Dissertations / Theses: 'Ung förälder'

1

Pumpure, Baiba. "Ung och förälder : En studie om unga mammors upplevelser av deltagandet i "Unga föräldrar och barn"." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69117.

Full text

Abstract:

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Tomasevich, Laura. "Ung, förälder och studerande : En studie om unga föräldrars möjligheter till utbildning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-65080.

Full text

Abstract:

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ekerum, Tina. "Unga mammors upplevelser av ungt moderskap." Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-7231.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd. Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem. Barnets pappa står för försörjningen och detta bidrar till hans frånvaro från familjen. De unga mammorna har svårt att återgå till studier och de är begränsade i deras möjligeter att komma ut i arbetslivet. De begränsas också i sina möjligheter att utveckla sin identitet då de inte får möjlighet att vistas på andra arenor än i hemmet eller med sina barn. De unga mammorna har ett behov av stöd på flera olika plan. De är i behov av samhälleligt stöd för att få en chans att komma ut till arbete och i deras vardagliga liv är deras egna nätverk en viktig del för att den unga mamman ska få vardagen att fungera men de behöver också få tillgång till kontakter med jämnåriga utanför familjen och möta andra unga föräldrar i samma situation.
The aim of this study is to describe and analyze young mothers' thoughts on parenthood and how it affects their identity process. It is also to understand what support they need in their situation as young parents. The study is based on interviews with six mothers who all gave birth to their first child before they turned 21 years of age. The interviews have then been analyzed with the help of theories about identity and support. The results of this study show that despite the mothers living seemingly well-managed lives, they are a group of young mothers who experience loneliness and exclusion. They are isolated at home where they have the greatest responsibility for the children and the home. The child's father is responsible for supporting the mother and child which contributes to his absence from the family. These young mothers have difficulty in resuming studies and are limited in their possibilities to return to working life. They are also limited in their ability to develop their identity due to the fact that they are not able to reside in physical environments other than the home or with their children. The young mothers are in need of support on several different levels. They are in need of societal support in order to have a chance to go out to work, and their own network which is an important part of the young mother's everyday life helping them function on an everyday basis but in addition they also need access to contacts of the same age outside the family and to meet other young mothers in similar situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kihlgård, Johanna. "Att föräldra sin förälder? : en diskursanalys om omsorgsgivande och ansvarstagande barn." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216125.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka hur barn som har en omsorgsgivande och ansvarstagande roll i förhållande till sina föräldrar skildras i svenska, statliga texter om barns utsatthet. Utgångspunkten är fenomenet och begreppet young carers/unga omsorgsgivare som har fått stor uppmärksamhet i bland annat England och Australien, men knappt belysts alls i Sverige. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt genomförs en näranalys av fyra publikationer utgivna mellan år 1999 och 2013 av Socialstyrelsen. Teorin och metoden som används är en kombination av Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursteori. Andra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och teori om hur sociala problem konstrueras. Socialstyrelsen har som myndighet stor makt att påverka bilden av sociala problem bland professionella inom bland annat socialtjänst och sjukvård. Den diskursanalytiska genomgången av Socialstyrelsens publikationer fann två diskurser om barns omsorgsgivande och ansvarstagande; en aktörsdiskurs och en objektsdiskurs. Ordet omsorgsgivande återfinns knappt i materialet, men däremot är avsnitt om barns ansvarstagande mer vanligt förekommande. Även familjens och professionellas roll i förhållande till dessa barn och det de gör analyseras. I texterna framträder kärnfamiljen som utgångspunkt vilket problematiseras. Socialsekreterares självuttryckta brist på kompetens gällande barnsamtal diskuteras, samt vad det kan få för effekt för barnen i fråga och på konstruktionen av sociala problem. Unga omsorgsgivare dryftas i förhållande till den svenska välfärdsstaten, då man kan anta att det utbredda sociala skyddsnätet leder till att barn som omsorgsgivare är ett ovanligt fenomen i Sverige. Å andra sidan skulle socialpolitiken kunna osynliggöra unga omsorgsgivare då det blir förgivettaget att barn och föräldrar får det stöd de behöver. Uppsatsens bidrag är att diskutera ett ämne som relativt sällan åskådliggörs i Sverige, men som möjligtvis kommer att bli alltmer uppmärksammat då medvetenheten om barns rätt till delaktighet och aktörskap som omsorgsgivare ökar.
The object of this study is to investigate how Swedish official texts describe children who care for and take responsibility for their parents. The starting point is the term and phenomena young carers which has received a lot of attention in for instance England and Australia, but is yet relatively unknown in Sweden. Through discourse analysis four publications by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) are scrutinized. The theory and method used is a combination of Fairclough’s critical discourse analysis and discourse theory. Other theoretical points of departure are social constructionism and theory on construction of social problems. Socialstyrelsen has considerable power when it comes to exerting influence on professionals within the institutions of social care and medical services concerning how problems are to be understood and dealt with. The discourse analytical reading of Socialstyrelsen’s publications found two discourses when it comes to young carers: a discourse of agency and a discourse of objectification. The word caring (omsorgsgivande) is hardly to be found in the material, but paragraphs dealing with a taking of responsibility among children occur more frequently. Also the role of the family as well as the role of professionals in relationship to these children and what they do are analyzed. The texts show the conjugal family as a starting point and this fact is problematized. The social worker’s selfexpressed lack of competence in reference to talking to children is discussed, and also what kind of effect this might have on the children in question and in the construction of a social problem. Young carers are mentioned in relation to the Swedish welfare state, since one can assume that the prevailing social safety nets makes young carers an unusual phenomenon in Sweden. Social politics could, on the other hand, make young carers invisible as it becomes a given that children and parents receive all the support they need. The contribution of the study at hand is to discuss a subject that does not get much visibility in Sweden, but that may attract more attention with greater awareness of children’s right to participate and agency as contributors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lundberg, Catrin. "En kvalitativ metasyntes om unga anhöriga till demenssjuka föräldrar." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227091.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning mellan åren 2004-2014, analysera och beskriva unga anhörigvårdares perspektiv på sin situation. Studien analyserar och beskriver även litteraturen kring det anhörigstöd som samhället erbjuder unga anhöriga med demenssjuka föräldrar. De två frågeställningarna utgår från de unga anhörigas perspektiv på sin situation samt det anhörigstöd som samhället har att erbjuda denna målgrupp. Datamaterialet har samlats in genom att systematiskt granska tidigare kvalitativ forsking på området i form av en kvalitativ metasyntes. Studien visar bland annat att unga anhöriga upplever en komplex och påfrestande situation till följd av vårdandet av den demenssjuka föräldern. De unga anhöriga upplever att de blir undanhållna information kring den demenssjuke förälderns diagnos. De unga anhöriga upplever även funderingar kring ärftlighet vilket leder till negativa tankar. Unga anhöriga upplever dessutom känslor av skuld och skam samt sorg till följd av förälderns insjuknande. De unga anhöriga upplever att den demenssjuka föräldern till viss del gått förlorad. Det ledde även till förändringar av roller i familjen som påverkade de unga anhöriga olika mycket. Upplevelsen av påfrestningar till följd av rollförändringen verkar även vara könsberoende, då kvinnor uppvisar fler negativa effekter av inträdandet av vårdarrollen än män. Påverkan var till stor del beroende av om de upplever ett fullgott stöd från vänner och övriga familjemedlemmar. Stöd som efterfrågas ska vara åldersanpassat och i form av att möta andra unga anhöriga i samma situation. I Sverige är det kommunerna som skall utforma stödstrategier till unga anhöriga vilket leder till att stödet kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilken kommun de unga anhöriga är bosatta i.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Saidac, William. "Sällsynt Päron : individualisering och biografiska motsättningar i en ung förälders blogg." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242817.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv undersöka biografiska motsättningar i en ung förälders självreflexiva berättande på en blogg. Specifikt ämnar denna studie att undersöka motsättningar mellan arbete och familj. Detta görs i ljuset av Giddens teoretiska ramverk över själv-identitet i ett sen-modernt samhälle samt Becks teori om standardiserade biografier därtill Beck & Beck-Gernsheim teori om kärleken som religion i det sen-moderna sekulariserade samhället, för att tala om institutionernas ökade förväntningar på föräldraskap och efterlevnad av den standardiserade biografin. Med hjälp av diskurspsykologiska analysverktyg undersöks hanterande av motsättningar mellan arbete och familj i språket. Därtill undersöks relationen mellan förväntningar på föräldraskap av motsättningar mellan arbete och familj utifrån den unge förälderns situation. Resultatet visade ett språkligt hanterande utav ideologiska dilemman som kommer utav motsättningar mellan arbete och familj där aktörerna i språket skapar och omförhandlar kategorier för föräldraskap och positionerar sig emot dessa i språket. Detta förhandlande är en form av själv-reflexivt hanterande utav risker vars riskbedömningar grundas på experters kunskaper. I denna omförhandling av kategorier så kan det finnas diskurser givna av experter för hur vi ska lösa dilemman på ett sätt som organiserar våra liv efter ett särskilt förfarande, men aktörer kan också välja att göra själv-reflexiva bedömningar grundat på kunskaper ifrån alternativa auktoriteter för att försvara sitt själv-reflexiva planerande. Resultatet kan inte bevisa ett direkt diskursivt organiserande efter en särskild standardiserad biografi, utan främst handlar den unge förälderns dilemma om motsättningar mellan arbete och familj som sådant. Mer forskning behövs för att undersöka om samband mellan den standardiserade biografin och motsättningar mellan arbete och familj finns eller ej.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Berg, Anders, and Jonas Österdahl. "Unga föräldrar : En kvalitativ studie om ungt föräldraskap sett utifrån professionellas perspektiv ." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-41903.

Full text

Abstract:

The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Blomkvist, Malin, and Linn Engström. "Det åldersbestämda föräldraskapet : En studie om hur unga föräldrar blir bemötta i samhället." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84643.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Lundin, Mattias, and Louise Mowrer. "Upplevelser hos föräldrar av att leva med sitt barns självskadebeteende." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19924.

Full text

Abstract:

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006). Analysen grundar sig i sju artiklar som berör unga med självskadebeteende utifrån föräldrars perspektiv. Resultatet utgörs av fyra huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat, Hjälplöshet, innefattar två subteman som beskriver föräldrars upplevelser av att inte kunna hantera sin situation där de känner sig ensamma i sitt lidande på grund av svårigheter att kommunicera med sitt barn och brist på stöd från vårdare och samhället. Det andra huvudtemat, Misslyckande, inbegriper tre subteman som beskriver känslor av skuld och skam av att inte vara en bra förälder och misslyckande i att tillgodose sina egna och andra familjemedlemmars behov. Deras egna behov kom i skymundan vilket slutligen ledde till en fysisk och psykisk utmattning. Att misslyckas i att förebygga barnets självskadebeteende ledde till känslor av sorg och ilska hos föräldrarna. I det tredje huvudtemat, Osäkerhet, förklarar två subteman hur föräldrarna känner att de förlorat kontrollen över sitt barn vilket uttryckte sig i en rädsla hos föräldrarna. Det fjärde huvudtemat, Att vilja hjälpa, innefattar två subteman som beskriver en vilja hos föräldrarna att hjälpa sitt barn uttryckt i ett sökande av förståelse för självskadebeteendet som fenomen och ett sökande av information och råd angående sitt barns självskadebeteende. I diskussionen behandlas föräldrarnas upplevelser av hjälplöshet kopplat till sjukvårdens attityder och okunskap om självskadebeteende. Hur sjuksköterskan genom att lindra lidande kan hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor av skuld, skam och sorg. Att föräldrarna genom egenvård kan återfå kontrollen över sin osäkerhet gentemot sitt barn och föräldrarnas behov att, i viljan att hjälpa sitt barn, förstå sitt barns lidande.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Holm, Fanny. "Ätstörningar : Hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbas av en ätstörning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för idrottsvetenskap (ID), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95263.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Engelbrektsson, Mirus Marie, and Anna Qvarnström. "Kan inställningen till framtida sexualvanor och deltagande i gynekologisk cellprovskontroll påverkas av HPV-vaccinering? : En kvalitativ innehållsanalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12847.

Full text

Abstract:

Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation. In this study the interviews were analysed with qualitative latent content analysis, all together 21 interviews. The main result was that in both groups it was generally thought that neither future sexual habits nor participation in cervical cancer screening would be considerably affected. The young women however had deficient knowledge about what they were vaccinated against and the purpose of cervical cancer screening. The parents had better understanding. Accurate information about HPV, the HPV vaccine and cervical cancer screening in connection with vaccination is important for the outcome of future sexual habits and participation in cervical cancer screening.
Humant papillomvirus (HPV) kan leda till cervixcancer som är en vanlig cancersort både i Sverige och globalt. Ett vaccin har utvecklats mot de mest onkogena HPV-typerna. I Sverige ska HPV-vaccinet ingå i det allmänna nationella vaccinationsprogrammet för barn. Syftet med studien var att belysa inställningen till framtida sexualvanor och gynekologiska cellprovskontroller (GCK) bland unga kvinnor och föräldrar till flickor som HPV-vaccinerats. Denna studie är en del av ett större projekt där intervjuer med unga kvinnor 17-26 år samt med föräldrar till flickor 13-17 år utgör grunden. I denna studie analyserades intervjuerna med kvalitativ latent innehållsanalys, sammanlagt 21 intervjuer. Det huvudsakliga resultatet som framkom var att majoriteten av de unga kvinnorna och föräldrarna till flickorna inte trodde att framtida sexualvanor skulle förändras samt att deltagande i framtida GCK inte skulle påverkas nämnvärt. Det framkom dock att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om vad de var vaccinerade emot och vad GCK var. Föräldrarna till flickorna hade större kunskap om vad vaccinering och GCK innebar än de unga kvinnorna. Vikten av rätt sorts information om HPV, HPV-vaccin och GCK i samband med vaccination framkom som ett betydande resultat för utfallet för de framtida sexualvanorna och deltagandet i GCK.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Parsfelt, Beach Tobias, and Jonna Hansson. "Fotbollsspelaren och föräldern: En studie om unga fotbollsspelare och föräldrars syn på motivation, toppning och föräldrarnas påverkan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33613.

Full text

Abstract:

Den 1 januari 2017 förbjöd det svenska fotbollsförbundet möjligheten att utse seriesegrare för barn under 13 år som spelar fotboll. Detta efter att man bland annat upplevt och uppmärksammat en rådande föräldrarpress och hets vid sidlinje kopplat till barnens prestationer och idrottsliga resultat. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med fotbollsspelande pojkar och deras föräldrar i södra Skåne, jämföra deras upplevelser kring toppning, motivation och föräldrars involvering och därmed förklara hur unga fotbollspojkar påverkas av dessa faktorer i sitt fotbollsspelande. Detta genom att förhålla sig till begreppen toppning och motivation och med stöd från självbestämmandeteorin som innefattar de psykologiska grundbehoven för inre motivation: Autonomi, kompetens samt samhörighet. För att få så tydliga och ingående åsikter och upplevelser som möjligt från spelarna och föräldrarna så gjordes empiriinsamligen med hjälp utav intervjuer. Dessa intervjuer gjorde med tre manliga fotbollsspelare mellan 11–13 år samt respektive tre föräldrar, en förälder tillhörande en av varje spelare. Spelarna tillhörde olika fotbollsföreningar, alla föreningarna är lokaliserade i södra Skåne. Därefter jämfördes intervjusvaren med varandra och sex stycken motivationsfaktorer eller teman kunde identifieras i svaren: 1. Intresse för fotbollen, 2. Självständighet och egen påverkan, 3. Lagindelning och individuell utveckling, 4. Feedback från föräldrarna, 5. Gemenskap samt nummer 6. Geografisk plats. De mest centrala och viktigaste motivationsfaktorerna i studien är intresset för fotbollen samt gemenskapen, som båda grundar sig föräldrarnas inverkan på barnens idrottsval och fortsättning. Vikten av att ha ett egenintresse för fotbollen i samband med att inneha en känsla av delaktighet, med såväl lagkamrater som familj (föräldrar) är fokuserad i studiens resultat. Mindre skillnader kunde identifieras i spelarnas kontra föräldrarnas upplevelser men majoriteten är likasinnade i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Slutsatsen av studien inger att det finns en del olika motivationsfaktorer som gör att 11–13 åriga pojkar spelar fotboll men en gemensam nämnare för dessa faktorer är föräldrarnas inverkan på de alla.
On the 1st of January 2017 the Swedish football association enforced a rule that prohibited the crowning of a league winner for children under the age of 13. The reasoning behind this was to counter the growing issue of parent aggression and pressure in relation to the progression and result of their children. With that in mind, this study will compare the experience of parents and their children aged between 11-13, in regard to the topics motivation and skill segregation within the sport of football in combination with the self-determination theory and its three basic psychological needs: Autonomy, competence and relatedness. Six interviews were held with three parents and three male football players aged between 11-13 to gather information. The three boys who participated in the interviews were from different football clubs from the south of Skåne. After comparing the answers from the interviews, six factors of motivation were found: 1. The interest in football, 2. Independence and own influence, 3. Team selection and individual development, 4. Feedback from the parents, 5. Relatedness and 6. Geographical location. These factors were all important as to why the boys started, continued and kept playing football. The conclusion of the study shows the parents play a big role regarding their children’s football career, both in a negative but mostly in a positive manor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bergman, Charlotta. "Unga vuxna med epilepsi : Behov och förväntningar inför överflyttning från barn- till vuxensjukvården." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-301185.

Full text

Abstract:

Syfte Att undersöka vilken information unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar har fått och vilka förväntningar de har i samband med överflyttningen mellan barn- och vuxenneurologen. Metod Tvärsnittsstudie med deskriptiv och jämförande design där en kvantitativ metod användes, specifikt två strukturerade enkäter för att analysera svaren i enkäterna från de två grupperna. Nitton unga vuxna med epilepsi från barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset inkluderades samt 19 föräldrar. Resultat Resultatet visar att unga vuxna med epilepsi, samt deras föräldrar, tycker att det är viktigt att få information om epilepsi. Mer än hälften av unga vuxna med epilepsi tycker sig fått ganska mycket eller tillräckligt med information. Detta gäller även deras föräldrar. Däremot tyckte 63 % av föräldrarna att de behöver mer information jämfört med 26 % av de unga vuxna med epilepsi. Båda grupperna förväntar sig att en epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen. Slutsats Slutsatsen är att unga vuxna med epilepsi samt deras föräldrar förväntar sig att epilepsisjuksköterska är med vid nybesöket samt att informationssamtal erbjuds i samband med överflyttningen från barn- till vuxenneurologen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Sandh, Johanna. "Unga idrottares upplevelser av krav : en kvalitativ studie inom individuell idrott och lagidrott hos ungdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12064.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Hakola, Pia. "Tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer : Unga vuxnas råd till personalen." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5484.

Full text

Abstract:

Det mest dramatiska en tonåring kan uppleva är att en förälder dör.Det finns behov av kunskap om hur personer som upplevt detta anser vara ett gott stöd. Vetenskapliga studier, lagar och handlingsplaner om hur vårdpersonalen ska tillgodo se dessa behov finns redan. Dock vet man ytterst lite om vilka råd tonåringar som kommer att förlora en förälder i cancer skulle vilja ge vårdpersonalen.Beskriva tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer.Uppsatsen är en del av en nationell populationsbaserad studie med tonåringar (13-16 år) som förlorat en förälder i cancer 2000-2003. Data insamling gjordes via enkäter 6-9 år efter föräldraförlusten. Uppsatsen utgår ifrån enkätens sista fråga: Vilka råd skulle du vilja ge den personal som vårdar cancersjuka föräldrar till tonårsbarn? En induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. De unga vuxna beskriver tonåringens behov av att få veta allt om sin förälders sjukdom. De ger vårdpersonalen en mångfald beskrivningar av råd om hur och när information bör ges. Svaren berör även hur vårdpersonalens agerande påverkar mötet med tonåringen. Resultatet i uppsatsen diskuteras bl.a. genom den modell för delaktighet Andershed (1989) utvecklat. Både delaktighet i ljuset och delaktighet i mörkret beskrivs i modellen. Tonåringarna vill veta allt om sin sjuke förälder för att kunna känna delaktighet med sin förälder på ett meningsfullt sätt. Tonåringarnas känsla av delaktighet kan påverkas av hur vårdpersonalen bemöter dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Göransson, EvaMaria, and Eva Rönnberg. ""Det finns dagar då man är helt slut och skulle vilja ha lite mer avlastning" : En kvalitativ studie om unga föräldrar och deras nätverk." Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11169.

Full text

Abstract:

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Johansson, Sofie. "Vårdnadsöverflyttningar : En utredning av i vilka situationer föräldrar riskerar att förlora vårdnaden om sina barn." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-5562.

Full text

Abstract:

SAMMANDRAG

C-uppsats i rättsvetenskap av Sofie Johansson, ht-08.

”Vårdnadsöverflyttningar – En utredning av i vilka situationer föräldrar

riskerar att förlora vårdnaden om sina barn”

Handledare: Jeanna Lantz

Uppsatsen syfte är att undersöka och analysera vad som krävs för att en
vårdnadsöverflyttning ska komma till stånd. Grundfrågan handlar alltså om när föräldrar kan
förlora vårdnaden om sina barn och därmed om när en vårdnadsöverflyttning kan ske. För
att undersöka detta krävs att även den faktiska vårdnaden utreds. Inom detta område är
barnperspektivet och barns bästa centralt. Därför föll det sig naturligt att även formulera en
delfråga som frågar vilken roll barnperspektivet spelar i vårdnadsöverflyttningar. Uppsatsen
bygger på en traditionell rättsvetenskaplig metod. Lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin
analyseras i tur och ordning. Materialet är dock till viss del hämtat från utomrättsliga källor.
De relevanta lagarna är Föräldrabalken (FB), Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med
särskilda bestämmelser om vård av unga. Uppsatsen är koncentrerad på
vårdnadsöverflyttningar som sker som följd till att barnet tagits om hand för samhällsvård.
Avgränsning sker bland annat genom att vårdnadsöverflyttningar som sker på grund av
skilsmässa eller dödsfall inte kommer att behandlas. Endast situationer som rör barn kommer
att utredas. Den övergripande slutsatsen är att en förälder kan förlora den faktiska
vårdnaden enligt 2 § LVU på grund av missförhållanden i hemmet, som till exempelvis
misshandel eller missbruk. Den rättsliga vårdnaden kan förloras på grund av två
anledningar; på grund av brister i omsorgen enligt FB 6:7 eller enligt FB 6:8 på grund av att
barnet rotats sig och haft dålig kontakt med föräldrarna under placeringen. Här är också
barnets egen vilja särskilt viktig.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Berglund, Jonny, and Daniel Stenmark. "Man måste alltid vara steget före : En systemteoretisk analys av tre mödrars upplevelse av deras funktion som mamma till ett vuxet barn med högfungerande autism." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89571.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Cerny, Hanna, and Susanne Johansson. "Att leva med ryggmärgsbråck : Upplevelser hos ungdomar och unga vuxna som är födda med ryggmärgsbråck och deras föräldrar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18801.

Full text

Abstract:

I dag föds färre barn med ryggmärgsbråck på grund av att skadan kan upptäckas med fosterdiagnostik. Kunskapen om ryggmärgbråck utanför specialistklinikerna är bristande och kommunikationsproblemen mellan vårdpersonal och föräldrar är inte ovanligt. Det symtom som mest påverkar vardagen hos den som har ryggmärgsbråck är blåsrubbning.Syftet är att beskriva upplevelser av vara förälder till ungdomar och unga vuxna födda med ryggmärgsbråck, och hur ungdomen och den unge vuxne själv upplever att leva med skadan.Vi har använt oss av en kvalitativ metod och resultatet bygger framförallt på vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Materialet analyserades med hjälp av Evans (2003) analysmodell. Resultatet visar att föräldrarna upplever olika sorters oro under barnets uppväxt och att det ofta förekommer brister i samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. I resultatet framkommer att ungdomarna inte upplever sig som annorlunda utan det är snarare omgivningen som påminner dem om deras funktionsnedsättning. Ryggmärgsbråcket kan dock påverka det dagliga livet i större eller mindre utsträckning. I diskussionen diskuteras först metodval. Vi valde att diskutera dagens fosterdiagnostik, och vilka signaler det sänder ut till samhället. Vi diskuterar om det bristande samarbetet mellan föräldrar och vårdpersonal. Vi tar upp föräldrarnas oro och ungdomars upplevelser av sin funktionsnedsättning och kopplar det till begreppet subjektiv kropp.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johansson, Madeleine, and Florina Merca. "Stress hos unga idrottarre i samband med föräldrars krav, förväntningar och stöd." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10193.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (n=77) och ungdomar (n=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet. Däremot visar resultatet att föräldrarna är medvetna om hur ungdomarna mår och att det finns en överrensstämmelse mellan föräldrarnas attityder och barnens upplevelse av dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Dietmann, Rebecka, and Peltoniemi Tilde. "En explorativ fallstudie med fokus på turtagning mellan föräldrar och unga spädbarn : Utvärdering av PEPP-modellens kartläggningsmetoder LENA och videoanalys." Thesis, Uppsala universitet, Blom Johansson: Logopedi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-430499.

Full text

Abstract:

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was <80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted.
Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation. Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys. Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys. Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet <80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hjalmarsson, Jonna. "Betydelsen av kön i yttranden : En studie av socialsekreterares bedömningar enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare." Thesis, Växjö University, School of Health Sciences and Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2258.

Full text

Abstract:

När en ung person är misstänkt för brott är det vanligt att åklagarmyndigheten skickar en begäran om yttrande från socialtjänsten enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Syftet med denna studie är att undersöka om och på vilket sätt kön spelar roll i de bedömningar som socialsekreteraren gör. Jag har i studien granskat ett antal yttranden enligt 11§ (1964:167) lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Arbetssättet i studien kan liknas vid den hermeneutiska cirkeln då jag under hela studiens gång har arbetat parallellt med både teori, tidigare forskning och empiriskt material och därmed pendlat mellan del och helhet. Som teoretiskt underlag för studien har jag använt mig av Yvonne Hirdmans teori kring genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien är mångfacetterat men visar på att kön har en betydelsefull roll för hur en människa bedöms.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Eriksson, Cecilia, and Ulrika Jonsson. "Sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars delaktighet i vården av unga vuxna med psykisk ohälsa." Thesis, Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3824.

Full text

Abstract:

Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness. Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed. Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision. The degree of involvement is entirely dependent on the nurses' involvement and the extent to which parents participate. The concept of participatory perception of nurses consists of information. Conclusion: More account should be taken of the young adult's level of maturity rather than the chronological age in improving care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Eskilsson, Ida, and Nathalie Ström. "Upplevelser av att växa upp med en förälder med alkoholmissbruk : ”Jag kände mig bortvald, inte behövd, inte älskad. Det är sånt som fortfarande sitter kvar än idag” : En kvalitativ studie om unga vuxna barn till alkoholister." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24223.

Full text

Abstract:

The purpose of the study was to create an increased knowledge and understanding of young adults’ experiences from growing up as a child in a family with alcohol abuse, as well as studying long-term consequences of this. In the study five qualitative interviews were conducted, with young adults who grew up with a parent who abused alcohol. The results of the study were analyzed by Bronfenbrenner's developmental ecological model, as well as by the theoretical concepts risk, protective factors and resilience. Results and conclusions showed, that all informants experienced negative consequences during childhood and in adult life, due to the parent’s abuse. The families of the informants were characterized by an abnormal use of alcohol during their childhood, which led to a high level of conflict, lack of relationships, a major responsibility at home for the informants, negative health effects and school difficulties. The young adults stated, that they are living a good life today, but that childhood has made its mark in their minds. The informants narrated experienced health problems, difficulties with feeling trust and expressing how they feel as well as a lack of relation to the parent with addiction.
Studiens syfte var att skapa en ökad kunskap och förståelse för unga vuxnas erfarenheter att som barn växa upp i en familj med alkoholmissbruk, samt att studera långtidskonsekvenser av detta. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna, som vuxit upp med en förälder som missbrukat alkohol. Studiens resultat analyserades genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt begreppen risk- och skyddsfaktorer och resiliens. Resultat och slutsatser visade att samtliga informanter upplevt negativa konsekvenser under barndomen och i det vuxna livet, till följd av förälderns missbruk. Informanternas familjer karaktäriserades under uppväxten av ett onormalt bruk av alkohol, vilket medförde en hög konfliktnivå, bristande relationer, ett stort ansvarstagande hemma för informanterna, negativa hälsoeffekter och skolsvårigheter. De unga vuxna uppgav att de idag lever ett bra liv, men att barndomen har satt sina spår. Informanterna berättade om upplevda hälsoproblem, svårigheter med tillit och att uttrycka känslor samt en bristande relation till föräldern med missbruk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Söderlind, Börje. "Stöd till barn/ungdomar vars föräldrar är i oförsonlig konflikt : Fem unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av stöd de fått och stöd de saknat." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52627.

Full text

Abstract:

Uppsatsen bygger på fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att växa upp med föräldrar i oförsonlig konflikt. Kärnan i frågorna har varit hur de bemästrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fått. Teoretiska utgångspunkter är Bowlbys m.fl. anknytningsteori och självutvecklingen enl. Stern. Citat från intervjupersonerna placeras in i under de teman som undersökningen avsåg att belysa. Utifrån informanternas utsagor formuleras slutsatser i konkreta former kring a) Vad som är stödjande insatser och b) Vad som är särskilt viktigt att beakta i psykoterapeutiskt arbete med barn vars föräldrar befinner sig i oförsonlig konflikt. Intervjuerna har också gett fokus på andra teman som frizoner och vikten av ärlighet och öppenhet. Slutligen lyfter studien fram frågan om hur samhället med insatser skall kunna nå målgruppen, särskilt de yngsta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hallquist, Charlotte. "Ansvaret för barn och ungdomars psykosociala stöd i samband med allvarlig idrottsskada." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-19425.

Full text

Abstract:

Vården och idrottsledarens sätt att agera och uttala sig om behandling och prognos påverkar idrottaren på ett sätt som både kan stärka, men även minska tilltron till sin egen förmåga varför vikten av optimalt stöd och omhändertagande av omgivningen genom hela rehabiliteringen har stor betydelse, särskilt hos barn och ungdomar vars reaktioner på trauma är starkare än hos vuxna. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vem som har ansvaret för att barn och ungdomar får det psykosociala stöd som behövs i samband med en allvarlig idrottsskada, vilken kunskap som finns hos tränare, föräldrar och fysioterapeuter samt om det finns någon handlingsplan för de som inte lyckas återgå. Metod: Kvalitativa intervjuer med tränare, föräldrar och fysioterapeuter med erfarenhet av allvarliga idrottsskador hos barn och ungdomar i åldern 12-16 år från olika idrotter i Stockholmsregionen analyserades med innehållsanalys. Resultat: Alla informantgrupper oberoende av varandra ansåg att kommunikationen var det största problemet och att rollen som koordinator saknades. De förmedlade en känsla av kognitiva, emotionella och beteendemässiga reaktioner hos barnen, som i likhet med tidigare studier ansågs större ju yngre barnen var. Tränarna upplevde brist på utbildning och tid, föräldrarna beskrev sin besvikelse på vården samt personlighetsförändringar hos sina barn i samband med skadan. Fysioterapeuterna upplevde att rehabiliteringen ofta fungerade som substitut för idrotten och att de därför tvingades bära ett större ansvar än de ansåg sig ha utbildning för. Resultaten är tänkta att förmedlas till aktiva inom barn och ungdomsidrott i Sverige för att öka kunskapen och därmed kunna ge våra barn och ungdomar bästa möjliga förutsättningar oavsett om de lyckas återgå till idrott eller inte. Sökord: unga, idrottsskador, rehabilitering, tränare, föräldrar, fysioterapeut
Medical staff and coaches way to act and decide on treatment and prognosis will influence the athlete in a way that both can strengthen, but also reduce confidence in his or her own ability, why the importance of optimal support and care of the environment throughout the entire rehabilitation are of great importance, particularly among children and young people whose reactions to trauma is stronger than in adults. Purpose: The aim of this study was to determine who is responsible for children and young people to receive psycho-social support needed in connection with a serious sports injury and the knowledge held by coaches, parents and physiotherapists. Method: Qualitative interviews with coaches, parents and physiotherapists with experience of serious sports injuries in children and young people aged 12-16 years old from different sports in the Stockholm region were analysed using content analys. Results: All categories independently thought that communication was the major problem and that the role of a coordinator was missing. They imparted a sense of cognitive, emotional and behavioural reactions in children, as with previous studies were considered more with younger children. Coaches felt a lack of education and time, parents described their disappointment on care and personality changes with their children in connection with the injury. The physiotherapists felt that rehabilitation is often served as a substitute for sport and they therefore had to bear a greater responsibility than they believed they had the education for. Results is thought to be communicated to active in the children's and youth sport in Sweden in order to increase the knowledge and thus be able to give our children and young people the best position, regardless of whether they manage to return to sport or not. Keywords: young people, sports injuries, rehabilitation, coaches, parents, physioterapeut

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Nordlöf, Hanna. ""Det är vaniljglass hela livet!" : En narrativ studie om autism och/eller ADHD hos unga flickor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167667.

Full text

Abstract:

Studien tar avstamp i att forskning visar att svårigheter som tyder på autism och ADHD hos unga flickor ofta uppmärksammas tidigt av föräldrarna medan det vanligen tar lång tid innan förskola, skola och vård uppmärksammar dem. Detta leder många gånger till att flickorna inte får den hjälp de behöver, vilket resulterar i att de mår dåligt. Föräldrarnas berättelser är därför värdefulla och kan vara ett verktyg till att identifiera dessa flickor tidigare. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur kvinnor talar om autism och ADHD utifrån sina egna eller sina döttrars erfarenheter samt om eventuellt stöd och anpassningar i förskolan och de tidiga skolåren. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts i studien, vilket innebär att jag tolkat empirin och sett min förförståelse som en tillgång i dessa tolkningar. Vidare har forskningspersonernas berättelser värdesatts utifrån den narrativa teorin och i analysen har jag inte bara studerat vad som har berättats utan också hur det har berättats och vad som framställts som normalt och inte. Fyra intervjuer har genomförts varav två med mammor till flickor i dessa svårigheter och två med kvinnor som vuxit upp med dessa svårigheter. I berättelserna framkommer det inte bara empiri som rör tidiga tecken på svårigheter och empiri kring tidiga insatser, vilka jag efterfrågat. Det framkommer också uppfattningar om synen på det normala kontra det avvikande och uppfattningar kring innebörden av en diagnos och känslor kopplade till en diagnos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Hylén, Sara, and Lisa Viuhko. "Unga pappor i Örebro : En fokusgruppsstudie kring upplevelser och behov." Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7085.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Sandra, and Julia Salomonsson. "Ungas perspektiv på föräldraskap och ursprung : Reflektioner från unga vuxna tillkomna genom könscellsdonation och/eller uppvuxna i regnbågsfamiljer." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150160.

Full text

Abstract:

Denna examensuppsats har ämnat undersöka ungdomars och unga vuxnas perspektiv på och upplevelser av föräldraskap och genetiskt ursprung samt aktuell föräldralagstiftning. Examensuppsatsen ämnar vidare utgöra underlag för en rapport som beaktas i en statlig utredning som handlar om att se över aktuella regler kring fastställande av rättsligt föräldraskap. Genom semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna i åldern 17 till 32 år har data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultaten fann vi att deltagarnas sätt definiera och tala om föräldraskap är i linje med tidigare forskning. Även internationell forskning kring synen på könscellsdonatorer och deras roll som föräldrar eller icke-föräldrar har kunnat appliceras på vårt intervjumaterial för att förstå donatorsrollen som infallande på ett kontinuum. Nya fynd som framkommit är att avsaknad av rättsliga band ej utgör ett oöverkomligt hinder för utövandet av socialt föräldraskap, både i avseende på att skaffa barn och sedermera uppfostra det. Deltagarna berättar dock att avsaknad av rättsligt föräldraskap har varit problematiskt vid dödsfall och separationer. Funderingar kring genetiskt ursprung och tillkomst beskrivs påbörjas i tidig ålder hos deltagarna och vara avslutat i tidig vuxen ålder, vilket är ett nytt fynd och går emot lagstiftad ålder för kännedom om donator och genetiskt ursprung. Möjlighet till kännedomen om genetiskt ursprung lyfts som barnets okränkbara rättighet. Utifrån dessa fynd drar vi slutsatsen att trots lagmässiga hinder kan ett fullständigt föräldraskap i många fall utövas av icke-juridiska föräldrar samt att avsaknad av genetiska band ej utgör en barriär för relationsskapande eller identitetsutveckling. Däremot anses lagstiftning och samhällsattityder fortfarande vara exkluderande och osynliggörande gentemot regnbågsfamiljer och könscellsdonation.
Statlig offentlig utredning (Kommittédirektiv 2017:28)

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Alagić, Lilly, and Aleksija Đurović. "Vägen till akademisk utbildning för jugosvenskar : En kvalitativ studie om hur kultur och identitet ur etniskt perspektiv förklarar valet av vidareutbildning för unga män och kvinnor med forn jugoslavisk bakgrund." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100917.

Full text

Abstract:

Approximately 100 000 fled from former Yugoslavia during the 1990’s, the refugees mainly came from Bosnia Hercegovina because of the genocide towards Muslims during late the 90’s. Another factor of the refugee wave was the economic crisis that led people to seek a new country to establish in. The vision was to establish a good standard of living with their children in mind. After a couple of years in Sweden, the parents aimed for a better life for the upcoming generation in Sweden. This leads us to our topic, how much does the ethnic culture and identity form the individuals’ vision for higher education, as well as how the parents engage during school attendance and the difficulties with the academic language for our participants. Previous research has shown that girls particularly have more engaged parents than boys, however, the visions for higher education is high for both genders. Especially when it comes to immigrant children, which can be an indicator that the parents fled their home country to establish a new, better life in a foreign country. This study aims to further understand possible indicators for further studies based on earlier mentioned factors. Our study is based on seven women and men between the ages of 20-30 with a former Yugoslavian background that has studied at university or is still studying. The main theoretical views we are using in this study are Bourdieu’s capital forms and Goffman's dramaturgical perspective to analyze the statements as well as Eriksen’s ethnic theories based on culture and identity modeling. The study takes place in Southern Sweden and our collection of data is based on semi-structured interviews. The results of the study are categorized into four categories, however, the main conclusion in the study is based on culture and identity. Parenting engagement and academic language are complements that are founded by earlier mentioned categories.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Ung förälder'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles