Academic literature on the topic 'Ung förälder'

Studien analyserar sambanden mellan sysselsättning för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som gått i gymnasiesärskolan och deras sociala bakgrund, mätt som föräldrarnas utbildningsnivå och geografiska härkomst. Den här registerstudien baseras på Halmstad university register on pupils with intellectual disabilities (HURPID), Longitudinell integrationsdatabas för arbetsmarknads- och sjukförsäkringsstudier (LISA) samt LSS-registret. Studien omfattar 12 269 unga med intellektuell funktionsnedsättning som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. De samband som studeras analyseras genom multipla logistiska regressioner. Resultaten visar att föräldrars utbildningsnivå har viss betydelse för före detta gymnasiesärskoleelevers sysselsättning. Barn till högutbildade föräldrar har med större sannolikhet en sysselsättning inom daglig verksamhet och barn till lågutbildade föräldrar har med större sannolikhet ett förvärvsarbete. Sannolikheten för att ha någon av sysselsättningskategorierna daglig verksamhet eller förvärvsarbete är lägst bland barn till föräldrar som är födda i länder utanför Norden. Högutbildade föräldrar antas ha en högre grad av den ”välfärdskompetens” som krävs för att hantera dagens välfärdssystem och härigenom kunna påverka de ungas möjligheter att få insatser likt daglig verksamhet. Lågutbildade föräldrar antas ha egna erfarenheter av, och kontakter med, arbetsplatser där det finns arbetsuppgifter utan (eller med låga) formella kompetenskrav. Samhällets kunskaper och medvetenhet om den sociala bakgrundens betydelse för efter(sär)gymnasial sysselsättning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning behöver öka. Detta i syfte att bättre möta varierande individuella förutsättningar och främja etablering i arbetslivet för fler unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vid övergången från skoltid till arbetsliv.

Syftet med föreliggande artikel är att synliggöra hur barn talar om innebörden av medlemskap på tvåpopulära spelsajter för barn, samt hur föräldrar reglerar och förhåller sig till detta medlemskap. Detempiriska materialet är baserat på en avhandling om syskonsamspel och barns mediebruk i hemmiljöoch består av deltagande observation med videokamera, intervjuer samt textanalys av spelsajterna.Med begreppen situerad konsumtion och interaktionserbjudande som analytiska verktyg dokumenterarartikeln hur medlemskapet ger ett mervärde för barnen genom ökade handlingsmöjligheter i spelenoch i form av socialt åtråvärda positioner i relation till syskon och kamrater. Detta pekar på hur konsumtion och barns mediebruk är nära kopplade till en social kontext utanför hemmet, ett faktum somockså påverkar hur föräldrarna väljer att reglera eventuella medlemskap. Artikeln argumenterar ävenför att den här typen av kommersiell barnkultur, och betydelsen den har för barn och unga, tydligarebör inkluderas på det barnkulturella forskningsfältet.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd. Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem. Barnets pappa står för försörjningen och detta bidrar till hans frånvaro från familjen. De unga mammorna har svårt att återgå till studier och de är begränsade i deras möjligeter att komma ut i arbetslivet. De begränsas också i sina möjligheter att utveckla sin identitet då de inte får möjlighet att vistas på andra arenor än i hemmet eller med sina barn. De unga mammorna har ett behov av stöd på flera olika plan. De är i behov av samhälleligt stöd för att få en chans att komma ut till arbete och i deras vardagliga liv är deras egna nätverk en viktig del för att den unga mamman ska få vardagen att fungera men de behöver också få tillgång till kontakter med jämnåriga utanför familjen och möta andra unga föräldrar i samma situation.
The aim of this study is to describe and analyze young mothers' thoughts on parenthood and how it affects their identity process. It is also to understand what support they need in their situation as young parents. The study is based on interviews with six mothers who all gave birth to their first child before they turned 21 years of age. The interviews have then been analyzed with the help of theories about identity and support. The results of this study show that despite the mothers living seemingly well-managed lives, they are a group of young mothers who experience loneliness and exclusion. They are isolated at home where they have the greatest responsibility for the children and the home. The child's father is responsible for supporting the mother and child which contributes to his absence from the family. These young mothers have difficulty in resuming studies and are limited in their possibilities to return to working life. They are also limited in their ability to develop their identity due to the fact that they are not able to reside in physical environments other than the home or with their children. The young mothers are in need of support on several different levels. They are in need of societal support in order to have a chance to go out to work, and their own network which is an important part of the young mother's everyday life helping them function on an everyday basis but in addition they also need access to contacts of the same age outside the family and to meet other young mothers in similar situations.

Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras. Socialstyrelsen har som myndighet stor makt att påverka bilden av sociala problem bland professionella inom bland annat socialtjänst och sjukvård. Den diskursanalytiska genomgången av Socialstyrelsens publikationer fann två diskurser om barns omsorgsgivande och ansvarstagande; en aktörsdiskurs och en objektsdiskurs. Ordet omsorgsgivande återfinns knappt i materialet, men däremot är avsnitt om barns ansvarstagande mer vanligt förekommande. Även familjens och professionellas roll i förhållande till dessa barn och det de gör analyseras. I texterna framträder kärnfamiljen som utgångspunkt vilket problematiseras. Socialsekreterares självuttryckta brist på kompetens gällande barnsamtal diskuteras, samt vad det kan få för effekt för barnen i fråga och på konstruktionen av sociala problem. Unga omsorgsgivare dryftas i förhållande till den svenska välfärdsstaten, då man kan anta att det utbredda sociala skyddsnätet leder till att barn som omsorgsgivare är ett ovanligt fenomen i Sverige. Å andra sidan skulle socialpolitiken kunna osynliggöra unga omsorgsgivare då det blir förgivettaget att barn och föräldrar får det stöd de behöver. Uppsatsens bidrag är att diskutera ett ämne som relativt sällan åskådliggörs i Sverige, men som möjligtvis kommer att bli alltmer uppmärksammat då medvetenheten om barns rätt till delaktighet och aktörskap som omsorgsgivare ökar.
The object of this study is to investigate how Swedish official texts describe children who care for and take responsibility for their parents. The starting point is the term and phenomena young carers which has received a lot of attention in for instance England and Australia, but is yet relatively unknown in Sweden. Through discourse analysis four publications by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) are scrutinized. The theory and method used is a combination of Fairclough’s critical discourse analysis and discourse theory. Other theoretical points of departure are social constructionism and theory on construction of social problems. Socialstyrelsen has considerable power when it comes to exerting influence on professionals within the institutions of social care and medical services concerning how problems are to be understood and dealt with. The discourse analytical reading of Socialstyrelsen’s publications found two discourses when it comes to young carers: a discourse of agency and a discourse of objectification. The word caring (omsorgsgivande) is hardly to be found in the material, but paragraphs dealing with a taking of responsibility among children occur more frequently. Also the role of the family as well as the role of professionals in relationship to these children and what they do are analyzed. The texts show the conjugal family as a starting point and this fact is problematized. The social worker’s selfexpressed lack of competence in reference to talking to children is discussed, and also what kind of effect this might have on the children in question and in the construction of a social problem. Young carers are mentioned in relation to the Swedish welfare state, since one can assume that the prevailing social safety nets makes young carers an unusual phenomenon in Sweden. Social politics could, on the other hand, make young carers invisible as it becomes a given that children and parents receive all the support they need.  The contribution of the study at hand is to discuss a subject that does not get much visibility in Sweden, but that may attract more attention with greater awareness of children’s right to participate and agency as contributors.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern. De unga anhöriga upplever att de blir undanhållna information kring den demenssjuke förälderns diagnos. De unga anhöriga upplever även funderingar kring ärftlighet vilket leder till negativa tankar. Unga anhöriga upplever dessutom känslor av skuld och skam samt sorg till följd av förälderns insjuknande. De unga anhöriga upplever att den demenssjuka föräldern till viss del gått förlorad. Det ledde även till förändringar av roller i familjen som påverkade de unga anhöriga olika mycket. Upplevelsen av påfrestningar till följd av rollförändringen verkar även vara könsberoende, då kvinnor uppvisar fler negativa effekter av inträdandet av vårdarrollen än män. Påverkan var till stor del beroende av om de upplever ett fullgott stöd från vänner och övriga familjemedlemmar. Stöd som efterfrågas ska vara åldersanpassat och i form av att möta andra unga anhöriga i samma situation. I Sverige är det kommunerna som skall utforma stödstrategier till unga anhöriga vilket leder till att stödet kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken kommun de unga anhöriga är bosatta i.

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant.  Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.

The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006). Analysen grundar sig i sju artiklar som berör unga med självskadebeteende utifrån föräldrars perspektiv. Resultatet utgörs av fyra huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat, Hjälplöshet, innefattar två subteman som beskriver föräldrars upplevelser av att inte kunna hantera sin situation där de känner sig ensamma i sitt lidande på grund av svårigheter att kommunicera med sitt barn och brist på stöd från vårdare och samhället. Det andra huvudtemat, Misslyckande, inbegriper tre subteman som beskriver känslor av skuld och skam av att inte vara en bra förälder och misslyckande i att tillgodose sina egna och andra familjemedlemmars behov. Deras egna behov kom i skymundan vilket slutligen ledde till en fysisk och psykisk utmattning. Att misslyckas i att förebygga barnets självskadebeteende ledde till känslor av sorg och ilska hos föräldrarna. I det tredje huvudtemat, Osäkerhet, förklarar två subteman hur föräldrarna känner att de förlorat kontrollen över sitt barn vilket uttryckte sig i en rädsla hos föräldrarna. Det fjärde huvudtemat, Att vilja hjälpa, innefattar två subteman som beskriver en vilja hos föräldrarna att hjälpa sitt barn uttryckt i ett sökande av förståelse för självskadebeteendet som fenomen och ett sökande av information och råd angående sitt barns självskadebeteende. I diskussionen behandlas föräldrarnas upplevelser av hjälplöshet kopplat till sjukvårdens attityder och okunskap om självskadebeteende. Hur sjuksköterskan genom att lindra lidande kan hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor av skuld, skam och sorg. Att föräldrarna genom egenvård kan återfå kontrollen över sin osäkerhet gentemot sitt barn och föräldrarnas behov att, i viljan att hjälpa sitt barn, förstå sitt barns lidande.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

Vad handlar boken om? Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen. Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket. Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet. Många behöver mer stöd för att delta på internet Många unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.

Med denna rapport vill vi förmedla hopp till unga, öka kunskapen, med-vetenheten och minska skammen kring psykisk ohälsa. Unga uttrycker själva att de vill ha mer kunskap om psykisk hälsa och skolan lyfts ofta som en bra plattform. Många unga vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp med psykiska besvär och de har behov av att bli lyssnade på. När-varande vuxna som lyssnar behövs, dock saknar många vuxna kunskap om psykiska besvär och diagnoser kopplat till psykisk ohälsa.Psykisk hälsa bland unga är en viktig samhällsfråga som de senaste åren har fått mer uppmärksamhet i samhällsdebatten. Flera satsningar har gjorts av civilsamhällesaktörer och offentliga aktörer. Samtidigt visar den internationella kartläggningen att det är svårt att påvisa långsiktiga effek-ter av alla de satsningar som görs. Det kan finnas flera orsaker till detta. Det finns dock insatser som verkar mer lovande och här finns en möjlighet för beslutsfattare att göra skillnad för ungas psykiska hälsa. Förutom att bespara unga onödigt lidande är dessa insatser ofta samhällsekonomisktkostnadseffektiva, eftersom de på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar för unga att klara skolan och i förlängningen arbets-livet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen artikel 24 om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Utifrån kartläggningen har vi följande rekommendationer 1. Rusta unga med färdigheter om psykisk ohälsaUnga bör få tillgång till de kunskaper och färdigheter som enligt forsk-ning visat sig lovande för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Internationellt ges flera av dessa insatser inom ramen för sko-lan. De behöver utveckla sina färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och vad som är vanlig livssmärta, hur man kan hantera den och när man behöver kontakta vården. Därför bör ett nationellt initiativ som når alla barn tas för att främja barn och ungas kunskap och färdigheter om psykisk hälsa för att rusta dem för livet. Det bör även inkludera information om vart man kan vända sig om man behöver ytterligare stöd eller vård. Unga ska vara delaktiga i utformningen av ett sådant initiativ. 2. Ge vuxna kunskap och verktyg om psykisk hälsa – för att underlätta stöd till ungaBarn och unga behöver närvarande vuxna som har förmågan att lyssna, fånga upp och vägleda dem. Det är inte ovanligt att vuxna i barns och ungas närhet upplever osäkerhet och saknar kunskap om psykiska besvär och diagnoser. Därför behöver vuxna, framförallt föräldrar och yrkes-verksamma som jobbar nära unga, få bättre kunskap och verktyg för hur de ska möta unga på ett bättre sätt. Satsningar på att höja föräldrars kun-skap om psykisk hälsa bör göras, exempelvis i form av föräldrastödspro-gram och folkbildning. Lärare bör även ges grundläggande kunskaper om psykisk hälsa inom ramen för lärarutbildningen. 3. Insatser bör följas upp under en längre tidInsatser för att främja psykisk hälsa bör planeras, implementeras och ut-värderas med långtidsuppföljningar (>12 månader). Detta för att bättre kunna bedöma de långsiktiga effekterna och för att kunna utveckla och anpassa insatserna efterhand.