Relevant bibliographies by topics / Ungdomskultur

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Ungdomskultur'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 28 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ungdomskultur.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Ungdomskultur"

1

Mouritsen, Flemming. "Forskning og uddannelse inden for børne- og ungdomskulturområdet." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136557.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mouritsen, Flemming. "Børn, remser og protest." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 59 (February 13, 2022): 34. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i59.131299.

Full text
Abstract:
Det andet tyngdepunkt er børns legekultur og de hertil knyttede æstetiske udtryksformer, især børns sproglige og narrative udtryk. Vi har allerede fremhævet hovedværket, Legekultur. Essays om børnekultur, leg og fortælling (1996), vil også nævne artikler som Børn, remser og protest i Børnelitteratur – klassekultur, red. B. Ørn (1976), Fortællerrollen i børns fortællinger og rollelege – om den humoristiske dimension i børns udtryk, i BUKS – Tidsskrift for børne- og ungdomskultur nr. 9 (1987), Har børn behov for alt det legetøj, i BUKS – Tidsskrift for Børne- og Ungdomskultur nr. 39, (1998) og Refleksivitet og refleksionstyper i børns udtryksformer, i BUKS – Tidsskrift for børne- og ungdomskultur nr. 43 (2001). Helt karakteristisk for Flemming Mouritsen udmønter dette arbejde sig i en vekselvirkning mellem forskning, undervisning, formidling og organisatorisk arbejde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mouritsen, Flemming. "Forord BUKS nr. 15." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 4. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136559.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Mouritsen, Flemming. "Fabu-la-hva for noget? – Fabulatorium." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 14. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136619.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Mouritsen, Flemming. "Har børn behov for alt det legetøj?" BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 10. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136598.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mouritsen, Flemming. "Pigeleg – drengeleg." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136575.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mouritsen, Flemming. "Sådan set ligner det hverdagslivet helt fint." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 59 (March 8, 2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i59.136409.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mouritsen, Flemming. "Børnekultur – omsætning og udøvelse." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 4. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136592.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mouritsen, Flemming. "Dansk børnelitteratur – i 1700- og 1800-tallet." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 8. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136583.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Mouritsen, Flemming. "Indledning BUKS 50." BUKS - Tidsskrift for Børne- & Ungdomskultur 34, no. 60 (March 8, 2023): 6. http://dx.doi.org/10.7146/buks.v34i60.136620.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Ungdomskultur"

1

Grönborg, Lisa. "Ungdomskultur, ungdomsstil, idenitet och kroppsutsmyckning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, TEK, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23001.

Full text
Abstract:
Syftet är att skapa större förståelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bättre i mitt yrke som lärare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfället tenderar, vilka är de mest vanliga klädesplagg som ungdomar bär och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har används i form av observationer och enkätundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar känner snabbt av förändringar och strömningar i samhället vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas.  Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete där kamrater och gruppåverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av kläder, frisyrer, accessoarer, färger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst.
My purpose is to create more understanding and knowledge about youth styles and youth culture so that I easier and better can meet my pupils in my profession as a teacher. I have searched the most common youth styles that usually tends in our society today and the most common garments that the youths are wearing and what kind of tattoo/body piercing are most common among the youths today. My methods are qualitative methods and they are literary studies in the subject, observation, questionnaire study among high school students. Youths often feel the fast current changes in the society, which creates new lifestyles and new youth´s styles. The creation of youth styles means at lot for their identity work, therefore friends and group influence has an important meaning and impression for them. The youths express for their surroundings their group belonging of their youth style and they are showing it through different kind of clothes, hair styles, accessories, colors, symbolic and tattoos/ body piercing.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Dyamo, Peter. "Pedagogik & Ungdomskultur: Bildämnets potential i senmoderniteten." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34111.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populär- och ungdomskultur inom bildämnet. Problemställningen täcker aspekter som den populärkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan närma sig en engagemangspedagogik som på lämpligt sätt drar fördel av populär- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes är en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkät som fokuserar på tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lärare. Frågorna berörde punkter som deras föreställningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehåll och arbetsmetoder, samt vilka professionella värderingar de lägger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade också in data på lärararnas observationer gällande önskemål och viljor hos elever kring ett populärkulturellt ämnesinnehåll. Det framkom genom resultatet att moderna element, metoder och innehåll genomsyrar undervisningen i ungefär lika stor utsträckning som mer traditionellt, hantverksmässigt innehåll. Däremot visade sig en betydande, bristfällig koppling till vad som utgör en konventionell ungdomskultur. Resultat bidrog också med en djupare inblick i lärares syn på populärkulturella element i bildundervisningen, samt deras individuella förutsättningar att behandla ett sådant innehåll. Utifrån detta grundlades en uppsättning metodiska verktyg för bildpegagoger att vända sig till i ambitionen att berika undervisningen genom populär- och ungdomskultur. Slutligen fastställer arbetet att ungdomskulturella element används i bristande utsträckning i bildämnet samt att dess potential som läromedel och engagemangshöjare borde nyttjas bättre i senmodern tid.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wennerholm, Staffan. "Framtidsskaparna : vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk 1930-1970 /." Lund : Arkiv, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-4791.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Stanelius, Patrick. "I ljudmolnet : Om identitet och ungdomskultur på Soundcloud." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113876.

Full text
Abstract:
Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008. De musikaliska konsumtionsmönstren – sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik – dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser. Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget. Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap – ett ”community” – som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv. I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Winqvist, Åsa. "Mangan lockar sina läsare till medskapande : etnografisk undersökning av en ungdomskultur." Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-3164.

Full text
Abstract:
Uppsatsen syftar till att undersöka ungdomars reception av fenomenet manga/anime på ett etnografiskt arbetssätt, avgränsat med begreppet ungdomskultur. Fokus ligger på två mangayttringar som närmast berör ungdomar: shōjo för flickor och shōnen för pojkar. Resultatet redovisas i tre olika teman: Estetik/Stil, Makt/Könsroller och Berättelser/Myter,vilka tolkas med hjälp av ett raster på textuell, kontextuell och sociohistorisk nivå.Undersökningen är kvalitativ med sju ungdomar som informanter, och empirin består avfältanteckningar, fotodokumentation och intervjuer.Ungdomarnas fascination av mangaserier kan delvis förklaras med att de ritas i ett utstuderat ”filmiskt” maner, med snabba bildväxlingar och många olika bildvinklar, och delvis med att läsaren kan följa protagonistens utveckling under många år, parallellt med sin egen utveckling till ett vuxnare jag. Kulturyttringen uppmuntrar även till eget medskapande och egenamatörmanga-produktion, vilket medför att många ungdomar publicerar sitt eget material,både i pappersform och på internet. Detta gör fenomenet förhållandevis ohierarkiskt.Manga/anime-traditionen är ofta ironisk och lekfull, motiven i den tidiga sekventiellabildkonsten i Japan hämtades från nöjes- och teatervärlden, men under den flamsiga ytan döljsofta allvarliga resonemang. Berättartraditionen kan uppfattas utifrån tre olika modus: vardagligt, humoristiskt och poetiskt. Ungdomarna kan i postmodernistisk anda ta del av det främmande och egendomliga, men kan också; när de själva vill, stänga av och avskärma sigifrån det.Estetiken betecknas av eklekticism, brottstycken, lekfull inställning till form och konventionoch raserandet av hierarkiska traditionerna. Könsroller utmanas med crossdressing, och demanliga protagonisterna ritas ofta med påfallande feminina anletsdrag. Uppsatsen beskriverdetta med bakgrund av queerteoriska tankegångar, där en given norm ifrågasätts. Läsandet avserietidningar har nästan alltid betraktats nedlåtande, med någon form av moralpanik i sitt kölvatten. Detta kan betraktas som en reaktion mot en pågående modernisering. Resultatet av uppsatsen visar inte på någon större förändring i det traditionella könsrollstänkandet, men en viss omformulering pågår.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Cedergren, Cecilia, and Micaela Nordendorph. "De talar till oss : ungdomsarbetares syn på mötet med ungdomar och ungdomskultur." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1397.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Andersson, Jessica. "Faser och teman i en hiphopares liv : Berättelser om hiphop som ungdomskultur." Thesis, Linköping University, Department of Communications Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-3690.

Full text
Abstract:

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.

Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle.


This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture.

The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Høseggen, Jens Sindre. "Ungdomskultur i Nord-Trøndelag fra 1956 til 1960, belyst gjennom Trønder-Avisa." Thesis, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Institutt for historie og klassiske fag, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-16693.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wenell, Fredrik. "Omvändelsens skillnad : En diasporateologisk granskning av frikyrklig ungdomskultur i folkkyrka och folkhem." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-261170.

Full text
Abstract:
The Difference of Conversion examines theologically the possibilities for a religious minority group to maintain its own corporate identity while contributing as a member of the greater society. The research centers on the Swedish Baptist denomination, Örebromissionen, and focuses on its youth ministry. The research material is the weekly newspaper Missionsbaneret. This examination is twofold: part one is a historical analysis, and the second, a Diaspora-theological analysis that results in the development of a Diaspora ecclesiology. The historical analysis is influenced by a discursive approach and emphasize two areas of focus; what makes something visible, or problematic, and which steering techniques that are used. The study covers three different periods – 1930s, 1950s and 1980s. The research shows that it has been a great challenge for Örebromissionen to maintain a corporate identity in Sweden, both during the Folk Church period as well as in the Folkhemmet period. The examination suggests that this depends on two coexisting processes; first, the understanding of personal conversion primarily as an emotional, datable, and complete experience within the denomination and secondly the strong emphasis of a shared identity in society. The theological analysis begins with a description of the late Mennonite theologian John Howard Yoder’s Diaspora theology. Using Diaspora-theological analysis shows that the strong emphasis of a shared identity in Swedish society has changed the theology concerning personal conversion in relationship to moral values; where once conversion preceded moral change to later when moral development preceded conversion. This shift in understanding was brought about by new practices introduced in Youth Ministry. In conclusion it is suggested that a Diaspora ecclesiology that both wants to maintain a corporate identity as well as to contribute to a good society must emphasize a multi-cultural society, accentuate the individual as a part of a specific religious social body, and understand the religious corporate identity borders as porous, and therefore constantly re-negotiated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Yusuf, Abdi. "Några behandlares uppfattningar om faktorer sommotverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med socialaproblem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-26472.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att belysa några behandlares uppfattningar om faktorer som motverkar negativ ungdomskultur på institutioner för ungdomar med sociala problem. Studien lyfter fram upplevelser samt erfarenheter därmed användes ett kvalitativt närmandesätt, med hermeneutisk utgångspunkt. Fem semistrukturerade intervjuer tillämpades vid insamlingen av mjukdata. Med hjälp av latent innehållsanalys analyserades materialet för bättre överblick. Resultatet belyser faktorer som bidrar till att det blir negativt bland ungdomar på institutioner. Dessa faktorer kan exempelvis vara att ungdomarna inte känner av personalens närvaro, blir sedda samt hörda. Resultatet lyfter även fram att ungdomarna Influeras av varandra och är lojala mot varandra för att ungdomarna upplever att de har samma historik eller gemensamma drag samt att ungdomarna upplever att personal är på institutionen för att enbart tjäna pengar. Omotiverade ungdomar ska inte sättas inom samma grupp för då blir rehabiliteringsarbetet lidande konstateras i resultatet. Respondenterna upplever att oenighet bland personal angående rutiner och regler bidrar till negativ ungdomskultur. Delaktiga ungdomar som får stöd, som motiveras och förstärks av behandlare samt får återanknytning till sociala sammanhang i form av föreningsliv kan bidra till att främja en positiv ungdomskultur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Ungdomskultur"

1

Skarre, Aasebø Turid, ed. Ungdomskultur, ungdomsoprør og ungdomspolitik. Aalborg Øst: Nordisk sommeruniversitet, 1986.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Qvotrup, Jensen Sune, ed. Skyggelandet: Ungdomskultur, kriminalitetskultur og bandekultur i dansk belysning. Odense: Syddansk Universitetsforlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hansson, Hasse. Bildspråkets grunder: Om konst, film/TV, reklam, nyheter, barn/ungdomskultur. [Stockholm]: Almqvist & Wiksell, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Giese, Ditte. 90'erbogen: Fortællinger fra det sjove årti. Kbh: Gyldendal, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sernhede, Ove. Ungdom och kulturens omvandlingar: Åtta essäer om modernitet, ungas skapande och fascination inför svart kultur. Göteborg: Daidalos, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fock, Eva. Mon farven har en anden lyd?: Strejftog i 90'ernes musikliv og ungdomskultur i Danmark. København: Museum Tusculanums Forlag, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ekman, Tomas. Ung på 70-talet. Stockholm: Bilda, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Vilde engle: Roman. [Kbh.]: Gyldendal, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karker, Andreas. Jagtvej 69: Historien om et hus. Copenhagen]: Lindhardt og Ringhof, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bjurström, Erling. Högt & lågt: Smak och stil i ungdomskulturen. Umeå: Boréa, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Ungdomskultur' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography