Academic literature on the topic 'Undervisningsmetoder och lärarens betydelse'

År 2013 berättade en lärarstudent för mig att hon två gånger hade kissat på sin stol medan hon gick i folkskolan. Hon var nämligen så rädd för sin matematiklärare att hon inte vågade be om lov att gå på toaletten.

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

Läsförståelse är nyckeln till framgång i skolan och en avgörande kompetens för att individen ska kunna fungera i ett kunskapssamhälle som vårt. I PISA-undersökningen från 2012 framkom det att svenska elevers läsförståelse har försämrats markant i jämförelse med tidigare år. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad den didaktiska forskningen betonar och lyfter fram om hur undervisningen kan utformas av läraren för att möjliggöra utveckling av en god läsförståelse hos eleverna i grundskolans tidiga år. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades två frågeställningar: Hur kan lässtrategier och metoder användas av läraren i undervisningen för att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en god läsförståelse? Vilken betydelse har läraren i elevernas utveckling av god läsförståelse i undervisningen? Studien är en litteraturstudie, vilket innebär att olika vetenskapliga publikationer har lästs och analyserats. Undersökningsmaterialen består av avhandlingar och vetenskapliga artiklar, innefattande både nationell och internationell forskning. För att avgöra materialets relevans har kriterier för inklusion skapats. Vidare analyserades materialet i olika steg och med stöd av en analysöversikt.   Beträffande studiens första frågeställning visar resultatet att undervisningen ska bestå av varierade metoder i form av högläsning, självständig läsning, frågor och samtal. Vidare framkommer det att användning och kombination av flera olika förståelsestrategier i undervisningen bör användas då det främjar elevernas läsförståelse. Även användandet av metakognitiva strategier bidrar till förbättring av läsförståelseutvecklingen. Utifrån studiens andra frågeställning visar resultatet att läraren har en betydande roll i elevernas läsförståelseutveckling. Det inkluderar lärarens kompetens, professionella utveckling samt att läraren är en modellerare och erbjuder en stödstruktur [scaffolding] som möjliggör för eleverna att utveckla en god läsförståelse. Den slutsats som dras utifrån resultatet är att undervisningen kan organiseras på olika sätt för att bidra till utveckling av god läsförståelse hos eleverna. Det handlar om att läraren varierar sin undervisning samt gör medvetna val av metoder och arbetssätt. Vidare har läraren en betydande roll i elevernas utveckling vilket betyder att de själva måste besitta kompetens inom läsförståelsen för att kunna undervisa eleverna.

Elevernas ängsla inför att tala är förekommande i engelskundervisningen där olika faktorer påverkar elevernas vilja att tala. Bland annat kan eleverna uppleva nervositet eller att de inte har de kunskaperna som krävs för att kunna vara muntligt aktiva. Dock framgår det att elever som har viljan att vara muntligt aktiva, vågar tala på grund av deras motivation och intresse. För att stödja eleverna som inte har viljan att vara muntligt delaktiga och minska den negativa känslan hos eleverna krävs det av läraren att finna och skapa flera undervisningsmetoder som kan öka elevernas muntliga aktivitet. Således ska undervisningsmetoder innehålla meningsfulla och tydligt strukturerade metoder som ska få eleverna att känna sig trygga och säkra i engelskundervisningen. Denna kunskapsöversikt syftar till att finna orsaken bakom elevernas vilja/motvilja till att tala engelska. Vidare syftar översikten till att undersöka vilka undervisningsmetoder som anses vara relevanta för att främja elevernas kommunikativa förmåga och deras delaktighet i klassrummet. Elva vetenskapliga artiklar valdes som besvarade syftet och de togs fram ur databaserna Primo, Eric och Google Scholar. Dessa artiklar hittades med hjälp av engelska sökord och med avgränsningar som var kopplat till vår kunskapsöversikt. Artiklarnas studier undersöktes i olika länder som kunde kopplas till svenska elever i grundskolan. Under arbetes gång har artiklarna jämförts utifrån likheter och skillnader samt en kartläggning har genomförts. Artiklarnas kvalitet, styrkor och svagheter har analyserats. Artiklarna visar ett tydligt mönster på att de kommer fram till liknande slutsatser och vilka effektiva undervisningsmetoder som de finner väsentliga för elevernas utveckling. Artiklarna visar även att läraren ska ständigt arbeta med att motverka elevernas talängsla genom att låta eleverna interagera med varandra för att skapa en positiv självkänsla och våga använda engelska språket.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers individuella läsvanor såväl som deras generella tankar och föreställningar kring läsning och då även vad som motiverar deras läsning. Vidare är syftet att undersöka hur gymnasielärares undervisningsmetoder och arbete för att främja elevers läsning. De metoder som har tillämpats i denna uppsats är två kvalitativa lärarintervjuer, en gemensam kvalitativ intervju med fem gymnasieelever samt en enkätundersökning med 27 elever.Resultatet påvisar ett läsintresse hos eleverna, men att detta intresse kräver mer tid än vad eleverna har till förfogande. Eleverna i undersökningen menar att skolarbete samt sociala aktiviteter prioriteras före läsning. Läsning är istället något som sker under ledighet, såsom sommarlov. Resultatet indikerar också att elevernas läsmotivation i synnerhet kommer från det sociala umgänget, men även föreställningar om att läsning är allmänbildande och nyttigt inför framtida studier. Lärarna i undersökningen skiljer sig gällande metoder och tankar kring litteraturundervisningen. En lärare förespråkar en individanpassad läsning på daglig nivå. Den andra läraren låter eleverna läsa en bok per termin och menar att samtliga elever skall läsa, oavsett text.

Mitt arbete handlar om lärares ledarskap och dess betydelse för undervisningen. Hur medvetna är lärare om ledarskap och vilket ledarskap förordar Läroplanen?Jag har genomfört en enkätundersökning riktad till 115 lärare på 5 skolor med syfte att undersöka lärares medvetenhet om ledarskap och dess betydelse. Vid sammanställningen av enkäterna var bortfallet relativt högt. Antalet svarande var 78.Resultatet av min undersökning visar sammanfattningsvis på att det finns ett stort intresse bland yrkesverksamma lärare av fortbildning om ledarskap. De egenskaper lärare anser vara viktigast för ett gott ledarskap är social kompetens/personliga egenskaper. Det situationsanpassade ledarskapet är det mest framgångsrika ledarskapet för lärare. Sammanställningen av enkäten visar på att det finns en viss osäkerhet bland de svarande om vilket ledarskap läroplanen framhåller.

Ämnet matematik är och har genom åren varit omdebatterat. Elevers låga kunskapsnivåer och studieresultat har inom skolan ansetts som ett problem och gett upphov till att ämnet fått ett stort fokus bland forskare. Tidigare forskning visar på olika orsaker bakom detta problem där faktorer som rör elevernas lust, attityd och motivation är ofta återkommande. Enligt vår beprövade erfarenhet anser vi att läraren spelar en betydande roll för elevens motivation att lära matematik. Syftet med vår studie blev därför att undersöka lärarens betydelse för elevernas motivation i ämnet matematik. Via en digital enkätundersökning genomförde vi en urvalsundersökning på en gymnasieskola och en skola för kommunal vuxenutbildning (Komvux). Målet med enkäten var att samla in elevernas bild av hur läraren bör agera och vad som är viktigt för läraren att känna till gällande elevers motivation. I enkäten ombads därför elever beskriva dels vad matematiklärare kan göra för att elevens motivation ska bibehållas eller höjas men även vad samma lärare kan göra för att orsaka minskad motivation. Resultatet från studien visar att matematiklärarrollen är flerdimensionell. De tydligast framträdande dimensionerna är läraren, undervisning och ledarskap. För att matematikläraren på bästa sätt ska motivera sina elever visade sig följande faktorer vara särskilt viktiga.•Läraren - Matematikläraren ska vara empatisk, omsorgsfull, ödmjuk, tålmodig, entusiastisk i varje elevs lärande samt vara en god lyssnare. Dessutom ska läraren besitta goda ämneskunskaper, ha ett stort eget intresse för ämnet och kunna knyta ämnet till verkliga situationer.•Undervisning - Matematikläraren ska variera sin undervisning samt ha verklighetsanknytning i uppgifter. Läraren ska även förtydliga lärandemål och ge konstruktiv och framåtsträvande feedback.•Ledarskap - Matematikläraren ska ”pusha”, peppa och vara positiv. Läraren ska även kunna vara hård och bestämd och använda rak och tydlig kommunikation.

Studiens syfte är att synliggöra lärares inställning till läslust samt hur lusten för läsning omsätts i undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar besvara våra forskningsfrågor genom djupgående intervjuer. Studien bygger på den insamlade empirin för läsfrämjande undervisningsmetoder som tre lärare i svenska för årskurs 4–6 upplever fungerar i deras klassrum. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där lärande och utveckling sker via sociala och kulturella redskap. Hur skapas en lust för läsning i grundskolan och vilka metoder uppfattas fungera bland lärare i den verkliga skolan? För att besvara detta har studien följande forskningsfrågor: ·       Vilken inställning har lärare till läslust?  ·       Vilka aspekter påverkar elevers läslust enligt lärare? ·       Vilka undervisningsmetoder använder sig lärare av för att främja elevers läslust? Resultatet visar att lärare i svenska främst arbetar med gemensam läsning, detta är högläsning i grupp och helklass. Det visar även att det kooperativa arbetssättet i läsundervisningen främjar elevers läslust, läsförståelse och möjliggör till interaktion. Dessutom visar resultatet att läslust är personlig. En inre känsla som väcker nyfikenhet till att vilja veta mer och väcker lust till nya kunskaper och upplevelser.

Den här undersökningen handlar om elevers intresse av uppnåendemålen i Naturkunskap A (Nk1201 inrättad 2000-07 Lpo 94) och om det skiljer sig mellan olika gymnasieprogram. Undersökningen kommer även att påvisa om och hur läraren kan påverka och skapa ett större intresse för målen i ämnet. Svaren på undersökningens frågeställningar kommer från svaren av en enkätundersökning som totalt 114 elever från tre olika gymnasieprogram svarat på, samt från tidigare undersökningar och litteratur i ämnet. Frågorna i enkäten har utformats från uppnåendemålen i Naturkunskap A. Svaren sammanställs för att se vad eleverna är intresserad och ointresserad av. Resultatet visade att det finns vissa uppnåendemål som inte intresserar majoriteten av eleverna och det totala intresset för Naturkunskap A skiljer sig mellan gymnasieprogrammen. Tidigare undersökningar och litteratur visar att läraren har en viktig roll för att öka elevers intresse för ämnet, och för att göra det måste läraren bland annat ha välplanerade varierande lektioner samt visa engagemang.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen. Flera lärare utryckte tillit, trygghet samt öppenhet som viktiga komponenter i relationsbyggandet. Dessutom påtalas vikten av att våga vara personlig och mänsklig i förhållandet till eleverna. Positiv inställning och känslor hjälper till att underhålla den ömsesidiga respekten i relationen.

Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats. Två av dem har arbetat i mindre än tre år och två har arbetat i mer än fem år. Resultatet visar att det inte finns någon erfarenhetsbaserad skillnad på hur pedagogerna planerar undervisningen, innehållet i undervisningen eller när det kommer till tolkningar av läroplanen. När det gäller läroplanen finns istället en individbaserad skillnad där den pedagog som arbetat längst, har störst insikt i vad som står i läroplanen. Den största skillnaden mellan grupperna i studien visas när det kommer till pedagogernas egen utbildning i sex och samlevnad samt pedagogernas upplevelser av att utvecklaa. De pedagoger som arbetat kortast tid upplever att de fått väldigt lite utbildning inom området tillskillnad från de mer erfarna pedagogerna som upplever att de fått mer utbildning inom området. Samtidigt vill de mer erfarna pedagogerna utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom bättre materiel medan de mindre erfarna vill utveckla den genom att området bör synas mer under lärarutbildningen.
Today´s young people in upper elementary school today are supposed to both find themselves as individuals and find a sexuality they feel safe with, in a society where there are many and often contradictory images of sexuality. In today's school there are concepts linked to sex and relationships which are found in the curricula of several subjects and which should be discussed throughout elementary school. Several studies show that many students feel that sex education is poor, despite the fact that the school has an important role in communicating knowledge. The purpose of my study was to see if there are any differences between teachers with different levels of working experience with respect to how they experience teaching sex education. . The research questions in my study were how teaching of sex education is planned and implemented, when this teaching occurs and how the school´s policy documents related to sex education are interpreted? Four female teachers who are certified teachers and who teach biology, were interviewed. Two of them had worked less than three years as teachers and two had been working more than five years. The results show that there was no difference in how teachers plan teaching, teaching content and when it comes to interpretations of the curriculum related to the teachers´ working experience. In terms of curriculum, however, one individual-based distinction was detected, i.e. the teacher with the longest working experience as a teacher had the greatest knowledge of what is in the curriculum. The main difference between the two groups with different amounts of work experience had to do with the teachers 'own education in sex education and they felt about their own experiences in developing teaching. The educators who worked the shortest time felt that they had very little education in the field as opposed to the more experienced teachers who felt that they had more education in the area. At the same time, the more experienced teachers wanted to develop sex education through the use of better teachers’ materials while the less experienced teachers thought they needed a better education at the university.

This study examines students’ attitude towards and understand of history as a school subject. The study is particularly interested in how the teachers’ role affects the student’s attitude. The results of this study may help to shed some light on the relationship between attitudes towards the subject and the opinion of the teacher. The study is based on qualitative interview method where twelve (12) students have been interviewed through a semi-structured interview with help of an interview guide. The students are from preparatory and vocational programs from different upper secondary schools (gymnasium) in a medium-sized municipality in Sweden.The results show that most of the students have a positive view of history as a subject, with no distinctive differences between the programs. A common idea teacher have is that students from an occupational preparing program show less motivation and engagement towards a theoretical subject as history, this study proves that idea wrong. Moreover, the results show that teachers hold a significant impact on the students’ attitude towards the subject. The relationship between the teacher and the students is critical for the motivation and commitment from the students. According to this study’s results, the teacher must have a commitment towards the profession as well as the students. It is evident if the students feel a commitment from the teacher, their own motivation is empowered.