted grounded theory, where the theories appear from the gathered material. In the analysis, attempts have been made to identify and understand these ethical situations from the teachers’ view on students. The teachers’ education has been able to link to different views on mankind and thereby interpreted on how they perceive their students and what they should learn.

Med hjälp av denna litteraturstudie vill vi ge lärare, lärarutbildare och lärarstudenter en inblick i hur etikundervisning kan organiseras samt visa på diverse utmaningar som lärare upplever inom ämnet. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad samtida forskning säger om hur lärare arbetar för att utveckla elevers reflektions- och resonemangsförmåga inom etikundervisning. För att få en ökad förståelse för litteraturstudiens resultatavsnitt kan läsaren ta del av bakgrundsavsnittet där etik, som en del av läroplan och styrdokument, förklaras. Vidare kan läsaren ta del av relevanta begrepp och den sociokulturella traditionen som kopplas samman med strategierna, resonera och reflektera. Den sociokulturella traditionen förespråkar sociala aktiviteter vilket är centralt i undervisning kring etik. I metodavsnittet redovisas det tillvägagångssätt som använts för att hitta och analysera relevant material för studien. I resultatet presenteras vad samtida forskning säger om olika strategier och metoder inom etikundervisningen samt vilka utmaningar lärare upplever i ämnet. En av metoderna handlar om att låta eleverna samtala och resonera om etiska dilemman. Genom att låta eleverna diskutera dessa får de höra sina kamraters tankar och kan därmed ta ställning och reflektera över sin egen ståndpunkt. En av utmaningarna som tas upp i studien handlar om bristande ämneskunskap hos lärare vilket hindrar eleverna från att ges en god etikundervisning. I kunskapskraven behandlas strategierna reflektera och resonera vilka vi ansåg vara mest relevanta för studien. Att reflektera och resonera tar sig uttryck i olika metoder som läraren kan använda sig av i sin undervisning, dessa presenteras i resultatet. Studien avslutas med en diskussion där metod och resultatet diskuteras, egna reflektioner lyfts och framtida forskning beskrivs.

I denna studie analyseras den estetiska lärprocessen rollspel som metod i undervisning om etik. Syftet med studien är att undersöka hur rollspel kan användas för att eleverna ska utveckla sitt etiska förhållningssätt samtidigt som de tränar olika förmågor. Närmare bestämt undersöker vi hur ett agerande i ett rollspel kan skapa förutsättningar för att förstå vardagliga moraliska dilemman. Det handlar även om en moralisk guidning där eleverna ska inhämta olika normer och värden och där vår förhoppning är att elevernas dramatisering i olika roller kan bidra till att synliggöra flera olika perspektiv för dem. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett handlingsinriktat perspektiv som har anknytning till lärande och estetik som lärande. Utifrån detta ramverk är  rollteori studiens teoretiska perspektiv. Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin på detta sätt har vi analyserat en viss handling både på en kognitiv nivå, samtidigt som kunskap bearbetats utifrån upplevelsen av en handling på en känslomässig nivå.   Det empiriska material som används i studien har samlats in med hjälp av videoobservationer som datainsamlingsmetod och är hämtat från olika lektioner under ett arbetsområde inom etik med elever i en årskurs 4. Deltagande observation har gjorts under elevernas uppbyggnadsfas av totalt tre rollspel och ett samtal med en mindre elevgrupp utgör vår studies analysmaterial. Ett resultat är att det är en framgångsrik kombination att använda rollspelet i undervisning om etik för att resonera om vardagliga moraliska dilemman. Rollspel som undervisningsmetod visar även kunna leda till att eleverna gör ställningstagande utifrån olika perspektiv. På detta sätt kan de ges möjlighet att reflektera över etiska frågor när de sätter sig in i en viss roll. Rollspel i undervisningen blir även användbart för att bearbeta sociala koder och värden såväl som för att hantera konflikter. Det åstadkoms genom att eleverna gestaltar olika handlingar av hur man ska bete sig mot varandra i en viss situation, vilket visar sig öppna upp för ett moraliskt beteende.

Under våren 2017 har intervjuades flera elever på olika skolor i södra Sverige för att få en syn på hur videoinspelningen påverkar deras studier. Frågeställningarna formulerades i riktning mot etik samt bedömning. Den tidigare forskningen säger att fler elever blir mer fokuserade på aktiviteten och dess utförande när de blir filmade. Prestationsförmågan ökar då de själva kan påverka miljövalet och exempelvis utföra en utvald aktivitet hemma. Även feedbackens kvalité ökar med användning av filmmaterial. Metoden som används i studien är av kvalitativ karaktär, där 2 klasser och sammanlagt 47 elever från lokala gymnasie och högstadieskolor har valts ut och intervjuats. Resultaten visade att elevers prestation påverkades endast vid enstaka fall vilket stämde överens med den tidigare forskningen som har tagits del av.  I diskussionen har lyfts vikten av att jobba på det lokala planet i jämförelse med våran erfarenhet, och hur inspelningen skapar en mental miljö, där eleverna presterar bättre.

Denna studie har syftat till att ta reda på hur högstadieelever tänker kring en eventuell neddragning av sin köttkonsumtion samt om de upplever att de blir utmanade i skolämnet hem- och konsumentkunskap att göra så. Tre semistrukturerade intervjuer med totalt sju elever har gjorts vartefter det inspelade materialet transkriberats, analyserats och sedan strukturerats i teman. Eleverna upplever att de blir utmanade i undervisningen. Det finns olika pedagogiska redskap (däribland tallriksmodellen och konceptet S.M.A.R.T.) som syftar till mer balanserade måltider för att främja hälsa och miljö. Dessa används i olika utsträckning av eleverna, ibland mycket sparsamt eller inte alls trots uppmaning från läraren. Djurvälfärd kom högt på elevernas dagordning när olika kötträtter skulle rangordnas. Flera elever skulle sakna kött om det inte ingick i måltiden däremot tycker eleverna att en köttfri dag på skolan är acceptabelt. Information om fördelarna med minskad köttkonsumtion är viktigt liksom inspirerande matlagningstips och recept men även att konsumenten har en genuin vilja krävs för att intentionerna ska resultera i handling. Ämnesövergripande arbetssätt främjar förståelsen av de många gånger komplexa sambanden inom hållbar utveckling. Detta har eleverna varit med om, vilket ligger i linje med läroplanen.

Sammanfattning I det här arbetet har syftet varit att undersöka vilka delar det går att upptäcka inom de olika världsreligionerna att använda inom momentet etik och moral i skolans undervisning. Undersökningen har skett utifrån vad gymnasiets kursplan i religionskunskap uttrycker om momentet samt vad läroplanen nämner om ett etiskt förhållningssätt. För att uppnå syftet har en innehållsanalys av läromedel gjorts och därmed en analys av hur de olika världsreligionerna presenterar begrepp som etik/moral och livsfrågor. Detta har medfört en sammanställning av ett eventuellt material att använda inom religionsundervisningen med utgångspunkt i etik och moral. Metoden som använts är en innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ art. En sammanställning av hur ord som mening, etik, moral och handling förekom i läromedlet har gjorts. Fokus har legat på en tolkning av i vilket sammanhang dessa ord har förekommit. Resultat som har framkommit i studien är att det analyserade läromedlet presenterar etik/moral och livsfrågor på ett neutralt sett utifrån både religiösa och icke-religiösa perspektiv. Utifrån världsreligionerna kunde delar upptäckas som kan vara relevant material inom momentet etik/moral och livsfrågor som överensstämmer med den värdegrund som, enligt läroplanen, den svenska skolan vilar på. Slutsatsen av denna studie är att det är går att upptäcka och använda delar från olika religioner och traditioner inom momentet i undervisningen som vilar på en gemensam värdegrund oavsett om elever tillhör en religion eller inte.

Inom svensk skola har under de senaste decennierna mer plats givits åt att uppmärksamma den miljöförstöring som numera ständigt omger oss. Många forskare menar att denna problematik verkar starkt under människans etiska förhållande gentemot oss själva och naturen. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur religionskunskapslärare på gymnasiet arbetar med miljö-frågor i sin undervisning, med bakgrund av att ämnet trots allt har ett åtagande om etisk utbild-ning. Det resultat som framkommer riktas främst mot andra religionskunskapslärare, men också till den som finner miljöfrågor av intresse. Ur de intervjuer som utgör studiens grund kan utläsas att religionskunskapslärare upplever svårigheter med att knyta området till sin undervisning trots att läroplanen förespråkar att ett miljöperspektiv bör genomsyra all utbildning inom skolan. En lösning på detta finner lärarna i att låta särskilda aspekter av miljön närvara som delar i andra arbetsområden. Detta kan innebära att belysa etiska teorier och modeller med miljöetik som diskussionsämne, eller att väva in naturreligioner när det är nya religiösa rörelser som står på agendan. Stora delar av vad lärarna tar upp om miljön finner också stöd i begrepp och arbetssätt som förespråkas av forskare inom miljö- och klimatdidaktik. Avslutningsvis lyfts hur studien bidrar med ett begränsat perspektiv på förhållandet mellan religionskunskap och miljöfrågor, och att fler studier inom området behövs för att belysa den roll ämnet kan spela för området i stort.

The ethical aspects of the Swedish Curriculum for the non-compulsory school system, Lpf94, will form the basis of the research in this essay. The ethical aspects constitute fundamental values and goals as well as common tasks that must be carried out by every teacher. Since the school debate focuses a lot on this perspective, which is often mentioned together with the words problematic and contradictory, it will consequently also be the focus of this essay. Here these features are treated in relation to literature in all its forms used by teachers in class, which also represents a part of the school debate. Together ethics and literature form a perspective that lacks research. The goal is to investigate the ethical awareness of teachers in relation to the literature, and find out which ethical decisions are made by teachers and in what ways the ethical aspects of the curriculum is fulfilled. A qualitative method has been used in order to gain results: four upper secondary school teachers/senior high school teachers have been interviewed. The results are presented in interview transcripts which have been analyzed and interpreted in the light of recent studies and research and pedagogical-didactical literature. Accordingly I have been able to draw the conclusions that the ethical features in teaching is not explicit and that there seldom seems to be any conscious ethical reflections in relation to the literature. The ethical aspects are rather invisible and unconscious. However, it is clear that the interviews raise the awareness of the ethical perspective and thus emphasize the growing and developing function of the dialogue. Finally the results have been interpreted from the point of view of the ethical tasks of the teacher in order to make the ethics visible.I detta examensarbete ligger fokus på de etiska aspekterna av samhällsuppdraget i förhållande till den litteratur som lärare använder sig av i klassrumsundervisningen. Eftersom en stor del av skoldebatten handlar om samhällsuppdraget och dess värdegrund utgör också detta perspektiv utgångspunkten för denna undersökning. Målet är att undersöka vilka etiska avvägningar lärare gör i valet av litteratur och på vilket sätt samhällsuppdragets etik blir synlig i lärares arbete. Därmed framkommer också till viss del i vilken omfattning värdegrundsarbetet sker. Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av samtal har fyra gymnasielärare intervjuats. Erhållna resultat har presenterats i form av intervjutranskript som analyserats och tolkats med hjälp av aktuell forskning och pedagogisk-didaktisk litteratur. De slutsatser som kan dras utifrån resultaten är att etiken i lärarnas arbete inte är explicit och att det oftast inte finns en medveten etisk reflektion utifrån litteraturen. Etiken är snarare osynlig och tämligen omedveten. Dock medvetandegörs den under samtalen vilket framhåller dialogens betydelse för utveckling. Vidare framkommer att etiken aldrig är ett mål i sig, utan fungerar mer som medel för att nå andra mål i klassrummet. Slutligen, för att synliggöra etiken, har resultaten tolkats utifrån de etiska krav i samhällsuppdraget som ställs på lärare.

This paper examines the possibilities of using video games as a tool for education of virtue ethics. By comparing learning aspects in Marc Prensky’s theory Digital Game-Based Learning and Aristotelian virtue ethics, this paper tries to look for similarities in how each theory looks at learning. Prensky’s theory is about how one can use video games in education, which is why it is used here. This is done by using three major learning theories as a framework of how one learns. The theories are sociocultural learning theory, constructivist learning theory and Learning by Doing. Both virtue ethics and Digital Game Based-Learning are presented in detail, describing what they are, how they look at learning and how that view relates to the other three major theories. Once that is done, a comparison between Virtue Ethics and Digital Game-Based Learning is given to show what they have in common. The comparison looks at both theories views on learning and from there decides whether they work in conjunction with each other or not. The paper ends with a discussion of how plausible the usage of video games and Digital GameBased Learning is in a school environment, asking questions regarding issues with video games in general and Prensky’s theory.

C-uppsats i ämnet Religion.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer i F-3-lärares SO-undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie och ett perspektiv hämtat i sociokulturell och ämnesdidaktisk teori. Resultatet visar i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer. Slutsatsen är att lärare behöver förstå problematiken som kan uppkomma om de inte bearbetar elevernas frågor när de dyker upp och inte heller planerar ämnesinnehållet om livsfrågor. Om lärarna inte bearbetar detta kan det leda till att eleverna inte utvecklar någon djupare kunskap om livsfrågor. Genom att arbeta varierat och ämnesövergripande skulle livsfrågor, etik och moral få den plats den behöver i undervisningen utan att de övriga skolämnena blir lidande.

Denna uppsats diskuterar det faktum att många lärarstudenter inom Religionsvetenskap och lärande är kristna eller, i mer sällsynta fall, bekänner sig till någon annan traditionell religion. Enligt läroplanen skall undervisningen i skolorna vara icke konfessionell, vilket skulle kunna uppfattas som något av ett problem om lärarstaben i det aktuella ämnet är aktivt troende. Länge bedrevs undervisningen av kyrkan men efterhand växte kraven på objektiv undervisning och statliga skolor tog över och sekulariserade undervisningen. På 1960-talet var kravet på objektivitet så stort att många lärare blev rädda för att undervisa och på så sätt råka påverka sina elever med sina egna åsikter. Nu har kraven på objektivitet mattats och detta kan ses i de undersökningar som ligger till grund för denna uppsats. Lärarstudenter och gymnasieelever efterfrågar inte objektivitet i lika stor utsträckning och man kan skönja en återgång till de romantiska tankarna . Trots detta ställer sig denna uppsats kritisk till det faktum att så stor andel av de blivande religionslärarna är erkännande troende. Detta på grund av de resultat som framkom i enkäten som gymnasieeleverna fick besvara. De anser inte objektivitet vara mycket viktigt men tycker trots det att den religionsundervisning de mottagit är till stor del partisk. Man kan tydligt se en polarisering mellan blivande religionslärares och gymnasieelevers syn på ämnet.
This essay discusses the fact that many teacher students within religious education are Christians or, in more rare cases, believe in some other traditional religion. The laws governing Swedish schools state that the education should be non-confessional, something that can be seen as a problem with a confessing staff. For a long time, schools were run by the church, but gradually the demand for objectivity arose and public schools took over and secularized the education. In the 1960´s, the demand for objectivity was so grand that many teachers became afraid of teaching and by mistake happen to influence their pupils with their own views. The demand for objectivity has somewhat subsided and this can be seen in the surveys this essay is based on. Teacher students and pupils in upper secondary school does not ask for objectivity in the same way as they used to and you can see a return to the more romantic ideas. Still, this essay is critical of the fact that so many teachers-to-be are confessing themselves to a belief; this due of the results from the questionnaire concerning upper secondary pupils. They think objectivity is not of the highest importance but still claim that the religious education they receive is to a large extent partial. One can clearly see a polarization between the upper secondary pupils and the teacher students’ opinions.

This study examines the early learning educators’ view on the framework of "caregiving" and "education" in preschool. A qualitative method has been used by conducting and analysing four in-depth interviews with four early learning educators. Two of these are preschool teachers and two are nursery teachers: all of them are active within the Stockholm municipality. The interviews have been conducted over the phone, then recorded, transcribed, and analysed with discourse analysis as a basis. The study has a postmodern perspective and is aimed to be a "small story" in a larger context. This by approaching the subject using discourse analysis and displaying the early learning educators’ concept of this based on their experience as a preschool teacher or nursery teachers. That purpose of the study is therefore to answer the following questions: How does the early learning educator describe their outlook on these concepts based on their own experiences? In what way do they perceive the methods by which preschool teachers and caregivers put these concepts into practice? What discourses can be discerned in the early learning educators’ answers? The result shows that all interviewees emphasize the importance of distinguishing teaching in preschool from the teaching that takes place in primary schools. They express worry with regards to how the implementation of "education" in preschool may inadvertently result in preschool teachers trying to emulate the teaching that is conducted in schools. One of the interviewees uses the words "preschool education" to differentiate from "school education", and points out the importance of them being viewed as separate concepts. According to the interviewees, "preschool education" is characterised by spontaneity; something that can be drawn out in all situations and contexts as well as being dependent on the children's participation and interest. The interviewees describe "caregiving" as present in everything they do, but also an invisible discourse wich it's not very well-defined nor often talked about. The interviewees also describe it as a significant part of "preschool education". "caregiving" and "education" are thus related to each other and "preschool education" as a whole is linked to an ethical perspective within the framework of postmodern discourse.

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach. Many scientists and philosophers have deliberated over ethics, the need of moral education and the design of the moral education. The informants have described their methods and the space the ethics gets in their own tutoring. Further they reflected the need of ethics and moral education and students’ attitude to ethics and religion. They also reflected upon the subject of religions limited sched-ule time. Based on what former research has shown and what the informants has described can be concluded that moral education is important and that there are several methods to use in the teaching of ethics. In addition, there are arguments that the moral education would benefit from being an isolated subject in school.

This study draws attention to how teachers view and reason about ethics education in social studies. Based on the Social representation theory, the study aim to answer questions about the content and themes which are expressed in the teachers' conversations about ethics education. The study also wants to emphasize the communicative resources used by participants when they create a common understanding of ethics education. The study's empirical data consists of six focus groups interviews with teachers working with student in school year 4-6. Teachers in three teams (a total of 13 teachers) met at two occasions to talk about ethics education in social studies. The result from the analysis is presented in three parts. The first part draws attention to teachers' social representations of ethics education in social studies. Four social representations were found and they consist of teachers' ideas about content, methods and strategies, and the purpose and goals and difficulties in ethics education. The second part shows that the teachers express three social representations of how ethics education is related to, religious education, social studies and the school's overall mission. The analysis shows that ethics education is an important part of the religious education but also other subjects in social studies and the school's overall mission. The third part draws attention to the communicative resources that teachers use to create a common understanding of ethics education. Examples of communicative resources used in the conversations is teaching materials, national tests, the curriculum and their own teacher education.
Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla samhällsorienterande ämnen och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.
Helena Anderström har sedan 2002 arbetat inom grundskolan med undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Hon är nu verksam vid lärarutbildningen i Jönköping. Lärares samtal om etik - Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen är hennes licentiatuppsats. Lärares samtal om etik – Sociala representationer av etikundervisning på mellanstadiet inom ramen för samhällsorienterande ämnen Lärare i den svenska grundskolan har i uppdrag att utveckla elevers kunskaper om, av och i etik. Studien syftar därför till att undersöka hur lärare, som undervisar i skolåren 4–6, samtalar om etikundervisning i de samhällsorienterande ämnena med särskilt fokus på religionskunskap. Teorin om sociala representationer har utgjort både teoretisk utgångspunkt och analysverktyg i studien. Empirin består av fokusgruppsintervjuer med tre arbetslag med lärare som samtliga undervisar i de samhällsorienterande ämnena. Analysen visar att det i lärarnas samtal framträder fyra sociala representationer av etikundervisning; etikundervisning som fostran i socialt samspel, etikundervisning som demokratifostran, etikundervisning som värde- och dygdetisk fostran och etikundervisning som utveckling av etiskt tänkande. Dessa sociala representationer består av lärares didaktiska idéer om undervisningens syfte, metoder och strategier, innehåll samt svårigheter. Analysen visar vidare att det i lärarnas samtal framträder tre sociala representationer av hur etikundervisning relaterar till de samhällsorienterande ämnena och skolans övergripande uppdrag. Dessa är; etikundervisning har en naturlig plats i religionskunskap, etikundervisning är en viktig del i alla de samhällsorienterande ämnena och etikundervisning pågår dagligen i den praktiska verksamheten. Det tycks som om etik är ständigt aktuellt men sällan är det primära undervisningsinnehållet. I samtalen framträder också de kommunikativa resurser som lärarna använder för att skapa en gemensam förståelse av etikundervisning. Exempel på kommunikativa resurser som används i samtalen är; läroplan, nationella prov, läromedel, forskning och kunskap från utbildning.

Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar – på ett eller annat sätt.

Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.

Uppsatsen berör tre lärares undervisning i religion under grundskolans senare år. I kvalitativa intervjuer berättar de om hur de strukturerar det didaktiska innehållet i undervisningen samt vilka mål och riktlinjer ur styrdokumenten som de grundar religionsundervisningen på. I bakgrunden presenteras kursplan för ämnet Religionskunskap, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) och en kortare presentation av innehållet som förekommer i läroböcker för religionskunskapsundervisning. Vidare berörs religionsämnets historik samt den mångkulturella situationen i den postmoderna skolan, med fokus på det mångreligiösa klassrummet och dess roll i religionsundervisningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kursplanen, läroplanen och läromedlen kompletterar varandra eller inte och hur lärarna formar didaktiken i ämnet i förhållande till detta. Resultatet visar att läroböckerna innehåller en viss dominans av religionen kristendom. Dock är läroböckernas innehåll skiftande vilket också undersökningen visar. Hos två av lärarna förekommer en något större betoning på det kristna perspektivet. Undersökningen visar att de tre lärarnas religionsdidaktik vilar på grunder hämtade från styrdokument, elevinflytande och egna initiativ och didaktiska lösningar, allt utifrån tradition i förening med mångkultur och mångreligiositet.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas.

Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.

The aim of this study is to contribute to the understanding of intergenerational touch within dance education in upper secondary schools in Sweden, focusing on contact improvisation. In this study, interviews with dance teachers in four upper secondary schools have been used to examine teachers' ideas and choices regarding intergenerational touch in contact improvisation through idea analysis. This study explores how teachers relate to the no-touch discourse and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. It also examines what an ethical approach to intergenerational touch in contact improvisation within upper secondary education could be. The study shows that some strategies teachers use in relation to intergenerational touch could function to downplay or adapt to the no-touch discourse, but no causality can be proven. There is also a proximity between some strategies and the domain-specific ideology within the contact improvisation movement. An ethical approach to intergenerational touch requires teachers to be aware of influences from different idea systems and to be reflexive regarding their own history and basic assumptions. It also requires teachers to get to know their students well and be sensitive to them in every moment.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka delar av religionsämnet som tas med i religionsundervisningen idag, hur man tar upp dessa delar, vilken roll kursplanen har när det gäller religionskunskapens utformning samt varför man har format sin undervisning så här. Jag har även undersökt om lärarna upplever att de har friheten att själv forma sin undervisning. För att få fram svar på dessa frågor så använde jag mig av litteraturstudier samt en skriftlig intervju. Arbetet börjar med en tillbakablick hur religionsämnets utveckling har sett ut. Vilken visar att kristendomen har dominerat till största del. När jag sedan undersökte hur det såg ut idag i skolorna så visade resultatet från litteraturstudierna att kristendomen fortfarande hade en särställning. Men min egen intervjustudie visade att de flesta lärare undervisar lika mycket om alla världsreligionerna. Både intervju- och litteraturstudierna visar att de olika delarna inom religionskunskapen inte tas upp olika beroende på vilken religion det handlar om, däremot så tas etikdelen upp med mer diskussioner än de andra delarna. När det gäller varför lärarna formar sin undersökning på det viset så är alla eniga om att eleverna är den största påverkansfaktor. Sedan går åsikterna isär. Min undersökning samt viss nyare litteratur visar på att också läroplanen är en stor påverkansfaktor. Lite äldre litteratur visar på att lärarens egen personlighet och samhället också är stora påverkansfaktorer. Kursplanen spelar en stor roll när lärarna planerar och genomför sin undervisning. Det är alltid den som lärarna utgår ifrån och hämtar stöd ifrån. Det är också utifrån dem de sätter betygen. Utifrån detta så kan man tolka det så att lärarna i min studie inte verkar uppleva att de har så stor frihet, eller så tror de inte att de har så stor frihet. I tidigare undersökningar verkar dock lärarna uppleva att de har mer frihet.

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin.
Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen. Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar: Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten? Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt? Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring. Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut. Resultatet är i linje med varför styrdokumenten rekommenderar användandet av populärkultur och arbetssättet förespråkas även utifrån tidigare forskning.
According to the Swedish National Agency for Education, popular culture, in which computer games are included, is a useful tool for connecting with the students and their worlds when teaching the subject of religion. This essay explores the potential of the Mass Effect-games to serve as an instrument when teaching the subject of religion, aiming to answer the following questions: Does right and wrong play a part in Mass Effect? How? What is right and wrong in the context of the game? Can Mass Effect be used as a framework when teaching the ethical content of the religious subject and if so, how? The context of the games is explored through an analysis of how their reputation system, here called the Paragon/Renegade-system, judges different actions, and through a breakdown of one of the decisions in the games, using a model designed for analyzing ethical issues. This context is then compared with ethical models appearing in the syllabus for the subject of religion and the knowledge and abilities that the subject should offer the students opportunities to develop. The research shows that much of the core content of ethical studies can be addressed using the various elements of the Mass Effect-games. On the basis of other studies, this kind of work is also encouraged.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.

För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:

1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?

2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?

Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande.

1-Resultatet är att religionsämnets innehåll och fokus har förändrats under det senaste århundradet, då det svenska samhället blivit alltmer sekulariserat och mångkulturellt. Ämnet har ändrat karaktär från undervisning i kristendomskunskap, till undervisning om religioner och befinner sig idag i lärande från religioner med fokus på etik, moral och livsfrågor. Denna förskjutning har ägt rum efter undersökningar av elevers intresse, och med hänsyn till elevers livssituation. Ett fokus på elevers privata livsåskådning har växt fram, där slagordet lära för livet blivit viktigt.

2-Livsåskådningsfrågor kan, enligt författaren Grimmit, få sina svar om undervisningen fokuserar på att lära från religioner. Elever kan då finna svaren på sina livsfrågor och berika sin privata livsåskådning, genom att studera vad olika religioner anser i olika frågor, exempelvis människosyn. Arbetssättet är motiverat utifrån den önskan ”att skolan dels bör göra det den är bra på, dels i rimlig utsträckning ge eleverna sådant som de oundgängligen behöver i livet, men svårligen tillägnar sig utanför skolan eller senare i livet”, som Skolverket skriver i särtycket Bildning och kunskap ur läroplanskommitténs betänkande skola för bildning SOU 1992:94.

Undervisningen kan inledas med att eleverna får skriva texter och fundera över olika påståenden inom ett livsåskådningsområde, de får därmed först fundera över sina egna tankar innan dessa fördjupas med nya kunskaper.

Slutsatsen är att en undervisning i religion med utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor innebära stora fördelar, då undervisningen ger möjligheter för elever att inte enbart lära om religioner utan även lära från religioner. Genom att ta sin utgångspunkt i etik, moral och livsfrågor tenderar klassummet bli mer dialogiskt och eleverna får en mer aktiv roll i klassrummet. Religionskunskapen ger därmed en dialogisk kunskap som inte kan hittas färdig någonstans, exempelvis i en uppslagsbok. Elever får även en möjlighet att utveckla sin personliga livsåskådning i mötet med andra religioner och livsåskådningar. Genom att undervisa om det i religioner som kan beröra och accepteras av människor oavsett religionstillhörighet, exempelvis den gyllene regeln kan troligtvis fördomar brytas ner. Undervisningen är därmed motiverad utifrån Lpf94, kursplanen i religionskunskap, och elevernas intresse, och bör därför ges en chans.

Framtida forskning inom området skulle mer utredande kunna behandla gymnasieelevers syn på livsfrågor och hur dessa på bästa sätt bör behandlas under religionskunskapens ramar, genom en fältstudie.

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education
ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

The purpose of this religious didactic study is to investigate how ethics and moral can be interpreted in three different movies. The purpose behind this study is to get a better understanding of how these movies could be used in the subject religion within the college school system. This study of use a qualitative method analysis when studying the films, where the films are interpreted from three different ethical theories such as Utilitarianism, Virtue ethics and Deontological ethics. The quantitative method focuses on social convention in order to fully understand the bigger picture. The social aspects are relevant since this study will examine to see if the movies are fit to be material in the classroom. In order to make this clear I will tie the movies to the college pass marks for the subject Religion. Due to this, the control documents and the curriculum will be tied into the use of the movies in order to give teachers a better understanding of what purpose the film will fulfill.

Mitt mål med det här arbetet var att ta reda på vad livsfrågor kan innebära för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrågor som ungdomar idag anser är viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jämfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio år tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer än t.ex. frågor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frågor som de om människor är lika mycket värda och hur en bra kamrat ska vara som något viktigt och intressant att fundera kring. De två begrepp som jag har undersökt närmare, förståelse och reflektion, utifrån läroplanen, kursplanen och litteratur, har stött på svårigheter då jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebär av lokala kursplaner och betygsättning. Jag har funnit att livsfrågor lätt glöms bort och får stå tillbaka för den traditionella undervisningen i religionskunskap med betoning på kunskaperna om de olika religionerna. Detta beror nog på att arbetet med livsfrågor lätt kan uppfattas som problematiskt just för att man som lärare kan känna rädsla inför att det inte finns några färdiga svar eller att det är svårt att betygsätta. Arbetet med livsfrågor är ingen enkel process, den upptas av frågor som söker sitt mål eller ett svar och speglar en individs personliga erfarenheter och kan därför upplevas som jobbigt för eleverna. Jag hävdar att skolan är ett utmärkt forum för att ta upp livsfrågor.

Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2003.

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp.
This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan.